Släkthistoriskt Forum

[Jan Jutefors]

Varför inte göra hela Rötter bara tillgänglig för medlemmar??

[Anders Berg]

Nej Carl, tidningarna ska inte ut på nätet. De ska köpas av dem som hittar allt intressant som finns där, när de söker i registret på Rötter.  Jämför Årsbok-Sök.
 
Bra förslag från Peter. Något mer än aningen bättre sökmöjligheter och epost från Anbytarforum borde man kunna få för 100 kronor om året. Allt under Bra hjälpmedel till din tjänst skulle egentligen passa utmärkt som förmån för Rötters Vänner.

[Ingrid Wikberg (Inkan)]

Men herregud: varför ska ett simpelt register som ju ingenting annat visar än vilken artikel, vilket nr och vilken årgång - behandlas om om det vore en riksklenod?  
 
Ett register på nätet väcker intresse och det finns nog folk som då vill köpa enstaka nummer eller prenumerera på tidningen.
SÅ krångla inte till det!
 
Och var inte missundsamma mot dem som ännu ej är medlemmar i Rötters vänner.
JAG kan då inte se det som en medlemsförmån.
Ge hellre lite mera rabatt på böcker och CD-skivor till medlemmarna: DET skulle jag se som en riktig medlemsförmån!
 
Se t ex årsboken JÄMTEN som ju tack vare en enskild persons intiativ finns på nätet att söka med sökord efter artiklar, och som ger svar så man vet vilken årgång det gäller. Underlättar om man är ute efter något speciellt. Och ger dem som så önskar möjlighet att låna på bibliotek. (alla har ju inte alla årgångar)

[Åke Tilander]

Hej!
 
Registret till släkthistoriskt forum ligger ju redan ute på webben, nämligen här:
 
 Släkthirotiskt forum

[Åke Tilander]

Ursäkta felstavningen. För den som undrar varför artiklarna ur släktforskarnas årsbok ligger blandade med dem ur släkthistoriskt forum så beror det på att båda publikationerna har samma ISSN-nummer, dvs i en bibliografisk mening är det samma seriella publikation.

[Carl Szabad (Carl)]

Åke! Kan du förtydliga det där? Jag får inte upp någonting.

[Åke Tilander]

Hej!
 
Här funkar direktlänken, men om det inte fungerar kan man göra det manuellt på detta sätt:
 
1. Gå till http://www.libris.kb.se
2. -- > Söktjänster
3. -- > Libris artikeldatabas
4. I rutan artikel i / kapitel i skriver man släkthistoriskt forum.
 
Och vips får man fram rubriker, författare osv på samtliga artiklar i Släkthistoriskt forum + Släktforskarnas årsbok.
 
Sedan kan man naturligtvis göra specifikationer utifrån sökord etc.

[Åke Tilander]

Kanske ska tillägga också att det ser ut som att det nyaste materialet (efter 2001) endast ser ut att återfinnas sporadiskt. Det äldre ser ut att vara relativt komplett.

[Anders Andersson]

Den URL som Åke har klippt från Libris är nog temporär, avsedd för den sökning han gjorde just då. Om man vill skapa en permanent länk till en viss post anvisar Libris en särskild URL, som exempelvis den till ett av registren till Släkthistoriskt forum.
 
Jag har själv inte studerat dessa register, men jag utgår från att de innehåller mer än titlarna på de olika artiklarna, annars vore det ju ingen större mening med dem.

[Åke Tilander]

Hej igen!
 
Den länk Anders ger går till fel ställe. Den går till Libris, inte till Libris artikeldatabas.
 
Här kommer en länk i klartext också, som bör att gå att klippa in i webläsaren:
 
http://websok.libris.kb.se/websearch/hitlist?searchId=38682&page=1

[Åke Tilander]

Vill sig visst inte helt idag:
 
Försök med denna direktlänk istället:
 
Släkthistoriskt forum

[Elisabeth Thorsell]

634 träffar fick jag vid sökning i artikeldatabasen. Den första var en artikel av Nils Sundelius i ShF 1982:1, så det var ju ett bra tips Åke kom med - litet retsamt bara med all tid jag ägnat registren under åren, och så fanns de redan.
 
Fast de tryckta registren innehåller också alla personer som omnämns, och det finns ju inte på Libris!

[Anders Andersson]

Jo, det är väl sökningen efter personer som gör registret till ShF värdefullt, dock inte tillräckligt värdefullt för att jag skall ha använt det än...
 
Det är möjligt att Åkes senaste länk fungerar för någon annan också, men för mig leder den bara till ett tomt sökformulär. Min förra länk var som sagt bara ett exempel. Efter en stunds experimenterande misstänker jag nu att Discus kodar om Åkes (och min) URL på ett sätt som Libris inte gillar. Vi får testa det någon annanstans, tror jag.

[Ingrid Wikberg (Inkan)]

Har nu testat de olika tipsen: tycker ju ändå att det bästa vore om vi via RÖTTER kunde få ett register till enbart Släkthistoriskt Forum med namnen på de olika artiklar som finns publicerade år för år.  
Och är en artikelrubrik lite luddig så skriv inom parantes vad den handlar om.  
Enkelt och utan krångel.

[Anders Andersson]

Det finns gott om saker som borde registreras och tillgängliggöras, men om ett detaljerat personregister till artiklarna i ShF redan finns i tryckt form till försäljning, och ett enklare artikelregister finns tillgängligt gratis via Libris, så tycker jag inte att det vore väl använd tid att i stort sett göra om det arbete som Libris redan har gjort (ens med förtydliganden av luddiga artikelrubriker inom parentes). Visst vore det trevligt om det fanns, men efterfrågan på ett separat artikelregister är knappast så stor att det motiverar arbetsinsatsen.
 
När det gäller det detaljerade personregister som nu finns, så har det arbetet planerats och utförts under förutsättning att det skall ge någon form av inkomst. Om man i efterhand ändrar på denna förutsättning genom att göra registret tillgängligt gratis, så måste man också ersätta den uteblivna inkomsten på något sätt, eller acceptera att någon förlorar en slant på affären.
 
I slutändan är det vi släktforskare, i egenskap av medlemmar i till förbundet anslutna föreningar, eller som köpare av förbundets publikationer, som finansierar alla de gratistjänster förbundet förväntas tillhandahålla. Jag har som sagt inte själv skaffat eller ens tittat i det nämnda registret, och då känns det omotiverat att jag skulle vara med och betala för det. Om registret betalas av dem som använder det, så framgår det bättre hur stort det faktiska behovet av det är.
 
Jag håller med Anders Berg om att registret sannolikt skulle komma till bättre användning om det var fritt tillgängligt på Internet, men jag ser i så fall hellre att våra gemensamma resurser (såväl pengar som ideellt och intellektuellt arbete) läggs på ett övergripande personregister till den biografiska och genealogiska litteraturen i stort, snarare än på ett register till en specifik tidskrift. Ät inte upp sättpotatisen bara för att den råkar finnas; använd den till att odla mer potatis i stället!

[Stefan Simander]

829 träffar fick jag vid sökning på släkthistoriskt forum!  
När jag skrev släkt så fick jag upp 745 träffar varav de flesta var Släkt o Hävd-artiklar.

[Åke Tilander]

 Direktlänk till register för Släkthistoriskt forum
 
Länk i klartext, som man kan klippa in i webläsaren om direktlänken inte fungerar:
 
http://websok.libris.kb.se/websearch/search?SEARCH_DB=art&INDEX_VTIT_AND=släkthistoriskt+forum
 
Hoppas allt fungerar nu! :-)

[Eivor Andersson (Ema)]

Hej,
 
Som motvikt till allt ris den senaste tiden, vill jag ge beröm till Tidningen Släkthistoriskt Forum, som kom igår.
 
Det är väldigt trevliga artiklar och fina bilder. (Särskilt båten  )
Jag tycker att Hans Egeskog och andra medverkande skall ha en eloge.
 
Vänl. hälsn. Eivor

[Peter Karlsson / anbytarvärd (Peter)]

Passar på att även här* flika in att det tyvärr blev fel på telefonnumret till kansliet på det lösa blad som medföljde senaste forum (gällde möjligheten att teckna sig för 2005 års årsbok).
Numret är 08-440 75 50 och inget annat..
*) Jag skrev om det i Förbunds-Nytt igår.
 
PS -Detta var förstås inget som berodde på redaktionen för forum skall tilläggas; utan bara ett feltryck på annat håll

[Stefan Simander]

Instämmer med Eivor!

[Peter Karlsson / anbytarvärd (Peter)]

Inlägg gällande förbundets nya Produktkatalog som bifogades sista Forum har flyttats till Ordet är fritt!: Produktkatalogen

[Hans Egeskog]

Man tackar!  
Det är alltid lika roligt att få beröm.  
Men precis som Eivor påpekar så är det ju inte en mans verk, utan många medarbetare som gör att Släkthistoriskt Forum blir så bra som åtminstone vi tre tycker att den är  )

[Mats Åsenius]

Så har ett nytt nummer av Släkthistoriskt Forum dumpit ner i brevlådan med massor av intressant läsning. Jag kastade mig genast över den instruktiva och entusiasmerande artikeln Visa din egen släktsaga på skärmen av Jan Malmstedt. Den artikeln kommer säkert att ge upphov till mängder av släktpresentationer. På en punkt vill jag emellertid ta avstånd från Malmstedts råd och anvisningar. Han säger i anslutning till inläggning av speakertext: Lägg gärna in bakgrundsmusk. Musik och andra ljudillustrationer har givetvis sin plats i samband med visning av bilder och texter, men hör absolut inte ihop med textläsning. Vi, som av ålder och/eller av annan anledning har nedsatt hörsel, har fruktansvärt svårt att tillgodogöra oss innehållet om uppläsarens röst beledsagas av aldrig så svag musik.
Med vänlig hälsning
Mats Åsenius

[Niclas Rosenbalck]

När jag tittar i senaste numret av Släkthistoriskt forum och artikeln  Vilka var Gustav I:s söners frillobarn? av Kurt Hultgren ställer jag mig frågande till att författaren tillika med redaktionen svalt gamla falska uppgifter angående Sven Månsson Eketrä och att han skulle varit en utomäktenskaplig son av Johan III. Det finns inga källor som hävdar något sådant. Det är bara Beerståhls fria fantasier i Släkt och Hävd 1989:1. Bara för att någon hävdar något dylikt blir det ju inte sant.  
Enligt Beerståhl ska det finnas en uppgift i Palmskiöldska samlingen att Sven Månsson Eketräd  var son av hertig Magnus av Östergötland, Gustaf I:s son. Beerståhl blandar sedan korten och ger en ny hand som utgår ifrån att Sven Månssons mor var finska och Johan III i sin ungdom vistades i Finland och då bör det istället för Magnus vara Johan III som är fader till Sven. Dessutom hävdas det att namnet Eketräd ska anspela på Ekaätten (Gustaf I:s mors ätt), men detta håller inte heller vid närmre skärskådan då ätterna inte bar några sådana ättenamn under 1500-talet. Så lätt kan alltså en författare skapa oriktig genealogi.  
Har letat i Palmskiöldska samlingen (UUB) och fann ingen uppgift om att Sven Månsson Eketräds anges vara son av hertig Magnus, varför jag även ställer mig skeptisk till denna påstådda uppgift. Hoppas att det kan komma ett  klargörande i något framtida nummer om att Sven Månsson Eketräd bör utgå som en ättling av Vasahuset en gång för alla.  
Ett spår för den hugade forskaren till Eketräds ättens genealogi finns i Stockholm stads tänkeböcker, där Svens verklige far Måns Helgesson nämns tidigt med sin hustru!

[Martin Casterud]

Även jag reagerade på den delen av artikeln, men jag kom mig aldrig för att kommentera detta. Initierade faktiskt en diskussion om Sven Månsson Eketrä här på Anbytarforum 1999, se vidare här. Torsten Berglund gav ett mycket intressant svar som, i enlighet med Niclas inlägg, klargjorde bristerna i denna påstådda filiation.

[Kurt Hultgren]

Niclas och Martin! Det var bra kommentarer. Detta är något jag har missat. Det känns angeläget att de publiceras i kommande nummer av Släkthistoriskt Forum. Att jag överhuvud taget gav mig i kast med att på detta tämligen ytliga sätt samla uppgifter om Gustavs söners frillobarn berodde på att det inte tycktes finnas någon samlad beskrivning. Och en sammanställning av uppgifter som verkar vara av allmänt intresse är ju faktiskt normalt av värde. Som jag påpekar i artikeln handlar det ju inte om forskning i primärkällor utan om åtskilliga uppgifter hämtade ur Nordisk Familjebok, herdaminnen  och Elgenstierna. När jag ställde artikeln till redationens förfogande kände jag inte till Ulf Sundbergs bok. När jag fick reda på den kände jag att det äntligen kommit ett verk som behandlade ämnet. Och jag utgick då från att min artikel var helt överspelad. Så jag blev lite förvånad när jag såg den i tryck. Samtidigt kan den ju fungera som en blänkare som pekar på Ulf Sundbergs bok. Det är ju så som redaktören refererar de bägge insatserna. Ämnet är av allmänt intresse, och alla korrigeringar som bör göras ska förstås införas. Nätet är visserligen bra i många avseenden. Men tryckta texter i tidskrifter och böcker är ofta lättare att få tag i. Och därför bör rättelser och kompletteringar förstås införas i anslutning till en översikt av detta slag. Skriv en kompletterande artikel! Det vore högst värdefullt!
Bästa hälsningar! Kurt

[Niclas Rosenbalck]

Hej Kurt mfl!
Din sammanställning tyckte jag i övrigt var bra och intressant; som du skriver har mig veterligt ingen sådan tidigare gjorts (förutom nu Ulf Sundbergs bok, som tyvärr saknar exakta källreferenser och diskussion. Han borde varit mer källkritisk. Någon historiker är han dessutom inte).  
En annan belysning i kommande artikel kunde kyrkoherdedottern Margareta Eriksdotter få. Hon har påståtts som dotter till kung Erik XIV med svaga skäl. Ett av skälen, det iögonfallande, skulle vara en förkommen sentida (troligen sent 1700-tal eller 1800-tal) notering i en kyrkbok att hon var hans dotter. Tyvärr vet vi ju att dylika noteringar och påståenden som gjorts långt senare än handlingen ägt rum kan vara falska. I detta fallet minst 200 år efteråt. En del genealoger på 1700-talet och 1800-talet gjorde ju beställningsjobb och både ljög och använde fantasin rätt mycket, ett exempel är den mest kände Rabenius. Det som är bestickande är att vi inte har kvar kyrkboksnoteringen som hävdar Margaretas filiation, utan bara en avskrift. En textstilanalys och kontextuell undersökning av när och hur noteringen först omnämns skulle vara bra. Ett annat påstått skäl till Maragreta som dotter av kung Erik är att namnet Emerentia som bars av ättlingar till henne skulle varit vanligt förekommande i Vasaätten, men så är inte fallet utan detta namn bars endast av en syster till Gustaf I. Nåja, en svåger till Gustaf I i hans andra gifte, Abraham Eriksson (Leijonhufvud) fru hette i och för sig Emerentia Holgersdotter (Gera) om man ska vara petig. Det förekom för övrigt bland tyskättade kvinnor i borgerskapets Stockholm under 1500-talet. Namnet kan vara en ledtråd till vem Margareta Eriksdotters far var. Uppgiften om  att Erik XIV var den störste kyrko herren i Sverige och att detta således stämmer in på den äldre uppgiften att Margareta Eriksdotters far var en kyrkoherde är bara en mycket dålig förklaring för att få in henne under önskat tak så att säga. Ett ytterligare skäl påstås av bejakare utav Erik XIV:e filiationen vara en lokal folklig tradition i Hornstrakten om hennes börd. Tyvärr har ännu ingen gett några belägg eller referenser till några äldre skrivna folkliga traditioner om detta.  
Bästa hälsningar, Niclas
 
Ps. Nu hamnade vi utanför rubrikämnet. Peter anbytarvärd får gärna flytta inlägget/inläggen till bättre rubrik. Ds.

[Hans Egeskog]

Hej Niclas, Martin, Kurt och övriga intresserade
 
Ansvaret för att Kurts artikel infördes är naturligtvis helt och hållet mitt. Jag fick den innan Ulf Sundbergs bok hade kommit ut, men den blev av olika skäl liggande en tid. Men trots att den av Kurt efterlysta sammanställningen av utomäktenskapliga barnbarn till Gustav I fått en plats i litteraturen genom Ulf Sundbergs försorg, bedömde jag ämnet som så intressant att Kurt Hultgrens sammanställning ändå hade en plats i Forum.  Inte minst diskussionerna här på Anbytarforum speglar väl att intresse för de här frågorna finns.
 
Eftersom jag själv inte har tillräcklig kunskap i medeltidsgenealogi borde jag naturligtvis, vilket påpekats för mig från annat håll, ha låtit någon på området kunnig person gå igenom artikeln och lämna kompletteringar, alternativt avrått från publicering. Den lärdomen tar jag med mig inför fortsättningen. Men nu är skadan redan skedd och jag vill gärna rätta till vad som går att rätta till.
 
Därför vore det, som Kurt påpekat, önskvärt om någon med medeltidsgenealogiska kvalifikationer såg sig manad att komplettera och rätta de felaktigheter som förekommer i den här diskuterade artikeln i senaste numret av Släkthistoriskt Forum. Jag skulle med glädje ta emot en sådan kompletterande artikel i tidningen.
 
Mvh,
Hans Egeskog

[Marianne Munktell]

I början av veckan skrev Ted Rosvall på förstasidan att nya numret av Släkthistoriskt Forum hade kommit ut. Jag har fortfarande inte fått tidningen. Jag kan inte heller hitta inlägget. Någon som vet?

[Hans Egeskog]

Hej Marianne
 
Det var inte Ted som skrev på Rötter, utan jag. Länken du letar efter finns fortfarande på förstasidan, under rubriken Nyhetslänkar - Ur skråarkivens gömmor.... Skrolla bara nedåt lite på sidan så hittar du den.
 
Som framgår av texten är den aktuella artikeln hämtad ur nummer 3 2005, som kom ut i juni. Den hoppas jag att du fått. Om inte så kontakta kansliet som har hand om den överupplaga som finns.  
 
Anledningen till att artikeln ur detta nummer inte kommit upp på Rötter förrän nu är att det under sommaren inte fanns någon på kansliet som kunde hjälpa mig med att lägga in puffen. Det kunde inte göras förrän nu i augusti då Crister Lindström börjat jobba.
 
Mvh/
 
Hans Egeskog

[Marianne Munktell]

Hans!
 
Då förstår jag. Jag läste inte texten så noga. Det kändes som om det var dags för ett nytt nummer snart. Rubriken var dock missvisande: Nytt nummer av Släkthistoriskt Forum ute.