ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Sundsjö Födelsebok 1878 SE/ÖLA/11095/C/4 läshjälp  (läst 2858 gånger)

2017-09-07, 17:34
läst 2858 gånger

Utloggad Bi Liljeteg

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 19
  • Senast inloggad: 2023-08-14, 10:57
    • Visa profil
Hej,

Hoppas någon kan hjälpa mig. Kan inte uttyda efternamnet på den Jonas från Sörviken som erkänt sig som fader till Sofia Eleonora född 11 juli 1878. Moder Katarina Josefina Sundstedt. Står det Niklasson? Mikaelsson?

Kan inte hitta någon Jonas i hfl Sörviken som passar in med mina tips på efternamn heller

Tacksam för all hjälp

Med vänlig hälsning
Bi Liljeteg
Malmö

2017-09-08, 10:06
Svar #1

Utloggad Hans Olof Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3226
  • Senast inloggad: 2024-03-14, 10:15
    • Visa profil
    • www.secutor.se/genealogi/index.html
Hej Bi!

Det ser ut att stå Nickusson. Förnamnet Nickus, som väl närmast är en alternativ form av Nikolaus/Nils, ser man sporadiskt i olika delar av Norrland, bl a i Jämtland. Man bör alltså i det här fallet leta också efter en Jonas Nilsson.

Vid en snabb genomgång av husförhörslängden för Sörviken hittar jag Nils Gustaf Lemoines son Jonas, född 1857 (Sundsjö AI:8, s 152), som väl kan betraktas som en tänkbar kandidat.

Hälsningar
Hans Olof
*******************************************
* Hans Olof Johansson 
* Uppsala, Sweden   
* http://www.secutor.se/genealogi/  
*******************************************

2017-09-08, 10:48
Svar #2

Utloggad Bi Liljeteg

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 19
  • Senast inloggad: 2023-08-14, 10:57
    • Visa profil
Hej Hans Olof

Tusen tack för svaret. Ja, så kan det ju vara. Bra tips!

Det är lite konstigt för berättelsen jag fick höra från min far igår var att de var 4 st som åkte från Karlanda, Värmland och upp till Jämtland. K Sundstedt 'blev gravid' och fadern sägs ha åkt tillbaka till Värmland och Johannes Andersson (också från Värmland) gifte sig med K Sundstedt - och fick sedan 11 barn med henne, bl a min farfar :-) Jag tror att din tes är närmare sanningen.

Tack än en gång för svaret

Hälsningar
Bi

2017-09-08, 12:02
Svar #3

Utloggad Ingemar Skarpås

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 178
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 09:20
    • Visa profil
Det är ofta nödvändigt att titta på alla detaljerna. I det här fallet så står det troligen förkortningen"Bs" före Jonas N.... - knyt ihop det med den vanligaste tolkningen "Bondesonen", en "titel" på en son till en bonde som ännu inte flyttat hemifrån. Man kunde ju först flytta hemifrån om man hade eget - en egen bostad/härd. Det brukar finnas en motsvarande anteckning på just den bondesonen i HFL vid den tiden!

2017-09-08, 12:17
Svar #4

Utloggad Bi Liljeteg

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 19
  • Senast inloggad: 2023-08-14, 10:57
    • Visa profil
Hej Ingemar

Ja, så står det förstås! Att jag inte tänkte på det. Då finns bara den kandidaten som Hans Olof hittade. I vart fall om man tittar på Sörviken.

Jag och min bror har tagit DNA test via Family Tree DNA så om jag lite löst utgår från Jonas N.... Lemoine kanske det blir bekräftat via en matchning framöver.

Tusen tack för all hjälp! Ovärderligt när man är dålig på att tyda.

Trevlig helg!

Hälsningar
Bi


2017-09-08, 12:47
Svar #5

Utloggad Bi Liljeteg

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 19
  • Senast inloggad: 2023-08-14, 10:57
    • Visa profil
Hej igen,

Nu blev jag nästan ännu mer säker på att ni hittade rätt. Jonas syster Brita Kristina får en son 1893 som döps till John Nikolaus..... Tänker att Nikolaus ev är nåt namn som går i släkten.

:-)

Bi

2017-09-08, 13:04
Svar #6

Utloggad Ingemar Skarpås

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 178
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 09:20
    • Visa profil
Ja, jag är också inne på det, efter att ha tittat på 1880 års folkräkning på möjliga Jonas. Det som talar emot det är att det i samma HFL inte finns ngn anteckning av prästen på raden för Jonas (1857), vilket ofta förekom, men inte alltid.

[/size]Men det finns flera möjligheter. Jonas är ofta under tiderna fram till ungefär den här tidens början när man blev mer noga med att använda dopnamnen, men Jonas är här uppe (och annorstädes) synonymt med Johannes, Johan, Jan, och Jöns. (Hittade i förrgår inte åt en släkting Johan som naturligtvis hette Jan tidigare) Eftersom någon född 1857 anno 1878 var på gränsen till att fylla 21, myndighetsåldern, så förekom det ofta att man enbart använde patronymikon, alltså Nils/Niklas/Nikolaus son om någon före myndighetsdagen.
[/size]
Möjligheten finns också att Sörwiken är ett bredare begrepp än som det står i FB. Enstaka gårdar torp utanför bykärnan kan ibland stå med eget namn... Just p g a detta kommer jag att övergå till släktforskningsprogram med möjlighet att georeferera platser.


Brytningstid... Ser att en släkt i socknen skriver Lemoine som Lemon!

2017-09-08, 13:56
Svar #7

Utloggad Bi Liljeteg

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 19
  • Senast inloggad: 2023-08-14, 10:57
    • Visa profil
Mmmm.

Jag hittade en Jonas Mikaelsson i Börjesjö....då när jag trodde det kunde stå just Mikalesson. Tycker jag har plöjt igenom hfl först på jakt efter någon som kommit från Karlanda, Värmland och heter Jonas och sedan igen på jakt efter Jonas Niklasson/Nicklasson/Mikalesson/Mickelsson.

Tänker att Lemoine har "försvenskats" lite och blivit Lemon. På Lemons Mode i Bräcke har man ju handlat några gånger och Jonas far Nils Gustaf Eriksson Lemoine är född just i Bräcke 1818 :-)

Hälsningar
Bi

2017-09-08, 16:12
Svar #8

Utloggad Hans Olof Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3226
  • Senast inloggad: 2024-03-14, 10:15
    • Visa profil
    • www.secutor.se/genealogi/index.html
Hej igen, Bi!

Man ska inte göra saker och ting mera komplicerade än nödvändigt. I motsats till vad Ingemar skriver ovan var varken Jon eller Jöns synonyma med Johannes, Johan och Jan - även om en och annan ren felskrivning kan förekomma i kyrkböckerna.

De tre sistnämnda namnformerna var utbytbara med varandra och kunde ofta användas om samma person. Likaså kan samma person i arkiven omväxlande ha motsvarande patronymika, alltså ibland kallas Jansson och ibland Johansson - och undantagsvis även Johannesson.

Prästerna var emellertid - liksom säkert också menigheten - väl medvetna om att en som var döpt till Jon, Jonas eller Joen inte skulle kallas Jan eller Johan. Likaså kallade man inte en Jöns vare sig Jon eller Jan.

Mikael är förstås också ett helt annat namn än Nils/Nikolaus/Nickus, Det står definitivt inte Mikaelsson i födelsenotisen, så om du inte särskilt misstänker att prästen skrivit fel namn, finns det ingen anledning att vidga sökandet till andra personer än sådana vilkas patronymikon är Nilsson, Niklasson, Nikolausson eller Nickusson.

Jag hade inte observerat förkortningen "Bs" före Jonas Nickussons namn, och som du själv noterar, förstärker det Jonas Nilsson Lemoines "kandidatur", eftersom han var just bondson i Sörviken.

Hälsningar
Hans Olof
*******************************************
* Hans Olof Johansson 
* Uppsala, Sweden   
* http://www.secutor.se/genealogi/  
*******************************************

2017-09-08, 17:11
Svar #9

Utloggad Bi Liljeteg

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 19
  • Senast inloggad: 2023-08-14, 10:57
    • Visa profil
Hej igen Hans Olof,

Anledningen till att jag sökte på alla de där Niklasson/Nicklasson/Mikalesson/Mickelsson var ju för att jag inte kunde läsa vad det stod och var osäker på om det var ett M eller N i början. Sen postade jag här och fick rätsida på namnet, vilket jag är mycket tacksam för. Efter det har jag förstås inte letat mer på Mikael..... spåret.

Jag antar, fortfarande lite löst, att Jonas Lemon är fadern så får vi se om det blir någon bekräftelse på det framöver - kanske via DNA matchning.

Tackar dig och Ingemar igen för hjälp

Hälsningar
Bi, Malmö
 


2017-09-10, 18:11
Svar #10

Utloggad Ingemar Skarpås

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 178
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 09:20
    • Visa profil
Hans Olof Johansson m fl.


Hänvisar till https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%B6ns
där man dessutom talar om ännu fler synonyma namnvarianter som t ex Jens och Jan.


Flera i min släkt i Dalarna blir Johan och Jan och patronymikon på det! I Skåne som jag gjort ett halvdussin forskningar på andras släkter och förekommer också Jan och Johannes och Jöns lite om vartannat för samma person. Även skrivning Jaens, Småland/Halland.


I Norrland och finnskogstrakter blir Juhani, Juha, även det Jan "Janne".


I det här fallet gällde det ju ursprungligen ett mansnamn och ett patronymikon, men samma sak gäller även för kvinnonamn (då ej patronymikon ;) som Dordi, Dorotea. Elisabeth, Lisa, Lisbet. Margareta, Greta. m fl. Fornnordiska Gullög, Gölin m fl varianter i modernare former.     

2017-09-10, 23:54
Svar #11

Utloggad Hans Olof Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3226
  • Senast inloggad: 2024-03-14, 10:15
    • Visa profil
    • www.secutor.se/genealogi/index.html
Hej Ingemar!

I den artikel du hänvisar till finns ingenting som säger att namnen Jon, Johan och Jöns var utbytbara mot varandra i Sverige under vare sig 1800-talet eller något annat sekel. Men det var vad du påstod i ditt inlägg ovan.

Jöns (som är det som artikeln handlar om) är lite av ett specialfall eftersom det faktiskt kommer från danskans Jens, som i sin tur har samma ursprung som svenskans Jan och Johan. Det betyder dock inte att man under 1700- och 1800-talens Sverige betraktade namnen Jöns och Johan som utbytbara mot varandra, lika lite som man gör det idag.

Du behöver däremot inte argumentera för att namnen Jan, Johan och Johannes kunde användas växelvis om samma person - det var precis det jag skrev ovan. Inte heller har jag något att invända mot de exempel på kvinnliga förnamn som du nämner - i varje fall så länge du inte påstår att Dorotea och Greta är utbytbara mot varandra.  :)

Som sagt - man ska inte göra saker och ting mera komplicerade än nödvändigt...

Hälsningar
Hans Olof
*******************************************
* Hans Olof Johansson 
* Uppsala, Sweden   
* http://www.secutor.se/genealogi/  
*******************************************

2017-09-11, 09:38
Svar #12

Utloggad Ingemar Skarpås

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 178
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 09:20
    • Visa profil
Det jag skriver om och hur de var utbytbara är bara hur det faktiskt gjordes, och för många personer. I Norrland, främst Ångermanland, Jämtland och Västerbotten m fl är det så att de namn jag nämnde i praktiken var utbytbara med varandra.


Att jag skrev om detta med utbytbarhet, var just för att man inte skall fastna för hårt vid stavningar, utan det finns så många andra uppgifter om en person som gör att man kan se att det är samma person - när ändå  allting stämmer med personen och fru och barn genom ett flertal HFL:er, men att hans namn kan skrivas, Petrus, Petter, och Pehr. Här i trakterna - gränslandet Jämtland-Ångermanland är Jönsson och Johannesson ofta helt utbytbart.


Det är möjligt att det skiljer lite beroende på i vilken landsända man är men jag har inte sett enorma skillnader.

2017-09-11, 23:52
Svar #13

Utloggad Karl Göran Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2704
  • Senast inloggad: 2024-03-17, 08:07
    • Visa profil
Under forskningens gång skaffar man sig insikter och uppfattningar om namnskick, dopseder m.m., d.v.s. erfarenhet som vanligtvis underlättar vidare forskning. Vill man övertyga andra om sina uppfattningar i sådana frågar, särskilt om man inte är överens till alla delar, fordras det dokumentation.

När det gäller utbytbarheten Johannesnamnen emellan vill jag hänvisa till tidigare inlägg (https://forum.genealogi.se/index.php?topic=126276.msg1290050#msg1290050) och(https://forum.genealogi.se/index.php?topic=126262.msg1289736#msg1289736).

För 3-4 år sedan lade jag till en variabel i min födelsedatabas där personens namn i dödboken införs. Databasen omfattar födda i landskapen Jämtland/Härjedalen 1636-1894, med undantag tiden 1861-1894 för fem församlingar som ännu inte är helt klara. Barn med förstanamnet Jöns är där till antalet 3826 för vilka namnet i dödbok hittills registrerats är 1017 stycken. Av de sistnämnda är det fem (5) som där inte har namnet Jöns. Två av dem döda späda, har uppenbart av misstag fått namnen Jonas resp. Jon i dödboken (se Alsen C:1a/274 och C:1b/671 samt Myssjö C:3/123 och 659).
Av de återstående tre var en prästson (dödbok: Joan), en präst (dödbok: Johan Olof) och en arbetare i Östersund (död 1925: Johan).
Även om underlaget inte är heltäckande är tendensen tillräckligt stark för att jag ska kunna hävda att det saknas stöd för att namnet Jöns generellt var utbytbart mot Jon/Jonas/Johan i nämnda landskap.

Artikeln om Jöns i Wikipedia som länkats till ovan är inte helt korrekt. Att namnet skulle ha varit "särskilt vanligt" i de tidigare danska provinserna är inte riktigt, Skåne undantaget. I Ingwar Fredrikssons studie om svenskt dopnamnskick i slutet av 1500-talet1) utgör namnet 2,7 till 3,7% av de manliga skattedragarna i Härjedalen och Jämtland.
Namnbärare ökar både i antal och procentuellt när vi närmar oss svensk tid, men inte mycket. I 1645 års mantalslängd för Jämtland finns 133 Jöns (Jens) vilket ger namnet  en sjundeplats (7) och knappt 5% bland männen.

1) Svenskt dopnamnsskick vid 1500-talets slut, Athroponymica suecana 7, Vänersborg 1974, sid. 70-72.

2017-09-12, 09:08
Svar #14

Utloggad Hans Olof Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3226
  • Senast inloggad: 2024-03-14, 10:15
    • Visa profil
    • www.secutor.se/genealogi/index.html
Tack för dokumentationen, Karl Göran! Att det finns tidigare tungt vägande AF-inlägg i frågan var närmast en självklarhet, men jag lyckades inte hitta några.

Det är också betydligt svårare att få fram enskilda exempel som visar att de berörda namnen inte är utbytbara mot varandra än fall där namnen av misstag faktiskt blivit sammanblandade. I avsaknad av statistisk dokumentation och erkända experters vittnesbörd har man bara sin egen erfarenhet att luta sig mot. Och även den kan förstås peka i fel riktning.

Nu när frågan får anses vederbörligen avgjord, kan jag inte låta bli att visa ett exempel från min egen jämtländska släkt, som jag tycker visar att man åtminstone i den familjen betraktade Jon, Johan och Jöns som helt skilda namn. (För att visa att både Jon och Johan var i livet när Jöns föddes, har jag lagt till deras dödsår - annars var det ju inte ovanligt att namn återanvändes när ett äldre barn dött, som i fallet Anna i samma familj.)

*******************************************
* Hans Olof Johansson 
* Uppsala, Sweden   
* http://www.secutor.se/genealogi/  
*******************************************

2017-09-12, 11:15
Svar #15

Utloggad Ingemar Skarpås

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 178
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 09:20
    • Visa profil
Intressant diskussion och såg hänviningen till tidigare diskussion.

Intressant med databas, men eftersom jag gjort mestadels uppdragsforskning så har kunden fått välja vilket släktforskningsprogram. Vid större krav på dokumentationen har jag följt varje individ från graven eller mitt i livet och till dess båda ändar, och då har alla avvikelser i namnformer noterats som enbart anteckningar. Det har ju ändå gått att verifiera via gård och födelsedatum, samma fru, et c, et c. Så för min del ligger de tidigaste införda i Holger från 80-talet. Sedan i ett antal engelsspråkiga t ex PAF, och några i DIS. Men finns fler. I några fall finns ju möjligheten till AKA (Also known as) och ibland har jag lagt varianterna där.

Så att göra en vettig forskning utifrån mitt material är svårt. Trots att jag är programmerare i grunden, datakonsult, numera pensionär, så har jag inte funnit att det är tillräckligt intressant, och inte tillför så mycket och det vore oerhört tidsödande - och problematiken är ju välkänd - fick mina farhågor kring Johannes -> Jöns verifierade när jag gick ett antal kurser på 90-talet på SVAR i Ramsele, sista nog ca 2002.

Det som är mest intressant i de här fallen dock är försöken att normalisera vissa namn och namnformer. Johannes är ett, men Gullögs långa övergång till Göli Gölin och hur det skulle normaliseras förde här på anbytarforum till en inflammerad debatt... Själv skriver jag senaste kända namnet stavat som det görs idag, och formen i t ex födelseboken som aka/alias. I Ångermanland har jag Appoloni som blev Ablona och Abluna... Anders och Andreas ...

Jag ser detta dock aldrig som ett problem i sig med olika namnformer, jag ser det enbart som uppslagsändar att hålla utkik efter...   

2017-11-08, 00:27
Svar #16

Utloggad Torbjörn Jonsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 274
  • Senast inloggad: 2024-03-18, 21:02
    • Visa profil
Mycket intressant Karl-Göran om bruket av namnet Jöns!!! Jag kan ju konstatera, dock inte bevisa på samma eminenta sätt, att jag i min databas i Medelpad/sydöstra Jämtland oxå har uppfattningen att Jöns och Jon är helt skilda namn som inte ska kopplas ihop. I mitt fall så har jag dessutom uppfattningen att Jöns ofta har nånting med Stöde att göra. Det som jag kallar för "Ingemar/Jöns-släkten" i Stöde verkar många gånger på bägge namnen haft en stor inverkan på regionen. En fråga/undran dock, hur är det med Jöns i Jämtland och hur/när använde man det mer norsk/danska Jens, eller är det så enkelt att innan svenskifieringen så var det Jens - efter så blev det Jöns??

/Tobbe

2017-11-13, 14:31
Svar #17

Utloggad Bi Liljeteg

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 19
  • Senast inloggad: 2023-08-14, 10:57
    • Visa profil
Hej,

Ville bara berätta att Johan Nilsson Lemoine som fader till Sofia Eleonora har visat sig stämma. :-) Igår, 12/11, kom en matchning till både mig och min bror på Family Tree DNA där vi båda har förhållandevis bra träffar på 2 st nu levande Lemon. Alltid en lättnad när de antagande man i bland får göra i sin pappersforskning stämmer.

Hälsningar
Bi

2018-11-13, 12:06
Svar #18

Utloggad Marie Boije

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 10
  • Senast inloggad: 2024-02-16, 09:37
    • Visa profil
Jag funderar på hur du kan ha Dna träff på en halvsyster till din farfar, det kan väl inte bli någon gemensam ana ? Det kan väl bara bekräftas via test på hennes anor?
Nyfiken eftersom jag också har Lemon i mina anor och nyligen testat mig.
Mvh Marie

2018-11-13, 12:29
Svar #19

Utloggad Bi Liljeteg

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 19
  • Senast inloggad: 2023-08-14, 10:57
    • Visa profil
Hej Marie,

Det kan förstås finnas många andra kopplingar då detta rör sig i Sundsjö, Bräcke och Revsund och jag är "släkt med släkten" på många olika sätt. Min mamma t ex, hon är min mor OCH min farmors farmors mormors farbrors dottersons sondotters dotterdotter. Man hänger knappt med själv. Den enda gemensamma nämnaren vi har hittat med träffarna är Lemoine i Sundsjö men det är säkert en helt annan koppling. Träffarna är väldigt små här också så det är nog en krångligare väg. Step cousins skall ju inte ge någon träff som du påpekar. Mycket giften mellan byarna i Sundsjö dessutom (även i Revsund och Bodsjö) så till slut hamnar man väl rätt. Har du testat dig på FTDNA eller något annat ställe? Ha det fint hälsningar Bi

2018-11-13, 14:44
Svar #20

Utloggad Ingemar Skarpås

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 178
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 09:20
    • Visa profil
Mari Boije -jovisst har de gemensamma gener... den enklaa matematiken är: Du ärver hälften från vardera av dina föräldrar. 50% mamma och 50% pappa. Men vad som ärvs från vem är ju unikt så syskon till samma föräldrar sägs vara 25% släkt med varandra, och kusiner har 12,5% gemensamt och nästkusiner/sysslingar/tremänningar 6,25%... Så i ledet före hennes föräldrar är det morföräldrar och farföräldrar och d v s fyra personer och farfaderna har då bidragit till med 1/4 eller 25% av hennes gener. Farfaderns halvsyster är ju inte ett helsyskon med 25% av generna gemensamma, utan blir mer som kusiner, alltså 12,5% gemensamt mellan farfadern och hans halvsyster...


Men det räcker troligen för att se hur nära släkt ev halvpysslingar är (eller vad släktskapet nu innebär).


_Sedan beror det helt och hållet på vad gentestet gör. Vissa saker ärvs bara efter kön, t ex mitokondrieDNA, där det ärvs på X-kromosomen via mödernet, där kvinnan har två X och mannen en X och en Y. Det var det här X-kromosom/MitokondrieDNA som låg till grunden för boken Eva Sju Döttrar för 17 år sedan - Men redan då kunde man de att den överväldigande majoriteten av européer härstammade från dessa sju kvinnor ifrån olika delar av kontinenten. På den tiden var det för besvärligt att kolla på mannens Y-kromosom. Men numera testar man mycket bredare än så på det genetiska materialet.




Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna