Lysningar och vigslar vid artilleristaten

[Magnus Lindskog]

”1713 d. 26 Januarij
Hielmberg: Öfwerstens för Artolleriet G. G. Apelmans skrifwelse af d: 7 Junij 1712 med Artollerie Predikantens Magister Sands beswär öfwer någre af Pastoribus och Prästerskapet, som wele betaga honom den friheten at wiga och lysa för de under Artollerie Staten Sorterande, hwar igenom icke allenast des inkomster minskas, utan och ofta åtskillige irringar ibland plägar upkomma wid ächtenskapts fullbordande, beropandes sig på Kongl. May:ts Resolution för des Lif Garde af d. 4 Aprilis 1685 och samma frihet wore Artollerie Predikanterne förund d. 17 Martij 1687.
Lästes tillika med Consistorij Aulici och Holmensis Förklaringar.
Gr: Horn: Kongl: May:ts Förklaring för des Garde är, at lysningen för Gardes Bursarne skee i Gardes predikanen, oachtat bruden tages i en annan Försambling och wigningen förrättes af Gardes Prästerne, hwar emot en dehl af Stads Pastorerne sig uppsatt under förewändning at qwinspersohnerne i Gardes Församblingen äro okiände, hwilket i Kongl: May:ts Nådigste resolution således förlägges, at Stads Kyrkioherdarne eij ihugkommit at det samma kunde hända om lysningen skedde i någon af Stadskyrkiorne, hwarest Soldaterne äro så obekante som qwinspersohnerne i Gardes Församblingen; hwarföre förklahrar Kongl: May:t at så wäl lysningen som wigningar för Gardes Bursarne skohle ske i Gardes församlingen af Gardes Predikanterne, Och på det ingen oreda här af må förorsakas, befaller Kongl: May:t där hos i Nåde, at sådant wid Trålofningarne och lysningarne skall wederbörande StadsPastorer där bruden tages, notificeras och likalydande lysningz Zedel dem till sända och tå skall Predikanten i behörig StadsKyrkia wara förplichtigas, utan någon wedergälning, sådant på dag och tid som begäres af Predikstohlen at förkunna: det samma är och stadgat om Gardes Bussarnes hustrors Kyrkiotagning, barndop, herrans Nattwards begående och dödas begrafningar, at sådant skall förrättas genom Gardes Prästerne och samma privilegier och frihet  hafwa Artollerie Predikanterne fått, och det anhåller nu Öfwerste Apelman om at Artollerie Prästerne måge blifwa wid ofwanbemelte Kongl: May:ts Resolution bibehåldne.
Gr: Cornhielm: Öfwerste Apelman röre uti sin sin skrifwelse först om grafställen och likstohl, åt Pastoren i den Kyrkian som liken begrafwes och tror iag efter Kyrkioordningen denne rättighet dem tillkomma och Kyrkian den rättighet för graföpningen, och föreslår där till ett särdeles ställe på Ladugårds lands kyrkiogård, hwarest han berättar i förre tider hafwa warit wanligt at utan betalning begrafwa Artollerie betiänterne och kanske hela Ladugårds Lands kyrkiogården är redan af andre till grafställen köpt.
Gr: Horn: där efter påstå Stads Kyrkioherderne sin rättighet af likstohl och annat.
Gr: Cronhielm: med eller under de orden: Ingen Prästman må förrätta Gudztiänsten i den andras Församlinegn med mindre han blifwer där om beden, lärer Kyrkioherderne här i Staden wilja begripa alla actus Ministerij Sacri, såsom lysningar, ringningar, trolofningar, barnedop, Sochnebud, Kyrkiotagningar och begrafningar, så at ordinarius Pastor loci icke det ringaste ingrep af en annan Prästerman må lida till sine Inkomster och af Kongl. May:ts Resolutioner för Gardet och Artollerie finner iag intet at den förre graföpningen och likstohls erläggiande äro wordne befrijade eij heller at dem någon wiss plats på Ladugårds Lands kyrkiogård är tilldeld.
Gr: Frölich: der wore tå bäst at utse en annan plats för dem på Ladugårds Landet eller Norremalm och låta Artollerie Pärsten inwiga den samma.
Gr: Cronhielm: det kunde så wara på Ladugårdgärdet eller ut på Sanden wid Norremalm, såsom med fattigas kyrkiogårdar på somlige orter ske plägar.
Gr: Horn: Wi kunna eij annat än bibehålla Gardes och Artolleri Prästerne wid de Actus ministerij, som Kongl: May:t tillagdt dem och ofwan till förmält är, hwilket Apelman i den andra Punchten anfördt och till kunskaps inhämtande låta anstå med den första.
Gr: Frölich: de måste niuta till godo hwad Kongl:; May:ts Nådigste Resolutioner dem tillägger och kan ingen betaga dem det samma.
Resol. Bifalles hwad den andra Punchten uti Öfwerste Apelmans Skrifwelse innehåller hwilket swaras samt en öpen Resolution här öfwer meddelas.”

 
Källa: Nedre justitierevisionen. Högsta domstolen  Prot:1713:1 (1713-1713) Bild 540 / sid 49 ff (AID: v655165.b540.s49, NAD: SE/RA/1311)

 Namn:
1687-1794 Artilleriförsamlingen
1794-1894 Svea artilleriregemente (någon gång Första artilleriregementet)
1894-1904 Första Svea artilleriregemente
1904-1927 Svea artilleriregemente

Indelning:
Församlingen bildades år 1687.