Mycket vid Finska RA har försämrats, speciellt för svenska forskare.
Deras budget har skurits ner och mycket personal sagts upp, ca hälften av betjäningspersonalen. Man kan få vänta i många veckor (två månader har förekommit) på rena beståndsförfrågningar eller beställningar av kopior, värre än vid RA med samma belägenhet.
Ett helt nytt system för hantering av digitaliserat material, Astia, har införts och ersatt det gamla. Det är möjligt, att detta har eller kan komma att ha, fördelar, som jag inte förstått – för mig innebär det bara försämringar (finländska vänner bekräftar intrycket): sökmotorn är petimäteraktig och för en svensk svårmanövrerad, dataöverföringen är långsam, så att vissa tider fördröjningar om sekunder upp till en hel minut kan förekomma, många obekväma hanteringsbrister inte att förglömma (men onödiga att beskriva i detta sammanhang). Man var ju tidig med digitalisering baserad på de gamla mormonfilmerna. Det gjorde ju stor skillnad, att ö h t kunna fjärrforska utan att behöva fjärrlåna filmrullar, men utvecklingen går ju framåt och det gamla mormonmaterialet är till stora delar moget för sophögen. FRA har därför beslutat att successivt nydigitalisera material. Dock är planerna utdragna i tiden och man har fattat det olyckliga beslutet att ta bort gammalt material, när man tror sig snart kunna ersätta det. I vissa fall har läget därigenom blivit sämre. Obegripligt är, att man fattat det kortsiktiga beslutet om låg upplösning. Det går ju att läsa, betydligt bättre än de gamla mormonbilderna, samtidigt känns det som att man glömt att byta till terminalglasögonen, p g a oskärpan. Precis som i Sverige lägger man stora summor på att flytta arkiv och att byråkratisera umgänget med användarna (precis som i Sverige kan man inte längre kontakta någon bekant arkivarie, t ex i Vasa eller Tavastehus, och få snabb hjälp, utan alla kontakter ska gå genom registrator i Helsingfors, där svenskspråkigheten är i avtagande p g a alla avgångar).
PS Jag kanske borde ha nämnt, att jag ägnar mig åt tiden före 1650, med betoning på domböcker, för tillfället i Österbotten. Dessa domböcker finns nu digitaliserade till 1682. Vid läsandet av domböcker handlar det ju om löpande text och ofta om snabbläsning i sökandet efter vissa namn. Då är man mera beroende av bildkvaliteten.[size=78%] [/size]