Lite mera om Eric Norman:
No 47 Eric Norman var grenadjär i Överstelöjtnant Baron Björnmarks kompani i Konungens Eget Värvade Regemente till Fot. Han kommer från Norge och har säkert varit värvad ett antal år eftersom han var en av 8 grenadjärer (elitsoldater) i kompaniet.
Vid krigsutbrottet kommenderas ca 90 man av kompaniet till tjänst ombord på flottan och Eric Norman embarkerar linjeskeppet ”Försigtigheten” på Karlskrona redd den 4 juni 1788. Han är med om det blodiga sjöslaget vid Hogland den 17 juli där hela den svenska flottan möter den ryska flottan men han klarar sig undan skador.
Fredrich Hjerta Larsson, en svensk underofficer, skriver: "Ögat kunde ingenting urskilja. Kanonernas gruvliga brak och dån; blesserades skrik, kulornas väsande i mån av deras storlek, gjorde en konsert, som kunde injaga fasa hos den modigaste, i synnerhet då flera personer stupade på en gång för en och samma kula, hjärnan av deras sönderskjutna huvuden kringspridd, och jämte deras blod trampad under de levandes fötter, skärvor av krossade huvudskålar fastsittande i skeppets inre sidor, ditförda av kulors kraft, armar och ben skiljda från kroppen, hastigare än ögonblicket och slutligen de döda avsides vräkta i högar eller genast kastade i sjön. Sådana händelser äro vanliga i en sjöbatalj och kunna vara ännu hiskeligare, om ett skepp skjutes i eld eller flyger i luften eller sjunker.”
Han är ombord på ”Försigtigheten” till den 20 november, då han stiger iland i Karlskrona igen. Under vintern tjänstgör han i Karlskrona eller i Kristianstad. Ett av de erövrade ryska fartygen förde med sig en fruktansvärd epidemi tillbaka till Karlskrona som drabbade mängder av båtsmän och soldater denna vinter och vår. Tidvis låg upptill 7.000 man sjuka samtidigt över hela Karlskrona och i provisoriska tält ute på Tjurkö utan vård och mängder dog i kölden. Sammanlagt under hela kriget beräknas minst 25.000 insjuknat i och runt Karlskrona.
Även detta klarar sig Eric Norman ifrån och den 17 juni 1789 embarkerar han linjeskeppet ”Kung Adolph Fredric”. Flottan gick knappast att bemanna på grund av alla sjuka och döda i, som den nu kallades, ”Karlskronasjukan”. Man mötte ändå ryska flottan den 25-26 juli i ett slag vid Öland som kan betecknas som oavgjort och den 7 september stiger han i land i Karlskrona igen.
Var han tjänstgör denna vinter vet vi inte, men den 23 januari 1790 mönstras han i Kristianstad och den 1 maj embarkerar han linjeskeppet ”Finland” på Karlskrona redd tillsammans med 13 kamrater från samma kompani för årets krigståg mot Finska viken. Den 13 maj är han med i anfallet mot Reval där linjeskeppet ”Prins Carl” sköts sönder och samman och sedan togs av ryssarna. Några veckor senare, den 3 - 4 juni, är han också med om sjöslaget runt Kronstadt.
Därefter tvingas svenska flottan upp i Viborgska viken av ryska flottan och ogynnsamma vindar och här ligger den utan att kunna göra något med både vatten- och matbrist stigande tills vinden äntligen vänder och möjliggör en utbrytning i gryningen den 3 juli. Den svenska flottan under ledning av Gustav III själv bryter igenom den ryska blockaden, men linjeskeppet ”Finland” med Eric Norman råkar ut för ett missöde vid ankarlättningen och går ohjälpligt på grund. Ryssarna erövrar skeppet, de som inte dör tas till fånga och här tar det slut på Erics tur.
Om Eric Norman dör eller blir svårt skadad under striden eller dör senare under fångenskapen kan vi inte veta, men han återkommer aldrig.
Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Köp och Sälj
Cookie policy