Äldre inlägg (arkiv) till 2002-10-19

[Ann Viking Saetre]

Hej,
 
Söker 'ursprung' för Sven* Magnus Bergstedt f 16-10-1825 Vederslöv (G)enl HFL Odensjö.
 
Han bosatte sig som skollärare i Odensjö (G), gift 1853 och 1885, dog 9-7-1895 i Odensjö.
 
Tack på förhand,
Ann

[Jan Jutefors]

Vem känner till Soldaten Petter Ljung, f. 1776 och död 1820.

[Ingegärd Johansson]

Hej Vederslövsforskare!  
I Odenslanda fanns under 1600-talet (och senare) en släkt, där namnet Sigfrid ständigt återkommer liksom namnet Karin.
Min anfader var den Sigfrid, som från 1668 var bonde i Söragården, en frälsegård som också kallades Sigfridsgården. Han var då gift, och sonen Måns föddes ungefär vid den här tiden.
På 1690-talet nämns Sigfrid i Odenslanda och Sigfrid Jönsson i Odenslanda ofta i kyrkböckerna, och de är säkert inte samma person.
Dessutom fanns det ett antal Sigfridssöner och Sigfridsdöttrar i byn.
1697 gifter sig Sigfrids dotter Bengta med Erich Månsson från Ljungsåkra, och han skatteköper Söragården 1701.
Finns det någon som kan hjälpa mig att reda ut vem min Sigfrid är och hur han är släkt med de övriga, så är jag mycket tacksam.
Mvh
Ingegärd

[Cecilia Pettersson]

Hej,
är det någon som känner till något om Johannes Nilsson Ljung f. 25/11 1845 i Vederslöv? allt är av värde och vikt.
Tack alla på förhand.

[Janet Henriksson]

Hej Cecilia
 
I KGFs databas, finner jag följande om din Johannes.
Vigd 1871-04-08
med Sara Maria Petersdotter f.1844.Vistas då på Vederslöv Bos-Ringagård.
Johannes är då tjänstedräng på Vederslöv Gatugård.
 
Barn: Gustaf 1871-07-23
Peter Johan 1873-11-04
Karl Alfred 1878-12-07
Ida Maria 1882-02-20
Salomon 1884-11-16
 
MVH Janet

[Maj-Britt Sundin]

Har någon kort hemma på födda 1843?
Söker föräldrars namn till Kristina född 20/8 1843 i Sjöabol i Vederslöv.
Tackar på förhand gör
Maj-Britt Sundin

[Niclas Rosenbalck]

Hej Maj-Britt!
 
Det är ju den kända operasångerskan Kristina Nilsson du frågar efter. Om henne finns redan en del skrivet under kändisar här på forumet. Hennes far var Jonas Nilsson och modern Stina-Cajsa Månsdotter på Sjöabol (kallat Snugge). Har lite info någonstans i röran om hennes släkt bakåt.  Föräldrarnas gravsten (ett järnkors) står förresten ännu kvar på Vederslöv gamla kyrkogård.
 
mvh Niclas R.

[Niclas Rosenbalck]

Vederslöv C:3, s 250, år 1843:
Augusti 20 [född], [döpt:] Dito 20  
Christina
[Föräldrar:] Jonas Nilsson  H: Stina Caisa Månsdotter i Sjöabohl , 37 år
[Faddrar:]  
Jonas Pettersson på ny[da]la under Sjöabohl
Dr Jonas Månsson i Nöbb: norregård
H: Anna Lisa Månsdotter i (B)onnatorp
pig: Maria Jonasdotter på nydala

[Maj-Britt Sundin]

Hej Niclas och många tack.
 
Vet du något om hennes bröder, möjligen?

[Lars Norrby]

Hej
Ställde en fråga angående ett fornt herresäte i Nöbbele (d.v.s. socknen). Rätt ställd fråga ska dock vara:
Är det någon som känner till ett herresäte i Vederslöv med namnet Nöbbele? Jag har lokaliserat namnet på Generalstabskarta, men ej funnit att det ska ha varit någon större gård. En ana till mig, Johan Stenflycht, var bosatt där. Jag skulle för övrigt vara glad om jag kunde komma i kontakt med någon som forskat omkring hans och hans familjs liv i Vederslöv.
 
MVH

[Niclas Rosenbalck]

Hej Lars!
I Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden av J.A. Almquist del 4:3, som behandlar säterier i Småland, finns inte något herresäte Nöbbele i Vederslöv upptaget. Denna bok behandlar säterier fram till ca 1720-30. Om Johan Stenflycht varit bosatt på Nöbbele i Vederslöv (Elgenstierna uppger att han avled där iaf) så kan han ha utverkat säteriprivilegier för gården senare än den tidsperiod Almquists bok upptar. Säterierna kunde vara små gårdar utan ståndsmässiga byggnader - det går inte riktigt att jämföra dagens herrgårdar med säterier förr. En idag liten fastighet kan alltså ha varit säteri förr i tiden.  Mitt tips är att du kollar i P.G. Vejdes bok Kronobergs läns herrgårdar eller studerar vad jordeboken för Kronobergs län, Kinnevalds härad och Vederslöv socken säger om gården Nöbbeles karaktär i mitten av 1700-talet.
Hur härstammar du ifrån Johan Stenflycht? Är det genom hans utomäktenskapliga barn med hushållerskan Susanna Monthan som Elgenstierna nämner?
Har följande uppgift åt dig:
 
Vederslöv hfl o kmnl 1740-1759
s 656 Nöbbeled frälsegård
Gen: leut. herr StenFlycht f 1682
med Pupillerna
Elisabeth f 1744
Gustaf f 1747
Lovisa f 1748
Michael f 1749
hushållerskan Maria Elis. Sundberg f 1722
(alla är strukna)
 
jag har för mig att barnens mor är ovannämnda Maria Elisabeth Sundberg, men varför anger Elgenstierna (efter P.G. Vejdes uppgifter) en Susanna Monthan som mor till bla Gustaf och Michael Segersten?
 
mvh Niclas Rosenbalck

[Niclas Rosenbalck]

Vid besök i Vederslöv gamla kyrka har några intressanta noteringar observerats inne i kyrkan. I koret ovanför sakristians dörr står följande skrivet (texten starkt förvittrad numera):  
 
...? 1682 in iulio ...?attes Denna
...? Församblingens kyrkioherde war
MAGNUS SVENONIS PLaTinus S.THEOL:
I.MAGNUS SVENONIS BETULANDEN. Kyr:
kiones Sexmän: Niels Ring J Wederslöff
...?s ionson J Liungesåkra  Måns Torson J Östan-
torp S...?d J Nybbele  Per Ring J
Willtofta Måns Sigfridsson J
Odenslanda.
            PINXIT CROSENLUNDH  
 
Målningarna i långskeppet och koret härrör sig alltså till år 1682.  På norra långskeppets vägg finns följande namnförkortningar, som tydligen är de som skänkt pengar till målningarnas bekostande:
E.i.S. E.i.D. [märk att det möjligen rör sig om ett par då bokstäverna står ihop!]
P.i.S. K.M.D.   P.i.S. K.N.D.
P.i.S. K.N.D. K.N.D. [sic! märk två K.N.D.]
E.i.S. i.i.D.
H.L.S.
S.(*).D. M.P.S. (*).H.D.  M.i.S. M(*)(*)
 
södra långskeppets vägg:
O.M.S. M.i.D.
M.E.S. M.O.S.
 
koret:
södra väggen:  L.M.S. C.M.D
norra väggen: Magnus Betulander
(*) = tecken oläsligt!
 
Kanske går initialerna att identifiera - det torde röra sig om socknens framträdande bönder. Initialerna för hustrurna kan då kanske vara intressanta för eventuell identifikation i dödboken.
 
Vidare kan nämnas att den i mitt ovannämnda inlägg generallöjtnanten Johan Stenflycht i Nöbbele ligger begraven inne i den gamla kyrkan under stenen till vänster i gången. Stenen har ingen inskript utan uppgiften kommer ifrån kyrkvaktmästaren.
 
mvh Niclas R.

[Inge Ledje]

Vejdes Kronobergs Läns Herrgårdar har ingen gård som heter något på Nöbb- och inte heller någon hänvisning till namnet Stenflycht.
Mvh
Inge

[Göran Johansson]

Hej Niclas!
 
Vederslövs gamla kyrka är absolut en sevärdhet. Innanför sakristian lär finnas ytterligare tre personer begravda - två vuxna och ett litet barn (tror jag). Det vore intressant att försöka datera kvarlevorna.
 
Skulle det kanske kunna vara nedanstående?  
 
Ur kyrkoboken för Tofta sn i Kronobergs län 1716:  
D 24 Marti dödde Prästenkian Agneta Malmenia uthi Allatorp född i Sörmeland åhr 1654 och blef begrafven  d 30 Martii som war Långefredagen uthi Wederslöf kyrckia hos sin måg sahl. Regementskrif. Biörkman.  
 
Agneta Malm?n var gift med prästen Samuel J. Pihl i Västervik. Mannen dog relativt ung. Hon flyttade därefter först hem till sin fadern i Horn sn men ganska snart kom hon till växjötrakten. Där fanns sedan tidigare hennes två bröder Johan och Anders Malm?n. Peter Björkman som dog 1709 var ägare till Allatorps herrgård i Tofta sn.
 
Vad tror du Niclas?
 
Vänlig hälsning
Göran

[Göran Johansson]

Hej igen!
 
Troligen menas att begravningen ägde rum i kyrkan. Själva gravsättningen kan förstås ha gjorts på den gamla kyrkogården. Svårt att tolka texten. I liknande fall från t.ex. Långasjö sn avses dock bokstavligt att personen ifråga faktiskt begravdes inne i själva kyrkan. Någon som vet mer?
 
Texten innehållande bl.a. Magnus Svenonis Betulander är intressant. Betulander torde väl vara en latiniserad form av namnet Björk-?. Niclas, känner du något om prästen Betulanders bakgrund?
 
Vänlig hälsning
Göran

[Lars Norrby]

Jag ska be att få återkomma med ett mer utförligt svar senare.
Stenflycht hade åtminstone två söner med Anastasya Orlik. Båda ska enligt Adelns ättartavlor ha dött barnlösa. I samma skrift anges att S. hade ett flertal naturaliserade (vad betyder det?) barn med just Susanna Monthan. Maria Elis Sundberg känner jag inte till sedan tidigare.  
Själv har jag ej forskat på denna gren. Uppgifterna har jag ärvt av en i mina ögon gedigen släktutredning utförd av en för mig okänd släking (möjligtvis från Eskilstuna). Stenflychts son Mikael är då min FMFMMF. I SAÄ verkar det som om han skulle ha nyttjat namnet Segersten. Dödsår saknar jag, men han anges ha varit hospitals-intendent i Dänningelanda (har någonstans också sett att ett hospital verkligen ska ha funnits där). Självfallet bör jag kontrollera uppgifterna.
 
Om jag minns rätt ska Vederslövs kyrka ha förlängts åt väster för att inhysa S(<)s gravkor. Kyrkan har i övrigt flera minnen från S., bland annat en värja.  
Oavsett om man är släkt eller är S. värd att ägnas ett mer ingående studium. I RA har jag funnit ett 126 sidor långt manuskript med minnen från åren 1701-1718, vilket jag låtit kopiera.  
Vad som intresserar mig mest just nu är åren efter att den militära karriären avslutats och han åter slår sig ner i Sverige.  
Det vore därför intressant att ta del av lokala vittnesbörder och ev sägner om honom.
 
På återseende.

[Göran Johansson]

Vederslövs kyrka bör finns med i Riksantikvarieämbetets skriftserie Sveriges kyrkor. Jag tror mig minnas att där ha läst att kyrkan förlängdes något för att rymma Stenflychts gravkor.
 
Kvarlevorna i sakristian nämns däremot inte. De lär ha lokaliserats av en amatörforskare med hjälp av ekolod. Vad jag hört ligger de under sakristians brädgolv. Brädgolvet ska också ha lyfts bort. Under golvet fanns tre enkla kistor.

[Niclas Rosenbalck]

Angående Betulander (översatt =Björkman!), så anger G. Virdestam i Växjö stifts herdaminne del 2 (Växjö 1927), s 158-159, följande för komministern i Dänningelanda, Vederslövs pastorat:  
Magnus Svenonis Betulander , 1669-96. Född omkring år 1620. Begärde 1689 en medhjälpare, emedan han var så svag, att han icke ensam förmådde dupplicera varje söndag mellan Vederslöv och Dänningelanda. Han hade hållit på därmed i 20 år och haft 4 och under de senaste åren 6 predikningar i veckan. Till biträde fick han 1690 Petrus Stenbäck, vilken han skulle underhålla med kost, kammare och säng. 1694 hade de halva lönen och halva stommen var, och B. fick då väl predika men på grund av ålderdom ej utdela sakramenten. Två år senare beslöts i konsistorium, att den gamle och till sitt mål förfallne kaplanen i Vederslöv med sin hustru skulle flytta till hospitalet och bo på Backen, där hospitalsprästen bott, förrän han blev oeconomus. Här dog B. den 17 mars 1698.
Gift med Karin Nilsdotter. Hon intogs på Växjö hospital 1699.
 
Lars, det du nämner om Stenflycht är intressant. Naturaliserad betyder helt enkelt erkänd, att han öppet erkände dem som sina och ansvarade för deras uppfostran. Att kyrkan förlängdes åt väster stämmer också, vilket man klart ser på kyrkan. Stenflyhts grav återfinns också i denna del.  
Hoppas du har möjlighet att delge uppgifter om Stenflychts barn. Vill minnas att jag sett en efterlysning i KGF:s medlemsblad på barnen och en forskare som var ättling till en av dessa. Ska se om jag kan finna uppgiften.
 
mvh Niclas

[Göran Johansson]

Hej Niclas!
1707-12-28 antecknades i Vederslövs kyrkobok ett testamente om 5 dr efter regementskrvarens fader salig Johan Swensson. Han tycks kunna ha varit jämngammal med Magnus Svensson Betulander. De skulle kunna vara bröder. Johan Svensson saknas i dödboken för Vederslöv. Det vore intressant att veta var han var bosatt när han dog.
Hälsning
Göran

[Lars Norrby]

1775-12-04 föds i Vederslöv, Dänningelanda (var inte det egen församling?) en Anna Kristina Mikaelsdotter. Fadern ska vara Mikael Johansson (son till Stenflycht) och modern en Anna Karlsdotter född på 1750-talet. Jag har tyvärr inte haft tillfälle att kontrollera uppgifterna själv. Alla mina källor är sekundära utan angivande av primärkällorna.  
Vidare tycks adelns ättartavlor hänvisa till artikel i Nordisk Familjebok om Mikael Segersten. Själv har jag 3:e och 4:e upplagan, i vilka han saknas. Troligtvis är det uggleupplagan som avses.
Eller så har jag uppfattat hänvisningen fel.
 
MVH

[Anders Berg]

Lars, Niclas med flera,
 
angående Johan Stenflychts naturaliserade barn och deras mödrar, bör nämnas den fråga som Christopher von Warnstedt ställde i Släkt och Hävd nr 1 1996, s. 64 just om dessa. Jag har skannat texten och bifogar den här:
 

 
Att Mikael Segersten skulle varit hospitalsintendent är väl möjligt, men eventuellt är det en feltolkning av att han anges som hospitalshjon vid sitt frånfälle.
 
Vad gäller hänvisningen till Nordisk Familjebok i Elgenstierna, så tror jag att den syftar på Johan Stenflycht, inte hans naturaliserade son Mikael Segersten.

[Bo Berndtsson]

I Nordisk familjebok 2:a uppl. finns endast en Segersten omskriven, Erik Hjalmar, f. 1819, d 1901.
Johan Stenflyckt (Segersten) 1682-1758 ägnas drygt 1? spalt i band 26.

[Olle Elm]

Hej alla Segersten/Stenflycht-intresserade,
Nu börjar det komma så mycket intressant material i den här diskussionen, att den väl borde föras under antingen Segersten eller Stenflycht - eller åtminstone sammanfattas där.
Lars Norrby,
Du skriver: I RA har jag funnit ett 126 sidor långt manuskript med minnen från åren 1701-1718, vilket jag låtit kopiera. I mina kontakter med Stenflycht-forskare verkar denna skrift inte särskilt känd, trots att det hänvisas till den i Stenhammar, Östgöta kavalleriregemente i Karl XII:s krig (Linköping 1918). Roligt att Du kommit den på spåren! (Har själv inte läst den).
Om Du är ättling till Johan Stenflycht kan det sannolikt vara intressant för Dig att ta del av den diskussion som förs under ointroducerad adel; von Jern - eller Jern, von, som där står.
När det gäller salig CvW och hans forskningar måste jag, trots att han var oerhört beläst, råda den som följer i hans forskningsspår att alltid kontrollera primärkällan.
Vänligen,
Olle Elm

[Lars Norrby]

Hej Olle!
Vi har faktiskt brevväxlat tidigare. Diskussionen om Von Jern var mycket givande för min forskning.
 
Nog kan jag hålla med om att diskussionen kanske borde föras under annan rubrik. Tyvärr är min erfarenhet att man inte alltid lyckas fånga allas uppmärksamhet. Av ovangående svar framgår det ganska tydligt att det finns en hel del kunnigt och intresserat folk med (kanske sitt främsta intresse) för Vederslöv och inte Stenflycht. När jag nu vänt mig till Vederslövsidan gör jag det för att komma i kontakt med hembygdsintresserade. Jag inbillar mig att en man som Stenflycht måste ha lämnat spår efter sig i folktraditionen.  
I vilket fall som helst är det enligt min åsikt en smula för tidigt att låta S. flytta.  
 
Förutom Memoarerna (skrivna på franska - lätt att läsa, om man nu kan detta språk, vilket jag inte kan)fanns också på RA S?s relation över fälttåget till Norge 1718. Även detta manuskript var på franska (ej tyska som sagts i en källa), men en översättning finns till Norska tryckt 1902 i Norsk militaert Tidskrift.
 
Anders Berg har nog rätt om läsningen av Elgenstierna. Beträffande intendent och hjon, vore det intressant att veta om hembygdslitteraturen i trakten, som kan lämna upplysningar om hospitalet. Några tips?
 
På en tjeckisk hemsida (?) med en tjeckisk översättning av Swedenborgs dagböcker omtalas ett sammanträffande mellan Swedenborg och Stenflycht med sonen Kapten Schacht den 31/7 1743 i Ystad. Namnet Schact var nytt för mig. Kanske någon av S?s många barn på kontinenten?  
 
MVH

[Göran Johansson]

Hej Olle - det var ett tag sen sist!
 
Låt diskussionen om Vederslövs kyrka fortsätta tills vidare - inte enbart för Stenflyckts skull. Jag nämnde ovan att någon en gång gjort en ekolodsundersökning inne i den gamla kyrkan. Man efterlyste då vare sig Stenflyckt eller Björkmans svärmor! Det handlade fastmer om självaste den Helige Sigfrid. En teori om att reliker efter honom skulle finnas just där i Vederslöv lär ha florerat i bygden. Någon som känner till mer om detta? För min trodde jag att den vittberömde missionären fann sin slutliga vila i den domkyrka som han själv var med om att grunda.
Vänlig hälsning
Göran

[Olle Elm]

Hej Lars, Göran och ni andra,
Självklart skall diskussionen om Vederslövs kyrka fortsätta under Vederslöv. Och ev hembygdsdiskussioner också. Blev bara så inspirerad av dessa Segersten/Stenflycht-fynd och tyckte de borde uppmärksammas under Släkter. (Har ny dator och kan ännu ej göra länkar själv på den ;o)
Vänligen,
Olle

[Lars Norrby]

Hej igen!
Var inne på Visbys nya fina länsbibliotek och tänkte ta mig en titt under N och Småland. Bland böckerna fann jag Småländska gästgiverigårdar och skjutsstationer, red. Christina Westerman. Det slog mig då att jag vid något tillfälle fått för mig att Stenflycht skulle ha bott på en krog!  
Kanhända har jag någon gång hört talats om gästgiveriet i Nöbbele och sedan omedvetet kopplat ihop det med S. Nöbbele ska länge ha varit det enda gästgiveriet i Kronobergs län. redan 1615 fanns det en gästgivare här, Jon Sunesseon. Gästgiveriet drog så småningom till sig Kinnevalds härads ting, som övergav sin rätta plats.  
Den mest kände gästgivaren var riksdagsmannen för bondeståndet Jon Bengtsson som under andra hälften av 1700-talet i ett gifte kom i besittning av en gård i Ströby, samt köpte andra hemman däribland gästgiveriet i Nöbbele, som bestod av Geta- och Frälsegårdarna. (Författare till artikeln Lars-Ove Larsson).
Vilka kan dessa Frälsegårdar vara?
 
En anledning till att Stenflycht hitintills undvikit både biografer och tryckerier kan vara det faktum att han under sitt osvikligt tycks ha undvikit att befinna sig i centrum för den svenska hären, att alltid satsa på fel kungakandidat, att vilja föra sin egen kamp. När han till sist blir erbjuden överbefälet av den svenska arm?n tackar han nej! Han är helt enkelt inte typisk nog.

[Olle Elm]

Hej Lars,
Inte har väl Stenflycht helt undviket tryckerier. Han är väl den bland volontärer som mest blivit citerad i litteraturen. Jmfr Stenhammar a a ovan. Min favoritläsning är sid 84-85 där det redogörs för hur han möjligen försvinner med regementskassan; Något som han i Lund 1717 erhåller av konungen erhåller offentlig upprättelse för....
Men nog vore han värd att skriva om. Den diagnos han skulle fått i dagens samhälle är möjligen intressant att fundera omkring ....
En som särskilt har intresserat sig för honom är Bertil Häggman som kan återfinnas på G-gruppens hemsida.
Vänligen,
Olle

[Niclas Rosenbalck]

Hej Lars mfl!
 
Vad gäller gästgivargården i Nöbbele (Vederslöv sn) så låg denna magnifika byggnad utmed dagens 23:an strax norr om vägskälet mot Vederslöv (på höger sida om man kommer söderifrån). Gården är numera riven (tror det var på 1960-talet om jag inte missminner de muntliga uppgifter jag fått om den), men man kan ännu idag urskilja grunden till huset i terrängen. Gården kanske mest kände ägare var riksdagsmannen Jon Bengtsson i Ströby (Skatelöv sn) som stundvis bodde där. En natt i april år 1796 förövades på gästgivargården ett rånmord på denne ägare. Gärningsmannen var smeden Sven Jönsson Lundell ifrån Nöbbeled smeagård. Straffet för missgärningsmannen Lundell blev halshuggning och stegling.
Om denna händelse kan läsas i Västan om sjön Åsnen del 3 av Johan Nilsson (Växjö, 1957) s 92-130 (Kring en bondehövdings död). Å sidan  94 i nämnda bok återfinns också ett kort på gästgivargården.
 
mvh Niclas R.

[Göran Johansson]

Lars och Olle!
Johan Stenflyckts liv och leverne är fängslande. Har själv lockats att slå upp honom i 1935 års upplaga av Svensk Uppslagsbok, där han ägnas en halv spaltlängd. Vet ni något om hans anor? Varifrån kom han? Vad jag har förstått så har han (kanske som bondson) börjat sin karriär som soldat. Han har därefter utan nepotism av egen kraft avancerat i graderna. Kan det stämma?
Vänlig hälsning
Göran