ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 1999-september-20  (läst 5979 gånger)

1999-08-30, 00:51
läst 5979 gånger

Göran Johansson

BAMSEKULLA
All information om nedanstående Vissefjärdasläkt mottages med tacksamhet. Samtliga omnämnda byar ligger i Vissefjärda socken om inget annat anges.  
 
Tabell 1
SVEN BONDESSON, bonde och nämndeman i Bamsekulla 1571, gift före 1616. Hustru okänd.
Känt barn:  
 
BONDE SVENSSON, bonde i Bamsekulla fram till ca 1652. Hustru okänd.
Kända barn:  
 
1. BERGE BONDESSON (tabell 2)
 
2. SVEN BONDESSON i Bamsekulla, fjärdingsman. Hustru okänd.
 
3. SISSA BONDESDOTTER, d. ca 1698, g.m. bonden Sven Månsson i Emmaboda
 
4. KARIN BONDESDOTTER, g.m. länsmannen Johan Svensson Hybbe, d. i Kyrkeby 1705. Under sin livstid bosatt i Klippingsbo. Avgick som länsman 1695. Kända barn: Löjtnanten Jonas Lindström, Katarina Joansdotter i Visby, Christina och Valborg Joansdöttrar i Karlskrona, Sven Jonsson i Klippingsbo
 
5. ELIN BONDESDOTTER, g.m. Håkan Persson, bonde i Stålbergsmåla
 
6. PER BONDESSON, bonde i Bamsekulla
 
7. GERTRUD BONDESDOTTER, omnämns som arvinge efter systern Sissa år 1711
 
Tabell 2
BERGE BONDESSON, bonde i Bamsekulla f. ca 1642, död 1707. G.m. Britta Persdotter, f. ca 1642, d. 1738.
Kända barn:
 
1. KARIN BERGESDOTTER, g.m. bonden Johan Månsson i Björnabygden, d. 1711. Bland ättlingarna förekommer bl.a. släktnamnet Teorell.  
 
2. BONDE BERGESSON, bonde i Bamsekulla. Hustru okänd. Deras barn: Börge Bondesson Lindström f. 1712, undervaktmästare vid rådstugan i Karlskrona samt Brita Bondesdotter f. 1716, g.m. Gumme Persson i Lekaremåla, Vissefjärda socken. Bland ättlingarna förekommer bl.a. släktnamnet Gunér.
 
3. ESKIL BERGESSON, f. 1698, bonde i Bamsekulla, g.m. Kirsten Persdotter f. i Kimramåla, dtr till Per Gummesson i Kimramåla. Deras Barn: Catharina, g.m. Gustaf Persson i N. Kyrkeby, son till nämndemannen Per Andersson och Helena Silfverlås i N. Kyrkeby  
 
4. PER BERGESSON, bonde i Björnabygden, g.m. Catarina Silfverlås, dtr till Gustaf Silfverlås och Estrid Stråle på Flädingstorp.
 
5. SVEN BERGESSON, bonde i Ingelsmåla

1999-08-30, 22:50
Svar #1

Göran Johansson

Hej Stig!
Är det så att Jon Holme i Långemåla hade en son som hette Bonde Jonsson? Denne Bonde Jonsson i sin tur hade en son som hette Per Bondesson, d. 1669 i Långemåla, Rödeby? När Per Bondessons och Inger Jonsdotters son Peder döptes 1669 bars han till dopet av Per Svenssons hustru Maria i Bungemåla, Vissefjärda sn.
 
Har inte funnit något namn i Bungemåla som med säkerhet knyter an till dessa personer.  Bungemåla är intressant i så måtto att länsmannen Johan Persson i Bockabo år 1714 inom börd köper en gård i Bungemåla av Anders Larsson, Sven och Håkan Persöner i Bungemåla, h. Gertrud Håkansdotter (troligen gift med Påvel Hindricsson i Båldön) och omyndiga Sven Persson. Möjligen skulle någon av dessa Persöner kunna var barn till Per Svensson i Bungemåla. Köpet handlade om ½ skattehemman i Bungemåla by. Kan detta vara något att gå vidare med?

1999-08-30, 23:06
Svar #2

Utloggad Tomas Alriksson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 796
  • Senast inloggad: 2018-10-04, 12:54
    • Visa profil
Håkans barn i Bamsekulla?
 
Enligt dödboken 1707 dog både Berge Bondesson och Håkan Persson i Bamsekulla,
är Håkan densamme som du redovisar i Stålbergsmåla?
Jag har en Sissa Håkansdotter från Bamsekulla, som 1797 gifter sig med Gunnar Gudmundsson i Petamåla, Torsås (en period bosatta i Bodhyltan, Torsås).
De har bara en fadder från Vissefjärda, Håkan Nilssons hustru Brita i Bamsekulla. Drängen Håkan Nilsson vigdes 1713 med änkan Brita Persdotter i Bamsekulla (Berge Bondessons änka?).
 
Sissa ovan verkar vara syster till:
- Maria Håkansdotter, vigd 1705 med Israel Persson.
- Per Håkansson, vigd 1709.
- Eskil Håkansson vigd 1713.
 
Sissa Håkansdotter är fadder till ett av Israel Persson och Maria Håkansdotters barn.

1999-08-31, 17:51
Svar #3

Göran Johansson

Tomas och Stig,
 
BAMSEKULLA
Det fanns en äldre Håkan Nilsson i Bamsekulla. Han var vigd andra gången
med Britta Gummesdotter, som kallas änka år 1711. Britta var dotter till
rättaren Gumme Jonsson i Kimramåla, Vissefjärda sn. Tror inte Berge
Bondessons änka gifte om sig med en yngre Håkan Nilsson. Hon var till
åren kommen och kallas mormor år 1711.
 
Håkan Persson var tidigare bosatt i Stålbergsmåla. Mitt eget inlägg om
Bamsekulla kräver en liten rättelse. Katarina, Christina och Walborg
Joansdöttrar var inte barn till Johan Svensson Hybbe. Deras far var
istället Johan Svensson i Kulla. Anders Lindström företräder som ombud
dessa syskon vid en tvist om Kulla gård, men var inte säkert deras broder.
Alla har  dock anknytning till Bamsekulla på något sätt och är släkt med
varandra.  
 
BUNGEMÅLA, BONDEFREDER m.m.
Fann av en händelse en gammal anteckning, en ingress till ett mål vid
Söder Möre häradsrätt, som kan ha intresse för den som sysslar med
gränsböndernas historia. År 1706 i oktober stämmer vissefjärda-bonden Sven
Olsson i Bredasjö bonden Bonde Persson från Långemåla i Blekinge (ingen
socken anges) för att kunna få ut sin andel av kostnader nedlagda i gården Udden.  
 
Det har sagts att den nyblivne ägaren Göran Swebel ”orättfärdigt” skatteköpt Udden från
kronan. Den familj som hade bördsrätt och som sedan lång tid brukat gården
fick avflytta från byn. Vid en brand, som anses ha kunna varit anlagd,
förstördes det avtal om fred som träffats mellan Fridlevstads och
Vissefjärdas bonder under mäster Bocks tid. Min gissning är att bondfolket
på Udden, som hade starka släktband över den forna riksgränsen, också har
förvarat detta fredsavtal hemma hos sig när de bodde på gården. Det handlade ju i
första hand om en fred mellan bönder utan att man för den skuld behöver förringa mäster Bocks och kyrkoherde Coldings betydelse.  Här finns en hel del att vidareutveckla för den som har tid och lust. Man kan ju till att börja med att fortsätta kartläggningen av släktskapsförhållandena över gränsen.
 
Så var vi där igen - i diskussionen om ”bondefreder”. Happy Svensson kan så
innerligt väl förstås. Ska denna diskussion ligga i Småland, Blekinge,
Fridlevstad, Rödeby, Vissefjärda eller var eller kanske i ett helt annat
forum än anbytarforum? Väntar med spänning på att vän av ordning hör av
sig. Med vänliga hälsningar, Göran Johansson.

1999-08-31, 21:42
Svar #4

Stig Petterson

Göran!
Du skriver:  
Är det så att Jon Holme i Långemåla hade en son som hette Bonde Jonsson? Denne Bonde Jonsson i sin tur hade en son som hette Per Bondesson, d. 1669 i Långemåla, Rödeby? När Per Bondessons och Inger Jonsdotters son Peder döptes 1669 bars han till dopet av Per Svenssons hustru Maria i Bungemåla, Vissefjärda sn.  
Just så är det och Jon Holme är min äldsta kända ana i Rödeby. (På andra sidan gränsen, i Torsås, har jag tack vare Tomas kommit ner 100 år till.)
 
Jag fördsöker ringa in folket i Långemåla, Rödeby och de med anknytning dit så långt det går och skriver av alla namn i kyrkboken. Och är intresserad av förbindelserna över gränsen även före 1658.
Stig

1999-08-31, 22:29
Svar #5

Göran Johansson

Stig,
 
Vilka är Jon Holmes anor ut på andra sidan gränsen? Med vänlig hälsning, Göran.

1999-08-31, 23:31
Svar #6

Utloggad Tomas Alriksson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 796
  • Senast inloggad: 2018-10-04, 12:54
    • Visa profil
Bamsekulla, igen. Göran du har rätt, jag var visst ute och cyklade i hastigheten. När Håkans (Nilssons) hustru Brita (Gummesdotter) i Bamsekulla var fadder 1700 i Torsås var Håkan Nilsson (d.y.) inte gift med änkan Brita Persdotter i Bamsekulla, de vigdes 1713.
 
Brita Gummesdotter dog 1736 i Bamsekulla och uppges ha varit 72 år gammal.
 
Brita Persdotter dog 1738 och uppges ha varit 96 år gammal. Om hon var mor till Eskil som föddes 1798 i Bamsekulla bör hon ha varit minst 10 år yngre. Troligen var det ändå hon som gifte om sig 1713, bondeänkor blev ibland omgifta trots att de inte var så unga. De var väl  förhållandevis välbärgade och skapade ekonomisk trygghet för den yngre dräng som gifte sig med dem.
 
Hälsn/  Tomas

1999-09-01, 15:19
Svar #7

Utloggad Gudrun Dahl

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 167
  • Senast inloggad: 2016-01-19, 07:48
    • Visa profil
Lindström i Vissefjärda
Göran, i ditt senaste inlägg om en Lindström som företräder Johan Svenssons i Kulla döttrar har hans namn ändrats från Jonas till Anders. Vilket skall det vara? - Finns det någon koppling mellan Jonas respektive Börge Lindström från Vissefjärda och länsmanssläkten från Krysseboda?
Hälsningar
Gudrun

1999-09-01, 18:57
Svar #8

Utloggad Inger Tilstam

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 205
  • Senast inloggad: 2020-08-08, 12:14
    • Visa profil
    • Tilstam.nu
Hej Göran!
 
Du skriver bl a om Göran Swebel i ditt inlägg. Görans morfar Nils Bock slöt 1658 bondefred mellan Vissfjärda och Fridlevsta socken. Fredsinstrumentet förvarades i Göran Swebels gård Udden som dock brann ner år 1700.
 
I Bungamåla, Vissefjärda har jag en Sven Håkansson född 1762 gift med Lena Svensdotter född
1761. Är det någon som har några uppgifter om deras föräldrar?
 
 
mvh Inger
Med vänliga hälsningar
Inger Tilstam

1999-09-01, 21:07
Svar #9

Stig Petterson

Följande kanske mer hör hemma på Tillfällighetsfynd men eftersom vi nu talar om  
kontakter Rödeby Vissefjärda citerar jag ur Rödeby kyrkbok:
1674(1011)  17 p T
Begr en gårdqvinna från Vissefjärda som ville låta sig --föras till Ramdala, dödde på¨vägen.
Tyvärr är ju kvinnan ej nämnd vid namn.
 
Och så till det som Göran skriver:
Vilka är Jon Holmes anor ut på andra sidan gränsen?  
Slarvigt uttryckt av mig. Mina anor på andra sidan gränsen - i Torsås, är inte Jon Holmes utan
från de av mina blekingar som fanns i Bjurabygget, Augerum och där två män hämtade hustrur från Torsås.  
Längre än till Jon Holme och hans Maria lär jag inte komma i Rödeby. Jag har dessutom anor från samma tid i Krogsmåla, Kopparmåla, Botnansmåla och Mörtön.
Men nu avlägsnar jag mig för långt från Vissefjärda och får snart bassning.
Stig

1999-09-01, 22:43
Svar #10

Göran Johansson

Gudrun,
 
Det skall vara Jonas Lindström. Blandade i hastigheten ihop honom med föraren Anders Lindström i Vissefjärda socken. Ja man kan ju fråga sig om dessa Lindströmar på något sätt har samma ursprung som den släkt Lindström som kommer från Kryssebo. Jag vet det inte men skulle gärna vilja veta. I vilket fall som helst så finns det ett antal ingiften på olika håll mellan familjerna i Bamsekulla och Kryssebo. Berge Bondessons dotter Karin var gift med Johan Månsson som i rakt nedstigande led härstammar från Kryssebo. Hennes bror Eskil Bergesson var gift också gift med en Krysseboättling. Håkan Nilson den äldre i Bamsekulla var gift andra gången med Britta Gummesdotter som också sina rötter i Kryssebo.  Möjligen hade Berge Bondessons syster Sissa Bondesdotters man Sven Månsson från Emmaboda också rötter i Kryssebo. Detta äktenskap var barnlöst. Sammanfattningsvis så kan man ju konstatera att det fanns en hel del kontakter åt det hållet.  Kanske någon av dem som sysslat med Kryssebosläkten kan svara?
 
En person som har intresserat mig mycket är Berge Bondessons hustru. Jag har inte kunnat finna någon anteckning om vare sig henne eller den vigsel som bör ha inträffat någon gång under pestetiden åren 1710-1711. Hon kan vara utsocknes. Jag vore mycket tacksam om någon kunde komma med tips om denna hustru. Dopvittnena vid de två barnen Berges (Börjes) och Britas dop åren 1712 och 1716 ger knappast någon ledning.
 
Inger,  
 
Dom invocavit (18 februari) år 1700 döps Anders barn i Udden n: Karÿn. Dopvittnen var Per i Tvingelshed i Fridlevstad socken, Anders i Gustafsbygd, Kirstin Håkans i Udden, Kirstin i Klättorp och Karin i Medlen.
 
Dom 12 trinit (19 augusti) år 1700 döps Håkans barn i Udden Niles vid namn. Dopvittnen var Anders i Gustafsbygd, Gumme i Klättorp, Anders i Udden, Botil i Grämnamåla och Elin i Fiddekulla.
 
Bonderna Anders och Håkan bodde således kvar i Udden långt in på året 1700. Tror faktiskt inte att Georg Swebel hade hunnit flytta in före den sorgliga branden år 1700 och anser därför att det ingalunda är bevisat att fredsinstrumentet fanns i Swebels händer. Oavsett vilket så var det synd att det förstördes.  
 
Georg Swebel ställde troligen till med en hel del oreda för de familjer som tvingades bort från gården.

1999-09-02, 21:20
Svar #11

Utloggad Tomas Alriksson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 796
  • Senast inloggad: 2018-10-04, 12:54
    • Visa profil
Mer Bamsekulla! Göran, när jag tittar mer i Vissefjärdas vigselbok ser  jag att även änkan Brita Gummesdotter gifte om sig. Vigd 28 nov 1712 med änkemannen Måns Gummesson.
 
Jag har letat efter uppgift om Bonde Börgesson hustru i Torsås, men finner inte någon uppgift.
Den 5 sept 1762 dog Karin Månsdotter i Bamsekulla, 77 år. Med största sannolikhet är det hon som var gift med Bonde Bergesson, men den uppgiften har du kanske redan. Hon finns bland faddrarna till Per Bergessons dotter Helena 1717.
 
Hälsn/  Tomas

1999-09-03, 21:44
Svar #12

Göran Johansson

BAMSEKULLA och UDDEN!  
 
Tack Tomas. Enligt domboken år 1714 hade änkan Brita Andersdotter i Bromboda något otalt med Måns Gummesson i Bamsekulla. Vet beklagligtsvis inte vad det gällde. År 1717 stämmer fjärdingsmannen Eskil Andersson (har faktsikt skrivit så även om han borde kallats Håkansson - kan ha skrivit av fel)i Bameskulla styvfadern Måns Gummesson i Bamsekulla. Vet inte heller vad denna sak gällde. Uppgiften om Karin Månsdotter känner jag till, men har inte vågat dra några säkra slutsatser av den. Mycket taler för att hon är den eftersökta hustrun.
 
Gården Udden beboddes åren 1701-1705 av kapten Geddas efterlämnade änka Christina Nielsdotter Brauner. År 1705 flyttade hennes nye man Georg Eramusson Swebel dit. Vigseln dem emellan ägde rum Die Philippi et Jacobi anno 1705 (1 maj).
 
Avsikten tycks ha varit att Måns Håkansson i Bungemåla skulle ha övertagit den ena gården på Udden om nu inte kapten Gedda köpt densamma. Ännu år 1705 fortsätter de ekonomiska problem som blev en följd av att bönderna Håkan Nilsson (gift år 1698 med Kirstin Månsdotter i Bungemåla) och Anders i Udden fick avflytta. Måns i Bungemåla hade betalt ett antal penningar till Håkan Henningsson och Henning Olufsson i Gajemåla, Vissefjärda sn för att få sitta orubbat. Ödet ville annorlunda och nu återkrävdes dessa pengar. Måns Håkansson, Håkan Henningsson och Henning Olufsson bör ha varit släkt med inbördes.  
 
Diskussionen om Bondefreder har flyttat till Blekinge,allmänt.

1999-09-05, 21:05
Svar #13

Göran Johansson

HISTORIEN OM JON ANDERSSON I MUGGETORP
 
Jon Andersson i Muggetorp syntes ofta vid tinget - bondsonen som föddes någon gång i 1650-talets Vissefjärda. Hans far var Anders Giertonsson i Muggetorp frälsegård. Domboksprotokollen som källa för personhistoria har sina nackdelar. De återspeglar oftast medborgarnas sämsta sidor men kan i brist på annat bli ett ovärderligt källa till kunskap om den lille bondens enkla historia.  
 
Jon Andersson omnämns för första gången i Södra Möres dombok år 1674 efter att ha kommit i slagsmål med länsman Hybbes dräng Sven Svensson.  År 1678, mitt under brinnande krig, tog Jon i Muggetorp ett laddat gevär med sig in i kyrkan när prästen höll sin predikan. Det var helt emot gällande regler och den då fortfarande unge pojken åtalades följaktligen. Jon försvarade sig med att han var rädd för snapphanar. Han blev tillsagd att se upp vid nästa högmässa men gick fri.
 
Under sommaren år 1686 anklagar man Jon Anderssons föräldrar, Ander Giertonsson och Anna Håkansdotter i Muggetorp kronogård, för att ha inhyst tjuvar och skogsrövare i sitt hem. Ett vittne påstod  också att den bössa med vilken skogsrövaren Håkan sköt ihjäl Jöns Nilsson i Bläsmåla förvarades av föräldrarnas hem.  
 
Senare samma år avhandlas vid  ett extra ting ett antal allvarliga brottsmål. Ett av dessa handlade om båtsmannen Olof Norman, kallad till Karlskrona av greve Hans Wachtmeister. Vid Klättorps krog i Vissefjärda blev Norman trakasserad och med jubel utjagad i en å invid krogen. Av anteckningarna i protokollet  får man bl.a. veta  att Jon Andersson i Muggetorp någon dag under andra veckan av oktober 1686 befann sig just här. Han var i samma sällskap som Håkan Håkansson i Bockabo (gift med Elin Persdotter Dacke), krögaren Daniel Svensson, Löfva-Jon, soldaten Daniel Andersson i Andersmåla, Erik Påfvelsson i Krukö, Olof Håkansson från Krogstorp samt slutligen och inte minst Jöns Persson Dacke och Per Persson Dacke från Baggetånga i Fridlevstad socken.  
 
Dagen efter anklagas Jon Anderssons mor Anna Håkansdotter för att ha slagit sin tjänstepiga Britta Månsdotter så illa att hon avled ett par dagar senare. Anna dömdes till döden. Bland de vittnen som framträdde till försvar fanns hustru Kerstin Svensdotter i Udden. Målsägaren, korpralen Måns Nilsson i Lybecksholm, framvisade vid rättegången en attest given av Håkan i Strängsmåla, Nils i Harebo, åboar i Brunamåla och kyrkoherden Diedrick Mollerus i Långasjö som stöd för sin sak. Målet överlämnades till Göta Hovrätt för fastställelse. Hur det sedan gick är obekant men det förefaller som om domen faktiskt gick i verkställelse.  
 
Samma dag, efter det att som Jon Anderssons mor dömts till döden, stod han åter själv till svars vid rätten anklagad för att ha handlat med stöldgods. Jon sa sig icke veterligen något stöldgods köpt utan trodde att Lönbo Lassen satte föreskivne silver i pant för en penningskuld. Lönbo Lassen hade varit på stöldturné i Blekinge och den saken hade avhandlats tidigare under året vid Östra Härads häradsrätt i Lyckeby. Stöldgodset bestod av ett förgyllt silverbälte om 28 lod, en silverkedja om 8 lod och en dito om 9 lod. Jon Andersson sade sig ha frågat föräldrarna och  gårdsgrannen Jöns Persson i Muggetorp till råds. Han hade då blivit tillsagd att återlämna det stulna godset till dess rätte ägare. Jon Andersson dömdes till böter och sedvanlig kyrkoplikt. Händelserna under dessa två ödesdager i oktober 1686 måste ha satt djupa spår i Jon Anderssons själ.
 
År 1688 anklagades den fortfarande ogifte Jon Andersson för hor med Sven Bondessons hustru Sigrid Nilsdotter i Öremåla. Jon Andersson klarar sig bra denna gång och frikänns. Ett långt och intressant mål för den som vill fördjupa sig i saken.
 
Efter den turbulenta perioden kring 1686-88 dröjer det fram till hösten år 1707 innan Jon Andersson åter blir omnämnd i häradsrättsprotokollen. Då  upplästes vid rätten ett testamente som Jon Andersson i Lindehult - dit han nu flyttat - hade upprättat till förmån för sin styvson Sven Wisenius. Samma höst kungörs vid häradsrätten  i Söder Möre följande plakat från Göta Hovrätt: Joen Andersson i Muggetorp, nu boendes i  Lindehult, förklaras alldeles fri från den honom den 9 november 1686 fällda, ärevördiga dom angående något silver som avhandlats med tjuvar. Rättsväsendet erkänner alltså en drygt tjugo år gammal oförrätt. Naturligtvis en positiv och egendomlig händelse som lyser upp den annars så dystra bilden av Jon Anderssons levnad betraktad ur domboksperspektiv. Vad fick hovrätten att agera på detta något egendomliga sätt? Om det finns troligen att läsa någonstans i Göta Hovrätts arkiv i Jönköping.
 
Året därefter stämdes Per Trulsson i Hult för en skuldfordran till  Jon Andersson i Lindehult. Samma år 1708 åtalades Jon Andersons far Anders Giertonsson och styvmor Britta Månsdotter för slagsmål med gårdsgrannen Nils Mattsson. Den till åldern komne  fadern tycks ha varit en vital och hetlevrad bondeman.
 
 
Nio år senare var Jon Andersson bosatt i Arpamåla i Älmeboda socken. Han anklagade själv det året Nils Mattsson i Lindehult för att denne inte velat gå med på en förlikning vid handel med diverse grödor. Lite senare år 1717 blev Jon Andersson i Arpamåla i egenskap av förmyndare för sina omyndiga syskon instämd till rätten av Håkan Carlsson i Ingelsmåla. Saken gällde denna gång en silverbägare om 9-10 lod som av de omyndigas moder blivit pantsatt för en skuld på åtta daler. Påfvels son Nils i Båldön sades ha ägt den aktuella skålen.
 
År 1730 vid Södra Möre häradsrätt tilltalade  Sven Ofrasson vid Senoren genom sin hustru Catharina Magdalena Jönsdotter sin avlidne styvfar Joen Anderssons arvingar. Dessa var Per Olofsson från Karlskrona, Jon Olsson från Biörsbo (Torsås?), Per Olsson från Knappsmåla i Torsås, Påfvel Nilsson Brandt från Muggetorp i Vissefjärda, Börje Mattsson från Muggetorp samt Joen Bondesson i Mästaremåla i Rödeby socken. Jon Andersson tycks enligt domboken ha avlidit i gården Lega i Rödeby socken år 1730 i februari där han troligen tillfälligtsvis befann sig hos någon släkting..  
 
Sist och slutligen omnämns Jon Andersson år 1736. Då instämdes till tinget båtsmannen Håkan Amundsson Brehmer och Jon Gummesson i Muggetorp av Jon Andersson d.y. i Lindehult. Den senare, som tydligen hade övertagit broderns gård i Lindehult, gjorde anspråk på 1/3 skattehemman Muggetorp som han förmenade sig vara närmast i börd att inlösa efter sin avlidne och barnlösa halvbror Jon Andersson d.ä.. Av målet framgick att Jon Andersson d.ä. under pestetiden  hade bytt till sig 3/16 skattehemmanet Lindehult mot 1/3 skattehemman  Muggetorp. Jon Andersson var alltså barnlös och ättlingar i rakt nedstigande led saknas således!
 
Denna hastiga förflyttning i tiden utgör ett slags koncentrat av elände. Naturligtvis fanns det också glädjestunder i Jon Anderssons liv men om dessa veta vi dock intet.  Med vänliga hälsningar, Göran Johansson

1999-09-06, 17:24
Svar #14

Utloggad Tomas Alriksson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 796
  • Senast inloggad: 2018-10-04, 12:54
    • Visa profil
Hej, Göran. Mer om personerna runt Jon Andersson.
 
Oluf Håkansson i bonde i Kroksmåla, Torsås är nog far till tre av Jon Anderssons arvingar.
Kan han ha varit gift med en syster eller halvsyster till Jon Andersson?
Oluf Håkansson var född i Fagerhyltan, Torsås, son till Håkan Jonsson i Fagerhyltan och Maria Olufsdotter från Kroksmåla, de vigdes 14 nov 1640.
 
Oluf Håkanssons barn: Kerstin f. 1680 i Kroksmåla, död 1681. Jon f. 1681, Kirstin f. 1685, död 1685. Per f. 1688, barn (Johan) f. 1690 döpt hemma, utan namn i födelseboken, jag har tidigare felaktigt läst barnets namn till (Gumme ?), Håkan f. 1694.
Oluf Håkansson dog 1709. Hustruns namn saknas.
 
Barnen som verkar vara arvingar till Jon Andersson:
 
- Johan (Jon) Olsson, bonde i Björsebo Torsås, gift 3 febr 1716 med Ingrid Svensdotter i Björsebo, död 8 maj 1743, uppgavs vara 52 år - vilket stämmer med barnet utan namn f. 1690, men felaktigheter i ålder på uppemot tio år är inte ovanligt, kan vara f. 1681 (Jon).
 
- Per Olofsson, vigd 29 dec 1709 med Ingiär Svensdotter från Björsebo (syster till ovanstående). Senaste spåret efter dem är en dottet Inger f. 1715 i Kroksmåla. Jag har misstänkt att jag skulle kunna återfinna dem i Karlskrona - detta stärker den teorin.
 
- Per Olsson i Knappsmåla, Torsås (??) var ligger det är det V Torsås i Kronobergs län (G)?
Det har finns ett stenigt markområde mellan Qvilla och Ilingetorp (Torsås socken, H) som givit upphov till många tvister, det kallas Knapphalsgap eller möjligen (Knapphultsgap). Jag sökte Per Olsson där, utan framgång.
Kan det vara så att det är den tredje brodern Håkan Olsson, bonde i Kroksmåla (har man i så fall felaktigt kallat även honom Per i den handling som du har läst (Kroksmåla kan ju vara stavat t.ex Kraqsmåla, många stavningsvarianter förekommer på detta namn)?
 
Hälsn/  Tomas

1999-09-06, 21:58
Svar #15

Göran Johansson

Hej Tomas. Det finns en by Knappsmåla i nordvästra Vissefjärda. Måste nog kolla lite noggrannare i domboken när jag får tid. Tack för tipset om Olof Håkansson. Fann ytterligare ett domboksutdrag om Jon Anderson med koppling till Rödeby. 1728 instäms han till rätten av halvbrodern Jon Andersson i Mästaremåla(!), Påvel Nilson Brandt på h. Anna Andersdotters vägnar (halvsyster) samt av Lars Månsson i Mästaremåla som förmyndare för Rebecka Andersdotter (halvsyster). Av detta mål framgår att Joan Andersson d.y.:s mor Brita Månsdotter avled år 1716.  
 
Jon Anderssons styvson kallade sig Wisenius. Jag har antagit att den Sven Ofrasson (Öfrasson) som jag nämnt ovan kan var en och samma person. Jon Anderssons hustru skulle då möjligen kunna vara änka efter krögaren Ofre Perssons i Muggetorp. Jon Andersson har i Östra Härads häradsrätt vid något tillfälle kallats för krögare (kan inte finna min anteckning om detta).  
 
År 1707 är fadern instämd av korpralen Måns Nilsson Sträng. Fadern tituleras fältväbel Anders Bruse. Identiteten kan anses säkerställd i och med att också sonen Jon Andersson i Lindehult är omnämnd. Känner du till något om korpralen Måns Nilsson i (Lybecksholm?) och hans giftermål?  
 
Har funnit ytterligare en son till Lars i Brändemåla. Hans namn var Anders Larsson. Karin Persdotter i Bamsekulla (senare g.m. Berge Bondesson?)födde före St. Pauli år 1671 ett fullgånget, friskt och oäkta barn. Först utpekades Per Nilsson i Risingen som erkände lägesmål under äktenskapslöfte, men eftersom det skiljde hela 10 veckor mellan hävden och födseln så protesterade han. Han sade sig ha hört av Karins svåger - Thore gevaldigern - att det istället skulle var Anders Larsson i Brändemåla som var far till barnet. Sista budet gick till Jöns Persson i Skeppebo som också erkände lägesmål. Anders Larsson dräptes år 1695 av Karl Andersson i Karamåla. Han var då 46 år gammal (f. ca 1649 vilket ger lite ledning om faderns ålder m.m.) Anders Larssons hustru hette Botil Nilsdotter och brodern Gumme Larsson i Medlen är också omnämnd. Känner du till något om Britas svåger Thore gevaldigern eller någon av de andra personerna ovan? Med vänliga hälsningar, Göran

1999-09-07, 21:18
Svar #16

Utloggad Tomas Alriksson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 796
  • Senast inloggad: 2018-10-04, 12:54
    • Visa profil
Hej Göran.
Jag har tittat lite mer på mina uppgifter i Kroksmåla, men tyvärr har jag dåligt med uppgifter om Lybäcksholm (eller Holmen som gården emellanåt kallas). De som bodde i Lybäcksholm verkar ha alternerat mellan kyrkorna, uppgifter kan nog återfinnas såväl i Torsås, Vissefjärda och Rödeby. (Fast redaktören får väl spader när man kommer med sådana påståenden, då stämmer ju inte hans indelning. Vi får väl hoppas att vi inte blir utslängda.)
 
Åter till uppgifterna i Kroksmåla en änka Elisabet Andersdotter dog den 26 juni 1737 (79 år). Hon skulle mycket väl kunna vara änka efter Oluf Håkansson och syster till Jon Andersson - jag har inte funnit någon sådan länk. Istället har jag utgått från att det är bonden Anders Jönssons dotter i Kroksmåla, som återvänt från Qvilla där hon varit gift (eller att prästen möjligen skrivit fel hemort) - en dotter till henne var bosatt på gården i Qvilla, den Elisabet borde heller inte vara mer än 70 år gammal.
 
Oluf Håkanssons barnbarn Johans och Håkans döttrar får tidigt namnet Anna (när deras barn föddes levde farmodern till barnen far- och morföräldrar kallades sällan upp medan de levde i Torsås socken). Blev då barnbarnsbarnen verkligen uppkallade efter sin dödsdömda farmors mor Anna Håkansdotter i Muggetorp?
 
Mvh och nya frågetecken, Tomas

1999-09-08, 06:20
Svar #17

Göran Johansson

I dombok för Södra Möre 1678, juli omtalas tituleras Jan Anderssons far Andersson Giertonsson som fändrik och modern som dygdesamma Anna Håkansdotter i sal. Flygares frälsegård.

1999-09-10, 20:49
Svar #18

Göran Johansson

Hej Tomas,
Anna Håkansdotter i Muggetorp blev benådad och dog i Vissefjärda 1698, 65 år gammal. I mantals- och rekryteringslängd för 1678 anges Anders Giertonsson vara fändrik. Har funnit en gammal anteckning ur en dombok som säger att Olof Håkansson i Krogstorp (obs. inte Krogsmåla) skulle vara son till krögaren i Muggetorp. Enligt mantalslängderna fanns mycket riktigt en Håkan i Muggetorp som stämmer i tid. Skrev av detta ur dombok för länge sedan, då det fortfarande var lite svårt att tyda äldre handstilar. Troligen ska det vara Krogsmåla. Vet du om det finns något Krogstorp i trakten?  
 
När Anders Giertonssons dotter Rebecka döptes i Vissefjärda 1702 var Håkan i Bockabo, Jon Håkansson i Bockabo, h. Karin i Muggetorp och jungfru Lisken i Törestorp faddrar.  
 
Anders första hustru Anna Håkansdotter, Olof Håkansson i Krogsmåla och Håkan Håkansson i Bockabo kan möjligen ha varit syskon. Syskonskap mellan Olof Håkansson och Jon Anderssons mor Anna gör väl förstås inte Olof Håkanssons barn till arvingar efter Jon? Mer troligt kanske att den Elisabeth Andersdotter som du funnit varit en syster till honom. Då bir ju deras barn tveklöst arvingar.

1999-09-12, 18:46
Svar #19

Pether Jonsson

Hej
Finns där någon som känner till en släkt Geijer från Vissefjärda. Dottern Emy Kristina gifte sig sedan till Hammarstedt.
tacksam för hjälp
pether

1999-09-14, 18:37
Svar #20

Utloggad Tomas Alriksson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 796
  • Senast inloggad: 2018-10-04, 12:54
    • Visa profil
Hej, Göran! Oluf Håkansson i Krååkzmåla anklagade 1695 Capellanen för försumlighet eftersom han inte kommi till hans faders, Håkan Jonsson i Fagerhyltan, Torsås socken, sjukbädd. Fadern dog den 27 apr 1695.
 
Håkan Jonsson vigdes 14 nov 1640 med Maried Olufsdotter från Kroksmåla. (1647 står Håkan som sågare, men blev senare bonde där). Kända barn:
- Jon f. (1643), bonde i Rörsmåla, Augerums socken
- Karin, död 13 mars 1653.
- Oluf f. 1653, bonde i Kroksmåla, Torsås.
- Oluf f. (1655), bonde i Qvilla nr 5, Torsås.
- Nils f. 22 nov 1657, bonde i Fagerhyltan.
- Sven f. (1660), bonde i Fagerhyltan, Torsås.
- Per f. 6 mars 1664, bonde i Fagereke, Torsås.
Hustrun Maria Olufsdotter dog 26 juni 1687. Håkan Jonsson dog 27 apr 1695.
 
Det finns två söner Oluf i familjen, det var inte helt ovanligt att det fanns levande syskon med samma namn under 16- och 1700-talet, trots att de var helsyskon.
 
Jag har inte funnit någon syster Anna, och hon verkar ju ha syskon i Vissefjärda socken som du skriver.  
 
Hälsn/  Tomas

1999-09-14, 22:06
Svar #21

Utloggad Tomas Alriksson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 796
  • Senast inloggad: 2018-10-04, 12:54
    • Visa profil
Krokstorp, hej Göran.
Jag såg att du efterlyste en eventuell bror till Anna Håkansdotter i Muggetorp. Det finns ett Krokstorp i Mortorps socken (nuvarande Oskars socken). Kanske finns han där, jag har inte några uppgifter i övrigt angående Krokstorp.
 
Mvh/  Tomas Alriksson

1999-09-15, 21:11
Svar #22

Göran Johansson

EN DANSK-SVENSK SLÄKTKRETS
 
Under hela 1600-talet och början av 1700-talet beboddes Fur och Baggetånga byar i Fridlevstad socken i Blekinge av en bondfamilj som bar släktnamnet Moe. Släkten omnämns regelbundet i domböckerna - ibland inte i de mest smickrande sammanhang. Den hade förgreningar eller möjligen sitt ursprung i Vissefjärda och Algutsboda socknar i Småland.  Stamfadern hette troligen Sven. Här nedan följer en stamtavla som i första hand bygger på uppgifter hämtade ur domböcker samt  mantals- och jordeböcker. Redovisningen får ses som ett diskussionsinlägg och gör inte anspråk på att vara korrekt. T.ex. påstås att Thore Svensson i Rörshult och Olof Moe i Fur var syskon, vilket endast bygger på en uppgift i Uppvidinge härads dombok från 1624, där det sägs att de båda herrarnas barn var kusiner. Redan här finns den första osäkerheten. Det kan ju mycket väl tänkas att barnen var kusiner genom någon eller bådas möderne. En kritisk hållning och tips som bekräftar eller motsäger stamtavlan nedan tas därför emot med tacksamhet.
 
Tabell 1
SVEN, troligen bonde med okänd bostadsort
Hans barn:  
OLOF MOE (tabell 2)
THOR SVENSSON  (tabell 3)
GUDMUND SVENSSON  bonde i Gusemåla, Vissefjärda sn
Kommentar: Olof Moes och Thor Svenssons söner var kusiner. Gudmund Svensson i Gusemåla var farbror till Carl Thorssons son (Uppvidinge hd:s dombok 1624).
 
Tabell 2
OLOF MOE , bonde i Fur, Fridlevstad sn i dåvarande Danmark
Hans barn:
SVEN MOE, bonde i Fur, Fridlevstad
PER MOE, bonde i Fur, Fridlevstad (tabell 4)
N.N. MOE, 1 g.m. en bonde i Bockabo , Vissefjärda sn  (tabell 5), 2 g.m. GUMME RAMM  i Bockabo
N.N. MOE, g.m. INGE DACKE  (tabell 6)
LARS MOE  
Kommentar: Per Moe i Fur var svåger till Gumme Ramm (S. Möre hd:s dombok 1643). Lars Moe dräpt av bondson från Piggsmåla i Långasjö socken (Konga hd:s dombok 1641)
 
Tabell 3
THOR SVENSSON, nämndeman i Rörshult, Algutsboda sn, g.m. Kerstin
Deras barn:
KARIN THORSDOTTER, g.m. Nils Pedersson, länsman i Rörshult, Algutsboda sn (tabell 7)
CARL THORSSON , bonde i Getasjökvarn, g.m. Sissa Pedersdotter
PER THORSSON , bonde i Båldön, Vissefjärda sn
PEDER (STORA-PELLE) , bosatt i Gajemåla, Vissefjärda sn (tabell 8)
Kommentar: Per Torsson i Båldön och Stora-Pelle i Gajemåla var Carl Thorsssons bröder (Uppvidinge hd:s dombok 1624). Carl Thorsson hade drivits från sin gård, var ute på en stöldturne och blev dömd till döden 1624. Carl Thorsson var bosatt i Fur  1620 (mtl).
 
Tabell 4
PER MOE, bonde i Fur, d. 1662
Hans barn:  
SVEN MOE
PER MOE
CARL MOE
 
Tabell 5
N.N. MOE, g.m. en okänd bonde i Bockabo, Vissefjärda sn. Omgift med Gumme Ramm  
Hennes barn i första äktenskap:
SVEN RAMM  
Kommentar: Sven Ramms far hade blivit driven från gårdsbruket i Bockabo, Vissefjärda sn (S. Möre hd:s dombok 1643. Sven Ramm var styvson till Gumme Ramm och de blev båda dömda till döden 1643 efter en stöldturne i Vissefjärda och Fridlevstad.  
 
Tabell 6
N.N. MOE, g.m. Inge Dacke, bonde i Fur
Deras barn:
PEDER INGESSON  
JON INGESSON
SVEN INGESSON
Kommentar: Peter Ingessons son Inge blev dräpt hemma i Fur (Medelstads hd:s dombok).
 
Tabell 7
KARIN THORSDOTTER, g.m. Nils Pedersson, länsman i Rörshult
Deras barn:
PEDER i Humlebäck, Algutsboda sn
THORE NILSSON, skattebonde i Ryggamo, Algutsboda sn
MARIA NILSDOTTER
(KERSTIN NILSDOTTER)
 
Tabell 8
PEDER (STORA-PELLE), boende i Gajemåla, Vissfjärda sn.
Hans barn:
JON PERSSON , bodde i Gajemåla, Vissefjärda sn
NILS PERSSON , bodde i Gajemåla, Vissefjärda sn
Kommentar: Store-Pelle och dennes son Jon Persson  dömda till döden 1624. (Uppvidinge hd:s dombok 1624)
 
Hos samtliga familjer ovan har allvarligt våld förekommit i någon form. Alla har de upplevt att någon i släkten/familjen blivit dräpt/avrättad/straffad. Intressant är också att Dackenamnet förekommer liksom släktskapet över den forna riksgränsen. Släktband mellan t.ex. Fur/Baggetånga och Rörshult/Dampemåla har slutits också i senare släktled. Det var krigstid och man kan möjligen undra om detta kan ha påverkat/förorsakat gränsbönders speciella situation. I något fall kan det kanske ha handlat om lojaliteten mot släkten gentemot nationalstatens intressen?

1999-09-16, 13:02
Svar #23

G.Johansson

Udda-Pellen, så kallas ibland en länsman i 1600-talets Vissefjärda. Vad var hans korrekta namn och varifrån kommer smeknamnet?

1999-09-18, 15:09
Svar #24

Magnus Örbom

Hej Göran, Stig och Tomas.
Jag har med stort intresse följt Era inlägg om Per Svensson i Bungemåla och Lars Staffansson i Brändemåla. Lars Staffansson är en av mina anfäder och troligen även Per Svensson.
I Bungemåla har jag en ana som heter Sven Persson, han gifter sig den 1 maj 1709 med Ingeborg Persdotter från Kyrkeby. Vi C:1 2/9 sid. 120.
I mantalslängderna för Vissefjärd år 1686, 1687, 1689, 1690 och 1692 är Per Svensson gift samt har en son. I längderna för år 1706 tom 1709  är Per Svensson gift och har även nu en son. I 1710 års mantalslängd är Per Svensson överstruken samt ersatt med Sven Persson och hustru, det finns även en inhyseskvinna detta år. Sven Persson brukar nu Bungemåla tom 1714 års mtl, sedan flyttar han till Ingelsmåla. Han torde såledas vara son till Per Svensson.
 
I Södra Möre härad AIa:4 sid. 337 1690 finns ett mål om  Lönbo-Lasse, omskrivit av Herbert Jonsson i Dackebygd 1998. Här finns även Per Svensson-Löf och hans hustru i Bungemåla med, anklagade för att ha köpt stöldgods samt härbärgerat och givit mat till Lönbo-Lasse ett antal nätter.  Något namn på Per Svenssons hustru uppges ej, och hon är ej närvarande vid tinget, varför hon skall instämmas till nästa ting. Ytterligare ett antal Vissefjärda- och Torsåsbor nämns i målet.
Den 1 juli föreställdes åter Lönbo-Lasse som nu berättade att Pehr Löfs hustru bett honom skaffa sig lite mercurium eller reveskaka (arsenik) efter som hon ville förgiva sin styvson.
 
Södra Möre härad AIa:4 hösteting 1690, mål 110 sid. 400, 401.
Per Löfs hustru i Bungemåla Giertrud Håkonsdotter befriades för den beskyllning som skälmen Lönbo-Lasse gjort i hennes frånvaro i föregående ting. Lönbo-Lasse tog tillbaks beskyllningen mot Gertrud innan hann upphängdes som Kronolänsman Joen i Klippingsbo betygar. Vi vet nu att Per Svenssons hustru år 1690 hette Gertrud Håkonsdotter.
1713 söndagen efter nyårsdagen, 4 jan, begravs Per Svensson-Löf från Bungemåla 85 år gammal. Vi C:1 3/9 sid. 179.
 
Göran!
Jag har varit till arkivet i Vadstena och tittat i Södra Möre dombok för 1714 men ej kunnat hitta något uppbud för Johan Persson i Bockabo. Har du eventuellt någon anteckning om vid vilket ting samt sida det omnämns.
Sven Persson begravs 1729 Dom 1 söndagen efter nyår, 5 januari, 48 år. Vi C:1 5/9 sid. 439. Han är således född omkring 1681. Efter som Per Svenssons första hustru hette Maria och den andra Gertrud  undrar jag om du vet till vilka giften barnen hör. Kan det även vara så att Johan Persson i Bockabo är en son till Per Svensson.
Nu över till Lars Staffansson i Brändemåla. Hans son Gumme Larsson i Medlen är en ana till mig. I mantalslängderna för åren 1681-1686 är Gumme ensam brukare av Medlen. Åren 1687 tom 1692 brukas Medlen av Gumme och Per Larsson. Kan det vara så att Gumme och Per är bröder, och då skulle det vara samma Per som 1693 är mantalsskriven i Risinge. Sedan tidigare vet vi ju att Gumme Larsson i Medlen och Per Larsson i Risinge är bröder. Enl mtl.1693 brukas Medlen av Gumme Larsson och Håkan Pärsson. Kan Håkan vara en son till Per Larsson? I mtl. för år 1700 brukar Gumme och Håkan 5/16 vardera, Gumme är nu änkling och Håkan är gift. På gården bor också Per Gummesson (son till Gumme) och Tygge Persson (även han är en ana till mig). Troligen är Tygge bror till Håkan.
1699 Dom cantate, 7 maj, avlider Kÿrstÿn i Medlen, 60 år, Vi C:1 2/9 sid. 138. Kan hon eventuellt vara Gumme Larssons första hustru?
 
Med vänliga hälsningar
Magnus Örbom.

1999-09-18, 17:24
Svar #25

Göran Johansson

Johan Perssons uppbud redovisades 24/10 1720, 27/2 och 26/6 1721 samt fasta 22-28 juni 1722. Vid det sista tillfället erhåller länsmannen också fasta på¨skattehemmanet Bockabo inköpt av systern (avser styvsystern) Karin Persdotter och hennes man Per Persson i Muggetorp.  
 
Johan Persson i Bockabo är son till Per Torsson i Bockabo (Udda-Pellen) som av någon (troligen felaktigt) tillika påstås ha varit länsman. Se min fråga ovan. Kanske någon vet? Länsmän efter ca 1630-1730 var enligt min uppfattning följande:
 
före 1637-1666 Per Svensson i Bockabo
1666 - 1669 Jon Larsson i Klättorp
1669 - 1695 Johan Svensson Hybbe i Klippingsbo
1695 - 1705 Per Hemmingsson i Gustafsbygd
1705 - 1728 Johan Persson i Bockabo
1728 - ? Erik Sahlsten i Ingelsmåla
 
Med vänlig hälsning, Göran

1999-09-19, 10:49
Svar #26

Utloggad Lilliane Carlsson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 49
  • Senast inloggad: 2010-08-02, 17:15
    • Visa profil
Hej Göran!
 
I Carl Axel Sellgrens bok Vissefjärda Kyrka 1972 omnämns Udda-Pellen på s 99. När Erasmus Swebilius 1660 skulle bli präst i Vissefjärda: Länsmannen, den orädde Pehr i Bockaboda, Udda-Pellen kallad, steg nämligen fram.....

1999-09-19, 18:49
Svar #27

Göran Johansson

Hej lilliane,
Udda-Pellens rätta namn tycks ha varit Per Svensson i Bockabo. Har Sellgren angett någon källa för sitt påstående att Per Svensson dels kallades för Udda-Pellen dels var orädd? Av smeknamnet att döma kan man ju förmoda att Per Svensson hade bott eller var född på gården Udden. Med vänliga hälsningar, Göran

1999-09-20, 10:01
Svar #28

Utloggad Lilliane Carlsson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 49
  • Senast inloggad: 2010-08-02, 17:15
    • Visa profil
Hej Göran!
Citat ur Vissefjärda Kyrka av Sellgren.
Historien om hur Erasmus Swebilius blev kyrkoherde i Vissefjärda är inte utan sina poänger. När pastoratet blev ledigt efter Mäster Nils Bock hade superintendenten (biskopen) i Kalmar, doktor Petrus Schomenus, utnämnt en krigspräst, Hans Laurentius, till innehavare av kyrkoherdetjänsten. Men bönderna i Vissefjärda var inte nöjda med det. De ville inte ha någon annan än Mäster Nils Bocks svärson, Erasmus Swebilius, vilken just då uppehöll tjänsten. De hade dessutom fått grevinnan Elsa Elisabet Brahes, rikskanslern Eric Oxenstjernas änka, förord. I en inlaga till Domkapitlet å sin sons vägnar, vilken alltsedan Oxel Oxenstjernas tid innehade hela s. Möre som förläning och därmed också jus patronatus (Rätt att föreslå och i vissa fall tillsätta präst), förklarade hon, att dess son gärna sett, at församlingen i Wissefierda måtte wara tilfreds med den gode man, som sal. Hr Superintendenten tijt wilie förordna, men alldenstund bemälte församling ånyo enständigt anhölt, at få til Siälasörjare och Kyrkioherde, hederlige och wällärde Hr, Erasmus Swebilius, som på någon tid församlingen, til godt näije tient och sin sal. svärfader ett godt bijstånd gifwit hade, med den förtröstning, at han honom succedera skulle, månde fru Grefinnan anmoda Consistorium, at Erasmus Wsebilius ju förr, ju hellre blefwe i bemälte församling insätta...
Men det hjälpte inte. Karl X Gustaf behövde placera sina välförtjänta krigspräster i feta pastorat och därför stod utnämningen fast. Till installationshögtiden i Vissefjärda kyrka hade prosten i Söderåkra Olaus Catonius infunnit sig för att högtidligen insätta Hr. Hans i hans ämbete. Just när prosten enligt den tidens sed skulle överräcka kyrkans nyckel till den nye kyrkoherden såsom ett synligt tecken på hans kyrkoherdevärdighet, blev det oro bland den fulltaliga allmogen. Länsmannen, den orädde Pehr i Bockaboda, Udda-Pellen kallad, steg nämligen fram ur sin bänk med de förnämste i församlingen sägandes, at Kyrkian och nycklarna komo them til, också at de intet wetha af, at Hr. Hans war deras Kyrkioherde och ej heller skulle han det blifwa... Bönderna fick också som de ville. Kungen och konsistorium visste väl att det kunde vara farligt att reta Dackes folk.
 
Ur källhänvisningarna:  
Beckstadius, Carl: Anmärkningar om Wissefierda Sockn, Kyrkio, Klockor, Kyrkioherdar, 1735. Ingår i Vissefjärda kyrkobok C:2 i Vadstena landsarkiv.
Frigeliana, anteckningar ang. stiftets märkvärdigheter. (Kalmar gymnasiebibliotek.)
Vadstena Landsarkiv: Ministrerialbäcker, sockenstämmoprotokoll och räkenskapsböcker från 1679 till 1800-talets början (C:1, C:2, L:I,1 och L:I,2).
Muntliga upplysningar av flera sagesmän.
Hälsningar Lilliane.

1999-09-20, 15:41
Svar #29

Göran Johansson

Hej Lilliane,
 
Vore intressant att se vad som skrivs i Frigeliana. Troligen bygger uppgiften om Udda-Pellen på upplysningar från muntliga källor - eller vad tror du? Tror inte att man använde länsmannens smeknamn i officiella källor, men man vet ju aldrig. Per Svensson alias Udda-Pellen var dock inte far till länsmannen Johan Persson i Bockabo. Johan Perssons far var istället Per Torsson som är omtalad vid ett par tillfällen i domböckerna. Det tycks för övrigt vara så att den senares styvmåg Per Persson i Muggetorp var morbror till den Petter Håkansson i Bockabo som blev anklagad för länsmansdråper 1728. Tack för all din hjälp och ser tacksamt fram emot ännu mer information om Udda-Pellen.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna