Äldre inlägg (arkiv) till 27 januari, 2013

[Annika Nygren]

Älmhults församling?  
 
Jag är inte så hemma häromkring och har svårt att få det hänga ihop.  Är Älmhults församling ny och hur var det tidigare.  
 
Hur hänger det ihop gentemot Stenbrohult?  
 
Jag har också problem med placeringen av Eneryda, vilken församling är det?  Har det växlat eller ligger det precis på gränsen.  
 
ANNIKA

[Ola Andréasson]

Förhållandet med bäcken söderut från Möckeln är intressant, och framträder ännu tydligare på en karta över Sunnerbo härad 1685. (Kartan finns på Lantmäteristyrelsens arkiv, och betecknas F23 där.) Utsnitt nedan av avsnittet kring Älmhult och Loshult:
 
 

 
 
På denna framgår hur Getabäck efter att ha passerat Älmhults sjö och Ormakulla gyl går samman med några andra bäckar:
1. Vid Bockatorp med Märkesbäcken från väster. Denna bäck var gräns Loshult-Pjätteryd socknar, och utgjorde riksgräns Danmark-Sverige fram till 1658. Nedströms härefter utgjorde Getabäck riksgräns, och gräns Loshult-Stenbrohult socknar.
2. Vid kartans Almåstorp (Bengtstorp) ansluter en bäck från Slätthults gyl - denna bäck var gräns mellan Stenbrohult och Virestad socknar. Bäckmötet vid Stenbrohults sydspets var bland lokalbefolkningen känd som Godahoppsudden.
3. Kort söder därom tillstöter från öster Bältesbäcken, som var/är gräns mellan Virestad och Loshult socknar. Denna var förstås även riksgräns fram till Roskildefreden.
4. Vattendraget från Möckeln och andra håll, nu benämnt Drivån, fortsätter söderut förbi Loshult kyrkby.
 
På Ekonomiska kartan 1949 framgår också, liksom Niclas skriver, hur bäcken tvärtom rinner norrut ovanför Älmhults tätort. Jag har antagit att det var sänkningen av Möckeln som fick bäcken att ändra strömriktning i allra översta delen av sitt lopp.
 
För övrigt har jag inga svar på Niclas undringar om Möckelns sänkning. Jag tyckte bara att kartan från 1685 visade så tydligt på Getabäcks och anknytande bäckars lopp, att jag fick lust att lägga in den här. På Sunnerbokartan framgår förstås också att Möckeln även då hade sitt huvudavlopp genom Helge å vid Byvärma.
 
Annikas fråga: Älmhults församling var tidigare del av Pjätteryd och Stenbrohult socknar. Eneryda tillhör Virestad, och har alltid gjort det.
 
O.A.
 
 
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2011-09-10 12:39)

[Annika Nygren]

Det som förvillar mig är sökning i Sveriges Dödbok 1901-2009 där jag bl.a hittar följande person och flera liknande.  
 
Förmodligen är det kommun och postadress som rör till det för mig.  Jag är inte så hemma där eftersom jag aldrig själv bott där nere utan bara har mina rötter där.  
 
ANNIKA
...........................................
 
1902-07-27
Magnusson, Marta Karin Linnéa
Box 41, Hörda Prästg
340 22 Eneryda
 
Död 9/2 1975.
Kyrkobokförd (1974) i Stenbrohult, Älmhults kn (Kronobergs län, Småland). Mantalsskriven (1974) på samma ort.

[Niclas Rosenbalck]

Hej Annika!
 
Vid 1862 års kommunalförordningar motsvarade landsbygdens kommuner geografiskt i regel socknen med samma namn. Därefter skedde en hel del förändringar som förvirrar.  
   Byn Älmhult med sitt geografiskt viktiga gästgiveri och den handel som uppstått kring denna plats fick då stambanan drogs år 1862 en järnvägsstation, vilket medförde att byn gick in i en expansiv epok med befolkningsökning och en stor koncentration människor som kom att bo relativt tätt kring stationsområdet. Detta i sin tur medförde att hälsoskydd och brandväsen måste utvecklas för att garantera säkerheten i samhället. Under 1880-talet kom därför Älmhult att få speciella lagstadgade skydd inom dessa områden, varför samhället  fick status som municipalsamhälle. Detta ledde i sin tur att man kommunalt även fjärmade sig ifrån Stenbrohults kommunalstämmas beslutande organ och till slut ansöktes om att få bli en egen köping, vilket samhället Älmhult blev år 1901. Församlingsmässigt så tillhörde dock Älmhults samhälle Stenbrohults socken fram till 1905 då man fick en egen komminister (bosatt i gamla Prästgården vid Polisstationen - numera Katolska kyrkans lokal) och blev en kapellförsamling åt Stenbrohult. Ingen statskyrka eller kapell fanns att tillgå (i byn Älmhult fanns dock en missionskyrka men det är en annan historia). Gudstjänster hölls i olika lokaler, senare bland annat i Blohméskolan där ett andaktsrum inreddes. Under 1920-talet inkorporerades flera omkringliggande byar i Älmhults köping (se min kartbild i ett tidigare inlägg). Den stora befolkningsökningen och geografiska expansionen av Älmhults köping som skedde på 1920-talet gjorde att man planerade för att bygga en egen kyrka. År 1929 byggdes så till slut en kyrka i Älmhult på den mark som förr tillhört en av bondgårdarna i Klöxhult (tidigare i Pjätteryd socken). Denna stod färdig 1930 och har sin egen speciella historia, där inte allt gick riktigt rätt till på sina håll och kanter. Fram till 1941 var Älmhults församling annex till Stenbrohult men blev då ett eget pastorat.
   
 
Älmhults kommun
Älmhults kommun uppstod 1971 genom en sammanslagning av Älmhults köping,Stenbrohults kommun, Virestad kommun, Härlunda (som mellan 1952 och 1970 ingått i Almundsryds kommun (blev köping 1958 (namnändring till Ryds köping 1967-1970)) och Göteryds kommun (som 1952 uppstått som en storkommun genom att Pjätteryds kommun och Hallaryds kommun lagts in i Göteryds kommun).
 
Varför din släkting i Sveriges dödbok anges vara kyrkobokförd i Stenbrohult 1971 och mantalsskriven där 1974 är jag osäker på. Eneryda liksom byn Hörda tillhörde Virestad socken. Hur församlingarna skötts i modern tid är jag osäker på då flera präster har sin verksamhet i flera kyrkor samtidigt.

[Ola Andréasson]

Annika: Jag blir också konfunderad av det där... Merparten av Eneryda stationssamhälle ligger egentligen på Hördas marker. Det gamla Eneryda ligger lite längre österut, men båda ligger definitivt i vad som var/är Virestad socken. Hur personerna i fråga blivit kyrkobokförda i Stenbrohult kan jag tyvärr inte svara på - vad jag vet är Virestad och Stenbrohult fortfarande olika församlingar.
 
Jag känner till Hörda Skatte-, Krono- och Frälsegårdar, men kan inte påminna mig hört talas om någon prästgård i Hörda. Nu bor jag några mil därifrån, så jag är inte så jättebevandrad i de mer nutida förhållandena där.
 
Jag letade upp damen ifråga i Sveriges Befolkning 1970, och då är hon och de andra på samma fastighet kyrkobokförda i Virestad. De andra har adress enbart Hörda utan att någon prästgård nämns.
 
O.A.

[Niclas Rosenbalck]

Efterlyser berättelser och information om Stor-Johan (Theodor Johansson (1878-1958)), Älmhults populäre och originelle polis med ett stort hjärta.
Enligt osäker uppgift ska berättelserna om honom varit del i ett teaterspel (Eld i berget) för några år sedan ? Känner någon till detta och vilka som stod bakom det? Finns det i så fall inspelat åt eftervärlden ? Stor-Johan är en karaktärperson som borde lyftas fram och bli känd för dagens älmhultare då han är förknippad med så mycket munterhet och mänsklighet.

[Niclas Rosenbalck]

Känner någon till historien om Circus Lassaadolfi i Älmhult ? Det berättas att det var SJ-folk som bestämde sig att tillsammans sätta upp en circusföreställning och sedan tränade upp diverse konster som utfördes inför stor publik. Circusen uppträdde bland annat vid Sjöstugan på Hästudden vid Bökhult. Tiden anges svävande, omkring 1925 eller på 1930-talet. Någon som känner till denna historia och personerna som medverkade i denna muntra älmhultstillställning ?

[Niclas Rosenbalck]

Denna bild visar delar av det muntra gäng som ställde upp Circus Lassaadolfi i Älmhult:

 
Kan någon tillföra ytterligare information, eller känner igen någon person ?
Vad är känt om Kies dansorkester som onekligen var en del i etablissemanget ?

[Niclas Rosenbalck]

Järnvägspersonalen vid Älmhult (1930-talet). Behöver hjälp att identifiera personerna på bilden. Enligt bilagd lapp på baksidan nämns följande enstaka namn utan att det framgår vilka de är på bilden: Sunden, Hjälmström, Nilsén, Axel Pettersson, Sällberg, Magnus Johansson, Axel Nilsson Renemark.

 
Går det att via uniformerna identifiera vilka tjänster personerna hade vid SJ ?

[Niclas Rosenbalck]

För att återknyta till järnvägsfolket och bilden ovan. När kan den vara tagen? 1930-talet har angetts. Här är en bild på lokmästare Engdahl som bodde i Nansen 3 (Måssastan´ - tillhåll för flera järnvägare) - är han med på kortet ovan ?
 

[Niclas Rosenbalck]

Efterlyser om någon känner till om, och i så fall var, följande företagsarkiv finns bevarade:
*Götaslätts-Bockatorps torrläggningsföretag
och
*Drivåns vattenavledningsföretag
 
- dessa genomdrev under 1930-talet torrläggning på de restvattendelar som var kvar av de på 1870-talet sänkta sjöarna, Älmhultssjön och Ormakulla göl. Området som på 1930-talet sänktes kallades för Lillsjön (högst aktuellt idag då dess norra del, marken väster om järnvägen och strax söder om lokstallarna, ingår i det område som klassas som miljöfarligt område efter att under lång period använts för impregnering av järnvägsslipers (bl a med kreosot och arseniksalt)).

[Niclas Rosenbalck]

Behöver hjälp med en dementi eller bekräftelse på följande fotografi:

 
Min fråga är om mannen på bilden antingen är:
A) Gustaf E. Nyh Fanaholm (Virestad socken) eller
B) Hjalmar Eklund Brokhult (Göteryd socken)  eller
C) en annan person
 
Kan någon ge svar ?
Anledningen till min fråga är att detta fotografi låg bland två lösa separata lappar med namnen ovan och det framgick inte om fotografiet hörde till någon av dem.

[Niclas Rosenbalck]

En av kandidaterna till mannen på bilden är: Gustaf Edmund Ny, född 1/10 1902 i Virestad och avled i Älmhult död 3/10 1977. Gift man (28/10 1944).  
Hur gammal kan mannen på bilden vara ?

[Chris Bingefors]

Konfirmationskort? Dvs ca 15-17 år

[Niclas Rosenbalck]

Fotografi på Gustaf E. Nyh, Fanaholm (Virestad sn) gör att denne kan uteslutas:

 
Vem var Hjalmar Eklund i Brokhult (Göteryd sn) ?
Fotografiet ovan är ifrån omkring 1930 och kanske kan Eklund återfinnas i församlingsboken för denna tid. Det ser möjligen ut att vara ett konfirmationskort.

[Torsten Andersson]

Hej Nicklas.
Mannen är troligen Hjalmar Ekdahl Brokhult f.1905 25/12 son till Furir Janne Ekdahl f.1873 19/1
i Göteryd .
Göteryd A IIa:5 1925-1937 sid.39.
Hälsning Torsten.

[Niclas Rosenbalck]

En fundering jag länge haft är var mer exakt Klöxhult södregårds gamla bytomt var belägen inom dagens Älmhults samhälle. Genom inkorporeringen av omkringliggande gårdar 1928 i Älmhults köping kom landskapsbilden att förändras och kommunens samhällsplanering tog rejäl fart på bekostnad av gammal jordbruksmark. Ett sådant område som starkt förändrades var just Klöxhults by, med dess två jordeboksgårdar södregården och norregården. Sistnämnda Norregård lever kvar som ett fastlagt områdesnamn i Älmhult norr om en urgammal vägsträckning längs sjön Möckelns västra sida som man lokalt förr benämnde Pjätterydsvägen, men som numera officiellt heter Ljungbyvägen, ett adressnamn som dåvarande gatuavdelning på Älmhulst köping slog fast i modern tid. Södregården har dock helt försvunnit som traktnamn vad jag kan förstå. Min fråga är nu att utifrån Gods och gårdar ifrån 1942 Småland - Kronobergs västra del försöka lokalisera på dagens karta de däri nämnda stamfastigheterna. De var då följande:
 

och

 
Möjligen fanns även flera andra hus som uppstod i samband med laga skiftet i Klöxhults by inägorna skiftades 1847. Muntligen har jag fått höra att ett gammalt hus som varit bondgård och ska vara Klöxhult södregård ligger på dagens Rosengatan i Älmhult, men jag undrar om inte detta är för långt söderöver för att kunna vara den gamla bytomten. Denna fastigheten kan dock mycket väl ha uppkommit i samband med skiftet på 1800-talet. Det skulle vara bra att kunna reda ut detta.
 
 
Kan någon hjälpa mig med att lokalisera dessa två gårdar ?  Var Valter Nilssons hus på bilden belägen i anslutning till familjens affär där nuvarande IKEA värdshus är byggt eller på annan mark i närheten? Nämnas kan att Ingvar Kamprad är systerson till Valter och att han som barn vistades mycket hos sin morfar och morbror, som vad jag förstått även ägde mark på Klöxhult Norregård Majtorp och Villa Majtorp.
 
Vet någon besked om Klöxhult södregård och även kanske har information om den i bild ett nämnda 500-åriga släktgårdens öde ?
 
Meddelandet ändrat av Niclas 2012-07-16 10:59

[Ola Andréasson]

Jag har forskat en del på Klöxhult Södregård, och också funderat över den stora manbyggnaden som i Gods och gårdar tillhörde Emil Nilsson 1887-1966. Efter vad jag fick mig berättat finns huset fortfarande kvar, på norra sidan av Klöxhultsvägens ursprungliga förlängning norr om nuvarande Hallandsvägen, lite väster om kyrkan. Gatstumpen heter numera Norra Klöxhultsvägen. Vem som äger den gamla manbyggaden i nutiden vet jag inte. När paret Nilsson avled var de skrivna på Klöxhultsvägen 4.
 
Det där med 500 år i samma släkts ägo känns minst sagt ganska tveksamt, men jag har följt Emil Nilssons hustru Helga Svenssons 1895-1981 släkt på Klöxhult Södregård antagligen tillbaka till Harald Svensson och hans hustru Kerstin Håkansdotter, vilka enligt uppgift varit bosatta där åtminstone från 1635 och framåt. Släktkedjan är inte helt bekräftad på några ställen, men vad jag minns nu så här på direkten kändes de obekräftade leden ganska sannolika.
 
Vid laga skiftet på Klöxhult Södregård, fastställt 1854, ägdes 1/4 mtl av Helga Svenssons farfar Sven Peter Svensson 1811-1885. Hans erhöll rätt till kvarboende, och den fastigheten benämndes senare som Klöxhult 1:3. Kanske har en nyare manbyggnad till 1:3 senare ändå uppförts nära söder om den gamla. Vad jag kan förstå vid en hastig granskning av kartan till skiftet, upprättad 1848-1849, låg alla Klöxhult Södregårds gårdsbyggnader före skiftet på rad på norra sidan av dåvarande vägen från Älmhult mot Göteryd och Traryd. Jag antar att denna plats utgjorde Klöxhult Södregårds gamla gårdstomt, senare delad mellan fyra brukningsenheter om 1/4 mtl vardera. Norregårds byggnader låg på skifteskartan intill vägen mot Pjätteryd och nära norr om Södregårds.
 
O.A.
 
Jag ska här under försöka få in ett par bilder från Norra Klöxhultsvägen, tagna i mars 2008. Bildriktning övre bilden mot norr.
 

 

 
Meddelandet ändrat av Ola_a 2012-07-17 00:12

[Ola Andréasson]

Här under ett litet utsnitt från den ovan omtalade Klöxhult skifteskarta. Från sydväst mot öster vägen från Traryd-Göteryd mot Älmhult, mot norr vägen mot Pjätteryd, och svagare streckad mot söder vägen mot Loshult. (Den sistnämnda alltså ungefär nuvarande Norra Klöxhultsvägen och Klöxhultsvägen.)
 

 
Jag känner till huset du nämner på Rosengatan. Jag skulle anse det betydligt troligare att det tillhört någon av dem som blev utflyttningsskyldiga vid skiftet, eller möjligen kommit till vid en av de hemmansklyvningar som skedde senare.
 
Vad det gäller Valter Nilssons hus har jag tyvärr ingen information att komma med.
 
O.A.
 
 
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2012-07-16 13:48)

[Niclas Rosenbalck]

Tack Ola. Detta var intressant. Ska försöka ta fram lite kartor på området framöver. Det finns på Älmhults kommun en stor uppmätningskarta upprättad under 1930-talet (efter inkorporeringen 1928) på alla dåvarande fastigheters lägen i Älmhults köping som borde digitaliseras, tror inte den finns på lantmäteriet.
 
Harald Svensson ohh Kerstin Håkansdotter bodde tidigare i Kalv (Pjätteryd sn) innan de köpte Klöxhult södregård och flyttade dit. De får den 15 november 1627 vid Sunnerbo häradsrätt fasta på 1/2 Klöxhult, men han Harald står som boende i Kalv detta år. Jag har liksom du nämnt att de bodde i Klöxhult åtminstone ifrån 1635, men hittar inte nu denna källa. De är föräldrar till bl a Sven Haraldsson i Kalv, sedermera Osnaköp - en person som väldigt många med rötter i Pjätteryd socken har bland sina anor. En annan son är Nils Haralsson som övertog gården i Klöxhult södregård - jag antar att det är ifrån honom Helga Nilsson (född Svensson/Svensdotter) härstammar.

[Ola Andréasson]

Ja, den släktkedja jag nämnde går från Harald Svensson till hans son Nils Haraldsson (ca.1628-1694), och sedan via den sistnämndes hittills obekräftade son Sven Nilsson (ca.1667-1733) fram till Helga Svensson-Nilsson och hennes make. Alla har varit bönder/bondhustrur på Klöxhult Södregård.
 
Jag har sparat ihop en del ytterligare material på Klöxhult Södregård som jag inte gått igenom och organiserat ännu. Kanske kan detta bekräfta de obekräftade teorierna - och ge anledning till nya.
 
Kartan du nämner verkar kunna fylla en viktig lucka - inga fastighetsgränser är ju inritade på Ekonomiska kartan 1949 inom Älmhults köping. Det blir ju därför ofta problem när man vill jämföra en gammal lantmäterikarta med det nutida gatunätet.
 
O.A.
 
(Meddelandet ändrat av Ola_a 2012-07-17 00:14)

[Ola Andréasson]

En rättelse: Jag kallade ovan Emil Nilssons hustru för Helga Svensdotter. Eftersom hennes föräldrar hette Carl Gustaf Svensson och Sara Lena Jonasdotter, lär hon knappast någonsin skrivits som Svensdotter. Enligt KGF:s databas skrivs hon som Svensson vid vigseln med Emil Nilsson 1920.
 
Jag har därför ändrat detta i två av mina inlägg ovan, men eftersom Niclas har kvar ett Svensdotter han fått från mig tänkte jag att en förklaring kunde vara på sin plats här...
 
(Ibland blir flickor födda som till exempel Svensdotter i slutet av 1800-talet, skrivna som Svensson några årtionden senare - det var väl det jag hade i bakhuvudet när jag formulerade ovanstående.)
 
O.A.

[Niclas Rosenbalck]

Klöxhults gamla bykärna och området väster om järnvägen längs med Kyrkogatan på den år 1948 kompletterade grundkartan ifrån 1930 (Älmhults köpings första):

 
Var låg Emil Nilssons hus ?

[Ola Andréasson]

Tack för den, Niclas! Efter en hastig jämförelse mellan skifteskartan 1848-1849, din karta från 1948 och en modern satellitbild från Google Maps, får jag det till att Klöxhult Södregårds byggnader före skiftet låg kring den nutida korsningen Norra Klöxhultsvägen, Delaryvägen och Almgårdsvägen.
 
Jag provar att lägga in ett utsnitt från Google Maps satellitbild här under, för att andra läsare som inte är så hemma i Älmhultstrakten ska kunna se vad vi diskuterar. (Förhoppningsvis utgör ett så litet utsnitt inget upphovsrättsligt problem.) Det nuvarande IKEA-varuhuset ligger nära utanför satellitbildens högra kant. Det hus som ska ha varit manbyggnad till den gård som på 1940-talet ägdes av Emil Nilsson har jag märkt med EN.
 

 
(Normalt brukar jag skala och vinkla ihop de olika kartorna i Paint Shop Pro, och göra dem i samma storlek för att få ett riktigt noggrant resultat, men jag har inte gjort något sådant här.)
 
O.A.

[Niclas Rosenbalck]

Ett fotografi ifrån början av 1930-talet då kyrkan i Älmhult var nybyggd ger svar på var Emil Nilssons hus (Klöxhult södregård) låg. Det är med andra ord rejält ombyggt idag - kan det ha blivit brandskadat med tanke på hur det rent höjdmässigt ändrats?
 

 
En intressant observering då jag var på plats norr om Emil Nilssons gamla hus på bilden, i den s.k. Arnolds park (efter kommunalingenjör Arnold Svensson som lät anlägga denna inofficiella park), var att det där återfanns en stor klövjesten, måhända är det den som gett upphov till namnet Klöxhult (Klöffshult är ju den stavning av namnet som förekommer i äldre skattelängder). Bakom denna en av människohand upplagd hög.  Det är svårt att veta hur arrangerad denna park är i modern tid. Där fanns även två nygjorda bord med mycket gamla kvarnstenshjul lagda till bordsskiva. Besök kan rekommenderas.

[Ola Andréasson]

En bra bild, som även bekräftar att det är rätt hus! Även jag har tyckt att likheten inte är särskilt påfallande mellan det nutida huset och det på bilden från 1940-talet. Vid tillfälle ska jag fråga personen som berättade att detta är f.d. Emil Nilssons manbyggnad, vad som egentligen skett med huset under tiden.
 
Den stora stenen och det andra som du nämner kände jag inte till tidigare - jag lär nog göra ett nytt besök på platsen snart. Jag är inte något vidare hemma på tolkning av ortnamn, men din teori om namnet Klöxhults ursprung låter rimlig för mig.
 
O.A.

[Niclas Rosenbalck]

Det finns en diskussion om lokomotivförare Frans Henrik August Falkman (1838-1923) i Älmhult och hans familj som kan vara av intresse för älmhultsintresserade. En fråga i anslutning till denna är vilket som var nämnde Falkmans tilltalsnamn ?  
Likaså vem den ingenjör J. Falkman i Elmhult är som omnämns av Erik H. Andersson (~Anderek) i Bidrag till Älmhults historia del 1. Var ingenjören släkt med lokomotivföraren ?
 
(Meddelandet ändrat av Niclas 2013-01-20 09:45)
 
(Meddelandet ändrat av Niclas 2013-01-20 09:46)

[Niclas Rosenbalck]

Anderek skriver i Bidrag till Älmhults historia del 1, på bland annat sidan 86, om ingenjör J. Falkman i Älmhult på 1860-talet. Detta är en ren feltolkning eftersom J i handlingarna står för Jngenieur, dvs Falkmans titel (I och J skrevs båda som J under denna tid). Nämnde ingenjör var Gustaf Falkman (1827 9/12 i Malmö) som var gift (1864) med Bengta (född Svensson, f 1840 24/3 i Ignaberga). Gustaf Falkman bodde 1862-69 i stinsahusets övre våning. Stinsen (=stationsinspektoren) Peter Liljedahl (f 1819) med familj bodde på nedre våning. Detta vackra kulturhistoriska hus står kvar ännu idag (2013), strax sydost om stationsbyggnaden, vid Södra Torggatan. Ingenjör Gustaf Falkman med familj flyttade 1869 till Hästveda. Han är sedermera (1875-77)stationsinspektor (=stins) och då bosatt vid Moheda station (Moheda socken). I Folkräkningen 1890 återfinns han som stationsinspektor vid järnvägsstationen i Örtofta, Malmöhus län.  
 
(Meddelandet ändrat av Niclas 2013-01-20 14:34)
 
(Meddelandet ändrat av Niclas 2013-01-20 16:22)

[Niclas Rosenbalck]

WALLIN:
 
I en artikel i Smålandsposten nämndes nyligen om Wallinhuset som enligt artikeln skulle vara ett namn som ortsbor idag använder på den byggnad på Skånevägen i Älmhult som förr var Bröderna Wallins granitindustris fastigheter. Ett fotografi på byggnaden då där bedrevs stenhuggeri:
 

 
Min fråga är nu om detta verkligen är korrekt ? Wallinhuset har jag själv aldrig hört att det kallas. Möjligen har en av de förra kommuncheferna ogrundat slängt sig med detta begrepp som fått spridning hos tjänstemän och journalister. Det är intressant att koppla detta tänkande till begrepp ss Lejonhuset, Lindshuset etc. Moderna termer som också har sin historia.
 
Namnet Wallins är det begrepp som jag vet har använts för att beteckna byggnaden ovan. Det Wallinska huset är däremot ett annat, den röda tegelbyggnad ifrån 1914 som ligger strax syd om Älmhults kommunhus, vid torgområdets sydostspets (på Esplanadens östra sida).
 
För att anknyta till släktforskning så vill jag utveckla frågan - i Älmhult har det funnits flera släkter Wallin. Det har funnits dels släkten kopplad till Bröderna Wallins granitindustri (se fotografiet ovan; deras föregångare startade sin verksamhet på tomten vid det Wallinska huset mitt i Älmhult (därav namnet!)) och dels [Wilhelm] Wallins änka som även bedrev stenhuggeri (i Gemön). Söker mer biografisk information om dessa familjer - namn och släktskap.  Är de båda stenhuggarfamiljerna släkt?   Vad jag vet muntligen är att endera av wallinarna kommer ifrån en av bondgårdarna Vali (nuvarande Valid; förr Wali) i Virestad socken och tagit sig namnet därifrån. Härtill kommer en byggmästarfamilj Wallin som även verkat i Älmhult. Kan någon reda ut vilka dessa företagande Wallinare var som är en viktig del i Älmhults historia ?

[Niclas Rosenbalck]

Ett utkast till släktstruktur för ytterligare diskussion:
 


 
 
De båda stenindustrifamiljerna är alltså samma släkt. Härtill kommer sedan en byggmästarfamilj Wallin i Älmhult, som får bli ett framtida projekt att utreda.  Finns det några berättelser om stenhuggarfamiljen tar jag tacksamt emot dessa, liksom kompletterande uppgifter i strukturen ovan.
 
Wilhelm Wallin ska ha avlidit på Ljungby lasarett till följd av en olyckshändelse onsdagen den 10 november 1937 i Trånghult vid Hökön (Lönsboda-Loshult). Vet någon mer om detta ? Vilka egna stenbrott var det som Wallinarna hade brytning ur ?  
 
(Meddelandet ändrat av Niclas 2013-01-27 12:54)