ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 2005-06-05  (läst 2588 gånger)

2005-05-28, 08:38
läst 2588 gånger

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Arkivguiden (www.arkivguiden.net)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6870
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 18:03
  • Bild: Båhusläns flagga
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
... och det, Stefan, är mycket riktigt motsägelsefullt. Men det är alltså inte jag som säger emot mig själv... J
 
Fakta är alltså:
 
Fram till 1658 var Båhuslän (liksom resten av Norge) en del av Danmark, huvudstaden var Köpenhamn och förvaltningsspråket danska.
 
Från 1658 är Båhuslän en del av Sverige, huvudstaden är Stockholm och förvaltningsspråket svenska.Enligt Maud hindrar alltså dessa fakta inte att folket och språket var norskt fram till 1658 - men efter 1658 gör de det!
 
För min del är det alltså verkligheten, inte dessa formaliteter, som avgör om Båhuslän är norskt, danskt eller svenskt - såväl före som efter 1658.
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2005-05-28, 08:59
Svar #1

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7651
  • Senast inloggad: 2022-06-06, 18:37
    • Visa profil
    • Scangen
Håller med om att 2) och 3) mest var trams , men 1) är intressant att diskutera. Visst skrev olika skrivare ord och namn olika, och det fanns ingen fast stavning. Men i ortnamnsforskning så lyfter man fram just dessa olika stavningar, för att härleda det mest ursprungliga eller, om du vill, genuina namnet. Om jag förstått dig rätt är Båhuslän en konstruktion av namnet för att lyfta fram den bohuslänska dialekten. Men genom åren måste det varit en och annan skrivkunnig bohusläning som skrivit sitt landskaps namn, och som inte suttit på maktens stolar i Köpenhamn eller Stockholm, och vars skrift borde reflektera det lokala språkbruket. Dessa belägg vore intressanta att se. Svarar dessa mot din stavning?

2005-05-28, 12:54
Svar #2

Utloggad Maud Svensson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 21880
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 19:20
    • Visa profil
Norge var Norge även under danska kronan och folket talade givetvis norska.
Bohuslän är en del av Sverige sedan 1658. Du hävdar väl ändå inte, Jörgen, att Bohusläns befolkning i dag är norsk och talar (eller borde tala) norska? Att dagens bohusläningar är en homogen grupp; resultatet av 347 års inavel?
Hälsar vänligen
Maud

2005-05-28, 15:28
Svar #3

Utloggad Steve Palmquist

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1210
  • Senast inloggad: 2011-12-06, 15:18
    • Visa profil
Men som Du säkert vet Maud, är bokmål (skriftspråket!) starkt påverkat av det danska skriftspråket, emedan nynorsk var ett sätt att samla de gamla västskandinaviska, norska dialekterna, närmare besläktade med isländskan och språket på Färöarna.
Danska och svenska hör till den östskandinaviska språkgruppen (källa: undervisningen i lingvistik vid Stockholms Universitet 1980-tal). Hur dialekterna i Bohuslän och i det s.k. Skåneland har utvecklat sedan erövringen på 1650-talet, har jag ännu inte läst eller sett någon fÖrklaring på. Språket/dialekterna i dessa områden var i varje fall närmare norska respektive danska (även om svenskan och danskan liknade varandra ännu mera den gången än de gör idag).
 
M.V.H. Steve

2005-05-28, 16:22
Svar #4

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Arkivguiden (www.arkivguiden.net)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6870
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 18:03
  • Bild: Båhusläns flagga
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Nu är du där igen, Maud, med den märkliga logik jag beskrev i mitt förra inlägg.
 
Folket talade givetvis norska före 1658 - men inte efter, trots att dialekterna försvenskades först långt in på 1900-talet!
 
Tänk, här har jag gått omkring och trott att språk är något man kan lära sig; att man (även om föräldrarna kommit inflyttande utifrån) talar den dialekt man hör runt omkring sig i den bygd man växer upp i (eller - i modern tid - väljer att tala korrekt som i TV), och att man, om man flyttar till en ny bygd, kan anpassa sitt tal till den dialekt som talas där (eller välja att låta bli). Men det är tydligen bara en lustig missuppfattning det också - dialekten är ett genetiskt arv... J
 
Men... då måste det väl också vara p.g.a. inavel som de ursvenska bygder, där du har dina rötter, har behållit sina svenska dialekter genom århundradena...?
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2005-05-28, 17:48
Svar #5

Utloggad Maud Svensson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 21880
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 19:20
    • Visa profil
Som jag skrev ovan:
Att gamla dialekter successivt försvinner gäller ju inte bara din hemtrakt, utan hela Sverige.  
 
Norrköpingsbornas tungomål i dag är inte detsamma som för 300 år sen, eller ens för 50 år sedan.
Hälsar vänligen
Maud

2005-05-28, 18:07
Svar #6

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Arkivguiden (www.arkivguiden.net)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6870
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 18:03
  • Bild: Båhusläns flagga
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Som jag skrev ovan: Båhusläns dialekter försvenskades inte förrän långt in på 1900-talet.
 
Det är inte är detsamma som att de inte förändrats på 300 år - men inflytandet är naturligtvis större från områden man har nära kontakter med, och kontakterna har alltid varit goda med bygderna runt Skagerrak, också efter 1658.
 
Detta ändrades först i modern bil- och TV-tid - när sjön började att ses som ett hinder och Lennart Hyland & Co lyckades ena/likrikta Sverige på ett så genomgripande sätt som Gustav Vasa, Axel Oxenstierna och deras efterföljare aldrig var i närheten av.
 
Båhuslän blev alltså inte svenskt (i ordet egentliga betydelse) 1658!
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2005-05-28, 19:12
Svar #7

Utloggad Allan Hansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 219
  • Senast inloggad: 2013-11-24, 12:21
    • Visa profil
Debatten om Bohusläns dialekter är en aning förvånande. Det finns ingen bohuslänska! Dialekterna i norra delen avdagens Bohuslän har sitt utsprung norskan, precis som Jörgen Tollesen hävdar, men det har inte dialekterna i södra delen av landskapet. Språkvetaren Alf Lombard skriver i Språken på vår jord (andra upplagan, 1993) att götamål talas, utöver t.ex. i Västergötland även i Bohuslän upp till Gullmarsfjorden (s 58). Om Norra Bohuslän skriver han (sid 61) att folkmålet närmast är av norsk typ, liksom i Idre och Särna socknar i Dalarna och i Härjedalen. Separationen mellan östnordiskan (med svenska och danska) och västnordiskan (norska) är mycket gammal, och var etablerad i början av vikingatiden, alltså innan det fanns något svenskt eller norskt rike.
 
Så tydligen har den svenska befolkningen i södra Bohuslän förnorskats under den norska tiden, för att sedan skaka av sig denna främmande påverkan.
 
 Befolkningen norr om Gullmarsfjorden har, precis som Jörgen Tollesson skriver, försvenskats, och dialekterna har förändrats kraftigt - men försvunnit har de inte.
 
För oss som kommer från Norra Bohuslän känns det konstgjort att buntas ihop med göterna på Orust, Tjörn och Hisingen, oavsett om Bohuslän stavas med o eller å. Är det inte dags att återupprätta det äkta landskapsnamnet, nämligen Viken?

2005-05-28, 19:17
Svar #8

Utloggad Maud Svensson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 21880
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 19:20
    • Visa profil
Jörgen,
så du anser, förmodar jag då, att Bohuslän blev svenskt i ordets egentliga betydelse sisådär 1960?  
Äntligen!  
 
Hoppsan, här dyker ännu en separatist upp - Allan vill inte buntas ihop med göterna i södra delen av Bohuslän. Snart börjar jag tro att mitt skämt om 347 års inavel inte kan ses som ett sådant...
Hälsar vänligen
Maud

2005-05-28, 19:40
Svar #9

Utloggad Steve Palmquist

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1210
  • Senast inloggad: 2011-12-06, 15:18
    • Visa profil
Även Orust, Tjörn och Hisingen samt nuvarande Göteborgs norra skärgård var norskt fram till erövringen 1658.
Vad som förvånade mig som pojke var att även dialekten på Donsö i södra skärgården (Västergötland) var så extremt annorlunda än Göteborgskan och nästintill oförstålig för oss när vi i högstadiet gick i skolan tillsamman med dem. Norska var generellt lättare att förstå än Donsömål men språk melodin hade vissa likheter.
 
M.V.H. Steve

2005-05-28, 20:01
Svar #10

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Arkivguiden (www.arkivguiden.net)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6870
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 18:03
  • Bild: Båhusläns flagga
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Det är helt riktigt att det det går en dialektgräns i Gullmaren. Det är just därför jag hela tiden har talat om Båhusläns dialekter i flertal.
 
Norr om Gullmaren, i Ranrike, är dialekten så genuint norsk att den i långa stycken står närmare nynorsk än bokmål - trots att Båhuslän är den sydligaste delen av det norska Östlandet, som är det danskinfluerade bokmålets starkaste fäste.
 
Söder om Gullmaren, i Älvsyssel, är inflytandet större från angränsande götamål, precis som det är i den norra delen av det gamla danska landskapet Halland. Men detta är inte detsamma som att älvsysselmålen är götamål.
 
Så tydligen har den svenska befolkningen i södra Bohuslän förnorskats under den norska tiden, för att sedan skaka av sig denna främmande påverkan.
 
Denna slutsats förutsätter att man vet hur denna svenska befolkning talade före den norska tiden (d.v.s. innan det norska rikets enande under vikingatiden), en tid som är mer än dubbelt så lång som den svenska tiden efter 1658. Detta förutsätter i sin tur närmast att man är den lycklige ägaren av en tidsmaskin...
 
Av vad som sägs i en bok från 1993 om vilka mål som talas i olika områden, kan man naturligtvis inte dra några slutsatser om vilka mål som talades där ett årtusende tidigare.
 
I grund och botten är ju faktiskt norska, svenska och danska samma språk. (Du ramlade väl inte av stolen nu, Maud?  J) Sedan varierar dialekterna från bygd till bygd; vissa dialektgränser är tydligare än andra, med större skillnader mellan angränsande områden - men inget dialektområde är en isolerad ö utan några gemensamma drag med granndialekterna.
 
Sedan finns det dialektgränser som är så starka att dialekterna innanför dessa gränser kan sorteras in som norska, svenska och danska dialekter. Men också inom dessa större nationella grupper finns grupper av dialekter, t.ex. götamålen.
 
Att två dialekter har en del gemensamt är alltså inte detsamma som att de tillhör samma dialektgrupp.
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2005-05-28, 20:33
Svar #11

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Arkivguiden (www.arkivguiden.net)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6870
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 18:03
  • Bild: Båhusläns flagga
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Jag får nog göra dig besviken, Maud, det krävs allt mer än att den nuvarande generationen överger (åtminstone till stora delar) sina fäders dialekt för att Båhuslän ska kunna kallas svenskt... Norskt eller svenskt är ju ingen fernissa som lätt skrapas av - det sitter allt djupare än så.
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2005-05-29, 17:46
Svar #12

Ingemar Ståhl

Har läst en hel del av de s.k kungasagorna och försökt också med NorW. diplamaticum men inte sett användandet av varken Bå- eller Bohuslän.
Vad jag tror mej veta så är väl Sverige ensamt om att använda län och uppkommer då frågan NÄR det blev kallat Bohuslän i stället för Viken,syssel osv.
Om Båhuslän är ett dialektalt uttryck så är det ju ett talspråk och var finns detta uttryck någonstans i skriftspråket?

2005-05-29, 19:02
Svar #13

Utloggad Allan Hansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 219
  • Senast inloggad: 2013-11-24, 12:21
    • Visa profil
Ingemar, namnet Bohuslän är historiskt ungt. Det är uppkallat efter borgen och slottet Bohus fästning, som började byggas 1308. Borgen hette först Bagahus efter ön där den byggdes, men först på 1400-talet blev formen Bohus (eller Båhus, om vi följer Jörgen) dominerande namnform enligt Nationalencyklopedin. Namnet Bohus län avser förvaltningsområdet, som betalade skatt dit och försörjde slottet och garnisonen där.  På 1500-talet omfattade Bohus län ”landet och öarna mellan Havstensfjord och Göta älv” (enligt Erik Lönnroths Bohusläns historia), vilket torde vara ungefär detsamma som det gamla Älvsyssel.
 
Det är alltså inte så märkligt att namnet Bohuslän saknas i Konungasagorna, som är från 1200-talet.  
 
Slår vi på uppslagsordet Viken i NE, så får vi följande information: ”Viken, benämning som med växlande innebörd använts om områdena kring norra Kattegatt. Från början avsåg den landskapen omkring Oslofjorden men redan ca 1250 användes den om Bohuslän. Så sent som i Oslobiskopen Jens Nilss?ns visitationsberättelser från 1574-97 användes ibland namnet V. om hela landskapet, men vanligare var från senmedeltiden att det begränsades till norra Bohuslän, medan den södra kallades 'Bohus län'.
 
Personligen tycker jag att Viken är ett trevligt namn, som har en mycket flexibel betydelse. Det borde användas mer, och kan till och med få inkludera det gamla götiska området Älvsyssel.

2005-05-29, 21:08
Svar #14

Ingemar Ståhl

Har inga protester mot detta men var finns någonstans nämnt stavningen Båhuslän i skrift?.
Är väl ändå skillnad på det officella svenska   svenska namnet Bohuslän och förekommande talspråk i lokala dialekter.

2005-05-29, 22:27
Svar #15

Utloggad Allan Hansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 219
  • Senast inloggad: 2013-11-24, 12:21
    • Visa profil
Ingemar, enligt Jörgen Tollessons hemsida Båhusarkivet är stavningen Båhuslän den korrekta. Något argument för det kan jag inte upptäcka, men jag tvivlar inte på att Jörgen har några goda sådana. Jag skulle gärna vilja se dem - det kan rent av tänkas att jag blir övertygad.
 
På frågan om hur Bohuslän uttalas i de bohuslänska dialekterna kan jag ge ett svar rörande mitt modersmål, som är Skeemålet. Bohuslän uttalas med helt vanligt o-ljud, utan tillstymmelse till å. Hur det förhåller sig i andra dialekter vet jag inte.
 
Båhusarkivet lider något av att Jörgen Tollesson tycks vilja ge dialekterna i Bohuslän en alltför stor enhetlighet. T.ex. skriver han under länken ”Stavning” att  
 
a/å: Gård heter gard i Båhuslän, och lång och tånge uttalas lang och tange. De officiella namnen har naturligtvis svensk stavning, alltså med å, men i Båhusarkivet används den norska stavningen med a, för att anpassa stavningen till det lokala uttalet.  
 
Detta är inte korrekt när det gäller gård i Skee-målet. Som jag minns det från min barndom heter gård i allmänhet gål (med tjockt l). Det är också så Karl Hilmer Lindberg skriver i sin avhandling Skeemålets ljudlära från 1906. Men det fanns en avvikelse. En granngård till mitt barndomshem i Folkestad heter officiellt Västergård. I just det namnet uttalades gård som gal (med tjockt l).
 
I nästa punkt rörande stavningen står:
 
ede/ee: Hede är ett vanligt ortnamn i Båhuslän. Uttalet är numera genomgående he; såväl bokstaven d som det sista e:et har alltså fallit bort i uttalet. Stavningarna är emellertid oftast Hede eller Hee. Den sistnämnda stavningen är märklig. Varför behålla det sista stumma e:et när det lika stumma d:et har fallit bort? . En parallell till Hede/Hee är sockennamnet Skede/Skee (där alltså bara ett e uttalas i genuint mål).
 
Inte heller detta är korrekt när det gäller Skeemålet. Till exempel benämdes gården Södra Hede, där min morfar föddes och växte upp, alltid av honom (och alla andra Skeebor) Sör Hee. Det första e-et var betonat, och det andra obetonat, och alls icke stumt. Och när det gäller sockennamnet Skee så uttalas det på precis samma sätt. Det väcker munterhet i Skee om någon utsocknes säger ske.
 
Kanske finns det dialekter i Bohuslän där Bohus uttalas med å. Det skulle ju kunna tänkas att namnet uttalas så i bygden kring Bohus fästning.

2005-05-30, 06:01
Svar #16

Rune Edström (Rune)

Hej Jörgen
Tycks mej som du måste upp till bevis om å:et.  
mvh
rune

2005-05-30, 08:49
Svar #17

Utloggad Jan-Christer Strahlert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1111
  • Senast inloggad: 2015-01-12, 17:43
    • Visa profil
    • hem.bredband.net/strjan/
Hej Jörgen
Stavning är inte mitt område, dialekter har jag svårt med -läsning, kan inte ens tala mitt Tassasmal (Torsås (H). Det blir en blandning sydostsvenska+ stockholmska. Det vore bra trevligt om du kunde belägga var Bohus skrivs Båhus eller är det ett dialektalt talspråk som du har satt på pränt?
Jan-Christer

2005-05-30, 10:29
Svar #18

Ingemar Ståhl

Hej Allan, Helt klart finns lokala dialekter på olika håll i BOhuslän, se bara på Orust-Tjörn med sitt ganska speciella iii.
Men att flytta stavningen från dielektalt talspråk till allmänt skriftspråk och göra det till den riktiga utan att kunna peka på någonstans i hävderna där det förekommer är enl. min mening att gå lite för långt.
Om Båhuslän skulle vara en norsk eller dansk variant borde då inte län vara utbytt mot fylke eller amt.
Håller mej nog till det officiella Bohuslän också i fortsättningen till bevis om motsats presenterats.
Hej och tack.
Ingemar

2005-05-30, 10:34
Svar #19

Ingemar Ståhl

Hej igen!
Får tillägga att jag gärna läser Båhusarkivet med stor behållning trots stavningen.
Ingemar

2005-05-30, 12:04
Svar #20

Utloggad Allan Hansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 219
  • Senast inloggad: 2013-11-24, 12:21
    • Visa profil
Jovisst, Båhusarkivet är en stor tillgång, och jag vill gärna tacka Jörgen Tollesson för det arbete han lägger ner där, och för hans ansträngningar att sprida kunskaper om källkritik. Begreppet län tycks ha varit med från början, dvs 1300-talet. Om det är som Ingemar säger att detta inte är norskt utan svenskt, så kanske det kan förklaras av att Norge och Sverige då hade samma kung, Magnus Eriksson. Bohus fästning var ofta kungens residens.
 
Beträffande stavningen Båhuslän, så vet vi ju inte om den går tillbaka på någon dialekt, eller motiveras på annat sätt. I dagens norska skriftspråk (åtminstone bokmål) är stavningen Båhuslen. Det förefaller snarast som att Jörgens stavning är en kompromiss mellan den stavningen och den svenska stavningen.
 
Själv störs jag inte mycket av Jörgens stavning. Lite mer störs jag av att han gärna verkar se Båhuslän som en enhet - min egen uppfattning är att den bohuslänska fernissan är mycket tunn, och pålagd utifrån.

2005-05-30, 15:45
Svar #21

Utloggad Kenneth Bengtsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1305
  • Senast inloggad: 2023-10-31, 10:03
    • Visa profil
Hejsan Jörgen Tållesson
 
Det skulle vara trevligt om du kunde belägga var Bohus skrivs Båhus ?
Din hemsida är för övrigt mycket bra.
 
m v h  
Kenneth

2005-06-03, 17:01
Svar #22

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Arkivguiden (www.arkivguiden.net)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6870
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 18:03
  • Bild: Båhusläns flagga
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Måhända trodde någon att jag hade blivit svarslös? I så fall får jag göra vederbörande besviken - jag har bara varit borta från datorn några dagar... J
 
De som läser och skriver i Anbytarforum är väl som folk flest. Därför är det naturligtvis inte förvånande att det titt som tätt sker detsamma här som i samhället i övrigt - nämligen att flocken kommer sättande med ömsom skäll och ömsom hån, när någon dristar sig att påstå något som inte stämmer med vad de en gång har fått lära sig eller har hört från folk som vet.
 
Men de som engageras så våldsamt av mina privata varianter av båhuslänska ortnamn, kunde kanske tänkas vara intresserade av att ta en titt på den sida i Båhusarkivet som jag länkar till i ett tidigare inlägg...? Två säger sig ha gjort det - men övriga? Av den sidan framgår nämligen hur jag menar att man bör fastställa korrekta former av namnen - och därmed framgår också hur privata Båhusarkivets stavningar egentligen är.
 
Om några sedan drabbas av plötsligt påkommen munterhet av presenterade fakta, så kan vederbörande lämpligen kontakta Dialekt- och Ortnamnsarkivet i Göteborg (DAG) och be dem att deras uppteckningar av gamla stavningar och lokala uttal ändras ? la Sanningsministeriet i Orwells 1984, så att dessa hädanefter överensstämmer med vad som i dag anses korrekt i det muntra sällskapet...
 
Något jag f.ö. blir allt annat än munter av, är det förinspelade band där en hallådam på bredaste stockholmska ropar ut stationerna på Båhusbanans tåg. Något som ooosökt får mig att tänka på Lena Nymans monolog Stadslollan...
 
Allvarligt talat: Om man ska fastställa det gamla genuina uttalet av ett ortnamn, så är det totalt ointressant hur folk i största allmänhet uttalar det i dag - av den enkla anledningen att allt för många i dag anser
 
? att den stavning som står på kartan, på vägskyltar, i folkbokföringsregistret, i lagfarten och i andra officiella sammanhang är den korrekta;
 
? att det korrekta uttalet av ortnamn är att uttala dem som de stavas.Säkerligen förekom emellanåt s.k. läsuttal (alltså uttal enligt stavningen) också förr, men man var ju inte på samma sätt dagligen omgiven av tidningar, myndighetsblanketter, annan post med förtryckta adressetiketter från samma källa, radio, TV o.s.v. med likriktade stavningar och uttal. De förmodligen få gånger man såg ortnamn i skrift kunde stavningarna dessutom variera från skrivare till skrivare; gamla ortnamn levde alltså muntligen vidare från generation till generation på ett helt annat sätt än i dag, och de levde vidare på den genuina dialekten som då fortfarande talades naturligt av alla.
 
Ett konkret exempel: Allan Hanssons argument för att gård genuint uttalas med å och inte med a i Skede tycker jag tvärtom bevisar motsatsen! Uttalet av det ofta använda substantivet gård (som lättare försvenskas än ett ortnamn) är [gåL], men i uttalet av gårdsnamnet Västergård lever det gamla [gaL] kvar.
 
När det sedan gäller stavningen Båhus, så är det ganska märkligt att läsa det ena kravet efter det andra på att den ska beläggas. För mig är det ungefär som att få kravet att belägga att solen går upp i öst och ned i väst... J Självklart går det - men det är förvånande att det ska behöva beläggas för personer som säger sig vara både båhusläningar (nåja, det säger man kanske inte... J) och historieintresserade.
 
Nåväl - på allmän begäran återkommer jag senare (möjligen redan i dag, och förhoppningsvis senast i morgon) med belägg för att solen... ursäkta... för att stavningen bör vara Båhus och inte Bohus.
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2005-06-04, 01:31
Svar #23

Utloggad Kenneth Bengtsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1305
  • Senast inloggad: 2023-10-31, 10:03
    • Visa profil
Hejsan Jörgen
 
Det var ej ett hån från mig, utan att det stavas både Båhus och Bohus genom tiden.
Vad som är rätt eller fel är väl upp till var och en att tycka ?
Eftersom du envisas med Båhus så kunde jag inte låta bli att fråga.
 
Personligen så tycker jag att stavningen bör vara Bohus, men jag kanske har fel.
Den officiella svenska stavningen är Bohuslän, men hur se den Norska (Danska) ut genom tiden ?
 
Tolle eller Tålle (båda varianterna förekommer) var bara ett försök med lite ironi.....
 
m v h
Kenneth

2005-06-04, 10:44
Svar #24

Ingemar Ståhl

Hej Jörgen! Du säger följande och jag citerar
 
Säkerligen förekom emellanåt s.k. läsuttal (alltså uttal enligt stavningen) också förr, men man var ju inte på samma sätt dagligen omgiven av tidningar, myndighetsblanketter, annan post med förtryckta adressetiketter från samma källa, radio, TV o.s.v. med likriktade stavningar och uttal.
slut citat.
 
Kan jag tolka det som att Du anser att det är mer riktigt att använda lokala stavningar (lite hårddraget,fonetisk skrift) i forskningen för att på det viset också poängtera lokala uttalsavarianter = dialekter?

2005-06-04, 13:31
Svar #25

Peter Funke (Aningen)

Mig veterligt är Båhus-/Bohuslän en del av Västra Götalands län numera, så det känns det som det pågår någon slags träta om påvens skägg här! Kan inte var och en uttala och stava det som man vill och vara nöjd därmed?

2005-06-04, 21:00
Svar #26

Utloggad Jan-Erik Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1872
  • Senast inloggad: 2022-01-09, 15:49
    • Visa profil
    • www.janerik.se
Bohuslän är Bohusläns landskap även om vissa tyckte det skulle vara bra med ett stort län, som föresten är bland det mest misslyckade i svensk politik.
 
Jag har jobbat i alla kommuner i Bohuslän och jag satt här om kvällen och lyssnade på ett band från med min farfar 1960, jag har aldrig hört någon säga Båhuslän, däremot BOOSJLÄN eller hur man skall stava det.
O-et i Bohuslän är ett grovt långt O
De gamle som jag hörde när jag var liten hade ju en tydlig dialekt innan radion och Tv-n påverkade oss så att dialekterna tyvärr håller på att försvinna.
 
Bohuslänskan var grov, dov och korthuggen, de sa Braaste i stället för Brastad, Graaverne i stället för Gravarne (nuvarande Kungshamn) Lyskjil sa de som kom utanför tätorten medan lysekilsborna själva sa Lysekiil
 
Ske ve tale om dealekter så får ve hölle oss te dä som ve har hört när ve va peltongar å ente noge som ve tror att de sa innan noggen å oss va född.
 
Je töcker ve ska sie Bohuslän för Båhuslän begriber ingen.

2005-06-05, 09:43
Svar #27

Peter Funke (Aningen)

Stämmer förstås Jan Erik, landskapet finns ju  kvar! (Tycker att Du har rätt i övrigt också!)

2005-06-05, 12:10
Svar #28

Eivor Andersson (Ema)

Hej,
 
Det är inte lätt för en utsocknes att förstå vad som menas alla gånger.
 
Här heter Winningstorp - Winster, Törresröd -Törse och Kännestorp - Kjänster, bara för att ta några exempel.  
Och det är bara 3 mil från Göteborg  
Men dialekter och skrivspråk är ju inte riktigt samma sak.
Sedan tycker jag också att var och en får göra som dom vill, men man får också tåla att någon kan skämta om det.
 
Uppe i Strömstad med omnejd kan man inte tro att man är i Sverige för där finns bara norska båtar, norska flaggor m.m. Samma sak på campingarna.
Det är väl bra om grannländerna är sams, eller hur.
 
 
Hälsningar Eivor

2005-06-05, 16:07
Svar #29

Utloggad Göran Svantesson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 137
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Hej Jörgen.
Ge dej inte.
Det är ganska nöjsamt att läsa
alla svar du får.
 
Mvh.Arne

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna