Dopkälla i Klövedal?

[Anita Hjorth]

När min dotter och måg förra året köpte en gård i Kyrkofjäll i Klövedal, fick vi höra att på deras mark i berget vid kyrkan finns en källa som använts som dopkälla. Någon som känner till den traditionen? Vilken tid gäller det? Finns det något skrivet om detta? Källan finns kvar, det vore roligt att få veta dess historia.

[Tore Hermundsson Vigerust]

Du bør ikke tro på denne historien.

[Anita Hjorth]

Varför inte? Vet du något?

[Eivor Andersson (Ema)]

Hej Anita,
 
I boken Elfsyssel står det några rader om att det tidigare funnits en källa kallad Dopkällan och att man där senare byggde Klövedals kyrka.
 
Att man bygger en kyrka vid en helig källa, är inte ovanligt.
Vid Husaby kyrka ligger en källa, som ansågs vara helig, och där byggdes kyrkan intill.
 
Hälsn. Eivor

[Anita Hjorth]

Tack Eivor!  
 
Elfsyssel stod ju i min bokhylla! Skam till sägandes tänkte jag inte på att jag hade den... Nu har jag tittat både i den och i Bohusläns historia. Får väl försvara mig med att jag egentligen aldrig sysslat med Bohuslän, har inga förfäder därifrån. Däremot är jag bokhamstrare och har huset fullt av proppfulla bokhyllor. Det kan ju vara bra ibland!
 
Tydligen gäller traditionen om dopkällan den allra första kristna tiden. Jag hade fått uppfattningen att dopvatten tagits därifrån till kyrkan långt senare.

[Anders Ryberg]

Då skall vi se:
 
I Elfsyssel står inget om att källan fanns innan kyrkan, eller att den använts för dop. Det står enbart att den är trekantig och kallas dopkällan... Eller står det något annat någon annan upplaga?
 
Vilken tid traditionen gäller vet man inte. Det är mycket möjligt att källan har fått sitt namn för att man trott att den användes för dop eftersom den låg intill kyrkan. Vilka belägg finns för att traditionen härstammar från den allra första kristna tiden?
 
Att man bygde kyrkor vid källor och andra gamla kultplatser tycks ha förekommit.  Att man byggde kyrkor vid platser som inom kristendomen ansågs vara heliga var självklart inte ovanligt. Men detta betyder inte att alla källor vid kyrkor betraktades som heliga redan innan kyrkan byggdes.
 
Innan man kan tro på traditionen måste man få fram mer fakta.

[Eivor Andersson (Ema)]

- En liten trekantig, vattenfylld källa i berget, PÅ VILKEN KYRKAN STÅR , kallas Dopkällan.
Sid. 250 - Elfsyssel
Upplaga 1975 - Elfsyssel.
 
Eivor

[Eivor Andersson (Ema)]

...På vilke(t) med t skall det vara.
 
Eivor

[Anders Ryberg]

Kyrkan står på ett berg. I samma berg finns en källa.
 
Det står alltså inte att kyrkan byggdes där pga källan.

[Anita Hjorth]

Precis den här diskussionen jag är ute efter! På Klövedals kyrkas hemsida står Förenat med den gamla kyrkans historia är en liten vattenfylld trekantig håla i ett närbeläget berg. Den kallas Dopkälla, medan de första kristna i socknen skall ha blivit döpta i denna. Jag skulle vilja veta om det finns nåt skrivet som styrker det!  
 
När jag först (muntligt) hörde talas om den, fick jag för mig att man tagit vatten där LÅNGT senare. Men i Elfsyssel står inget om att den använts i historisk tid. Jag inbillar mig att Brusewitz skulle ha nämnt det, om så varit fallet. Alltså tolkar jag hans notis som ett indirekt tecken på att den inte (åtminstone i nån större utsträckning) använts under 1700-1800-talen. (Rätt eller fel? Kan förståss diskuteras!)
 
Men har den överhuvud taget använts? Har den bara fått namnet för att den ligger där den ligger?
 
Finns det nån litteratur om socknen? Jag har tittat i Bohusläns historia(Erik Lönnroth m.fl.), Sällsamheter i Bohuslän och STF:s årsskrift om Bohuslän eftersom de är vad jag har här hemma. Där finns inget.

[Jörgen Tollesson]

Källkritik var ordet... J
 
Låt oss se vad två icke helt obekanta präster har att säga om denna eventuella dopkälla:
 
Johan Oedman nämner inget om källan i sin Bahus-Läns Beskrifning från 1746, trots att han upplyser om att månge Sagor finnas ock här och också ger flera exempel på sådana.
 
Jag vet inte vad Axel Emanuel Holmberg skrev i originalupplagan av Bohusläns historia och beskrifning ganska exakt 100 år efter Oedman, men i den av Brusewitz omarbetade andra utgåvan står följande:
 
Till antiqviteterna hörer äfven en liten vattenfylld, trekantig håla uti berget hvarpå kyrkan är byggd. Den kallas Dopkälla, emedan de första kristna i socknen skola blifvit döpta vid densamma.
 
Vad som är sanning lär vi aldrig få veta - om nu inte någon lyckas fiska upp ett samtida vittne ur källan...  J

[Jörgen Tollesson]

Ett litet litteraturtips:
 
Johan Pettersson (utbildad historiker och tidigare präst i Klövedal) har skrivit boken Klövedals kyrka. Kanske står det något mera om källan där? LIBRIS: websok.libris.kb.se/websearch/search?SEARCH_ONR=894113

[Ingemar Gollungberg]

Det finns en bok utgiven av Johan Pettersson som heter Klövedals Kyrka. Där finns på sidan 27 en bild på dopkällan som är belägen längst österut på Klockeberget. Detta berg ligger strax söder om kyrkan och på berget står kyrkans klockstapel, därav namnet. På bilderna i boken och på omslaget verkar det inte som om det skulle finnas någon annan tillrinning är regnvatten.

[Jörgen Tollesson]

Som Anita skriver står det alltså så här på kyrkans hemsida (www.svenskakyrkan.se/pastorat/stenkyrka/):
 
Förenat med den gamla kyrkans historia är en liten vattenfylld trekantig håla i ett närbeläget berg. Den kallas Dopkälla, medan de första kristna i socknen skall ha blivit döpta i denna.
 
Har ni hört den förrut?
 
Holmberg:
 
Till antiqviteterna hörer äfven en liten vattenfylld, trekantig håla uti berget hvarpå kyrkan är byggd. Den kallas Dopkälla, emedan de första kristna i socknen skola blifvit döpta vid densamma.
 
Kyrkan citerar alltså Holmberg i stort sett ordagrant - utan att ange källan! Så sprids historier och blir officiella!

[Anders Ryberg]

På www.tjsf.org, under Skrifter-Bohusskildringar, finns första upplagan av Holmbergs beskrivning av Tjörn. (Avskrift W Ängermark) Där står vad jag såg vid en hastig koll inget mer om dopkällan.

[Ingemar Gollungberg]

Jörgen hann emellan med sitt inlägg medan jag skrev. Jag kan bara tillägga att i boken finns i stort sett bara en hänvisning till AE Holmberg och bilden med lägesbeskrivning.