ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Kyrkor i Bohuslän, äldsta?  (läst 5391 gånger)

2005-10-14, 13:04
läst 5391 gånger

Utloggad Robert Berggren

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 34
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Hej,
jag försöker ta reda på vilken/vilka kyrkor som med belägg kan vara äldst i Bohuslän, dessutom svårigheten att per definition fastslå ett datum för kyrkan X?s ursprung efter otaliga rivningar och ombyggnationer.
Släktforskar f.ö i Marstrand, f.d Inlands södra härad, Tjörn, Orust och förgreningar till NÖ Skåne.
Kandidater till äldsta kyrkor; Marstrand, Morlanda och Torsby.
 
Hälsningar
Robert Berggren

2005-10-14, 17:16
Svar #1

Eivor Andersson (Ema)

Hej Robert,
 
Jag har för mig att jag läst om en Vårfrukyrka, som skall vara en av de äldsta i Bohuslän.
 
Bara taget ur minnet.
 
Hälsn. Eivor

2005-10-14, 17:45
Svar #2

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Vårfrukyrkan på Tjörn var den gamla församlingskyrkan i Stenkyrka, låg i ruiner redan på sent 1500-tal, enligt Jöns Nilssons vistitationsböcker. Sockennamnet kan tyda på att det var den första stenkyrkan i ett rätt stort område.
Johan Pettersson har skrivit en bok om denna kyrka.
 
Vill för övrigt passa på att puffa för att Tjörns, Orusts och Inlands släktforskarföreningar har gemensam anbytarträff i Fregatten i Stenungsund imorgon klockan 10-13.

2005-10-14, 20:22
Svar #3

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Arkivguiden (www.arkivguiden.net)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6870
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 23:58
  • Bild: Båhusläns flagga
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
I Sverige - geografisk beskrivning (del 4, tryckt 1933) sägs följande båhuslänska kyrkor vara från 1100-talet; i en del fall är bara en del av den nuvarande kyrkan från nämnda tid, och i några fall är det troligt att den är så gammal. Men det är ju 70 år sedan boken trycktes, senare undersökningar kan ha givit ett annat resultat. Här är i alla fall listan, från söder till norr:
 
Torslanda
Torsby
Ytterby gamla
Lyngs gamla
Resteröd
Bokenäs gamla
Foss
Berfeldal
Bottna
Svenneby gamla
Naverstad
Skede
 
Till detta kan läggas att av Torsby nuvarande kyrka är endast tornet medeltida, resten är nybyggd på 1800-talet; av Ytterby gamla kyrka återstår endast en ruin; av Lyngs gamla återstod tidigare endast murarna, men den är nu återuppbygd.
 
De kyrkor som i alla sammanhang brukar omnämnas när Båhusläns äldsta kyrkor kommer på tal är Svenneby och Bokenäs.
 
Bilder av kyrkorna finns i Riksantikvarieämbetets kulturmiljöbilder. Direktlänkar till dessa kyrkofoton finns under respektive socken i Båhusarkivet.
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2005-10-14, 20:28
Svar #4

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Arkivguiden (www.arkivguiden.net)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6870
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 23:58
  • Bild: Båhusläns flagga
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Anbytarvärden! Den här diskussionen kan lämpligen flyttas till Båhuslän: Allmänt.
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2005-10-14, 22:21
Svar #5

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Efter lite tittande på www.svenskakyrkan.se kan jag komplettera med följande uppgifter från en del församlingars hemsidor:
Björlanda: 1100-tal-1200-tal
Solberga: Sent 1100-tal
Naverstad: Tidigt 1100-tal
Morlanda: 1100-tal-1200-tal
Torslanda: Sent 1100-tal
 
Min misstanke är att vissa av dessa uppskattningar är optimistiska i överkant, men det är en annan sak.
 
Är det någon som känner till när Bohuslän kan tänkas ha börjat kristnas?
Man känner ju till anglisk/irisk mission i Västergötland redan på 900-talet, och Bohuslän ligger ju närmare och dessutom på vägen... Böcker om Sveriges kristnande brukar tyvärr enbart behandla det område som hörde till Sverige före 1645, men finansieras solidariskt av alla som bor inom 1809/14 års gränser... (Jag tillhör dem som tycker att det verkar otroligt att den förste kristne predikanten i dagens Sverige skulle verkat i en sådan avlägsen trakt som Mälardalen, det fanns ju mer lättillgängliga hedningar i söder och väster...)

2005-10-15, 02:45
Svar #6

Mikael karlsson

Naverstad Kyrka  
skall enl nedanstående länk vara Bohusläns bäst bevarade medeltidskyrkan.
http://www.wadbring.com/historia/undersidor/naverstad.htm

2005-10-18, 21:07
Svar #7

Utloggad Robert Berggren

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 34
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Hej,
spännande diskussion och för mig givande info. (från många håll), tack!
Om vi per definition menar att kyrkan i sitt ursprung i allt väsentligt ska kvarstå, så blir min gällande uppfattning just nu, 'elva i topp' i alfabetisk ordning, dock svårare att rangordna i ålder:
 
- Bokenäs          sent 1000-tal
- Bärfendal        1100-tal. Rest. 1900-tal
- Foss             1100-tal, äldsta delar. Ombyggd tidigt 1700-tal.
- Håby             1100-tal. Rest. 1730 o 1915.
- Ljung g:a        tidigt 1100-tal
- Morlanda         1100-tal
- Naverstad        1150, enl. funnen myntsamling, eller äldre.
- Resteröd         tidigt 1100-tal
- Skee             1100-tal, tillbyggd 1794
- Svarteborgs      tidigt 1100-tal. Fylkekyrka
- Svenneby         10-1100-talet
(Ödekyrka)          
 
Förväntar mig fortsatt intressanta inlägg!
 
Källor:
-Riksantikvarieämbetet, Bebyggelseregistret
-Svenska kyrkan
-Bohusläns Museum, Tomas Brandt
-Göteborgs och Bohusläns kyrkor, i ord och bild. John Jacobsson, 1933.
-Bohusläns fornminnesförening, 1905.
-Svenneby ödekyrka. Ernst Hörman, m.fl.

2005-10-19, 10:20
Svar #8

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Arkivguiden (www.arkivguiden.net)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6870
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 23:58
  • Bild: Båhusläns flagga
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Svenneby gamla kyrka är absolut ingen ödekyrka! Den lämnades visserligen åt sitt öde (!) när den nya stod klar 1916, men räddades av Vikarvet och kunde återinvigas redan 1922.
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2005-10-19, 12:03
Svar #9

Utloggad Robert Berggren

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 34
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Hej Jörgen,
ett förtydligande är alltså på sin plats. Svenneby 'gamla' kyrka har i flera av mina källor kallats just för Ödekyrkan, därav benämningen. Att sedan många av Sverige?s kyrkor står öde idag, är tragiskt bl.a ur ett kulturhistoriskt perspektiv.
Svenneby 'gamla' kyrka räddades mycket riktigt av Vikarvet och återinvigdes 18 juli 1922. F.ö en s.k 'enskeppig salkyrka'. Enligt vissa antaganden skall Konung Olov Tryggvason vara dess grundare, redan omkr. år 1000.
Svenneby 'nya' kyrka togs i bruk 1915 och invigdes 6 december 1916, belägen ca 1,5 km norr om den gamla.
Jag borde alltså skrivit; Svenneby g:a. Ok?

2005-10-19, 12:20
Svar #10

Utloggad Robert Berggren

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 34
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Tillägg till ovan, källor för 'Ödekyrka';
 
- Hörman, Ernst: Svenneby Ödekyrka, Litt. Lysekil 1923
- Losch, Fritz: Svenneby Ödekyrka. Ur Vikarvet 1934, sid 76 ff.  
- Hörman/Karlsson: Svenneby Ödekyrka. Lysekil 1943
- Sandelin, Börje och Nilsson, Artur: Ödekyrkan i Svenneby. Göteborg 1962.

2005-10-19, 12:58
Svar #11

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Arkivguiden (www.arkivguiden.net)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6870
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 23:58
  • Bild: Båhusläns flagga
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Jag är väl medveten om att Svenneby gamla kyrka ofta (även i någorlunda sen tid) kallats ödekyrka. Förmodligen är det ett begrepp som slentrianmässigt hängt kvar sedan räddningsaktionen för det som då var en ödekyrka.
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2005-10-19, 13:08
Svar #12

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Hellre en bevarad kyrka med fel namn än en ruin med rätt.  
 
Men kristnandet av Bohuslän, finns det något skrivet?

2005-10-19, 14:05
Svar #13

Utloggad Robert Berggren

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 34
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Nyttig övning! vilket också tangerar just definitionen för befintlig kyrkas ålder. Skälet förutom källorna att jag tog med Ödekyrka var också att ge det hela en 'historisk' spegling, precis som Fylkekyrka står angivet för Svarteborg.  
Men då vi klarat ut detta kan vi ju gå fortsätta med att försöka banta ned listan till topp-fem, går det? jag anstränger mig vidare.
Och till Anders R; jag tittar även på detta, eftersom jag tycker att både kyrkorna i Bohuslän och skälet till att så många kom till på sen vikingatid förstås är kristnandet av Norge/Bohuslän. Ngt. förvånad över att kyrkorna och kristnandet av Bohuslän för en relativt undanskymd tillvaro inom genealogin.

2005-10-19, 14:28
Svar #14

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
En bok om det närliggande Sveriges kristnande som kan rekomenderas är Jan-Arvid Hellströms Vägar till Sveriges kristnande.

2005-10-19, 15:43
Svar #15

Utloggad Robert Berggren

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 34
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
En översikt över kyrkobyggandet i Bohuslän / av Rolf Danielsson.  
Bohuslänsk kristendom / av Josef Axelsson.
 
Ska disk. om Bohusläns kristnande flyttas till annat forum?

2005-10-19, 18:47
Svar #16

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Eftersom kristna tenderar att skaffa sig lokaler för kult så är ju rubriken inte helt fel i det fallet heller...

2005-10-26, 21:03
Svar #17

Utloggad Robert Berggren

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 34
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Till Anders R, m.fl. gällande kristnandet av Bohuslän. Låt oss starta disk. i den litteratur som är allmänt tillgänglig/gällande.
Om vi utgår från att gränsen mellan forntid och medeltid i stora delar av övriga Europa går vid ca 475, bl.a därför att det Romerska riket då upphörde, så blir den 'nordiska' motsvarigheten Vikingatidens slut, ca 1050.
Denna tidpunkt, eller strax före, anses vara kristnandet?s intåg i (nuv.) Danmark, Norge och Bohuslän, sannolikt i den ordningen.
Men tre kungar gör anspråk på att vara 'först' med att kristna just Bohuslän; Harald Gormsson på 980-talet, Olof Trygvasson på 990-talet och Olof Haraldsson i början av 1000-talet. Enkla kyrkor i trä revs på dagarna och byggdes upp på nätterna, eller så höll man till i ngn. storbondes gård. Ev. började 'sockenbildningen' i samband med detta, d.v.s att människor sökte sig efterhand till en kyrkplats som gav upphov till socknar.
Danske kungen Harald Gormsson 'tvingade' folket i Viken att kristna sig, dock utan större övertygelse än att när Håkan Jarl kom till makten, så förföljdes de kristna och ordningen återställdes snart.
Olof Trygvasson kom till Viken 996 och fann då inga kristna, han hade sin släkt där med Estrid Eriksdotter, kung Trygves änka i spetsen. Han samlade sitt 'nätverk' och med stor övertygelse förkunnade att han skulle 'kristna hela Norge eller dö'.
Alla uppmanades nu att kristna sig/döpas och alternativet blev efterhand att dom som satte sig emot 'näpste han strängeligen, somliga drap han, andra lät han stympa' många fördrevs ur landet.
Giftemålsplanerna med Sveriges drottning Sigrid Storråda slutade snöpligt, deras möte på våren 998 i Viken (Konungahella), då Olof förväntade sig att hon skulle låta sig övertygas om den rätta tron, istället bejakade sin gamla 'asatro', varpå brytningen var total och ledde till krig och konflikter. Mest dramatiskt vid Svolder år 1000, då kung Olof omkom och Norge delades upp mellan Erik Jarl, kung Sven af Danmark och kung Olof Skötkonung.  
Utgångspunkten var alltså att kungarna på sina resor tagit till sig kristendomen och ville förkunna den (implementera, skulle vi säga idag).

2005-10-26, 21:23
Svar #18

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Frågan är om man bara kan betrakta kristnandet som ett projekt uppifrån? Mycket av den moderna litteraturen om kristnandet menar att det var flera paralella processer som påverkade varandra, och att maktgruppernas olika ambitioner i frågan bara var en av dessa. Det förekom trots allt, då som nu, mission utan att de styrande efterfrågade den; missionärer som åkte på eget, eller sitt överhuvuds initiativ.
 
Dessutom var det ju rätt många som var ute på resor i det kristna Europa, och kristna som kom på besök. Detta bör också ha påverkat, men hur?
 
Det är också inte osannolikt att krönikorna överdriver mängden hedningar när goda kungars insatser skall skilldras. Det är också oklart vad, exakt, som menas i krönikor med att någon kristnade ett område. Det finns alltså, i mitt tycke, många frågor.
 
Detta skrivet med utgångspunkt ur Jan-Arvid Hellströms bok.

2005-10-27, 14:39
Svar #19

Utloggad Robert Berggren

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 34
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Är det någon som känner till när Bohuslän kan tänkas ha börjat kristnas?
Detta var din grundfråga, och hittar jag något som går längre tillbaka med större trovärdighet i sina beskrivningar/krönikor än den litteratur jag hittills stött på, så återkommer jag.
 
Men visst, det finns förstås fler aspekter och mer fakta att ösa ur, framför allt i skikten under kungarna/ledarna. Ett fortsatt spännande 'projekt'.

2005-12-18, 19:07
Svar #20

Utloggad Robert Berggren

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 34
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Skulle uppskatta om vi kan skaka liv i denna disk. igen. Vad krävs?
Anders, vad tog du vägen?
 
Hälsn.
Robert Berggren

2005-12-18, 19:52
Svar #21

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Om någon kan luska reda på någon trevlig bok för mig  att läsa i ämnet lovar jag försöka...  Annars, tja, det borde gå ändå.

2005-12-19, 12:26
Svar #22

Utloggad Allan Hansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 219
  • Senast inloggad: 2013-11-24, 12:21
    • Visa profil
Angående litteratur till Bohusläns kristnande, så finns en del som förmodligen kan vara av intresse. Vid Universitetet i Oslo har de senaste tio åren drivits ett projekt om religionsskiftet i Norden. Där har bland annat skett en inventering av källor, som avsatt två böcker:
 
Skriftlege kilder till kunnskap om nordisk mellomalder, Oslo 1995 (KULTs skriftserie nr 38) (Denna bok är slutsåld, finns inte på svenska bibliotek, och är svår att komma över antikvariskt)
 
Studier i kilder till vikingtid och nordisk middelalder, Oslo 1996 (KULTs skriftserie nr 46) Denna bok är slutsåld, men finns i bibliotek på större universitetsorter.) Boken beskriver diverse hjälpvetenskaper, som ikonografi, tolkning av krucifixtyper, kyrkoarkitektur och arkeologiska undersökningar av kyrkogårdar, som kan kasta ljus över kristendomens tidiga historia.
 
Själva kristnandeprojektet har dokumenterats i ett antal böcker. Det har bedrivits i regi av Centre for Viking and Medieval Studies, vars hemsida finns här: http://www.hf.uio.no/iakh/english/cvms/viking/index.html
 
Ett par av böckerna (som man hittar under ”Occasional Papers) verkar vara särskilt intressanta:
 
. 6, 2004: Jon Vidar Sigurdsson, Marit Myking and Magnus Rindal (eds.) Religionsskiftet i Norden. Brytingen mellom nordisk og europeisk kultur 800-1200 e.Kr. The Christianisation of Norway is probably the one most important event of the nations history. It has therefore acquired a central place among Norwegian researchers on the Middle Ages. This publication presents six papers from equally many disciplines that discuss various perspectives of the Christianisation process and give insight on the cultural changes that took place during the period. Authors are Jon Vidar Sigurdsson (introduction), Kåre Lunden, Gro Steinsland, Magnus Rindal, Berit J. Sellevold, Jan Erik Rekdal and Signe Horn Fuglesang.  
. Volume 5: Jon Vidar Sigurdsson and Per Norseng, ?stfold og Viken i yngre jernalder og middelalder. On the 31st of August 2001, The Center for Viking and Medieval Studies and Collegium medievale, together with ?stfold county, arranged a one-day conference on ?stfold during the Later Iron Age and the Middle Ages. ?stfold/Viken and the neighbouring areas in West Sweden formed a border region in the middle of Scandinavia, which were especially characterised by the cultural and political connections to the Danish areas. The seminar papers, published here, indicate the above statement from the perspective of various disciplines. The studies include reserach on the Norwegian state developing process, archaeological finds, choice of place names, the mediavl churches, the change of religion and the christian laws. The authors are Lars Forseth, Tom Schmidt, Mona B. Solhaug, Marit Myking, Anne Irene Riis?y og Jon Vidar Sigurdsson. NB! SOLD OUT.
 
Den första boken kan enligt hemsidan köpas. Jag har försökt det, men det enda som hänt är att mitt kreditkort har debiterats, och någon bok har inte dykt upp ännu efter tsex veckor. Boken om Östfold och Viken finns på två svenska bibliotek, i Uppsala och Stockholm.
 
Det finns ytterligare en bok som kan vara av intresse: J?n Vidar Sigurdsson,
Kristninga i Norden 750-1200
 
(Boka handlar om innf?ringa av kristendommen i Norden, som etter alt å d?mme tok til i folkevandringstida, men det var f?rst med vikingferdene at den nye trua for alvor trengde inn i samfunnet. Boka er skriven for studentar i historie, religionsvitskap og arkeologi. Har register og litteraturliste.)
(Boken kan köpas på norsk nätbokhandel för 198 norska kronor + frakt 200 kr!)
 
Det verkar som att alla böckerna är skrivna på nynorsk, men det bör inte vara något större hinder.
 
Jag vill också utfärda en varning. Boken Oslo Bisped?mme 900 år (Oslo 1974) är värsta skämtet. Den utgår troligen från att bispedömmets historia är dess biskopars, och en sådan futilitet som att en tredjedel av bispedömmet försvann 1658 är inte omnämnd. Något av intresse för den som vill läsa om kristnandeprocessen finns inte.

2005-12-20, 10:05
Svar #23

Utloggad Robert Berggren

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 34
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Då så, åker vi vidare, bra!  
F.n plöjer jag igenom följande böcker i ämnet;  
 
- Från urtidstro till kristendom, Per Edvin Sköld, 1918.  
- Nordisk kristendom, Martin Lindström (utg. av Hjalmar Lindroth), 1944.  
- Mötet mellan hedendom och kristendom, Fredrik Paasche, 1958.  
- Berfendals kyrka, Naemi Persson/Harald Hansson, 1981.  
- Bohuslänsk kristendom, Josef Axelsson, 1985.
 
Återkommer.

2005-12-20, 17:05
Svar #24

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Uppenbarligen har jag lite att läsa framöver.

2005-12-25, 16:49
Svar #25

Utloggad Rolf Berlin

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 272
  • Senast inloggad: 2023-12-30, 16:44
    • Visa profil
    • www.morlanda.se
Tegneby gamla kyrka var den äldsta kyrkan på Orust och Tjörn.  
Den ersattes av en ny kyrka på samma plats 1891.
Tidigare hade ett hedniskt tempel Rulla på Rallehed legat på samma plats.
 
Källa: Axel Holmberg Bohusläns beskrivning sid 174.

2005-12-28, 11:32
Svar #26

Utloggad Robert Berggren

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 34
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Enl. Riksantikv.ämbetetet/Bebyggelsereg., Bohusläns Museum, m.fl. källor ska Tegneby g:a kyrka ha uppförts på 1200-talet (se nedan utdrag ang. dopfunt), vilket borde göra Morlanda till Tjörn/Orust äldsta? (1100-tal, enl. samma källor).
DOPFUNT - På korets sydsida står en MEDELTIDA dopfunt, av täljsten. Cuppan har en fyrklöverform, med i övrigt slät och rundad utsida. Uttömningshål i botten. Skaft i form av knippekolonn, och fyrklöverformad fot. Troligen 1200-tal.
En återkommande utmaning i dessa disk. blir dessutom hur vi per definition ska beteckna en kyrka, resp. om den i allt väsentligt ska kvarstå? (se mitt inlägg 2005 10 18).

2005-12-28, 11:46
Svar #27

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Problemet är i sig att man inte kan datera en kyrka på dess dopfunt, denna kan vara från en äldre byggnad, eller inköpt senare.
 
Så vitt jag vill minnas var Morlanda kyrka i sten. Rent språkmässiga skäl får mig att tro att man inte kallar en socken för stenkyrka om det finns andra stenkyrkor i närheten. Alltså skulle jag gissa att kyrkan som gav Stenkyrka dess namn var den första av detta material i området. (Sockennamnet belagt första gången 1325, DN I, s 155).
 
Samtidigt verkar det otroligt att man direkt bygger en stenkyrka i ett kyrkolöst område. Alltså bör det ha funnits träkyrkor i området innan stenkyrkan i Stenkyrka byggdes.

2005-12-28, 14:11
Svar #28

Utloggad Robert Berggren

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 34
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
I fallet Tegneby g:a resp. nya (1891) så känns det frestande att dra slutsatsen att en tidigare kyrka på samma plats, uppförd på 1200-talet, har överlåtit sin gamla dopfunt, samtidigt daterad.
Dopfuntarna är främst huggna i täljsten, merparten under 1100-talet varav ca 60% finns bevarade.
Enl. Tomas Brandt på Bohusläns Museum, som varit mkt. aktiv i det senaste inventeringsarbetet med Bohusläns kyrkor, så anses dopfuntar m.fl. inventarier vara av stor vikt vid åldersbestämmandet av kyrkor.
F.ö anses den främsta medeltida stenkyrkobyggnadsperioden i Bohuslän vara under 1100-talet och i början av 1200-talet, 70 - 75 st.
Morlanda kyrka är uppförd i skalmursteknik, alltså med dubbla murar av tuktad sten och med mellanliggande fyllning av sten och kalkbruk.
 
Vill igen återkomma till definition och datering av en kyrka. Mitt syfte med denna disk. var just att de äldst bevarade kyrkorna per definition ska kvarstå i sitt ung. ursprungsskick, d.v.s man ska kunna besöka dem.

2005-12-28, 15:19
Svar #29

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Om nu den främsta stenkyrkobyggnadsperioden i Bohuslän inföll under 1100-talet (dess andra hälft?) och 1200-talets början så tycker jag att det indikerar att första stenkyrkan i Stenkyrka var byggd innan dess. Vilket innebär att träkyrkor i sin tur måste ha byggts ett antal år innan.
 
Mitt intresse med denna tråd är bredare, nämligen att få klart för mig kyrkobyggandets historia i Bohuslän, och därmed kristnandets historia. Så jag är inte bara intresserad av överlevande byggnader.
 
En kyrka är väl för övrigt en byggnad för religösa (kristna) förrättningar som vigts till detta ändamål av en biskop. Tidigt fanns det missionsbiskopar med detta som en viktig syssla.

2005-12-28, 17:52
Svar #30

Eivor Andersson (Ema)

I Elfsyssel av G. Brusewitz finns bl.a. följande:
 
Kastala  kirkia anlagd av Sigurd Jorsalafare 1128 inom borgen på klosterkullen, kallad Mariakyrkan.
Nedbränd av Venderna 1135.
Återuppbyggd 1180.
 
Och S. Niclauskyrkan 1399 Ragnhildsholmen.
 
Brusewitz skriver att Stenkyrka revs 1848 och då fann man ett silvermynt slaget under konung Alexander III i Skottland död 1286.
 
Eivor

2005-12-28, 18:31
Svar #31

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Den kyrka i Stenkyrka som revs 1848 var inte den som gav socknen namnet. Innan denna 1300-talskyrka fanns nämligen Vårfru-kyrkan, som låg i ruiner sedan mycket när Jens Nilssön visiterade Stenkyrka på sent 1500-tal.

2005-12-29, 12:08
Svar #32

Utloggad Robert Berggren

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 34
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Ok, jag backar tillbaka en bit för att fånga upp Anders tråd igen och bredda den.
 
Efter att Olav Tryggvasson stupat vid Svolder omkring år 1000(och därmed en forts. på mitt inlägg 2005 10 26), så tog Olav Haraldsson över hans missionsarbete och lät hårdfört påbjuda kristen lag i hela Viken (och övriga Norge).  
 
Han?s motståndare var många och han stupade vid Stiklastad 1030, men kom efter sin död att dyrkas som ett helgon, S:t Olav eller Olof den helige.  
Kyrkor och kloster kom senare att uppkallas efter honom, och kristendomens slutliga seger tillskrivs honom. Under han?s tid (1000-talet?s början) fick Bohuslän en lag som kallades Vikens kristenrätt, där det bl.a stod att Kristen man må begravas i vigd jord, d.v.s inom kyrkan?s och kyrkogården?s område. Denna lag lär väsentligt ha bidragit till kristendomen?s spridning!!!
Samtidigt var nog många gånger övergången till kristendomen en lojalitetsförklaring till stormän och kungar, mer än en omvändelse i kristen mening.
 
Den kristna mission som nådde våra förfäder, var romersk-katolsk, dock indelad i en engelsk och en 'tysk' gren. ”Maktkampen” dem emellan kan sägas ha avgjorts i tysk favör.
 
Den kyrkliga indelningen av fylken byggde i huvudsak på den äldsta indelningen i s.k bygder, vilka oftast kom att behållas som sockengränser. Av Borgartings kristenrätt 1140, framgår att Viken delades in i tre fylken, där vart och ett fick två fylkeskyrkor;
 
- Ranrike Ytterby, vid Kungahälla och Svarteborg  
- Vingulmork (Östfold) Tune vid Borg och Aker vid Oslo
- Vestfold Sem vid Tunsberg och Hedrum.  
 
Dock hade Harald Hårdråde redan under 1000-talet?s första hälft anlagt en träkyrka vid Aker?s gård, strax norr om det gamla Oslo, vigd till S:ta Maria. I och med att kungamakten tog kristendomen 'under sina vingar' utvecklades nu den kyrkliga organisationen snabbt, ledning och beskydd gick till biskoparna.
 
År 1103 grundades Ärkebiskopsätet i Lund, grundat av den danske kungen Erik Ejegod, vilket kom att få stort inflytande i hela Norden. Det första biskopsdömet inrättades f.ö i Stavanger, strax efter 1103. Vidare kom prostdömen/prostarna i Norge runt 1273, kyrkoherdarna runt 1400 - 1410, kaplaner - komministrar under 1600 > 1668 års kyrkolag samt kyrkvärdar redan tidigt 1400-tal.
 
Prästerna var till en början oftast bondsöner, med begränsad utbildning, som hade till uppgift att döpa barn, dela ut nattvarden och läsa mässan. Med tiden blev dock deras verksamhetsområde och inflytande allt större.  
   
Nu till kyrkorna?s ursprung, igen;
 
under hednatiden hade vi som bekant våra offerplatser, heliga sådana, där man trodde att de avlidnas andar bodde (en klippa, ett speciellt träd, en fors, m.m), vilka tillbads/dyrkades.
 
På andra platser offrade man, ofta i form av lundar, gärdesgårdar av störar för att avskilja. Så småningom byggdes där s.k blothus (germanskan?s blod) och här börjar kopplingen mellan hednatiden och kristendomen bli ganska intressant.
 
I blothuset fanns en upphöjning (kallades för stall) kanske en sten, på den låg en armring där heligheten var koncentrerad, den bar familjefadern i krig och när det offrades, här låg familjens kraft samlad.  
Med tiden firade varje gård sin blot, husfadern offrade, man hade bryggt öl som dracks till offermåltiden som åts med andakt! sedan ceremonien då husfrun bär hornet med öl till husfadern som uttalar allt gott åt de sina, varpå hornet går vidare till husfolket i tur och ordning. En gudstjänst?  
(f.ö lär det unika sv. ordet 'lagom' betyda just laget om, ta inte för mycket, det ska räcka åt alla).
 
Många gårdar byggde blothus i direkt anslutning till stugan, större gårdar byggde gilleshallar i förening med blothuset. Dessa byggnader fick en viss likhet med våra första landsortskyrkor; gilleshallen var långskeppet och blothuset koret, ett 'ättetempel' för hela stammen, ev. uppstod Uppsala tempel så här. För familjen var husfadern 'präst', för ätten dess huvudman, för stammen hövdingen.
 
Från tempel till kyrka var alltså inte steget så stort när övergången till katolisismen kom, förmodligen var processen relativt snabb.
 
De äldsta stenkyrkorna var främst av två typer, kopplat till korets avslutning;
Svenneby g:a kyrka har en rak avslutning, där har engelska missionärer verkat.
Berfendahls kyrka är en absidkyrka, där har tyska missionärer påverkat.
 
Träkyrkor finns tecken på i skriftliga källor, t.ex ska Sigurd Jorsalafar ha uppfört en i Kungahälla 1127, kung Håkon Håkonsson på Öckerö i mitten av 1200-talet.
Från Röra kyrka på Orust finns uppg. om att 1600-talets stenkyrka ska ha föregåtts av en medeltida träkyrka, m.fl.
 
Alltså; när vikingarna kom tillbaka från sina ofta lyckosamma plundrings-/handelsfärder i sydligare länder, drog man slutsatsen att eftersom dessa länder var fulla av rikedom och dyrkade den Vite Krist så måste han vara mäktigare än deras gamla gudar. Deras rikedomar slog ut de gamla samhällsmönstren, vilket underlättade kristnandets etablering.
 
Under perioden 200-500-talen skedde dessutom stora in/utvandringar, främst ner mot sydgermanien, vilket gav mycket nya influenser tillbaka till Norden, assimileringen av den från romarna ärvda kulturen samt kristendomens missionering av de nordiska länderna.  
 
Detta i kombination med de Nordiska kungarnas resor till det 'heliga landet' under främst 900-talet var enligt min uppfattning starten på kristnandet av Norden.
 
Och den sommaren och den vintern 996-997 blev hela Viken kristnat.  
(Snorre Sturlasson)

2005-12-30, 15:27
Svar #33

Utloggad Robert Berggren

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 34
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Kompl.läser tre ytterligare verk i ämnet;
 
- Vägar till Sverige?s kristnande. Jan Arvid Hellström 1995
- Våra Nordiska syskonkyrkor genom tusen år. P G Lindhart, m.fl 1985
- Kristnandet i Sverige, gamla källor och nya perspektiv. (Projekt Sverige?s kristnande, en studie under fem år som ingått i Humanistisk - Samhällsvetenskapliga Forskningsrådet HSFR) 1995. Täcker perioden 800 - 1300, 500 s.
 
Tänker f.ö föreslå Anbytarvärden att vi skapar ett nytt forum för just Bohusläns kristnande, synpunkter?

2006-02-15, 11:25
Svar #34

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
I nästa nummer av Släkthistoriskt forum har jag en artikel om ett litet fynd som möjligen kan säga något om kristendomen i Bohuslän under tidigare faser.

2006-02-19, 23:35
Svar #35

Utloggad Robert Berggren

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 34
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Spännande Anders,
kanske det blir större fokus/effekt om du paralellt gör ett inlägg under 'Bohusläns kristnande'? ser fram emot artikeln.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna