ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 25 mars, 2015  (läst 1531 gånger)

2014-12-19, 10:37
läst 1531 gånger

Utloggad sone

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1142
  • Senast inloggad: 2019-01-08, 16:38
    • Visa profil
Monika Wilander kallade byn den 17 decemebr för Åsterby. Det var anledningen till mitt ursprungliga inlägg, Björn.  
 
Tack för utförliga svar om byns historia och God Jul och Gott Nytt år.
 
Överbönnom, är det så det heter på lokalt m¨ål för Överbyn? O jag ska leta på en akrta, är det kansek något ord på rikssvesnka som motsvrar Bönnomdalen?  
 
mvh Björn

2014-12-27, 18:21
Svar #1

Utloggad lenalmo

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 129
  • Senast inloggad: 2018-04-17, 18:51
    • Visa profil
Björn Engholm.
Som släktforskande Vitsanning förstår jag inte riktigt din beskrivning av Vitsand. Torpet Aspe upptogs 1581 men fick fast bosättare först 1759. Kjellingerud upptogs 1605 och bestod 1790 av fem gårdar, Gamlegården (mitt namn), Där Nord, Ås, Där Väst och Hagen. Vitsand upptogs 1649 och bestod under 1700-talet av tre gårdar, Gamlegården, Norra Näs och Bönnars. Nybyggarna kom från Överbyn. Mina släktingar fanns på alla gårdarna.
 
Enligt Linus Brodin: Hvitsands kyrka 1823-1923 utkom en resolution av Kungl. Maj:t 1814 där det förordades att en kyrka skulle byggas i Överbyn. 1822 kom en ny resolution som sade att kyrkan skulle byggas invid sjön Brogden på Hvitsands egor, där den fordna kyrkan stått. Den nya kyrkan byggdes ändå två kilometer längre norrut. Enligt Linus Brodin torde den gamla kyrktomten redan ha varit bebyggd, vilket bekräftas av en titt i husförhörslängderna för Fryksände sn 1812-24: flera nybyggen fanns i Åstebysäter som senare ändrade namn till Kyrkonäs.
 
Två kyrkklockor inköptes 1824 enligt Linus Brodin.
Stora kyrkklockan har inskriptionen: På den oskadade och återfundna grundstenen till Hvitsands fordna Capell är detta ånyo åter uppbyggt år 1823, hvartill isynnerhet bidragit det dåvarande kyrkorådet brukspatronerna A Lyrholm, Captain B Antonsson, C Beckman samt kyrkovärdarna Olof Persson i Hvitsand och Jon Persson i Killingerud. Guten i Stockholm av Gerhard Horner år 1824.
Lilla kyrkklockan har inskriptionen: Hvitsands Capell är upbyggt år 1823 då prosten CJ Altahr var pastor och dess son OD Altahr com. Guten i Stockholm av Gerhard Horner år 1824.
 
Linus Brodin: Hvitsands kyrka har inget fastebrev på den mark hon står, men brukspatron Lyrholm på Wägsjöfors, kyrkovärdarna Olof Persson i Hvitsand och Jan Persson i Kjellingerud samt åboen Per Hallstensson i Hvitsand, vilka alla bodde i församlingen, då kyrkan byggdes, intygade vid inventeringen 1837 bl a följande: Att åboerna uti hemmanet Hvitsand hade, utan att göra anspråk på någon ersättning, avstått den jord varpå kyrkan är byggd och kyrkogården är belägen.
 
Ortnamnen i Värmlands län som utkom 1923 har följande förklaringar till namnen Åsteby och Överbyn.
Åsteby: Förra leden är väl ursprungligen fornsvenska genitiv Asta av mansnamnet Aste, yngre Åste.
Överbyn: Har tidigare i orten benämnts Bönom som är gammal dativ i bestämd form av bö, gammal biform till by. Namnet Överbyn torde vara givet i förhållande till den sydligare belägna gården Åsteby.
Både Åsteby och Överbyn var skattlagda 1503 enligt Skattelängd Fryksdals Härad 1503, Nationen och Hembygden II, Uppsala 1939.
 
Jag tror att det gamla pilgrimskapellet byggdes under 1400-talet eftersom det var ett timrat hus. Kyrkor byggda före digerdöden, dvs senare delen av 1300-talet, byggdes som reskyrkor/stavkyrkor.
Mvh Lena

2014-12-30, 12:42
Svar #2

Utloggad lenalmo

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 129
  • Senast inloggad: 2018-04-17, 18:51
    • Visa profil
Ortnamnen i Värmlands län, del 1 Inledning, som utgavs 1984 anger att ortnamn på -by/-bö härstammar från ordet bo och betecknar en gård eller en samling gårdar. De äldre ortnamnen på -by härstammar från förkristen tid eller vikingatiden vilket stämmer med uppgifterna att Vitsandsbygden fick fast bebyggelse under yngre järnåldern och att Åsteby var första boendet.
Jordebok för Värmland 1540, utgiven 1952, uppger en bonde Björn i Åsteby och en bonde Jon i Överbyn.
 
De flesta namn på -rud tillkom under 1500-1600-talen. Rud härleds från fornvästnordiska ordet för röjning och betecknade ofta torp och nybyggen.
 
Mvh Lena

2015-02-08, 00:36
Svar #3

Utloggad lsnith

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 231
  • Senast inloggad: 2018-03-14, 20:24
    • Visa profil
    • www.snith.nu/lars/
Hejsan,
 
Jöns Markusson med familj återfinns bland annat på följande ställen:
Vitsand AI:1;46
Vitsand AI:2;31
Vitsand AI:3;37
Men när jag går vidare bakåt hittar jag dem inte i Fryksändes böcker, där de rimligen borde vara.
Jag kanske inte letat bra nog, men innan jag gör en ny djupdykning, är det någon här som redan vet var jag ska titta?
 
Hälsningar,  Lars

2015-02-08, 12:18
Svar #4

Utloggad lsnith

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 231
  • Senast inloggad: 2018-03-14, 20:24
    • Visa profil
    • www.snith.nu/lars/
Hejsan,
Har börjat hitta lite uppgifter i Fryksände.
Mycket saknas, men det verkar i alla fall finnas en del där det borde vara.
Nu har jag en tåt att dra i, ska nog få fram resten själv med tiden.
Hälsningar, Lars

2015-02-12, 01:36
Svar #5

Utloggad tagerol2

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 18
  • Senast inloggad: 2015-03-25, 13:00
    • Visa profil
Tack för ett bra svar Lena Nalmo. Men om du går längre bakåt i tiden så finner du att Åsteby stavades Osteby 1503 när inga åbor fanns norr om Brockensjöarna som då var sätermarker. Enligt bönnomtraditionen så är det oset från sjön Brocken som menas med namnet (os = utlopp)och Övre Bönnom utgjorde bygden norr om Hänsjön. Egentliga Bönnom var då bondebygden i södra Bönnomdalen. Namnen användes av oss när jag växte upp här och det hävdades då att kyrkan skulle byggas där innan något bruk fanns norrut och innan Torsby uppstått. Gränsen kom att dragas längre norrut än det först var tänkt och kom att dela denna sammanhängande bygd söder om Brocken som fanns före den finska invandringen.  Linus Brodin beskrev finnsocnarnas tid men ansågs inte helt tillförlitlig om det äldre, riktigt varför vet jag inte men det sades att han att han inte gått till grunden och pratat med de gamla i bygden. Samma sak med Petrus Westlind.

2015-02-12, 11:45
Svar #6

Utloggad lenalmo

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 129
  • Senast inloggad: 2018-04-17, 18:51
    • Visa profil
Björn, du pratar om 1500-talet nu och jag hittar ytterst lite information om den tiden så jag har inga synpunkter.
Mvh Lena

2015-02-13, 02:19
Svar #7

Utloggad tagerol2

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 18
  • Senast inloggad: 2015-03-25, 13:00
    • Visa profil
Det är OK att ha synpunkter Lena. Bra om jag kan få bemöta dina. Mitt inlägg gällde felaktiga namn och några geografiska fel. Borde ha uttryckt mig bättre för du menade du inte förstod mig om Vitsand och kom med mycket förklarande material och synpunkter. Du nämnde 1503 och 1400-tal osv. Du får läsa följande som mitt svar både till dig och till Björn Sonesson för hans fråga om riksvenskan för Bönnom:
Under min skoltid i Överbyns folkskola hade vi en auktoritär hembygdskunskap. Ve den elev som felaktigt stavat ”Gunnsjögården” och ve den som inte kunde svara rätt om det som hade förmedlats från katedern.  
 
Idag finns nästan vad som helst av felaktigheter i tryckt material och släktforskare förmedlar okritiskt detta vidare som sanning. Det är tragiskt att det lokala språkbruket och dialektala namnen okritiskt och felaktigt normaliseras till riksvenska och får en helt annan innebörd än det vi infödda fått lära oss. Vi visste väl alla att Åstby aldrig hetat Åsteby och att Å uttalades milt nästan som ett O och Tjôrknäs var Kyrknäs. Den utdikade sjön hette Gundsjön efter mansnamnet Gunde. Gundsjögåln var det rätta uttalet på gården där. Samt att det idag riksbekanta Hovfjället egentligen alltid hette Hôvfjäll (efter hôv = huvud), i obestämd form och inget annat. Men från katedern förmedlades lite olika sanningar. En var att Kjellingerud hade upptagits av Inger från Kil och därför skulle stavas Killingerud. Som elev fick man inte fråga om det i så fall inte skulle vara två r. Asp skulle stavas Asped för där var ett ed till Aspsjön. En annan sanning fanns hos ursprungsbefolkningen om både uttal och historia. Som om ordet Vadje som aldrig uttalades på annat sätt än Vajj. Orden med -rud som slutdel uttalades som re som i Önnre och Kollre och alla dessa vid forsar var ed och inte några rud. De stora sjösänkningarna förändrade Bönnomdalen för alltid. Såg och kvarn vid kvarnnäset vid Åstby försvann liksom Fryksdalens första järnbruk på samma plats. Dess uppförare på tidigt 1600-tal var Jöns Marckusson, min och Selma Lagerlöfs anfader. Apropå Bönnom så var Selma intresserad av namnet och än idag lever det kvar i kanten av Ytterbyn (Utterbyn) med namnet Bönnomhöjden. Bönnom som namn betecknade bondebygd och Bonde (Bönnar) var en av Jöns Markussons söner.
För övrigt menar jag att många skrivna alster kan rivas.

2015-02-13, 11:47
Svar #8

Utloggad lenalmo

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 129
  • Senast inloggad: 2018-04-17, 18:51
    • Visa profil
Eftersom jag härstammar från Kjellingerud har jag forskat i byns historia. Namnet stavas på olika sätt. Den äldsta stavningen jag hittat är på en karta från 1644: Kiällingerödh, som jag tolkat som källa ingår röjning. Det finns en källa som försåg alla gårdarna i Kjellingerud med vatten fram till mitten av 1900-talet. Källan finns kvar men används inte idag. En annan tänkbar källa är Kvällsjön. Namnet anses härstamma från det fornsvenska ordet kwild, källa. Kvällsjön fylls på med vatten från källor i de omgivande bergen och har utlopp i Aspsjön. Aspe härleds från Äspe, aspskog. Fortfarande växer asp på Aspsjöns stränder.
 
Förste ägaren av Kjellingerud 1605 var Bengt Torbjörnsson från Överbyn med hustru från Gunnarsbytorp i Frykerud sn nära Kil i södra Värmland!
Gården ärvdes av sonen Per Bengtsson och sonsonen Bengt Persson.
Ca 1710 styckades Där Nord av från Gamlegården och Bengts son Per Bengtsson bosatte sig där med hustrun Ingrid Bengtsdotter!
 
Jag tror att Inger från Kil består av två personer. Dels första hustrun i Kjellingerud 1605, okänt namn, från Frykerud sn nära Kil och dels första hustrun Där Nord 1710 Ingrid Bengtsdotter, okänd födelseort. Flera hundra års berättande kan ha blandat ihop dem.
 
Mvh Lena

2015-02-13, 15:35
Svar #9

Utloggad mabo

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 965
  • Senast inloggad: 2019-03-15, 22:50
    • Visa profil
En liten varning om man läser Ortnamnen i Värmlands län kan kanske vara på sin plats?
Jag får känslan av att författarna haft en fixidé att huvudförklaringen till alla ortnamn slutandes på by(n) måste ha med ett personnamn att göra. Jag tror man gör klokt i att våga frångå denna tolkning och leta efter alternativa förklaringar.

2015-02-14, 00:50
Svar #10

Utloggad tagerol2

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 18
  • Senast inloggad: 2015-03-25, 13:00
    • Visa profil
Håller med Marcus här.
 
Sanningen om namnförändringen till Killingerrud kan hänga ihop så som du tror Lena och att Petrus Westlind har rätt. Det hindrar ju inte att även det äldre namnet också är som du tror. Namn förändras.
 
Det är det den lokala dialekten som satt de ursprungliga namnen och det är de tillfälliga besökarna, resenärer, lantmätarna, prästerna och ortnamnsförfattarna som har förvrängt dem. Synnerligen svårt har de haft med den nordligaste fryksdalska dialekten där ordens ändelser aldrig uttalas. De senare kan ursäktas med reservationer som torde, lär vara, är möjligen, osv. Att läsarna inte sett denna osäkerhet och i sina avskrifter slår fast felen är inte bra. Även dopböcker har sina fel.  
 
Något exakt medeltida språk finns inte och inget facit för att rätta namnen i dalgången. Eftersom ord som Vadje och Aspe inte uttalades med något e på slutet kan rättstavningen ifrågasättas. Samma med de bynamn som slutar på rud. Detta rud finns ju aldrig med i dialekten så vem kan med rätta påstå att det är det ursprungliga. Vanliga variationer på detta rud är re, rö, röd, red, ryd och öd och ed. Men betydelsen är inte alltid den samma och inte alltid med röj och röja för en uppodling.  
 
Äger ordet Aspe sin riktighet i dialekten så är det sammansatt av två ord. Samma med namnet Vadje (Vajj). Skrivs det Vadje så är det en sammansättning av två ord. Möjligen då av vad och ed. De ursprungliga röjningarna uppåt dalgången var just röjning för vattenvägen. Vida mycket mera betydelsefullt än vad samtiden förstått. Frakt och folk förflyttades med dalbåt och forsbåt med rodd och stakning. Laxfiskeplatser fredades och ödgårdar uppfördes under pilgrimstiden. Edsplatserna fick sina namn.  
 
Vitsand trädde in som en känd plats först på 1820-talet.

2015-02-16, 12:32
Svar #11

Utloggad sone

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1142
  • Senast inloggad: 2019-01-08, 16:38
    • Visa profil
Lars Snith! Markusnamnet ursprung (Mången 1826) , KANSKE är följande;  
 
Det fanns en Jöns Markusson (troligen på gården Markusfolk) i Fensbol, Fryksände socken på 1600-talet. Han var (klar-)älvdaling. Således finns hans rötter i Likenäs i Dalby socken. (Hustrun har jag inte koll på.)
 
I Älvdalsarkivet skapat av Lars Bäckvall, arkitekt i Stockholm, bördig från Dalby finns mycket framforskat. originalböcker på Nordiska museet, men mycket, kanske hela arkivet är avfotat och fört till mikrokort. jag tror det finns även online nu för tiden hos SVAR? Arkiv Digital?
 
mvh Björn

2015-02-16, 14:06
Svar #12

Utloggad tagerol2

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 18
  • Senast inloggad: 2015-03-25, 13:00
    • Visa profil
Ja, detta herr Sonesson stämmer, fast att slå fast ett urhem kan man inte göra. Fadern till Fryksdalens rikaste man, riksdagsmannen, häradsdomaren och järnbruksdelägaren var Markus Jönsson i Likenäs och farfadern troligen Jöns Markusson därstädes. Kvarnägare och järnframställare. Markusfolk ligger i det Vadje som nog också utgjorde Åstbys södra del. Bör nog inskjuta att den tidiga järnframställningen skedde ur rödjord, och hopbringad sjömalm och myrmalm. Malm från bergslagen fick inte köpas. Markusfolket har traditionen och namnet (?) från pilgrimstiden. Kyrknäs äldre namn kan ha varit Korsnäs in på 1200-talet när första kyrkan ersatte korset på platsen, vanligaste frakten av pilgrimer gick sedan till Gällstad (Hjällstad) i älvdalen och sen till Slättneängen. Forsling av de skröpliga pilgrimerna i stakbåtar var en födkrok, osmundsjärn avsattes på norska sidan och och för försörjningen nyttjades även sätrar. Namnet Bönnom som var i allmänt bruk när jag var barn uppfattade jag som ett pluralis av singularet bin. Byggnaderna från gamla järnbruket var ändå äldre än 1620-talet. Det är omvittnat att längan Jerusalem som sattes upp i Vägsjöfors och sedan i Vadje hade årtalet 1611 inhugget. Så gammal järnframställning gick till Norge även under pilgrimstid och sätrar och järnframställningsplatser fanns i  finnbygden före det att svedjefolket ankom. Det är olyckligt att allt fokus läggs på den nomadkulturen och inte helheten har någon plats. De som kom de kom också för kolning, stora mängder kol behövdes. Jöns Markusson har mycket att berätta.

2015-02-16, 16:05
Svar #13

Utloggad lsnith

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 231
  • Senast inloggad: 2018-03-14, 20:24
    • Visa profil
    • www.snith.nu/lars/
Tack Björn S., skall se där härnäst!
Mvh,  Lars

2015-02-16, 16:06
Svar #14

Utloggad sone

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1142
  • Senast inloggad: 2019-01-08, 16:38
    • Visa profil
Till Lars Snith:  
 
I AI:15, på uppslag 352, under en annan familj, så finns familjen där åren 1822-1823 då flyttanteckningar förs, ej husförhör och nattvard. I Fryksände AI:1 där börjar husförhören och nattvardsnoteringar först år 1826, men andra noteringar är redan från 1824 och framåt.  
 
Till Björn Engholm:
 
Tack för svar. Apropå kulturelit som verkar vara minerad mark. Lokalt i Värmland har man nog precis som du säger överbetonat det finska. Då när man satte igång under mellankrigstiden var studier av det finska ganska eftersatt. I dag finns desto mer, men behövs säkert forskas mer på det. bara ett exempel: Att skogsfinnarna kan ses som järnframställare har länge varit i skymundan i den akademiska forskningen. Ett nytt studiebesök på Värmlands museum i Karlstad skulle ge mer kött på benen. En enda hastigt besök räcker inte för att ha kvar intryck. Jag vet att Backasätern i Norra Ny (eller till Dalby finns 2 Backa) har noggrant undersökts att folk från Värmlands museum och daterats till 1000-talet. Ett gott stöd till den muntliga traditionen om gammal bygd.  
 
Åter till finnarna så är det nationellt är det precis tvärtom för på Nordiska museet är det skogsfinska satt ordentligt på undantag, så pass att man inte ville välkomna representanter för nätverket Finnsam till Stockholm. Föremål finns, men de är oftast magasinerade och finns inte utställda. Förmodligen lågt prioriterat där, trots att det borde ingå i det nationella uppdraget. Det är svårt att tolka det svala intresset på något annat sätt tyvärr.  
 
I Norge finns både ett nationellt Skogsfinskt museum och ett beslut att ättlingarna till skogsfinnarna är att anse som en nationell minoritet. jag vet om personer som har så många skogsfinska anor alltjämt i denna dag, att de med råge skulle anses vara skogsfinnar per definition. Men det är frågan vad individen själv anser tillhöra och inte någon von oben.  
 
mvh Björn

2015-02-16, 19:32
Svar #15

Utloggad tagerol2

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 18
  • Senast inloggad: 2015-03-25, 13:00
    • Visa profil
Björn Sonesson:
Tack för dessa goda observationer. Men objektiv forskning saknas på grund av de gamla förlegade förhållningssätten som styr än idag. Jag själv menar att med moderna värdegrunder kan man inte se identitet som att vara del av grupp, varken folkgrupp eller ras. Identitet måste först utgå från den inre identitet som utgörs av de förmågor som skapar individen som en självständig människa. Det är strävan efter den yttre identiteten som skapar alla våra fanatiska problem idag. Jag ogillar i allra högsta grad den stämpling som gjorts av både NM och Gottlundianan. Att så lättvindigt påföra en stor del av våra anhöriga finska släktnamn är ett övertramp i klass med judestjärnorna på 1930-talet. Det skapar en oriktig klassifiering (Gottlund kan med rätta kritiseras).  
 
Ett lärarexempel från Överbyn 1951: Min mor gillade inte uppdragen jag fick när hon hittade hundrakronorssedlar i mina byxfickor. Läraren delade (efter dispyten med henne) upp oss på skolgården i rasgrupper. Jag hamnade ensam i gruppen finnar. Sen kallade han fram mig till katedern, tog mitt huvud i fast grepp och vred runt det med så hårt grepp att det knakade ont och förevisade med elak röst den finska rastypen och dess utmärkande karaktärsegenskaper. På hemvägen beklagade jag mig för Lennart som tröstade mig med orden ja men då är du ju duktig med kniv och hemma berättade jag detta och fick reda på hur det egentligen var med släkten samt också med Gottlund och hans apostlar. Några mer kuriruppdrag för läraren behövde jag inte göra. Avstämningen av släkthistorien via kyrkoböcker tog tid för mig och att reda ut lärarpåståendet. Det goda en sund släktforskning ger är insikten att våra anor är från så oändligt många individer och att var och en av dessa anor har haft så många egna förmågor och strävanden att respektera för egen del utan att behöva bli sammanfösta i en grupp eller under ett felaktigt släktnamn.
 
Jag tar alltså avstånd både från NM-etnologer och skogsfinneiseringen. Däremot vill jag inte förneka den faktiska förekomsten av alla enskilda eller att uppskatta var och en som individ med det unika liv var och en har haft.

2015-02-16, 20:52
Svar #16

Utloggad tagerol2

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 18
  • Senast inloggad: 2015-03-25, 13:00
    • Visa profil
Björn Sonesson: De fynd av tidiga järnframställningar på finnmarken jag av såg har daterats till åtskilliga århundraden före det 1600-tal när skogsfinnarna gjorde sitt intåg. All historisk tid här behöver alltså inte per automatik tillskrivas en viss senare periods människor. MVH

2015-02-17, 15:29
Svar #17

Utloggad tagerol2

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 18
  • Senast inloggad: 2015-03-25, 13:00
    • Visa profil
Till Lars S och Björn S.  
Den Jöns Markusson jag nämnde var död före 1660. Men att han hade anspråk på delar av Vadjes utmarker Snårbergsskogen finns att studera i domboken. Det är norr om Mangen och det är möjligt att det går att hitta arvslotter där. I området finns inte mindre än trenne Jöns Markusson att följa upp vid tiden för Vitsands socken uppkomst fram till nästa sekel. Namnet Markus kan ha gått vidare i släktleden men jag har för mig att så inte var med just dessa. Är det ändå så är det absolut intressant för många. MVH

2015-02-22, 02:55
Svar #18

Utloggad jeb

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 543
  • Senast inloggad: 2018-11-21, 22:40
    • Visa profil
Björn Engholm
 
Jag vill påpeka att den skogsfinska kulturen inte ska betraktas som nomadkultur. Det är ett mycket förlegat synsätt som speglar den uppfattning som fanns i början av 1900-talet bland olika skönlitterära författare. De inflyttade skogsfinska männen och kvinnorna var i likhet med andra människor intresserade av att få sin försörjning. Många tog upp hemman och torp medan andra arbetade vid bergsbruken i allehanda sysslor mm.  
 
Ett mindre antal, de s.k. lösfinnarna utgjorde dock ett problem för kronan, då de var svåra att kontrollera. Myndigheterna strävade således efter att begränsa deras rörelsefrihet på olika sätt.
 
hälsar
Jan-Erik Björk
hälsningar
Jan-Erik Björk

2015-03-08, 16:00
Svar #19

Utloggad tagerol2

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 18
  • Senast inloggad: 2015-03-25, 13:00
    • Visa profil
Jan-Erik Björk!
Att ord som svedjefolket och nomadkulturen skulle bli till en fälla som skulle fånga just dig borde jag förstått. Jag fortsätter använda orden även om du nu kallat mig för okunnig och med ett mycket förlegat synsätt . från skönlitterära författare. Undrar vem som är mest okunnig?
 
Så här på den internationella kvinnodagen är inte berättelserna från kvinnooffren från denna kultur i denna bygd något som skall förtigas av någon, jag har dem. Otidsenligt är i stället att använda maktknepen från en myndighetsperiod när de skulle steriliseras och rensas ut av rasistiska skäl. Att vi än idag har sammanslutningar som sysslar med att registrera ursprung, grupptillhörighet och avkomma är något som med lag måste beivras oavsett om de utsatta är romer, kringresande eller av ett ord ”löskefinnar” som du brukar. Själv aktar jag mig för att använda specifika ord för grupp och för att etikettera människor efter ursprung. Släktforskningen är för mig ett fint medel för att i stället veta mer om varje enskilds människas unika liv och lika värde och inte för motsatsen.  
 
(Finnvedingar är ett äldre ord för de som sökte sin utkomst på skogen utan att vara fast bosatta.)
 
Med vänlig hälsning
Björn Engholm

2015-03-13, 12:04
Svar #20

Utloggad jeb

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 543
  • Senast inloggad: 2018-11-21, 22:40
    • Visa profil
Björn Engholm
 
Självklart reagerar jag på den beskrivning du ger beträffande de inflyttade människor om sökte sig från östra Finland till barrskogarna i Skandinavien. Det var inte fråga om någon nomadkultur. Den som söker sig till källorna, både skriftliga och muntliga får en helt annan bild. Bilden var betydligt mer komplex än vad du låter påskina. Man kan inte se de inflyttade människorna som en homogen grupp av nomader. De inflyttade människorna försörjde sig på allehanda sätt. De flesta var fast bosatta. De enda som drog omkring var de tidigare nämnda s.k.  lösfinnarna. Jag har redan nämnt sysselsättning i form av svedjebruk. Härtill kommer ordinärt åkerbruk, boskapsskötsel, jakt och fiske. Dessutom fanns många finnar i bergsbruket som bergsmän, körare, vedhuggare, gruvarbetare etc. Många finnar tog arbeten hos adelsmän och frälset som fiskare, hantverkare etc. En del var skyttar i tjänst hos landshövding, fogdar etc. Många tog tjänst i armén. En del var skeppare och båtsmän.
 
De inflyttade människorna deltog i socken-och bygemenskapen på samma sätt som de människor som fanns på platsen innan inflyttningen skedde. De satt i tinget, på sockenstämman. De gick ut på vargskall, byggde broar, stod för vägunderhåll mm. De betalade mantalsskatt, tionde och andra skatter/pålagor precis som alla andra. De gick till kyrkan, döpte sina barn precis som alla andra. De deltog i handel, bytesaffärer och likande som alla andra.  
 
De medförde dock ett annat språk, ett annat byggnadsskick och en annan kultur än den som fanns på platsen. Man kunde tro att detta skulle leda till misshälligheter och bråk, men så verkar inte vara fallet.
 
Jag håller också på med släktforskning om de enskilda människornas liv, vare sig de har skogsfinskt släktnamn, vallonskt släktnamn eller svenskt släktnamn.  
 
hälsar
Jan-Erik Björk
hälsningar
Jan-Erik Björk

2015-03-21, 14:53
Svar #21

Utloggad tagerol2

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 18
  • Senast inloggad: 2015-03-25, 13:00
    • Visa profil
Det du skriver Jan-Erik Björk är på inget sätt i någon detalj något nytt varken för mig eller många andra. Men det verkar som om du tror du har kommit på något. Det finns i dina skrivningar ofta en brist, som jag ser det, när du inte lämnar någon plats för alternativa tolkningar av förhållanden och som har rått i min hembygd. Den auktoritära synen på befolkningen som du återkommande presenterar innehåller en attityd av kategorisering som jag tar klart avstånd ifrån. Jag kan förstå om behovet av att se människor som kollektiv tillhörande viss etnicitet, ras och grupp i tänkandet som finns hos vissa ideologier som marxism och andra ismer med kollektivtänkandet främst och som motsätter sig synen på människor som fria unika individer. Jag har hela mitt liv intresserat mig för det som är personforskning snarare än släktforskning, mina erfarenheter är att det finns det mycket att beklaga i de ensidiga beskrivningarna. Jag har växt upp i socknen Vitsand med dess och grannsocknarnas historia och har intresserat tagit del av den faktiska kunskapen där på 1940-talet och framåt i besöken hos personerna där. Dock stötte jag aldrig på namnet Jan-Erik Björk där. Det finns åtskilliga andra sanningar och åtskilliga fler exempel och perspektiv från faktiska människor att ta upp som inte omfattas av Finnsams och Jan-Eriks Björks sätt att beskriva en tid som varit. Du inför även här grupp mot grupp. Du skriver De satt ...
 
Beträffande ditt sätt att dra ut ett med flit inlagt ord som bete för dig så är inte förekomsten av ordet tillräckligt för att tillskriva mig epitetet okunnig. All tidigare kultur utanför de fastboende bönderna område hade en nomadiserande roll och så också med den som inkom till Finland österifrån. Jag har ju inte gått in på några specifika alls. Men om mitt inlägg av dig knyts till just de svedjebruk som kom upp på 1600-talet här så är det fel. Exakt alla var dessa inte. Att göra om bygdens hela historia utifrån ett skogsfinneperspektiv är bara att beklaga. Det är ett missriktat extremt synsätt enligt mig.

2015-03-22, 10:03
Svar #22

Utloggad lenalmo

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 129
  • Senast inloggad: 2018-04-17, 18:51
    • Visa profil
Björn Engholm.
Jag har läst boken Brockenbygden och haft stor behållning av berättelserna där, också ditt bidrag Minnen från Brockenbygden. Där skriver du att du flyttade från Värmland för mer än 50 år sedan. Den tid du beskriver är din uppväxt under 1940-50 talen. Den tiden var annorlunda än min uppväxt under 1950-60 talen har jag förstått.  
Jag har sysslat med släktforskning i 25 år, har aldrig träffat dig eller stött på ditt namn inom släktforskningen. Min släkt finns bland urinvånarna i bygden, vallonsmeder och finnar. Jag är tacksam över den forskning som bedrivits om finnarna, den levandegör många av mina förfäder och jag har aldrig känt mig förnedrad på något sätt.
Jag hoppades att du skulle ha ny information om de äldsta invånarna i Åsteby och Överbyn, de tillhör mina förfäder men kanske inte dina?

2015-03-22, 13:49
Svar #23

Utloggad jeb

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 543
  • Senast inloggad: 2018-11-21, 22:40
    • Visa profil
Björn Engholm
 
Jag har inte kommit på något nytt. Det är tvärtom så att allt som jag har skrivit om här ovan, finns i källorna, såväl de muntliga som de skriftliga.  Det är bara att uppsöka källorna. Det kan vem som helst göra. Det var skrivet som motvikt till den klart felaktiga bild du ger av den skogsfinska kulturen som en nomadkultur. Min avsikt var att nämna dessa förhållanden för andra forskare som kanske inte har någon vana av eller erfarenhet av att arbeta direkt i källmaterialet. Det är min förhoppning att andra forskare med skogsfinsk bakgrund eller skogsfinskt intresse tar tillfället i akt att själva forska i källorna.  
 
Jag trodde att vi kunde skriva sakligt till varandra med respekt, utan påhopp. Att vi kunde mötas i en fri och transparant diskussion. Men ditt senaste inlägg och flera av de andra inläggen, innehåller implicita påståenden om kategorisering, rasism, sterilisering, auktoritäritet, maktknep, myndighet, kollektivtänkande etc., ibland uttryckta i lätt raljerande form. Det gör mig både ledsen och bedrövad. Dina inlägg handlar mera om dessa saker än skogsfinsk kultur och dess olika yttringar.    
 
Jag avslutar nu detta meningsutbyte, eftersom det är meningslöst att fortsätta. Däremot kommer jag att fortsätta skriva på detta forum om allehanda saker; även skogsfinsk kultur när jag känner för det!  
 
hälsningar
Jan-Erik Björk
 
PS Jag har inte någon gång skrivit att du är okunnig. Det är en tolkning som du själv står för. DS
hälsningar
Jan-Erik Björk

2015-03-23, 11:03
Svar #24

Utloggad alfhwik

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 328
  • Senast inloggad: 2019-03-02, 18:12
    • Visa profil
Jag måste nu efter att ha läst flera inlägg från vissa personer ge mig in med ett inlägg. Jag håller helt med Jan-Erik och Lena. Låt oss slippa mässande inlägg i detta forum utan en mer vänskaplig ton då vi alla är intresserad av släktforskning. Vissa har hållit på lång tid. Andra är nybörjare. Vissa vet lite,andra mer. Men de flesta vill stå till tjänst när de kan hjälpa andra.Inga har ett behov av att tryckas ner eller att få någon att bli skrämd att ta kontakt med anbytarforum för att de då är rädda för att just bli nertryckta. En skärpning i tonen att möta medmänniskorna önskas!

2015-03-24, 09:49
Svar #25

Utloggad tagerol2

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 18
  • Senast inloggad: 2015-03-25, 13:00
    • Visa profil
Mina inlägg är ingenstans personliga påhopp. Däremot blir jag påhoppad med påståenden att jag skulle ha gjort inlägg och som feltolkas. Jag har ingenstans skrivit om den skogsfinska kulturen eller utvecklat något resonemang därom och om en ännu äldre nomadkultur. Detta tolkades direkt som okunnigt av Björk. Jag har sysslat med person och släktforskning med respektive individ i centrum och efterlyser en mer nyanserad syn på individerna i min egen släkt än detta vilken grupptillhörighet de har. Trodde vi detta nya millennium hade kommit så långt det skulle kunna vara möjligt kunna komma bort från detta.  
 
Och Alf Wikman, med all respekt för din mening, feltolka mig inte du heller och blanda inte in något att det råder någon motsättning mellan Lena och mig. Hon har ingenstans anfört något ovidkommande eller delat in personer efter grupp. Jag ansluter mig ju helt till vad hon anför och hon är kunnig på sin tidsaspekt, det ser du om du läser igenom mer noga. Jag är också född i socknen och född i Gunsjögården, sedan gammal finns det påståenden inlagda här om den byn som inte stämmer. Samma gällde det tvärsäkra uttalandet om Åsteby.  
 
Läs gärna vad som mina inlägg handlar om och att ursprungsbefolkningen fanns här redan under 1500-talet. Bemöt mig i sak med kunskap härifrån och inte med omskrivningar. Bygden har en äldre historia och en berättartradition som också borde kunna respekteras av de från annat håll i landet.
Med vänlig hälsning
Björn Enghol

2015-03-24, 15:33
Svar #26

Utloggad tagerol2

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 18
  • Senast inloggad: 2015-03-25, 13:00
    • Visa profil
Lena Nalmo
Du skriver att du aldrig träffat mig. Men visst har du det. Jag minns mycket väl dig, var du bodde och din släkt, samt kusin Inger och dina egna anor. Du skriver att du under dina 25 år av släktforskning aldrig träffat på mitt namn. Då är vi inne på ca 1990 och då hade jag väl i huvudsak avslutat min släktforskning. Men nog ser du mitt namn om du läser detta forum och går tillbaka till dess första år och ca 2000 i grannsocknarna. Även har jag på andra ställen då velat lösa problem som exempelvis Ulf Berggren ställts inför. Du skriver om Åsteby och Överbyn och undrar om min släkt. Läser du verkligen vad jag har skrivit just nu och här så har jag med Jöns Markusson, han som var häradshövding och under tidigt 1600-tal byggde upp Åsteby bruk, Fryksdalens första järnbruk, som hade smedbostäder i huslängan där från 1611 och på den holme i oset som redan hade kvarn och såg. Jag gjorde min forskning utifrån annat håll än mitt släktskap här, men efter år av person och historieforskning tog jag även tag i denna mindre viktiga del som mina egna anor utgör. Jag insåg att berättelserna som jag utgick ifrån även hörde ihop med de anor som respektive har. Det släktträd som gäller för min familj har jag mycket noga utrett och rättat från felskrivningar. Det omfattar 48 generationer vilket blir till en ofantligt stor massa anor som är sexsiffrigt. Jag har inget behov av att undanhålla något men i sådana komplexa tal kan jag inte dela upp människorna i grupper, en personlig uppfattning som jag har rätt att ha. Det kan då också vara svårt att bara begränsa sig till ett enda århundrade eller två där där som Finnkultur och Torsby kommun har fastnat. Där finns förstås mycket av bra uppgifter, jag är väl medveten om det eftersom jag själv varit medlem där under tiden före er andra som skriver här. Att jag inte fortsatte detta medlemskap beror på att min uppfattning allt mer sa mig att detta var ett alltför enögt perspektiv och att det inte rimmar med mina värderingar. Till dem hör intresset för alla människor i en bygd. Minns dig än idag Lena, där på östra sidan vägen. Ha det bra!

2015-03-24, 22:15
Svar #27

Utloggad sone

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1142
  • Senast inloggad: 2019-01-08, 16:38
    • Visa profil
Hej!  
 
Jag läste nyligen att det skall vara genom hustruns arv som Jöns Markusson i Fensbol erhöll del i Fensbol. Se Marcus Bomans inlägg den 1 augusti 2001 16:09 här på AF under kändisars anor; Selma Lagerlöf och anor nr 42 och 43.
 
Bonde Jönsson i Likenäs stammar jag ifrån. Nu minns jag inte säkert, men har för mig att Jöns Markusson var denne bondes far.
 
Tack än en gång Björn E. för intressanta inlägg.  
 
Ja nationaliteter pratar man om idag. Etnicitet lagt på personer som levde förr, de talade finska men kallade de sig för finnar? Inte säkert att de såg sig som finnar, före Carl-Axel Gottlunds ankomst i bygden på 1820-talet. Såg de sig som en etnisk grupp? Kanhända, men inte alla,s särskilt inte i assilmileringsfasen. I regel hade de inga problem. De höll sig förstås inom gruppen men samverkade precis som Jan-Erik Björk säger med svenskarna där så krävdes.  
 
Skogsfinne är en svensk beteckning, motsvarande på finska känner jag inte till om det finns eller har funnits. Svedjefinne användes av en del forskare men den har väl gått ut nu. Lejonparten av dessa östfinnar kom från Savolax eller från de av savolaxare svedjeodlade ödemarkerna i norra Tavastland. En mindre del av dessa östfinnar kom ifrån Karelen. De kan likafullt ha varit savolaxare som karelare. Utifrån släktnamn kan man se att de flesta var savolaxare, men en del karelare var det också. Väl i det nya områdena så förlorade nog detta sin betydelse, endast släkten i sig var viktig. Men eftersom svedningstekniken hängde ihop med släktnamnet så förlorade släktnamnet sin betydelse när de förbjöds att svedja eller slutade svedja av andra orsaker, den s k huuhta-tekniken - granskogssvedjande. Storklanens område var gemensam skog att svedja enligt gammal sedvänja. (Dock blev det ev. kvar där man fortsatte tala finska, verkar det som.) Sista finskspråkig personerna bodde kanske i Nyskoga och Finnskoga i Värmland? Nitaho-Jusse har jag hört om.
 
MEN FINNSAM och andra organisationer och enskilda personer måste av praktiska skäl använda sig av begreppet skogsfinne för annars vet ingen vilka finnar som omtalas! Forskare idag - och jag också - är medvetna om att begreppet är en konstruktion. (Allmänheten kanske inte alltid vet det dock.) Den är inte heller perfekt för vi har t.ex. finsktalande från östra Finland som går in och arbetar i bergshanteringen. Ja, egentligen var folk mångsysslare och där ingick att kunna smide också för att kunna överleva. Det här om bergsbruk börjar forskningen nu ta till sig. Tills vidare i alla fall har vi kvar denna beteckning skogsfinne. Svensk östfinne känns för tillrättalagd att använda och konstigare också. Skogsfinne är det bästa av alla dåliga förslag som vi har just nu för att travestera sir Winston Churchills ord om demokrati. jag tänker fortsätta använda begreppet där det behövs. ;-)
 
Nomader var de inte utan de slogs sig ned på ett ställe. Deras jordbruk var däremot rörligare, då de växlade mellan olika marker. Om möjligt på jungfruliga marker, Annars på den mark som varit outnyttjad längst - skogen hade då växt upp igen - vid nytt svedjande. Detta är den ideala bilden när förutsättningarna var goda. När skogsfinnarna blev flera måste de antingen emigrera eller söka ny utkomst. I Sverige blev de dessutom förbjudna att svedja efter skogsförordningar på 1640- och 1660-talen.  
 
Detta är min hållning. Därmed har jag sagt min mening med respekt för andras hållningar.  
 
mvh Björn

2015-03-25, 10:04
Svar #28

Utloggad lenalmo

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 129
  • Senast inloggad: 2018-04-17, 18:51
    • Visa profil
Jag upplevde min uppväxt i Vitsand som trygg, alla kände alla, det fanns en Bullerby-anda. Björn Engholm har dock aldrig ingått i min bekantskapskrets. För övrigt har jag inga kommentarer.

2015-03-25, 10:30
Svar #29

Utloggad tagerol2

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 18
  • Senast inloggad: 2015-03-25, 13:00
    • Visa profil
Bäste Björn Sonesson!
Du nämner våra gemensamme anor via Bonde Jönsson i Likenäs. Det stämmer att det finns uppgifter om Jöns Markussons hustrus arv i området söder ut i den mycket senare uppkomna socknen Vitsand. Jöns står omväxlande under olika geografiska preciseringar i området kring Fensbol. Ägorna växlade och Fensbol hade mark i en flik in i Åsteby. Själv anser jag att namnet Bonde inkom från två olika håll här.
Tack för dina goda uppgifter om nationalitet och etnicitet och jag ser att du har med helt riktiga observationer. Själv menar jag att nationalitet via vår syn idag blir anakronistiskt fel eftersom det i dåtid var helt annorlunda. Vidare blir då också språktillämpning fel. Den värmländska finnskogen menar jag ha hetat finnskogen och finnveden långt före den inflyttning, du kallar dem finnar, från landets östra delar skedde. Ordet finne är ett gammalt ord som fanns före det att namnet Finland, som vi känner det, uppkom. Det namnet avsåg då inte de östligare områdena och en del av de äldre västligaste delarna låg inte omöjligtvis i nuvarande Sverige eftersom ordet är svenskt och dess geografiska område har flyttat sig österut och i senare tid också till det Savolax som förr inte fanns som angivet område på samma vis när Karelen ytmässigt var mycket större. Vi kan väl lämna det därhän för nationalismen hade då ingen större roll och hela befolkningen inom landets gränser var svensk eller rättare sagt undersåtar till det svenska kungahuset.  
 
Du sätter fingret mycket rätt enligt mig när du nämner läget före Gottlunds ankomst när han införde den nationalistiska identiteten där det var möjligt för honom. Han var en mycket ung drömmare och som redan 20 år gammal gav sig ut för uppdraget i sina första resor i de svenska skogarna. Ingen har berört den egentliga inspirationen bakom det att han som i ca artonårsåldern fängslades av de romantiska idéerna i Åbo och Upsala där det bland fosforisterna fanns personer som ivrade för både republiker och provinssjälvständighet. Denna jordmån fanns i de västsvenska landskapen medan Gottlunds egen dröm var att se sig på upphöjd position eller åtminstone som häradshövding för ett finskt härad. Före 1820-talet kunde tilltaget ha medfört en dödsdom eller ett sådant oskadliggörande som försiggick under åren 1811-1816. Nu blev han iallafall avslöjad och förvarnad bland bruksägarna och de ville inte ha in något uppror bland sina skogsarbetare, körare, kolare och torpare, varför Gottlunds dröm bara kom att förbli en dröm som kom att leva vidare via hans apostlar.  
 
Det går väl att kritisera mig av hans efterkommande men under min barndom kunde jag avlyssna de som hört dessa uppgifter direktberättade av personer födda på sjuttonhundratalet och om just Gottlund. En av dessa var min mormor som bodde hos mig i mitt föräldrahem. Den sentida aposteln som du skriver att du hört talas om med namnet Nitaho-Jussi (inte Jusse) kände jag personligen och han var ofta en självinbjuden gäst i detta föräldrahem. Så också många andra personer och av finnforskning odlade ikoner. Nitaho-Jussi valde medvetet denna profil och vandrade runt i det tidiga nittonhundratalet för att förbättra sin finska, det finns mycket kunskap om honom ännu som inte är tryckt och som nog inte någon vill se tryckt. Via min mormor fick jag tillgång till en mycket mer nyanserad sanning om personerna i dessa bygder och deras liv. Det är förstås synd att allt jag skriver måste motas in i just denna gruppsynsfålla. De äldre tider jag annars avser har ju ingenting med skogsfinnarna att göra. Synd att de ändå skulle föras in i detta som egentligen avsåg Jöns Markusson och folket i den nu glömda Bönnomdalen under en tid före nationalismens högålder.
Tack för förnämlig skrivning.
Hälsningar
Björn Engholm

 

Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna