ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Kussjön 2  (läst 2450 gånger)

2007-04-03, 09:45
läst 2450 gånger

Sven-Erik Johansson (Sikhallan)

Jag satt just och tittade på Kussjön vid Degerfors genomgång
 
Mantalslängd Kussjö 2
1662 hustru Elisabet 0 Bonde 1 Hustru 0 Son 1 Dotter 0 Måg 0 Sonhustru
1669 hustru Lisbetta Antal 3
1674-03-26 hustru Elisabeta 0 Bonde 1 Hustru 1 Son 1 Dotter 0 Måg 0 Sonhustru
1675-03-26 hustru Lisa 0 Bonde 1 Hustru 2 Son 0 Dotter 0 Måg 0 Sonhustru
Inneboende i soldathustru
1678-01-08 hustru Lisbetta 0 Bonde 1 Hustru 2 Son 0 Dotter 0 Måg 1 Sonhustru
1679-02-22 hustru Lisa 0 Bonde 1 Hustru 1 Son 0 Dotter 0 Måg 1 Sonhustru
1681-02-02 hustru Lisa 0 Bonde 1 Hustru 1 Son 0 Dotter 0 Måg 1 Sonhustru
1682-02-04 Olof Josephsson 1 Bonde 1 Hustru 0 Son 0 Dotter 0 Måg 0 Sonhustru
1683-02-01 Olof Josephsson 1 Bonde 1 Hustru 0 Son 0 Dotter 0 Måg 0 Sonhustru
inneboende 1 förälder
1693-01-18 Olof Josephsson 1 Bonde 1 Hustru 0 Son 0 Dotter 0 Måg 0 Sonhustru
1694-01-17 hustru Sigri 0 Bonde 1 Hustru 1 Son 0 Dotter 0 Måg 0 Sonhustru
1695-01-29 Mantal 3/16 hustru Sigri 0 Bonde 1 Hustru 1 Son 0 Dotter 0 Måg 0 Sonhustru
1698 hustru Segrid Olof Josepssons 1 Bonde 1 Hustru 0 Son 0 Dotter 0 Måg 0 Sonhustru (s67 Mantel)
1699 Olof Josefsson            0 Bonde 1 Hustru 1 Son 0 Dotter 0 Måg 0 Sonhustru
1701 hustru Segrid (s101 Mantal)
1702 Olof Josefsson änke (s64 mantal)
1703 Olof Josefsson änke hustru Elsa och 2 döttrar (s69 mantal)
1704 hustru Segrid   till Öde 1702 sedan ödelegat 1704 (s118 mantal)
1705 Nils Larsson                      1 Bonde 1 Hustru 0 Son 0 Dotter 0 Måg 0 Sonhustru (s61 mantel)
1706 Nils Larsson                      1 Bonde 1 Hustru 0 Son 0 Dotter 0 Måg 0 Sonhustru (s65 mantel)
 
Det finns en viss förvirring i mantalslängder här om Olof Josefssons hustru heter Segrid eller Elsa eller är den senare ej hustru
Elsa förekommer 1703 dessutom i DBU 1707 som svärmoder till Nils Larsson.
Kanske Elsa som helt plötsligt finns där 1703 är Olof Josefssons syster.
Denna Elsa har bevisligen en dotter (Karin ) som gifter sig med Nils Larsson enligt DBU 1707
Elsa hade enligt mantel 1703 2 döttrar. Kan den andra var den Magdalena som 1723 gifter sig med Jonas Larsson.
 
Jag ser också att vissa anser att Olof Josefssons syster Elisabet? är gift med Erik Håkansson från Hallen Nordmaling. Var man nu har fått detta ifrån.
Jag har då ingen Erik Håkansson i Hallen, ej hellre Håkan
 
Sidnumreringen tex s61 hänvisar till Svars utmärkta skanning av mantalslängder som har hjälpt mig en hel del.
Och mantalslängder 1695 och tidigare från likaledes alldeles utmärkta avskrifter av Mossberg
 
 
Det skulle vara intressant att höra era synpunkter
 
En trevlig dag önskar
Sven-Erik Johansson

2007-04-03, 14:16
Svar #1

Utloggad Staffan Bengtsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2261
  • Senast inloggad: 2024-03-15, 08:20
    • Visa profil
Hej Sven-Erik
 
Vad gäller Erik Håkansson i Hallen så var det hans far Håkan Hansson som var gift med en Kussjöflicka, nämligen Malin Andersdotter som var dotter till Anders Mattsson i Kussjö. Och det handlar inte om Hallen i Nordmaling utan om hemmanet nr 1 i Västerhiske som gick under namnet Hallen.  
 
Av domboken 1703 vårtinget framgår bl a att Erik Håkanssons i Hallen morsyster var sal. Elisabet Andersdotter. Vidare att han har innestående arv i Kussjöhemmanet. 1704 vårtinget framgår att Elisabet Andersdotter var dotter till Anders Mattsson i Kussjö (Olof Josefssons farbror). Att Erik Håkanssons moder hette Malin kan beläggas i mantalslängderna där hon står som änka i många år, men också i domboken 1700 vårtinget. Tilläggas bör att Malin var Håkan Hanssons andra hustru. De gifte sig ca 1659.
 
Så till huvudfrågan om Olof Josefssons hustru. Några kommentarer till dina uppgifter om mantalslängderna för Kussjö 2. Du har inte med längden 1700. Där står hu Segrid och 1 son.
Mtl 1703 tror jag skall tydas ”Olof Josefssons änka eller hu Elsa”. Ordet ”eller” är vanligt i mantalslängderna just när det blir ett skifte, så det ska inte läsas som att hu Elsa är Olof Josefssons änka. I mantalslängden 1704 står inte hu Segrid utan hu Elsa öde och 2 inhyses.
 
Vem är då hustru Elsa? Jag tror inte att hon är syster till Olof Josefsson. I domboken 1707 står det att hon heter Elsa Pedersdotter i samband med att hon förlikar sig med Nils Ersson i Tegsnäset angående arv i fadershemmanet. Vidare framgår där att hennes måg är Nils Larsson. Elsas dotter Karin är alltså gift med Nils Larsson som står för hemmanet i Kussjö från 1705.  
 
Karins patronymikon skulle kunna ge en ledtråd till vem Elsa varit gift med. Maken Nils Larsson dör 1735. Sonen Israel Nilsson flyttar till Mårdsele i Lycksele och Israels moder Karin dör där 1753 vid en uppgiven ålder av 80 år. Det skulle vara intressant om någon Lyckseleforskare har påträffat hennes patronymikon i någon dombok eller annan källa.
 
Min teori är att Elsa Pedersdotter var gift med knekten Olof Jacobsson och att Karins patronymikon skulle varit Olofsdotter. I mantalslängden 1701 för Tegsnäset finns inhyses hustru Elsa med 2 döttrar. Det var inte så vanligt att inhyses personer fick en egen rad i mantalslängderna, men 1701 finns hon där. Kanske för att döttrarna nått mantalsskrivningsålder? 1703 hittar vi en Elsa med 2 döttrar i grannbyn Kussjö, nu på Olof Josefssons hemman. Det är sannolikt samma Elsa, med sina 2 döttrar, som i Tegsnäset.
 
I 1684 års mantal finns knekten Olof Jacobsson med knekthustru i Tegsnäset. 1686-1688 står Olof Jacobssons hustru Elsa ensam i längderna. En Olof Jacobsson skrivs ut som knekt för Degerfors 1679 och finns noterad i militära rullor till 1683 (källa Lennart Andersson och  Kenneth Mossberg). Han var f ö son till Jacob Jacobsson på Degerfors 4. Hustrun Elsa försvinner från längderna efter 1688. Kan det vara hon som dyker upp igen 1701 i Tegsnäset, nu med döttrar som hunnit fylla femton?  
 
Som jag nämnde ovan så förlikade sig Elsa Pedersdotter i Kussjön 1707 med Nils Ersson i Tegsnäset angående arv i fadershemmanet. Kan det ge några ledtrådar till Elsas ursprung? Var Elsa Pedersdotter släkt med Nils Ersson eller med någon av hans hustrur? Vems fadershemman som åsyftas framgår inte av mina anteckningar.
 
Nils Ersson var son till Erik Persson i Granö. Nils var gift två gånger, första gången med Kerstin och andra gången med Malin Jacobsdotter. Erik Persson var son till Per Mattsson i Granö. Per Mattson var bror till Anders Mattsson i Kussjö (se ovan) och Josef  Mattsson i Kussjö, som var far till Olof Josefsson vars hemman Elsa Pedersdotter flyttade till 1703. Kanske var Elsa Pedersdotter (Persdotter) dotter till Per Mattsson, syster till Erik Persson och därmed faster till Nils Ersson som hon förlikade sig med 1707 angående fadersarvet? Å andra sidan kan det inte uteslutas att Elsas släktskap, och därmed arvstvisten, var med någon av Nils Erssons hustrur. En noggrannare genomläsning av domboken kanske ger svar.

2007-04-03, 20:58
Svar #2

Sven-Erik Johansson (Sikhallan)

Hejsan Staffan
 
Jag är fullständigt överväldigad över dina sak kunskaper.
Jag skall ta mig tid att i detalj studera alla aspekter av dina tankegångar.
Jag har sagt det tidigare och jag säger det igen att på något sätt borde dina unika kunskaper sättas ihop i databasform för att de skall komma alla tillgodo i ett lättillgängligt media.
Databas Kråken är mycket stark på Umeå lands 1700-tals och i stort sett komplett. Bygget framåt fortgår enligt plan.
I synnerhet Stig Lennart men även Gun hjälper till med ett jättearbete med Umeå lands.
Den resterande integreringen fullt ut med soldater kommer Stig Lennart att arrangera med hjälp av tillgängligt material.
Med denna Umeå lands del som bas skulle man på ett enkelt sätt kunna bygga bakåt om/när kunskaperna finns tillgängliga.
Och då få en unik databas utan motsvarighet,som täckte Södra Västerbotten/Norra Ångermanland.
Grundsunda, Nordmaling, Gideå, Bjurholm och Trehörningsjö finns redan klara som den stabila basen tillsammans med Umeå lands 1700-tals del.
Degerfors och Vännäs följer sedan som en självklar del där Birgit gör en insats på sent Vännäs.
Jag saknar kompetens inom Umeå lands 1600-tals del, men allt annat finns på plats.
Kruxet i mångas ögon är kanske att jag har ekonomiskt intresse i databas Kråken.
Jag har inga låsningar överhuvudtaget i detta fall trots att jag till dags dato ligger på minus.
Finns viljan att komma upp med en bra ide ifrån något håll kommer jag att lyssna mycket noga.
 
En trevlig kväll och ett stort tack för ditt kvalificerade arbete önskar
Sven-Erik

2007-04-04, 10:36
Svar #3

Sven-Erik Johansson (Sikhallan)

Hejsan Staffan
 
Jag har börjat sudera din utredning och jag har ännu inga invändningar.
 
Om jag har förstått din utredning korrekt så är troligen den Magdalena som 1723 gifter sig med Jonas Larsson också är dotter till Olof Jakobsson och inte till Olof Josefsson som vissa anger.
Finns det några belägg för att Olof Josefssons änka Segrid hade någon dotter överhuvudtaget.
Skulle denna Malin var syster till Karin gift med Nils Larsson är ju patronymikonet klart eftersom Malin heter Olofsdotter
 
Ett litet skrivfel: Håkan Hansson gifte sig andra gången 1668 cirka
 
Håkan Hansson hade i sitt första äktenskap enligt mantel minst 2 söner och 2 döttrar.
Sönerna blev kanske kanonmat men döttrarna,har du några spår.
 
En trevlig dag önskar
Sven-Erik

2007-04-04, 11:45
Svar #4

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1970
  • Senast inloggad: 2023-08-13, 23:01
    • Visa profil
Hej!
 
Jag har Jonas Larsson Strandman med hustru i mitt släktträd så jag emotser gärna besked om vilka Malins föräldrar var. Makarnas döttrar Brita, f. 1725 11/9 (d. 1788 23/10 i Siksele, Lycksele) och Sara, f. 1728 22/6 (d. 1731 bg. 13/2) som föddes på Granön, ger förhoppningsvis en ledtråd på vägen.
 
Samtidigt passar jag på att fråga om sonen Jonas Jonsson. Det föds en Jonas 1731 1/3 (som blir bonde i Siksele) och återigen en Jonas 1733 30/12 (som bör ha dött ung) på Granön. Kan uppgiften i födelse- och dopboken stämma?
 
Mvh / Constantinus

2007-04-04, 18:19
Svar #5

Sven-Erik Johansson (Sikhallan)

Hejsan Staffan
 
No offence
Som du vet ligger Umeå 1600 lite utanför det jag behärskar fullt ut.
Vore därför tacksam om du talar om var beviset finns för att Nils Eriksson i Tegsnäset är son till Erik Persson i Granö.
 
En trevlig Påskhelg önskar
Sven-Erik

2007-04-04, 19:19
Svar #6

Sven-Erik Johansson (Sikhallan)

Hejsan Constantinus
 
Detta är faktisk en rätt lustig sak och du har helt rätt i att ifrågasätta den ultimativa grundkällan som många gör gällande att FB är.
1731-03-01 föds Jonas Strandmans son Jonas och döps den 2/3 i Granö
1732-04-20 får Jonas Strandman sonen Olof, men denna son döps i Lycksele enlig FB Umeå lands
1734-12-30 får soldat Jonas Strandman i Hjoggsjö en son som döps till Jonas 1734-01-01.
Nu finns det ingen soldat Jonas Strandman i Hjoggsjö utan den soldaten heter Per Jonsson Strandman.
Dessutom skulle det vär var ganska märkligt att Jonas Strandman finns i Hjoggsjö endast för att föda/döpa en son.
Det mest troliga är här att prällen har blandat ihop korten.  
Som ni kanske vet har prällarna gjort tusentals grövre fel enbart i Umeå lands
Den son som föds 1733-12-30 är sannolikt Per Jonsson Strandmans son i Hjoggsjö.
Det föds aldrig ett barn med samma enkel namn så länge det tidigare barnet finns i livet i ungefär samma ålder.
Men det förekommer att halvsyskon har samma namn när ålderskillnaden är stor
Den son som finns som bonde LY/Siksele,A1:4,273,s84,1788-1809 är ju trots allt noterad som född 1731-03.
Om det är någon med annan uppfattning hör gärna av er
 
Att göra en abrovink med namnet Johan för den senare födde Jonas, som en del forskare har gjort, för att få honom att stämma in på Jonas Strandman, är väl kanske inte det smartaste.
Det står klar och tydligt Jonas för den som döps 1734-01-01 i Hjoggsjö
 
En trevlig Påsk helg önskar
Sven-Erik

2007-04-04, 23:24
Svar #7

Utloggad Staffan Bengtsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2261
  • Senast inloggad: 2024-03-15, 08:20
    • Visa profil
Hej igen Sven-Erik
 
Den Malin Olofsdotter som gifter sig 1723-12-01 med Jon Larsson Strandman uppges i vigselboken vara ”födder i Kussjö”.  Kan ju tyda på att hon inte hade sin hemvist där. Jag håller det för mindre troligt att hon är dotter till Olof Jacobsson, som ju försvinner ur längderna 1685-86. Dessutom bodde ju inte han i Kussjö. Visserligen har jag sett att Malin uppges vara född ca 1688 och det skiljer ju inte så många år. Men denna åldersangivelse innebär att hon ska ha varit 46 år när hon födde sitt sista barn 1734. Inte omöjligt, men om Olof Jacobsson vore fadern skulle Malin helst vara ytterligare några år äldre. Då tycker jag att det är mer sannolikt att hon är dotter till Olof Josefsson, men att hon ännu inte hade fyllt 15 år så länge Segrid stod för hemmanet, dvs till 1702. Och då stämmer åldersangivelsen bättre. Men detta är bara spekulationer.    
 
Stämmer att det blev ett fel angående Håkan Hanssons andra gifte. Han har en hustru noterad till 1659 sen är hustrukolumnen tom 1660, men 1662 finns hustru noterad igen. Uppgiften om att Håkan Hansson gifte sig II ca 1668 - var kommer den ifrån?  
 
Var Erik Persson i Granö far till Nils Ersson i Tegsnäset?  Jag har för mig att Erik Perssons syskon och barn har utretts ganska ordentligt tidigare, men det var bra många år sen jag läste det. Möjligen av Gunnar Lindgren?
 
König Perssons broder Erik Persson hade ”för en tid sedan” drunknat enligt domboken 1676 hösttinget. Enligt mantalslängderna bör Erik ha drunknat redan omkring 1666. Redan på vårtinget 1667 redovisas första uppbudet av König Persson på Erik Perssons hemman. I domboken 1668 vårtinget framgår att König Persson också mottagit små omyndiga barn. 1676 (ht), samma paragraf som ovan, sägs att två av Erik Perssons söner då redan var myndiga. 1675 juli; Erik Perssons barn ville ej lösa ut König Persson.
 
Av dessa domboksnoteringar kan man utläsa att König Persson övertog sin bror Erik Perssons hemman, men också Erik Perssons omyndiga barn. I mantalslängderna för Granö redovisas åren 1679-1684 en son och sonhustru hos König Persson. 1685 saknas längd och 1686 är markeringen plötsligt en dotter och en måg, möjligen felaktigt. 1687 är varken någon son, dotter, sonhustru eller måg markerad hos König. Däremot står nu Nils Ersson på en egen rad, med hustru, i mantalslängden. Året därpå, 1688, finns Nils Ersson med hustru i Tegsnäset.
 
Domboken 1691 vårtinget omnämner att Nils Ersson från Granö fått lov av rådman Per Mattsson att bruka Anders Pederssons hemman i Tegsnäset.    
 
En bror till Nils Ersson var Per Ersson i Granö. Han var knekt 1678-1694. Enligt domboken 1705 har Per Ersson redan 1695 övertagit barnlöse Olof Olofsson den äldres hemman i Granö mot att Olof skulle bli förgångsman. Per Ersson var syskonbarn till O.O och Per Erssons hustru var brorsdotter till O.O:s hustru.  
 
När Nils Erssons son Hans Nilsson drunknar 1732 utses Hans syskonbarn, dvs kusiner, Per och Lars Persson till förmyndare för barnen. Per och Lars var söner till Per Ersson.
 
Nu åker jag på påsklov så då tar jag ledigt även från släktforskningen i drygt en vecka.

2007-04-05, 07:13
Svar #8

Sven-Erik Johansson (Sikhallan)

Hejsan Staffan
 
Vi börjar väl med  Håkan Hanssons giftermål
1663 har Håkan Hansson  en hustru och 1 dotter
1665 har Håkan Hansson ingen hustru men väl en dotter
1667 och 1669 är det 3 i hushållet
1671 är antalel 4
Under ingen av åren 1667,1668 eller 1671 anges någon specifikation över vilka som ingår
1674-03-26 har Håkan Hansson 1 hustru och en dotter
Ovanstående enligt Kennet Mossbergs avskrifter
Jag har satt 1668 cirka mitt i intervallet mellan 1665 när han ingen hustru hade och 1671 där han troligen hade hustru.
Håkan Hansson var kanske gift 3 gånger.
Man kan ju alltid spekulera om antalet hustru såväl som när han gifte sig.
För mig antyder den av KM avskrivna mantalslängd att det fanns 3 hustrur.
1667 och 1669 kanske inte fanns någon hustru men ytterligare ett barn kanske en son, som sedan försvann.
1671 bör en av de 4 vara en hustru i synnerhet om man betänker att sonen Erik Håkansson vid sin död 1743 uppgavs att var 73 år, dvs född 1670.
Med utgångspunkt från detta bör giftermålet ha skett senast 1669, men med resonemanget ovan kanske 1668 cirka, men tycker du att man skall sätta giftermålet något år tidigare.
No offence, men ej tidigare än 1666 eftersom han var utan hustru 1665 enligt samma avskrift.
 
Men eftersom du tydligen var så säker på din sak tog jag mig omaket att kolla original mantalslängden och fann då att Håkan Hansson visst hade en hustru 1665 och då blir det bättre balans på familjestrukturen enligt ovan och giftermålet bör då ha skett 1661 ca eftersom du uppger att hustru kolumnen är tom 1660 men det finns en hustru angiven 1662
Men för att var på den absoluta säkra sidan kollar jag original mantalslängden 1660 och finner då att det finns en markering i fältet för hustru om ej lika starkt som de andra markeringarna men likväl en 1.
Kanske har denna notering satts dit senare.
Håkan Hansson kanske endast var gift en gång.
Finns det några andra bevis för att Håkan var gift 2 gånger.
 
Ännu en gång besannades att man inte fullt ut skall lita på avskrifter oavsett hur väl ”licenserad” någon är (Detta syftar inte på något sätt på dig utan är generellt gällande)och ju mera man blir insatt i läsning av ”original” desto mera inser man hur viktig en samlad bedömning är - med alla korten på bordet.
Mitt förra inlägg ovan om Jonas f.1733 visar att man troligen inte ens kan lita den av många ansedda ”ultimata” grundkällan.
Det är hela tiden ett diskuterande fram och tillbaka tills argumenten tryter under förutsättning att man inte använder argumenten som en slägga att slå in huvudet på motparten.
När alla argumenten är använda för och emot då har man nått punkten trippelkontroll som då i många fall sannolikt är säkrare än den enskilda tidigare ansedda ultimata primärkällan.
Beroende på ovanstående anser jag att varje forskare skall ha sådan härledning till primiär källorna att varje person som så önskar undersöka något, enkelt kan hitta denna ursprungliga källa om han så önskar.
Jag kallar detta för ”felavikelserapport” med beskrivande orsak och ”Notistabell” med källhänvisningar arrangerade i tidsordning under livstiden
Man måste här då också ta upp diskussionen med hjälp av vilket media detta är möjligt.
Här finns en mängd olika vinklingar för och emot.
 
Jag återkommer till andra delar av din utredning.
 
En trevlig Påsk önskar
Sven-Erik
 
PS
Vi hade tänkt fira påsk i sommarstugan på ön Sikhällan i Bottenhavet, men den hårda vinden gör att isen varken bär eller brister, varför jag nu till frugans förtret sitter framför min dator
DS
 
PS
När jag kollade mantalslängden 1660 med hjälp av Svar hittade jag inget Umeå lands för 1660 men väl 2 x Uleå lands.
Svar hade skrivit fel, den senare Uleå var Umeå lands
DS

2007-04-05, 09:26
Svar #9

Utloggad Staffan Bengtsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2261
  • Senast inloggad: 2024-03-15, 08:20
    • Visa profil
Hej
 
I all hast. Jag har inte utgått från Kenneth Mossbergs avskrifter av mantalslängderna utan har på egen hand gått igenom dem. Att göra det systematiskt har både sina för- och nackdelar. Till fördelarna hör att man lär sig att tolka otydligheter av olika slag bättre än när man gör ett enstaka nedslag i en längd. En nackdel är att man inte blir lika observant vad gäller enskilda hushåll.
 
När det gäller tolkningen av Håkan Hansson i mantal 1660 så räknar jag fortfarande det till den första kategorin. Dvs det som syns i hustrukolumnen är ingen riktig markering utan förmodligen ett bläckavtryck. Motsvarande finns på motstående sida i sonahustrukolumnen, om än svagare. Det finns andra mantalsländer där bläckavtrycken är riktigt förrädiska. I det här fallet ser det inte ut som en etta och tecknet når inte heller ner till stödlinjen. Förmodligen har Mossberg läst på samma sätt som jag.    
 
När hustrur försvinner ur kolumnerna så är de antingen överåriga, obotligt sjuka eller döda. Männen kan ju försvinna ett tag i samband med knekttjänstgöring. Men jag kan inte utesluta att det i detta fall finns en annan förklaring.  
 
Håkan Hansson har ju mycket tidigt döttrar och söner registrerade i hushållet, vilket kan tala för att han varit gift mer än en gång. Å andra sidan är det nog mer troligt att det är hans syskon som markeras i kolumnerna för söner och döttrar.

2007-04-05, 09:42
Svar #10

Sven-Erik Johansson (Sikhallan)

Hejsan Staffan
 
Det var inte min tanke att störa din resa utan tanken var att du kunde svara när du kom hem eftersom det mesta av ovanstående är tolkningar hit och dit.
Jag kommer med mera spekulationer men bry dig inte tills du är hemma i lugn och ro.
 
En verklig trevlig påsk önskar jag och glöm anbytarforum under den tiden.
Sven-Erik

2007-04-05, 10:55
Svar #11

Sven-Erik Johansson (Sikhallan)

Hejsan Constantinus
 
Jag ser att jag har ett skrivfel ovan i mitt svar
1734-12-30 får soldat Jonas Strandman i Hjoggsjö en son som döps till Jonas 1734-01-01.
Skall naturligtvis vara 1733-12-30, men vid ytterligare kontroll kan man kanske tyda detta till 1733-10-30, det verkar stå 30Xber
En mänsklig faktor ställer alltid till det hela, men när många kollar blir det en trippelkoll.
 
En trevlig påsk önskar
Sven-Erik

2007-04-05, 11:02
Svar #12

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1970
  • Senast inloggad: 2023-08-13, 23:01
    • Visa profil
Hej och tack, Sven-Erik, för ditt klargörande svar om Jonas (Persson) f. 1733. Skönt att slippa detta frågetecken.
 
Glad Påsk önskar Constantinus

2007-04-12, 14:28
Svar #13

Sven-Erik Johansson (Sikhallan)

Hejsan Staffan
 
Jag förmodar att du snart är tillbaka från din påsk resa.
 
Magdalena Olofsdotter/Jonas Larsson Strandman
När det gäller Magdalenas härkomst tror inte jag att hon är dotter till Olof Josefsson och Segrid
Magdalenas och Jonas barn har följande namn i födelseordning:
Brita, Lars ,Sara Jonas och Olof.
Den Jonas som döps 1734-01-01 har enligt ovan - mitt inlägg tidigare - en annan fader och är ej som hitintills har varit vedertaget ett barn till Jonas Larsson.  
Någon av Magdalenas barn borde ha namnen Josef , Segrid eller Elisabet om Magdalena är dotter till Olof Josefsson.
Faddrarna ger ej hellre några ledtrådar.
Vi har tex faddern Lars Olofsson i Örträsk. Han har sitt ursprung i Brattsbacka Nordmaling
Men jag har inga indikeringar att där skulle ha funnits någon Magdalena f. 1788 eller däromkring i Brattsbacka.
Det förekommer rätt ofta att någon anges komma från ett visst ställe, som i detta fall Kussjön, men det visar sig senare vara fel. Personen ifråga har endast varit där en viss tid.
Jag tror ej hellre att Magdalena är dotter till Olof Jakobsson och Lisa. Här är vi tydligen överens.
Jag kan inte dra någon annan slutsats än att Magdalenas bakgrund är höljd i dunkel tills kanske lösningen visar sig i något framtida domstols protokoll.
Vem som är fader till Jonas Strandman Larsson är också en besvärlig historia.
Själv har jag ingen klar uppfattning om detta utan vacklar mellan flera möjligheter utan tillräckliga indicier.
Du kanske har några ideer
 
Håkan Hanssons giftermål
Staffan!  
Vi är nu inne på petitesser, men varifrån får du att denna lätt framåt lutande etta skulle var ett bäckavtryck.
Gå in Svars mantalslängder s.201 och titta en gång till. Det finns inget möjligt motsvarande markering på annan sida som kunnat åstadkomma detta.
Skulle ditt original inte stämma överens med SVARS digital fotograferingen borde man kanske diskutera om digitalfotografering ger en originalbild eller en andra hands kopia med allt vad detta medför.
Men nog om detta, som egentligen inte har någon betydelse överhuvudtaget så länge som inga barn har hittats som kan hänföras till en eventuell tidigare hustru.
De ”barn” som fanns under Håkan Hanssons tidiga bonde år är som du säger troligen syskon och inte barn från ett tidigare äktenskap.
Därför anser jag att Håkan Hansson var gift endast en gång tills annat kan bevisas på något sätt via t.ex. domstolsprotokoll.
 
Hustru Elsa Persdotter
Du skriver: ”I mantalslängden 1701 för Tegsnäset finns inhyses hustru Elsa med 2 döttrar. Det var inte så vanligt att inhyses personer fick en egen rad i mantalslängderna, men 1701 finns hon.”
Jag hittar inte detta under Tegsnäsets digitaliserade mantalslängd år 1701 (SVAR s101) eller 1702 (SVAR s63).
I Kussjön finns fortfarande hustru Segrid
Mågen Nils Larsson som gifter sig med Elsas dotter Karin får sonen Israel och sannolikt dotter Anna.
Detta ger inga indikationer mot Olof Jakobsson som fader till Karin.
 
Nils Eriksson
När det gäller Nils Eriksson tycker jag att du har en bra indicier kedja som verkar mycket sannolikt och borde räcka som en stark arbetshypotes tills eventuellt annat kan bevisas.
 
Matts sönerna
Du skriver:” Per Mattson var bror till Anders Mattsson i Kussjö (se ovan) och Josef Mattsson i Kussjö”
Jag är tacksam om du kunde utveckla sambanden mellan dessa 3 Mattsöner ytterligare.
Finns det domstolsprotokoll på sambanden?
 
En trevlig dag önskar
Sven-Erik

2007-04-16, 10:28
Svar #14

Utloggad Staffan Bengtsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2261
  • Senast inloggad: 2024-03-15, 08:20
    • Visa profil
Hej Sven-Erik
 
Anledningen till att du inte hittat uppgiften om hu Elsa och hennes döttrar i Tegsnäset är att du tittat i jordeboken för 1701. Du hittar noteringen i kvarntullslängden (SVAR s 208). Det är dock bara döttrarna som markeras.
 
Vad gäller bröderna Mattsson i Kussjö/Granö så stödjer jag mig inte på domstolsprotokoll. Det finns dock andra källor som kan ge en del ledtrådar. Fadern till bröderna Per, Anders och Josef var Matts Persson som förekommer i Kussjö redan 1592.  Från 1615 börjar hans namn också förekomma i Granö. Att det är samme person visar rannsakningsprotokollet 1621 (Älvsborgs lösen). Mats Persson är där uppförd för sitt eget hemman i Kussjö men det är tillagt att han också brukar Olof Perssons hemman i Granön. Han ersätts i Granön av först Anders Mattsson och därefter Per Mattsson. I Kussjön finns sen Anders Mattsson och knekten Josef Mattsson.
 
Var dessa då söner till Matts Persson? I roteringsrullorna 1621 och 1623 under Kussjö noteras Mats Persson och hans söner Anders och Per Mattsson. Josef Mattsson skrivs ut som knekt 1631 för Granö. 1639 noteras att han utgått för sin broder Anders Mattsson i Kussjö.
 
Jag vet inte om jag har något att tillföra om Jon Larsson Strandman. Hinner dock inte undersöka det nu eftersom jag åker bort ett par dagar.

2007-04-16, 10:38
Svar #15

Sven-Erik Johansson (Sikhallan)

Hejsan Staffan
 
Tack för kompletteringarna och en trevlig resa önskar
Sven-Erik

2014-03-29, 03:47
Svar #16

Lars

Hej Något nytt under solen som kan belysa Malin Olofsdotters 1688 anor? Mvh Lars

2014-03-29, 12:31
Svar #17

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1970
  • Senast inloggad: 2023-08-13, 23:01
    • Visa profil
Jon Larsson Strandmans ursprung har tidigare diskuterats . I den bästa av världar skulle Jon kunna vara son till soldaten Lars Jonsson i Hjuken och Sara, som senare blir omgift med Olof Mickelsson i Granön - samt sonson till Jon Larsson och Brita i Hjuken/Rusksele. Men det saknas bevisning som pekar åt detta håll, så därmed råder stopp.

2014-03-29, 19:35
Svar #18

Lars

Hej Constantinus ! Ok, jag gör nästa frågeställning där :-)  /Lars

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna