Torpkontrakt

[Gull-Britt Eriksson]

I ett torpkontrakt från S:t Anna socken finner jag 1856, att torparen Anders Petter Olofsson i Sundhaken, skall årligen efter anvisning, hacka i tjänlig tid, fem tjog löv och till hergården hemföra.
Vad menas med fem tjog löv? Jag förstår att det inte är 100 st. löv. Hur mycket var det?
Finns det någon som kan förklara det för mig?
Hälsning
Gull-Britt

[Lennart Lindström]

Hej Gull-Britt
Efter ett kort samtal med Mörner på Torönsborg, kan nämnas att Sundhaken finns kvar som fritidsbostad och i omedelbara närheten finnes en mängd lindar. Metoden var hamling ett sätt att säkra sig bete till kommande vinter och man antar att tjogtalet skall hänsyftas till antalet grenar som skulle tagas ner.  
M V H
Lennart Lindström

[Per Thorsell]

Man räknade även halm i tjog. Jag har länge undrat hur mycket ett tjog halm var. Det måste ha varit ganska mycket. Ett tjog halm kostade nio daler som taktäckning på 1780-talet och skulle som foder tillsammans med ett lass hö räcka åt en ko under en vinter. Det lär inte ha rört sig om tjugo strån, i alla fall. Kanske 20 kärvar?
 
Per Thorsell.

[Gull-Britt Eriksson]

Lennart och Per.
Tack så mycket för era svar.Man kunde tydligen räkna mycket i tjog.
Det var intressant att höra att torpet Sundhaken finns kvar. Tack Lennart att Du gjorde dej så mycket besvär till att höra med Torönsborg hur mycket 5 tjog löv kunde vara.
Hälsningar
Gull-Britt

[Rune Johansson]

Enligt Nordisk Kulturs bok Mått och vikt från år 1936, motsvarade på medeltiden ett tjog halm 10 kärvar. 5 tjog skulle då kunna vara det samma som 50 lövkärvar.
Som 5-6 åring i början på 1940-talet har jag varit med mina föräldrar, när de skar lövkärvar till foder. Jag vill minnas att kärven var tjockare än sädesneken, dvs omkring 30 cm i diameter. En sädesnek skulle hålla ca 20 cm för att torka snabbare.
Rune Johansson

[Allan Hansson]

Enligt Måttordboken (Utgiven av Nordiska Mue?et 1995) är den utsprungliga betydelsen av tjog tiotal, vilket kanske bättre framgår av den stavning som brukades åtminstone medeltiden ut, nämligen tiogh. När det gäller andra varor än halm ändras snart betydelsen till antal av tjugo, men Ännu 1672 är i Uppland 1 tjog halm 10 kärvar. Jag tolkar det så att efter 1672 finns inget belägg för att tjog betydde tiotal (åtminstone inte känt av författaren till Måttordboken). I ett torpkontrakt från 1856 betyder nog fem tjog löv 100 lövkärvar.

[Lars Skillius]

Denna intressant diskussion kan, då den förs under bl a Östergötland och Torpkontrakt, vara svår att finna framöver. Jag föreslår att anbytarvärden flyttar den t ex till Övriga ämnen > Mått, mynt & stämplar.

[Gull-Britt Eriksson]

Tack alla Ni som deltagit i diskussionen, det var intressant att höra lite om ordet tjog och dess betydelse.
Hälsn.
Gull-Britt

[Lennart Lindström]

Hej
svar till Lars Skillius.
Vi får komma ihåg att i första frågan fanns ett ortbestämt torp, vilket renderar att frågan troligen ligger kvar i Östergötland.
m v h
Lennart Lindström