ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Finländare närvarande vid riksdagen i Norrköping 1800  (läst 4378 gånger)

2003-02-19, 15:26
läst 4378 gånger

Utloggad Harri Blomberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 285
  • Senast inloggad: 2013-02-28, 15:08
    • Visa profil
    • gotala.blogg.se


 
I Norrköping samlades många finländare under riksdagen år 1800.
 
Finska riksdagsmän och övriga besökare hemmahörande i den östra rikshälften, under riksdagen i Norrköping år 1800:
 
Finska riksdagsmännen Mattis Vicharin (?), Johan Schrodeus, Anders Dinas och Eric Kochonen, hos Bergstedts änka på Krongjutargatan.
Riksdagsmännen W eller M Johansson Sitojarvi, Thomas Sätwingsson från Finland, hos skräddare Alm.
Ur NT, torsdagen den 6 mars 1800.
 
Ankomne resande tisdagen 4 mars.
(Capit.) Kapten Armfelt från Åbo med betjänt hos skomakare Tollsten.
(Capit.) Kapten Pryts med betjänt från Åbo, hos (capit.) kapten Björk.
Rådman Keckman från Uleåborg, hos traktör Eklundh.
Löjtnanten Ållongren från Finland, hos färgare Rydbergs änka.
Riksdagsbönderna J. eller I. Nylin från Nylands län och And. Matsson från Åboland, hos stadsbetjent Engwist.
Överinspektören Palm från Finland, hos bagare Rehnström.
Handlaren Sawona (finne?), hos bryggare Hultman.
Riksdagsmännen Isac Nilsson Mustapasta från Boyatala (Vojatala?), I. eller J. Mattawanie från Neimis, Bengt Pettersson Laurikain från S:t Michells socken och Eric Tapanimäki från Vasa län, hos nålmåkare Elgstrands änka.
Professor Tengström från Åbo, hos kakelugnsmakare Ljungqwist.
Ur NT, måndagen 10 mars 1800.
 
Ankomne resande lördagen 8 mars 1800.
Major Segerstråle med son från Finland, hos hovslagare Lindberg.
Ur NT, måndagen 24 mars 1800.
 
Ankomne resande söndagen 9 mars 1800.
Grosshandlaren och vice borgmästaren A. F. Fahlander från Vasa, bor hos bagare Rehnström.
Handelsmannen S. Backman med dräng från Kuopio, hos handelsman Juhlin.
Riksdagsmannen Peter Wänenen från Kuopio socken och Savolax län, hos Bergstedts änka på Krongjutaregatan.
Borgmästaren Byström, fabrikörerna Stadig och Carl Grundström från Finland, hos assessor Zettzell(?).
Riksdagsmännen Gustaf Caween (?) från Ostela, Michael Mårtensson i Korpo och Jacob Jacobsson i Masko socknar, Åbo och Björneborgs län hos mässingsarbetare Löthström.
Majoren Gustaf Sep. från Aramo (Axamo? Finland?) med dräng, hos bagare Ljungblad.
Ur NT, lördagen 29 mars 1800.
 
Ankomne resande måndagen 10 mars 1800.
Borgmästaren Carlstedt från Lovisa, hos knappmakare Coltin.
Översten baron Olof Cederström från Finnland (sic!), hos änkefru Jederholm.
Ur NT, onsdagen 2 april 1800.
 
Ankomne resande måndagen 10 mars 1800.
Biskopen Zach. Cugneus med son och betjänt ifrån Borgå, Probst. I. eller J. Lagus med betjänt från Borgå stift. Borgmästaren Eric Solitander med betjänt med flera andra svenskar från västra rikshälften, bo hos fabr. Holm (?).
Ur NT, lördagen 5 april 1800.
 
Ankomne resande måndagen 10 mars 1800.
Ryttmästaren von Kothen med betjänt från Åbolund (? Åboland? Åbo län?), hos garvare Ström.  
Ur NT, tisdagen 8 april.
 
Ankomne resande måndagen 10 mars 1800.
Löjtnanten Ulric C. Von Schantz med betjänt från Åbo, hos besökaren Trybom.
Ur NT, lördagen 12 mars 1800.
 
Ankomne resande onsdagen 12 mars 1800.
Prostarna Olof och Lars Hambreus från Ålands och Uppsala stift, hos hattmakare Söderbom.
Generalen Aminhoff med tvenne betjänter, hos sadelmakare och tillika åldermannen Didricsson.
Handlarna Pehr Melander från Gamla Karleby, Carl Caklin (Saklin? Sachlin?) från Kaskön (Kaskö?) och Lindberg från Nådendal, hos styrman Sandberg.
Handelsman Nils Malm från Jakobstad, hos madam Stenström.
Ur NT, torsdagen 24 april 1800.
 
Ankomne resande torsdagen 13 mars 1800.
Japhet (?) Michelsson Kaitala från Hollosta (Hollola?) i Finland. E. Ericsson Brusila från Kertola i d:o, hos timmerman Sandberg.
Ur NT, tisdagen 29 april 1800.
 
Ankomne resande torsdagen 13 mars 1800.
Gripenborg från Tavastehus, hos skeppare Tengmark.
Översten och riddaren Bergenstråhle från Nyland, hos vaktmästare (?) Löfgren.
Riksdagsman Adam Alopeus från Karelen och Marcus Johansson från Åbo län, hos tenngjutare Kruth.
Prof. Tengström från Åbo, hos glasmästare Carlsson.
Ur NT, torsdagen 1 maj 1800.
 
Ankomne resande fredagen 14 mars 1800.
Översten och riddaren C. (S.?) Armfelt från Sveaborg, hos bältare (?) Wistrand (?).
Ur NT, lördagen den 3 maj 1800.
 
Ankomne resande lördagen 15 mars 1800.
Löjtnanten vid Tavastehus regemente Florus Toll, hos troskkusken Stadig.
Doktor(en) Hornstedt från Finland på gästgivareg(ården).
Ur NT, lördagen den 10 maj 1800.
 
Jacob Schotte (Skotte?) och son försålde bland annat ”ett parti godt Finskt smör”, enligt en annons i NT, den  24 maj 1800. Kan det tänka sig att finska riksdagsbönder hade haft med sig det till riksdagen 2½ månad tidigare?
Ur NT, lördagen 24 maj 1800.
 
Fredagen den 20 juni 1800, står det i NT att A. Palmbom från Vasa var i staden, med en skeppslast råg.
Ur NT, fredagen 20 juni 1800.
 
Greve Spens och baron Mannerheim var ankomne resande lördagen 6 juni 1801, hos traktören Ryding i Norrköping.
Ur NT, lördagen den 6 juni 1801.
 
I juni månad 1801 kan man läsa i NT hur stadsborna i Norrköping samlar in pengar till de nödlidande i Björneborg… efter branden?!
”… för de olycklige i Björneborg insamlade borgerskapets talman Jeremia Moberg in pengar enligt deviserna:
1) af okände
2) bekände
3) till en hjälp för Björneborg
4) ej ditt bra för den fattiges klagan, eller ditt hjärta för oskuldens nöd.
Sammanlagt blir det flera hundra riksdaler.  
 
Insamlat material ur Norrköpings Tidningar anno 1800, i Norrköping 2000-07-24.

2003-03-12, 18:37
Svar #1

Utloggad Krister Lundmark

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 26
  • Senast inloggad: 2017-12-22, 17:14
    • Visa profil
Ankomne resande tisdagen 4 mars.  
... Riksdagsbönderna J. eller I. Nylin från Nylands län ...
Borde vara Johan (Henriksson) Olin från Sjundeå socken i Nylands län. Han var riksdagsman år 1800.

2003-07-30, 12:24
Svar #2

Utloggad Harri Blomberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 285
  • Senast inloggad: 2013-02-28, 15:08
    • Visa profil
    • gotala.blogg.se
För tillfället på besök i Vasa, Finland, hittade jag följande om en riksdagsman Klockars ifrån Nykarleby:
 
Från Nykarleby sockens kyrkby var den märkesman, vars politiska  gärning i oktober 1971 hugfästes med en minnesplatta i kommunalgården i Nykarleby: häradsdomaren Petter Pettersson Klockars (f. 1752. d. 1814.). Han var med vid riksdagen i Norrköping 1800 och utsågs till ledamot av styrelsen för Riksens Ständers Bank - bondeståndet hade förut varit orepresenterat där.
 
Måhända medverkade i sin mån denna utmärkelse till att Klockars vid Borgå lantdag 1809 valdes till bondeståndets talman. I sitt anförande inför kejsar Alexander I framhöll han på sina ståndsbröders vägnar storheten i att denne såsom Segervinnare Allernådigast behagat tillåta ett öfvervunnet folck at efter deras urgamla rätt och i den därtill förskrefne ordning inför Eder Keijserliga Maij: ts Höga Person sammankomma för att höras och samråda öfver sina egna angelägenheter.
 
Det ligger för övrigt en viss intressant symbolik i att talmansuppdraget gavs åt en bonde från den by där von Döbeln vunnit seger (Jutas), dagen före det blodiga Oravais nederlaget, som bröt folkets hopp. Han hade år 1808 varit medlem av Finska deputationen till S: t Petersburg såsom bondeståndets representant för Vasa län.
 
Källa:
Munsala sockens historia., författad av Bror Åkerblom, tryckt i Vasa 1972.

2003-08-05, 12:15
Svar #3

Utloggad Harri Blomberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 285
  • Senast inloggad: 2013-02-28, 15:08
    • Visa profil
    • gotala.blogg.se
Här på Universitetsbiblioteket i Göteborg finns en bok som heter Förteckning över Bondeståndets ledamöter vid riksdagarna 1710-1800, skriven av Ludvig Mårtensson, tryckt i Stockholm 1937. Däri hittar jag följande om den finländska representationen i Norrköping anno 1800, på sidorna 187-196.
 
1800 ÅRS RIKSDAG.
 
ÅBO OCH BJÖRNEBORGS LÄN.
Vehmo och nedre Satagunda härader.
Biri, Marcus Johansson, bonde, Mullila by, Eura Åminne.
 
Pikie och Haliko härader.
Michola, Gustaf Mattsson, nämndeman, Kaukola by, Uskela.
 
Masko härad.
Luka, Jacob Jacobsson, nämndeman, Hummickala by, Masko.
 
Virmo härad.
Södergrannas, Michel Mårtensson, nämndeman, Hväsby, Korpo.
 
Övre Satagunda nedredels härad.
Nisu, Thomas Söfringsson, bonde, Wehmais by, Tyrwis.
 
Åland.
Mattsson, Anders, skattebonde, Bamböle by, Finström.
 
KYMMENEGÅRDS LÄN.
Borgå och Kymmene härader.
Storstötas, Johan Johansson, skattebonde, Backböle by, Mörskom.
 
Storsavolax domsaga.
Laurikain, Bengt Pettersson, åbo (Asila by, enligt Bondeståndets protokoll), S:t Mickell.
 
Hållola härad.
Martila, Matts Arfvidsson, skattebonde, Köperilä by, Ithis.
 
SAVOLAX OCH KARELENS LÄN.
Rautalambi domsaga.
Korhonen, Eric, nämndeman, Kärkäs by, Rautalambi.
 
Lillsavolax övre härad.
Wänänen, Petter, nämndeman, (Märdolax by, Cuopio, enligt Bondeståndets protokoll).
 
Lillsavolax nedre härad.
Pöllänen, Matts, nämndeman, Ahvensalmi by, Randasalmi.
 
Karelens övre och nedre härader.
Alopaeus, Adam Henricsson, bonde, Kereli by, Kesälax.
 
NYLANDS OCH TAVASTEHUS LÄN.
Övre Sexmäki härad.
Ylinen, Simon Jöransson, bonde, Wingia by, Längelmäki.
 
Nedre Sexmäki härad.
Brusila, Eric Ericsson, skattebonde, Kerkola by, (Jankala, enligt Bondeståndets protokoll).
 
Övre och Nedre Hålolla häraders domsaga.
Kaitala, Japhet Michelsson, bonde, (Katalois by, enligt Bondeståndets protokoll), Lampis.
 
Övre Satagunda övredels härad.
Sikojärwi, Vilhelm Johansson, bonde, Sorcka by, Birckala.
 
Raseborgs östra och västra härader.
Lindas, Johan Olin, bonde, (Svartbäcks by, enligt Bondeståndets protokoll), Sjundå.
 
Borgå härad.
Se Kymmenegårds län.
 
VÄSTERBOTTENS LÄN.
Västerbottens södra domsaga.
Johansson, Per, nämndeman, Wästerhiske by, Umeå.
 
Piteå, Råneå, Överkalix och Nederkalix socknar.
Nilsson, Nils, bonde, Prästholm, Råneå.
 
Luleå socken.
Wallöf, Johan Eric, bonde, Björsby, (Neder) Luleå.
 
Nedertorneå och Karl Gustavs tingslag.
Mustaparta, Isac Nilsson, Nedervojakala by, (Neder) Torne.
 
Övertorneå tingslag.
Mättavainio, Johan Carlsson, Njemis by, Öfwer Torne.
 
VASA LÄN.
Korsholms södra härader.
Mickells, Hans (Hansson, enligt bondeståndets protokoll), häradsdomare, (Finby, Närpes, enligt Bondeståndets protokoll).
 
Österbottens medledels domsaga.
Klockars, Pehr, nämndeman, Kyrkobyn, Nycarleby.
 
Österbottens östra domsaga samt Vitasari socken.
Tapanimäki, Eric Jöransson, bonde, (Hangavesi, Ruovesi, enligt Bondeståndets protokoll).
 
ULEÅBORGS LÄN.
Österbottens norra domsaga.
Pickarain, Matts, nämndeman, Uleåsa by, Uleå.
 
Kemi härad.
Oinas, Anders, åbo, (Hätäjerwi by, Pudasjärfvi, enligt Bondeståndets protokoll).
 
Cajana härad.
Schroderus, Johan Isaac, åbo, (Alasotkamo, Sotkamo, enligt Bondeståndets protokoll).
 
Nedan finns en sammanfattning av ovanstående författares förord, sidorna III-IV.
 
Till grund för den här publicerade förteckningen över bondeståndets ledamöter vid riksdagen 1800 ligga i främsta rummet de i Riksarkivet förvarade riksdagsfullmakterna.
En strävan har varit att meddela varje riksdagsmans valkrets, för- och efternamn, titel, gård och hemsocken. Viss komplettering har gjorts i den av Bondeståndets riksdagsprotokoll införda lista över ledamöterna.
Det har ansetts önskvärt att bibehålla fullmakternas stavning av namnen på personer, gårdar och socknar. För de sockennamn, som angivits inom klammer, ha emellertid modernt stavningssätt använts.
 
Vid återgivandet av valkretsarnas namn har modern stavning använts, dock endast för riksdagsmännen i nuvarande Sverige (alltså i VÄSTERBOTTENS LÄN), under det att det ansetts lämpligt att återgiva även valkretsarna för de finländska ledamöterna med den i fullmakterna förekommande stavningen.
Det måste också framhållas, att den samtida länsindelningen bibehållits. Uppgiften på länet efter ett sockennamn avser således icke det län, där ifrågavarande socken ligger, utan det län, till vilket den vid år 1800 hörde.
Även om det är diskutabelt, hurvida efternamnen på -son för den tid, förteckningen omfattar, kunna betecknas som efternamn i vår tids bemärkelse, har det dock ansetts lämpligast att under dem förteckna alla riksdagsmän.

2003-08-06, 11:19
Svar #4

Utloggad Harri Blomberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 285
  • Senast inloggad: 2013-02-28, 15:08
    • Visa profil
    • gotala.blogg.se
Två samtida målningar är kända ifrån den tre månader långa riksdagen i Norrköping med start den 10 mars 1800, vars höjdpunkt var Gustav IV Adolfs kröning den 3 april. Konstnären Karl Fredrik Breda var med och fäste på duken det ögonblick då ärkebiskopen satte kungakronan på Gustav Adolfs huvud i S: t Olai kyrka, men jag ska nedan visa en annan tavla som egentligen är i färg, men här visas i svartvita gråskalor.  
 

 
Den föreställer ett uppskattat inslag under riksdagen 1800. I Motala ströms forsar var några riksdagsmän från Uleåborg på en forsfärd. Motivet är efter original av C. R. Elfström och i bakgrunden ser vi från vänster sockerbruket Gripen, Knäppingsborg, Holmentornet och Gamlabro. Stadsvyn är även i denna dag ganska sig lik.

2003-08-06, 12:41
Svar #5

Utloggad Harri Blomberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 285
  • Senast inloggad: 2013-02-28, 15:08
    • Visa profil
    • gotala.blogg.se
Man skulle lätt kunna tro att vår lilla historia om forsfärden i Norrköping skulle vara avklarad, men icke för i min boksamling har jag en bok som heter ”Hundrade minnen från Österbotten”, skriven av Sara Wacklin. Min upplaga är tryckt 1919 i Helsingfors. Författarinnan beskriver ett Uleåborg i brytningstiden från att vara en stad i norra Sverige till att vara en av ryska kejsardömets västligast belägna städer.
En av underrubrikerna heter Stora forsen och Pikkarainen, detta skrivna stycke berör forsfärden i Norrköping anno 1800, fångat som motiv av C. R. Elfström.
 
På sidorna 114-115 berättar Wacklin om riksdagsmannen Pikkarainen, som besökte Norrköping 1800:
 
”Den mest bekanta bland Uleåfallens forsstyrare var bonden Pikkarainen, vars gård låg vid älvkanten, ungefär en fjärdedels mil från Uleåborg. Mannen var välmående, hade en älskad hustru och en vacker dotter. Pikkaraises Lisu hade både för sin skönhet och sin förmögenhet fått många friare till och med ibland stadens förnämsta handlande, ehuru hon slutligen valde sin man ur sitt eget stånd. Gubben Pikkarainen själv var en lång, smärt och vacker gestalt. Då konung Gustav IV Adolf och hans gemål (Fredrika Dorothea Wilhelmina) besökte Uleåborg (sommaren 1802), fick Pikkarainen tillfälle att för dem visa sin skicklighet.
 
Vid älvkanten helt nära den brusande forsen hade man upprest en altan, vars golv betäcktes med blått kläde. De kungliga med sin svit begåvo sig till altanen för att därifrån betrakta det skådespel, som för dem var tillställt.
 
Ovanför forsen visade sig Pikkarainen i en fyrbörding (så kallades det största slaget av forsbåtarna). Tvenne bönder sutto vid årorna, men hans egen resliga figur stod i bakstammen. Han var klädd i sin sommar-högtidsdräkt, äkta röd väst med stålknappar, mångbrokig silkeshalsduk och vida, snövita skjortärmar. På hatten hade han ett polerat stålspänne, som blixtrade i solstrålarna. Man såg honom vända förstäven emot forsen, årorna gåvo båten en alltmera ökad fart och hastigt flög den utföre, så att den ofta blev osynlig bland forsens fradgande böljor, och de höga åskadarne endast med häpnad kunde urskilja det blixtrande spännet av Pikkaraises hatt, där han stolt höjde sitt huvud över de yrande virvlarna, som han besegrat.
 
Pikkarainen blev riksdagsman i Norrköping 1800. Åsynen av Motala-älvens fall vid denna stad lockade den djärva forsfararen till ett försök, som väckte allmän beundran. Han byggde nämligen en båt och i den kungliga familjens, många främlingars och otaliga åskådares närvaro styrde han en vacker dag den lätta farkosten utför Motalafallet.
Då Pikkarainen hemkom från denna riksdag, bar han tvenne silvermedaljer på bröstet. Då han sedermera var böndernas ombud på lantdagen i Borgå, skänkte honom kejsar Alexander den tredje medaljen, som var av guld och bars om halsen i rött band.”  
 

Bildtext: Forsfarare i Uleåborg, omkring 1800-talets hälft. Motiv av Johan Knutson, ur ”Finland framstäldt i teckningar”.

2003-08-08, 14:04
Svar #6

Utloggad Harri Blomberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 285
  • Senast inloggad: 2013-02-28, 15:08
    • Visa profil
    • gotala.blogg.se
Rådman Josef Hannelius (f.1736. d.1804) i Kristinestad, som var hemma från Ilmola (Ilmajoki på finska), var Kristinestads representant vid riksdagen i Norrköping år 1800. (1)
 

En mässhake av svart sammet och kantad med silvergalonsband, samt Jehovas namn på framsidan och ett kors på baksidan, skänktes av rådman Josef Hannelius till Ulrika Eleonora (gamla) kyrka i Kristinestad. Ännu i dag kan man i dagens nya kyrka se mässhaken med gåvogivarens initialer JH på framsidan och årtalet 1782 på baksidan. (2)
 
Josef Hannelius var en stadens rikaste män och räknades in i första klassen i en av magistraten år 1797 upprättad förteckning, förmögenheten bestod tre år senare av 1215:- i ”ren egendom i hela riksdaler banco”, enligt ”Förteckning på de Innevånare uti Christinestad och Wasa Län som enligt Kongl. Kungjörelsen af den 15. Junii 1800 komma att taxeras till afgift efter förmögenhet”. År 1800 var Josef Hannelius stadens rikaste man. (3)
 
1) Jokipii 1984, sidorna 414-415.
2) Ibid, sidan 415.
3) Ibid, sidorna 478-479.
 
Källa: Mauno Jokipii (Red.) - ”Kristinestads historia I” - Vasa 1984.

2003-08-08, 16:55
Svar #7

Utloggad Harri Blomberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 285
  • Senast inloggad: 2013-02-28, 15:08
    • Visa profil
    • gotala.blogg.se
I Helsingfors skedde riksdagsmannavalet - benämningen herredagsman hade vid denna tid kommit ur bruk - till riksdagen i Norrköping 1800 den 14 februari samma år. Därvid yppade sig tvist mellan handelssocieteten och hantverkarna, av vilken den förra ville efter vanligheten utse endast en riksdagsman - och självfallet en handlande eller vederlike -, medan de sistnämnda önskade utse två, vilket betyder att de ville ha en egen representation. Tack vare den graderade röstskalan segrade de handlande. Råd- och handelsmannen Anders Byström utsågs till riksdagsman. Han hade deltagit i en annan riksdag i Stockholm 1786. De postulat som uppsattes, benämndes riksdagsmemorial. År 1800 beviljades 3 rd. i dagtraktamente, men det var måhända riksgäldsmynt. Byströms räkning på skjuts - med två hästar runt Bottenviken - och uppehälle steg till inte mindre än 569 rd.
 
1800 års riksdags stora fråga blev myntrealisationen, avsedd att återställa myntvärdets enhetlighet, som hade rubbats genom riksgäldssedlarnas förfall. Beslut fattades om en för dess genomförande nödigbefunnen engångsbeskattning av all förmögenhet och om den vanliga bevillningens förhöjning under en tid av 15 år. Programmet visade sig likväl omöjligt att oförändrat genomföra; riksgäldsmyntets värde stannade vid 2/3 av det nominella. En stor fördel var dock, att kursen fixerades.
 

Anders Byström, handlande, rådman, politieborgmästare och tvenne gånger riksdagsman. Byström bär ”svenska dräkten”. Målning av Nils Schillmark.  
 
Anders Byström, föddes med stor sannolikhet någon gång under första hälften av 1720-talet (1723-1724). På gamla dagar lyckades Anders Byström bli politieborgmästare; han avgick 1794 och tilldelades assessorns namn. Han var gift med Gustafva Merthen, dotter till politieborgmästaren i Åbo Karl Merthen.
 
Anders Byström hade i slutet av 1780-talet erbjudit sig att bli politieborgmästare utan lön. Landshövdingen rekommenderade honom som en kunnig, nitisk och dugande man, som bland annat hade gagnat staden genom anläggandet av stora tobaksplantager, och K. M. gav sitt bifall den 6 maj 1789. Byström var en själafrände till justitieborgmästaren Johan Kuhlberg. På rekommendation av vicelandshövding von Willebrand och på grund av vad konungen personligen hade sig bekant om sökandens under krigstiden ådagalagda undersåtliga nit beviljade Gustaf III den 1 oktober Byströms anhållan om fullmakt som ordinarie politieborgmästare med samma lön som hans föregångare i tjänsten.
 
I likhet med Kuhlberg var Byström en ekonomisk mångfrestare, som gjorde av med mycket pengar och synbarligen alltid var i behov av mera. Redan i trettioårsåldern - år 1754 - gjorde han konkurs men lyckades arbeta upp sig igen. Som en kuriositet må nämnas, att en av hans kreditorer var Eva Merthen i Berlin, ”hertiginnan av Finland”, borgmästaredottern från Åbo, som följde lyckoriddaren Jakob Keith genom växlande öden tills han år 1758 föll som preussisk fältmarskalk. Byström var gift med hennes syster Gustafva.
 
År 1786 lånade Byström ur barnhuskassan 1 700 rd. sp. på två år, men tio år senare hade han ännu inte återbetalat någonting. När han efter avslutningen av Gustaf III: s krig vistades i Stockholm, uppvaktade han på magistratens anhållan konungen för att lyckönska till fredsslutet. Självfallet krävde han ersättning. Man erbjöd honom 100 rd., han fordrade minst 200. Men den gången spände han bågen för högt: magistraten och de äldste läto frågan förfalla.
 
År 1794 anhöll Anders Byström om avsked från sin borgmästaresyssla. Han avgick under högtidlig ceremoni med tal och komplimanger. Han erhöll hela sin lön i pension. Efterträdaren skulle arbeta utan ersättning, så länge Byström levde. Vilket han gjorde till år 1802.
 
Ständermötet i Norrköping år 1800 var den sista svenska riksdag, till vilken Helsingfors och övriga Finland sände ombud.
 
Källa: Hornborg, Eirik: ”Helsingfors stads historia, II delen. Perioden 1721-1809.” - Helsingfors 1950, sidorna 356, 357, 358, 387, 389, 486 och 504.      
(Anders Bystöms härstamning är en aning osäker.)

2004-05-06, 13:45
Svar #8

nina

Hej!  
Är det någon som vet något om Matts Johansson Backman, född 1732, Voitby? Han var riksdagsman och omskriven i Korsholms historia. Är det någon som har mera information om honom?
Mvh, Nina

2004-05-07, 11:01
Svar #9

Kerstin Thölix

Hej Nina!
Vänd dig till http://www.nettika.net/wasaroots/.
Där finns det dom som kan hjälpa dig att få reda på något om Matts.

2004-05-07, 14:04
Svar #10

nina

Tack så mycket för tipset, Kerstin!
 
Mvh, Nina

2004-12-22, 21:20
Svar #11

Rune Forsgren

1939-1986 redigerade Sten Landahl en serie Bondeståndets riksdagsprotokoll i 13 utgåvor, täckande perioden 1720-1779. Innehåller förutom de rena protokollen även en hel del tidsbilder. Bl a visas att våld mot politiker fanns redan då, ovan nämnde Mats Johansson Backman blev överfallen medan han pratade med väljare.

2005-01-16, 18:05
Svar #12

Nina Martins

Hej Rune!
 
Tack för ditt svar! Jag såg det inte förrän nu! Men du har ju också tipsat mig om det på Westside! Tusen tack!
 
Mvh,  Nina

2005-02-10, 21:00
Svar #13

Nina Martins

Rune,
 
Vet du om Matts Backman är nämnd i  
alla 13 delarna av Riksdagsprotokollet?
 
 
Mvh,
 
Nina

2007-02-12, 17:15
Svar #14

Henrik Othman

Riksdagsmännen Isac Nilsson _Mustapasta_ måste rimligtvis vara en felskrivning för MustapaRta; Svartskägg. Kan inte tänka mig att ordet pasta var använt i finskan vid denna tid, allra minst i personnamn.

2007-07-13, 14:38
Svar #15

Jaakko Jurvansuu

Anders Oinas, Finland Pudasjärvi socken Hetejärvi by Oinas Nr 1 börde hemmans husbonde ungefär 1799-1822, riksdagsman av Oulu län Kemi härads bondeståndets representant i Norrköpings riksdagen 1800 i Sverige 12.3.-15.6. Född 30.3.1750 Pudasjärvi Hetejärvi Oinas dött 23.10.1822 i samma plats dödorsaken slag. Föräldrar Oinas hemmans Nr 1 husbonde ungefär 1754-1798 häräds nämndeman Henric Andersson Oinas och Anna Liikanen eller Perätalo, dotter av Anders Mattsson Liikanen från Pudasjärvi. Maka 1773-1818 Anna Keränen född 1748 i Pudasjärvi dött 1818 Oinas Nr 1 dödorsakan slag. Makans föräldrar Anders Andersson Keränen och Carin Mårtensdotter Pätsilä från Pudasjärvi. Barn: Carin f.1774, make Anders Puhakka från Utajärvi socken; Henrik Oinas eller Rautio f.1755 d.1844 maka Anna Henriksdotter Kanniainen från Ylikiiminki socken; Anna f.1777 d.1851 make Matts Mattsson Pätsi eller Jurvanen från Hetejärvi by; Anders f.1779 maka Elsa Eriksdotter Oinas eller Panuma från Pudasjärvi socken; Maria f.1782 make PehrAndersson Ojala från Utajärvi socken; Ericus f.1784 d.1819 maka Anna Olofsdotter Ruottinen från Pudasjärvi socken; Joseph f.1787

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna