ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 2010-10-04  (läst 6149 gånger)

2004-08-15, 17:19
läst 6149 gånger

Tage P ersson

Hej jag söker en Hans Andersson Rosenberg f1868 1006 i Bästekille Mellby församling L län Han var skräddare emigrerade till Malderohill London troligen i början av 1900 talet Fins det några släktingar Var söker man?

2004-08-16, 13:28
Svar #1

Utloggad Lena A Löfström

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 964
  • Senast inloggad: 2022-11-01, 10:39
    • Visa profil
Tage,
 
i 1901 års engelska folkräkning finner man en Martin Rosenberg vars ålder verkar stämma in på Din Hans. Han är 32 år gammal och arbetar som skräddare/tillskärare i London, Formerly Hampstead.
 
Det finns fler Rosenbergs vid samma tid i London och de verkar alla varit skräddare.
 
Om Du följer länken nedan kan Du själv söka och dessutom beställa en digital kopia av själva blanketten, som innehåller lite mer information.
http://www.1901census.nationalarchives.gov.uk/
 
Mvh
Lena A L

2004-10-18, 15:59
Svar #2

robert01

I?m lookng info about my ancestors. One of my ancestors was Johanna Bennet (1688-1756) she was daugther of Jacob Bennet of Grubet (1640-1690)  and Christina Kinnemond (1634-1693). Jacob (James) Bennet of Grubet was cavalry major in Abo. He was son of William Bennet of Grubet and Jeanna Bonnar. Christina Kinnemond was daughter of Thomas Kinnemond (-1657) and Christina Scott. Thomas Kinnemond was Swedish oberst and commandant of D?nam?nde. Christina Scott was daughter of swedish colonel Jacob (James) Scott (-1635) and Margareta Gibson. Does anybody knows anything about these people or about their ancestors.

2004-11-25, 16:03
Svar #3

Utloggad Sebastian Casinge

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 428
  • Senast inloggad: 2024-02-20, 22:02
    • Visa profil
Rörande släkten Londicer (i synnerhet Georg Jacob 1769-1840) som diskuterats tidigare på sidan, se Carlander, Svenska bibliotek och ex-libris, del III, s.180.

2004-12-12, 21:24
Svar #4

Utloggad Kaj Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 628
  • Senast inloggad: 2009-03-25, 06:41
    • Visa profil

Från den skotska byn Banff anländer på 1760-talet bröderna Robert och Alexander Innes till Göteborg. De har redan en halvbror i staden på sin mors sida. Robert är en av 20 initiativtagare till Royal Bachelor Club, som bildas med en charter 1769 under G III:s beskydd. I medlemsmatrikeln till RBC uppges Robert vara född 1745. Bröderna uppges i olika sammanhang vara ”handlande”. De har inte lämnat några lätt följda spår i de svenska kyrkböckerna. En födelsenotis har jag kunnat hitta, det är när hushållerskan Ulrica Dorothea Lundberg 1801 föder en ”oägta” dotter Margareta Ulrika och faderns uppgavs vara Alexander Innes, engelsk handelsman. Margareta Ulrika tar också senare sin förmodade faders efternamn, när hon flyttar till Nya Varvet i Göteborg för att gifta sig med Abelard Kellmodin.  
 
Från staden Banffs hemsida finns en länk till gamla gravstenar. Släkten Innes är en av de mest representerade släktena på gravplatsen - säkert flera av dem släktingar till Robert och Alexander.
 
Är det någon som har mer kunskap om dessa bröder Innes, eller vet bra tänkbara källor? Var kan jag tänkas hitta mer konkret information om de handelsmän och hantverkare som under 1700-talet besökte Sverige? Några blev ju bofasta här, men jag tror att bröderna Innes möjligen återvände hem. Skotska handelsmän - var de medlemmar i andra religiösa samfund än den svenska protestantiska, och finns det några publicerade dokument därifrån? Vilka möjligheter finns att få fram uppgifter från Skottland?
 
Mvh
Kaj Andersson

2004-12-15, 17:45
Svar #5

Utloggad Kaj Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 628
  • Senast inloggad: 2009-03-25, 06:41
    • Visa profil
Klanen Innes i Göteborg?
 
Så fick jag då till slut överge den internetbaserade släktforskningen för ett besök på Landsarkivet i Göteborg. Personalens kunskaper och servicevilja överglänser Google med hästlängder! Och resultatet av detta första 2-timmarsbesök besök gav mej en helt annan bild av klanen Innes förmodade närvaro i Göteborg än vad jag tidigare trott. Eftersom jag har efterlyst hjälp i detta forum ska jag meddela resultatet så här långt:
 
Alexander (född 1763) och Robert Innes bildade familjer i Göteborg, de anlände någon gång före 1769. Detta år står Robert som en av 20 män, många skottar, som bildar Royal Bachelors Club i Göteborg.
Åtminstone Alexander avled i Göteborg, före april 1862. Då säljer nämligen de två efterlevande barnen (Margareta Ulrika avled redan 1844) Sara Eufemia och Robert Alexander fastigheten 1. roten 8 (vid Vallgatan-Larmgatan) som Alexander köpte 1848 för 22 000 riksdaler. Alla tre barnen hade Alexander tillsammans med Ulrica Dorotea Lundberg, född 1776. Paret gifte sig aldrig men lever tillsammans, och alla tre barnen står antecknade som ”oäkta”. Idag får man väl betrakta dem som sambobarn:
 
Margareta Ulrika Innes  1801-03-30 - 1844-02-09
Sara Eufemia Innes 1805-07-27 - 1884-12-05
Robert Alexander Innes 1809-12-02 - 18..-..-..
 
Robert har jag ännu så länge lite mindre på. Han är förmodligen född 1745, och får tillsammans med Georgina Eleonora (eller Eleonora George) sonen Robert. Han föds 1792-07-15, och flyttar från Kristine församling i Göteborg redan 1807.
Förutom mer uppgifter om Robert, behöver jag nu få tag på den felande länken mellan Skottland och Sverige. Jag skrev tidigare att de kom från byn Banff, troligare är att deras släkt finns i Banffshire, som är landskapet med Banff som huvudort. Hypotesen om att bröderna är en del av klanen Innes har jag kvar, och all hjälp i detta sökande tas tacksamt emot!
 
Mvh
Kaj Andersson

2004-12-15, 23:35
Svar #6

Utloggad Lena A Löfström

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 964
  • Senast inloggad: 2022-11-01, 10:39
    • Visa profil
Är Du alldeles säker på att Alexander var född 1763. Han måste i så fall ha varit en liten parvel då han kom till Göteborg med sin bror om de kom före 1769.  
 
I Skottland föds detta år endast en Alexander Innes men han kommer inte från Banff.
 
19 Jul 1763 INNES ALEXANDER  
föräldrar JOHN INNES/ELIZABETH GRANT han föddes i GRANGE (källa: GRO)
 
Däremot föds en Alexander i Banff 1749, hans far heter dessutom Robert.
 
21 Mar 1749 INNES ALEXANDER  
fader ROBERT INNES/ ingen mor noterad, född i  BANFF  
 
När det gäller Robert så fann jag faktiskt en Robert Innes född 1744 i Banff
 
30 Sep 1744 INNES ROBERT  
far ROBERT INNES/ ingen mor noterad, född i BANFF.  
 
Som Du ser så hette även hans far Robert.  
 
Modern kan eventuellt vara MARGARET GILCHRIST då jag funnit en vigsel mellan en Robert Innes och henne den 3 Jan 1740 i BANFF. Tidsmässigt stämmer det ju bra in.
 
Att Alexander aldrig gifte sig med sin svenska dam kan det möjligen ha berott på att han i själva verket redan var gift? Jag har funnit två vigslar mellan en man Alexander Innes i Banff. Den ena 1789 med Ana Anderson och sedan 1797 med Mary Wright.
 
GRO= General Register Office for Scotland (GROS)
 
Mvh
Lena A L

2004-12-16, 10:56
Svar #7

Utloggad Kaj Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 628
  • Senast inloggad: 2009-03-25, 06:41
    • Visa profil
Hej Lena!
Nej, jag är inte helt säker på Alex. Innes födelseår. I registerböckerna på Landsarkivet finns emellertid några angivelser som kan tolkas som att han är 13 år äldre än sin sambo, hennes födelseår (1776) är säkrare. Köpet av fastigheten 1:8 sker i april 1848. Jag antar att Alexander måste ha varit i livet vid denna tidpunkt. Därför förefaller födelseåret 1749 något för tidigt. Det får bli ett nytt besök på Landsarkivet.
Du har helt rätt när du skriver att han bara kan vara en parvel om han är en 19 år yngre bror till Robert. Det finns ju ett alternativ - Alexander är en son till den Robert som kommer till Göteborg. I så fall kan han vara född i Göteborg. Dina funderingar kring Alexanders eventuella skotska fruar förefaller rimligt för mej. De hittillsvarande spåren som jag har efter Alexander i Göteborg är enbart från tidigt 1800-tal. Han kan ha kommit till Sverige betydligt senare än sin bror, efter en påbörjad relation med en skotsk kvinna.  
Din uppgift om Robert Innes född 1744 i Banff är intressant. Den uppgiften stämmer med de andra källor jag har (som inte är källdata utan overifierade uppgifter). Jag har lagt ut några frågor på skotska siter, får se om de också ger något. Enligt en källa skulle Roberts mor ha gift om sej med fadern Robert Innes när hennes första make - en Tarras - avled i relativt unga år. Kan du se om det finns ett gifte mellan en man Tarras och Margaret Gilchrist i Banffshire ev Banff?
Stort tack för hjälpen så här långt, Lena!
Mvh
Kaj A.

2004-12-16, 23:21
Svar #8

Utloggad Lena A Löfström

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 964
  • Senast inloggad: 2022-11-01, 10:39
    • Visa profil
Hej igen Kaj,
 
får jag lov att säga BINGO! Jodå visst var Margaret Gilchrist gift med en Tarras före sitt giftemål med Innes.
 
22 Oct 1727 TARRAS ALEXR & MARGARET GILCHRIST/ M in BANFF  
 
De fick uppenbarligen en massa barn tillsammans, dock oerhört osäkert om de överlevde första dygnet
 
1 Sep 1728 TARRAS
 ----- TARRAS/ ingen moder angiven (verkar vara mer regel än undantag i just Banff) U BANFF  
2 29 Sep 1729 TARRAS
 ----- TARRAS/  BANFF  
3 26 Nov 1730 TARRAS
 ----- TARRAS/ U BANFF  
4 16 Mar 1732 TARRAS
 ----- TARRAS/ U BANFF  
 
som Du ser så fick de aldrig några namn dessa barn. Men så till sist då 1733.....
 
1 Jun 1733 TARRAS JAMES  
far TARRAS/ M BANFF  
 
Hette möjligtvis halvbrodern som redan fanns i Göteborg James???
 
Källan samma som ovan. Man kan beställa utdrag ur dessa kyrkböcker mot en kostnad av ? 10. Du får hojta till om Du vill att jag beställer något åt Dig.
 
Mvh
Lena A L

2004-12-17, 00:12
Svar #9

Utloggad Lena A Löfström

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 964
  • Senast inloggad: 2022-11-01, 10:39
    • Visa profil
Kaj,
 
jag har funnit Alexanders testamente. Det är daterat 20 May 1818. I testamentet nämns många släktingar, bland annat en tvillingbror samt de barn Du räknat upp ovan.  
 
Margaret Ulrica Innes
Sarah Euphemia Innes
Robert Alexander Innes
 
Även Ulrica Dorotea Lundberg nämns.
 
Jag har testamentet i pdf-format men har inte Din mailadress. Kan Du maila mig utanför detta forum så får Du över testamentet till Dig.
 
Mvh
Lena A L

2004-12-17, 11:17
Svar #10

Utloggad Kaj Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 628
  • Senast inloggad: 2009-03-25, 06:41
    • Visa profil
Lena!  
 
Enligt de uppgifter jag har hette den förste Tarras i Göteborg John (1732-1805). Uppgiften tror jag stämmer, han var en väldokumenterad handelsman här. Jag besökte Landsarkivet igår igen, och fick av en slump se Wilhelm Bergs Genealogiska anteckningar om Göteborgssläkter. I ser. II, vol 5-6, sid 236, finns familjen Innes!  
 
Flera av de uppgifter du tagit fram bekräftas även där (förmodligen samma källa?), och i bouppteckningsregistret återfinns ytterligare uppgifter. Dock hade jag inte hittat en enda uppgift om Innes skotska ursprung utan din hjälp, så här har du verkligen gett mej draghjälp. Testamentet ska bli intressant att läsa.
Än en gång tack!  
 
Så här ser numera min bild ut av Innes i Göteborg, för en vecka sedan hade jag bara ett enda namn - Margareta Ulrika Innes.
 



2005-01-08, 23:10
Svar #11

Utloggad Gun-Britt Lindblad

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 453
  • Senast inloggad: 2008-10-18, 20:53
    • Visa profil
Vet någon något om en man vid namn Theodor Fastrup. Jag har en bild av honom i uniform. Uniformen verkar se ut, som den uniform de hade i boerkriget eller i första världskriget. Theodor Fastrup har stor hatt och tre v-liknande ränder på höger ärm av uniformen, samt någon slags liknande ridbyxor och ett band av patronhylsor snett över bröstet.
Tror bilden är sen sekelskiftet ca.
Fotot är taget hos Pettigrew and Amos 131 Leith Walk Edingburg.Så antagligen bodde han i Edingburgh.
Theodor eller hans släktingar tillhör nog från början antingen en dansk eller svensk släkt. Släktnamnet bör vara Fastrup eller möjligen Therkildsen
Tacksam för alla slags uppgifter.
Gun-Britt Lindblad
maila mig gärna och jag svarar gärna
gun-britt.lindblad@telia.com

2005-02-25, 09:21
Svar #12

Utloggad Gun-Britt Lindblad

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 453
  • Senast inloggad: 2008-10-18, 20:53
    • Visa profil
Hej igen.
 
Återkommer här med en ny forskarfråga. Min förra fråga får bli olöst än så länge.
Har nu fått bekräftat via Karlshamns Död- och Begravningsbok FI (1905-1916) sid. 217 dessa fakta om min farfars bror Gustav Adolf Fastrup.
 
1909 Nr 116 Dec 5 Död.
Namn: Gustav Fastrup,sjöman ,född 1879 2/3
Dödsorsak: Lunginflammation
Dödsort: Leith, Skottland
Enl. skrifvelse från Bella i Leith. Begraven i Leith af lutherska pastorn och kyrkoherden där, James M Scott enligt skrivelse från Leith af den 19/12 1909.
 
Känner någon till om farfars bror hade någon egen familj i Scottland? Begravdes han 19/12 och på vilken kyrkågård i Leith i så fall? Fanns där någon sjömanskyrkogård? Och varför begravdes han i Leith och inte i Sverige? Gjorde man så när någon sjöman dog utomlands? Eller bodde han i Leith? Om jag förstått rätt är Leith en del av Edinburgth.
 
Jag har två släktkort från Edingburgh ,från år 1900 ca, med för mig totalt okända människor på. Bl.a ett, med en man i uniform ,typ från boerkriget Det sägs att dessa ska vara vara släktingar till mig. Korten är tagna i en atelje i Edingburgh och av mycket tjock papperskvalite, med ateljens namn tydligt inskrivet på.
 
Kanske kan dessa människor då vara släkt till farfars bror Gustav Adolf, som ligger begraven i Leith. Han var ju ändå 30 år när han dog. Eller så är det Gustav Adolf själv ,som är på korten från Edingburgh , som min släkting då skrivit ned ett felaktigt förnamn Teodor Fastrup på.
Jag vet ju heller inte hur länge Gustav Adolf varit sjöman, han kan ju  mycket väl ha deltagit i t.ex boerkriget innan.
Tacksam  för allt jag kan få veta om farfars brors anknytning till Skottland. Och om ev fler släktingar som finns i Skottland.

2005-03-04, 09:57
Svar #13

Utloggad Gun-Britt Lindblad

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 453
  • Senast inloggad: 2008-10-18, 20:53
    • Visa profil
Hej igen
Med risk för att verka tjatig så söker jag nu här igen efter någon ,som kanske vet något om farfars bror Gustav Adolf född 1879 2/3.
Har fått nya uppgifter på honom. Följande gäller.
Han var sjöman. Död 5 dec 1909 och begraven i Leith Skottland. Begraven av Lutherska pastorn o kyrkoherden James M Scott.
 
Har nu hittat följande uppgifter på farfars bror Gustav Adolf . Inskrivna i Naturalisations published in the Jewish Chronicle between 1902-1906
 
Fastrup Gustav Adolph Johnston  15 Lindsey Road, Leith. Sweden Nov-05  08/12/05 p 34.
 
Farfars bror var inte av judisk börd, så  kan detta vara fel? Eller har han gift sig med en judinna?
Tacksam också för hjälp med om farfars bror Gustav Adolf bodde på den angivna adressen 15 Lindsey Road, Leith. Och hade han någon familj? Ev barn?
Mvh
Gun-Britt

2005-05-10, 13:21
Svar #14

Sara Oliv

Min morfars morfar hette James Young och kom från Skottland till Partille någon gång före 1850. Han skall ha varit jordbruksinspektor. Han gifte sig med Charlotte Svedberg och fick barnen Robert, James och Mary. Finns det någon som har några uppgifter om honom?

2006-01-24, 19:42
Svar #15

Patrik Larsson

jag skulle vilja veta mer om den skottska släkten philp som kom till sverige på 1600 talet
 
MVH patrik

2006-01-25, 19:48
Svar #16

Bo Nordenfors (Nob)

Adl.ätten  Philp  Nr 242
 
Skotsk adlig ätt   introducerad  1638.
 
Du finner mer i Elgenstierna.

2006-03-22, 14:53
Svar #17

Utloggad Gun-Britt Lindblad

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 453
  • Senast inloggad: 2008-10-18, 20:53
    • Visa profil
Kan någon ge mig bra tips på hur jag hittar farfars bror i Skottland? Han var sjöman och dog i Leith, Edingburg 5 Dec 1909 ,30 år gammal. Han ligger också begravd i Leith.
Han var född i Karlshamn 2/3 1879. Men där finns han endast dödförklarad i papperen.
Jag har ett foto ,som är taget i Leith och som jag tror är ett bröllopsfoto på honom och hans troliga fru.
Har  på mormonernas släktforskning hittat honom i den judiska kalendern och då också angiven som skriven på en gatuadress. Farfars bror var inte av judusk härkomst, men ev kan hans fru vara det av fotot att döma.
Kan någon hjälpa mig  vilka vägar som finns att söka på. Har sökt på Norska Sjömanskyrkan, men de svarar inte.
 
Mycket tacksam för hjälp
Gun-Britt Lindblad

2006-03-23, 07:51
Svar #18

Kerstin Thölix

Hej Gun-Britt!
 
Om du klickar på Länder här på Anbytarforum och sedan klickar på Skottland så hittar du fler som söker sina anor där.
 
MVH Kerstin
PS Vad hette din farfars bror? DS

2006-03-23, 10:48
Svar #19

Gun-Britt Lindblad

Hej Kerstin  
 
Min farfars bror hette Gustav Adolf Fastrup född 2/3 1879 i Karlshamn.
 
I  mormonernas Jewish Chronicle 1902-1906 finns han noterad som ,Fastrup Gustav Adolph Johnston 15 Lindsey Road, Leith Sweden Nov-05 08/12/05 p. 34.
Det ser ju ut som om han hade en fast adress här.
 
Jag har foto av honom i någon slags tjusig militäruniform. Fotot är skickat till min farfar från hans syster i Danmark( som jag inte heller hittar, fast jag haft dansk hjälp). Uniformen ser ut som den de hade i Boerkriget ungefär.
 
I  Död och Begravningsboken från Karlshamn Fl.7 (1905-1916), sid 217 kan man läsa följande om honom:
 
1909 Nr 116 Dec 5 Död
Dödsorsak: Lunginflammation
Dödsort: Leith, Skottland
Enl skrifvelse från Bella ( läsproblem: Packraf) i Leith af den ( läsproblem)
Begraven i Leith af den lutherska pastorn och kyrkoherden där, James M Scott enl. skrifvelse fr Leith af den 9/ 12 1909.
 
Jag har skrivit till scotland@sjomannskirken.no men inte fått något svar. Finns det andra adresser man kan söka på? Borde gå att spåra eftersom det gäller 1900-talet. Jag är intresserad av om Gustav Adolf hade familj i Skottland och var han bodde i så fall.
 
Men det jag nu skrivit är allt jag vet om honom.
Tacksam för all hjälp.
Vänliga Hälsningar
Gun-Britt

2006-03-23, 14:55
Svar #20

Kerstin Thölix

Jag tycker du ska gå in på http://www.scotlandspeople.gov.uk/
Jag sökte på namnet Fastrup och fick napp på
Statutory Register Marriages/Banns 1855-1930 och på Statutory Register Deaths 1855-1955, men eftersom man måste registrera sig så kunde jag inte se om det var just din Gustaf Adolf jag hittade
 
Lycka till!
MVH Kerstin

2006-03-23, 16:43
Svar #21

Utloggad Gun-Britt Lindblad

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 453
  • Senast inloggad: 2008-10-18, 20:53
    • Visa profil
Tack snälla Kerstin
 
Om jag ändå nu då kunde hitta denna person där blev jag glad.
 
Jag har skrivit, letat och försökt det mesta.
Jag provar att gå in där.
 
Hälsningar
Gun-Britt Lindblad

2006-05-06, 13:24
Svar #22

Lasse Eklöf

Hej Patrik.
Att följa ätten Philp?s skotska anor bakåt är mycket svårt och de uppgifter jag har är således ganska osäkra. Men.....
 
Enligt EÄ (V:702) var överste William Philp (1593-1668) son av fogden (baillif) Stephen Philp och Elizabeth Forret. Stephen var i sin tur son av fogden Stephen Philp och Beatrice Wood, dotter av Andrew Wood, till Largo. Sistnämnde Stephen var i sin tur son av John Philp, till Ormiston, och Margaret Seton (Seytoun/Seaton/Seitoune), dotter av John Seton, till Lathrisk.
 
Beatrice far Andrew Wood är troligen identisk med den Andrew Wood, till Largo, som i W. Anderson?s Scottish Nation (1866) och W. Wood?s Last Neuk of Fife (1864), nämnes från 1560 och avled 1592. Denne Andrew var (enl. sistnämnda källa) gift med en Egidia Gourlay, och son av Andrew Wood, till Largo, som nämnes mellan 1528-1542 och dog ca 1545, och vilken var gift med en Alison Hume, dotter av en Sir Hume, till Unthank. Sistnämnde Andrew Wood nämnes även i Dictionary of National Biography (1901-), (LXII:348f), som son av den berömde amiralen Andrew Wood, till Largo, som ska ha varit född ca 1447 i Largo och avlidit på våren 1515 mellan pingst och midsommar. Denne amiral ska ha varit son av Ellen Arnot som 1490, såsom änka efter en William Wood, överlät jord i Largo till sonen Andrew. Amiralen var gift med Elizabeth Lundy, och nämnes tillsammans med hustrun och hennes anor på familjen Lundie?s egen hemsida:
 
http://www.lundie.org/Lundie_of_that_ilk/Lundie_of_that_ilk_5.html
 
Hustrun Elizabeths anor nämnes även i J. Paul Balfour?s The Scots peerage bd V (1908).
 
Margaret Seton?s anor är mer osäkra. Hennes far John Seton var möjligen son till den John Seton, vilken var cadett av huset Seton till Parbroath och som bekom Lathrisk genom sitt gifte med Janet Lathrisk of that Ilk. Denne John Seton?s anor finns på familjen Seton?s hemsida:  
http://www.setonfamily.com/Seton3/ParbroathLine.htm
 
Jag har mer uppgifter om dessa släkter om någon är intresserad.
 
Mvh
Lasse Eklöf

2006-05-06, 13:32
Svar #23

Lasse Eklöf


2006-05-06, 18:03
Svar #24

Utloggad Lena A Löfström

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 964
  • Senast inloggad: 2022-11-01, 10:39
    • Visa profil
Hej Sara, här kommer ett något sent svar till Dig. Din James var född den 9 november 1811 i England och kom till Göteborg från England 1849. Han flyttade in till Partille den 16 september 1850 från Göteborg Gustavi. Källor: Husförhörslängd Partille 1844-51, A1:17, sid 9, Utflyttningslängd Göteborg Gustavi, 1837-1851, sid 120, B:4.
 
Namnet James Young är så oerhört vanligt i England så väl nu som då att man inte kan leta bara på namnet och där jag sitter just nu är bildskärmen så oerhört dålig att jag helt enkelt inte kan tyda födelseplatsen. Men den tydd kan man sedan leta vidare.
 
Mvh
Lena A L

2006-08-08, 17:08
Svar #25

Erik Stömstedt/T

jag Söker efter information om Thomas Thurlock Hans sån hette James Tullock(Han ändrade stavningen på efternamnet vid vuxen ålder)
Thomas Dök upp i göteborg 1775 och flyttar till Långholmen 1797. Majla gärna vid svar M.v.h Erik Strömstedt

2007-07-03, 18:21
Svar #26

Utloggad Anne-Lee Wilson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1818
  • Senast inloggad: 2016-07-14, 22:00
    • Visa profil
Clendenin/Clendenning/Glendenning/Glendoning/Glendonwyn mfl. stavningar.
 
Hej!
 
Min makes farmor hette Verona Myrtle Wilson(född Clendenin)f.22 Mar 1907.
Hennes linje:
James Sylvester Clendenin f.18 Oct 1872,Kanawha Co,WV
Thomas Gorry Clendenin f.Apr 1846,Mason Co,WV  
James A. Clendenin f.1821-1823,1827 enl.censusen 1880,Mason Co,WV
Charles Clendenin f.1793,Var?
Alexander Clendenin f.1754,Augusta Co,VA
Charles Clendenin f.ca.1715,Scotland
William Glendenning f.16 May 1680,Scotland
William Glendenning at Castlef.ca.1614,Castle,Dumfrieshire,Scotland
(Jag har fruar och barn till dessa personer utom den sista)
 
Jag har följt hennes Clendenin linje bakåt(i census mm.)till denna person:
 
William Glendenning
F.16 May 1680,Eskdale,Staplegorton Parish,Dumfries,Scotland
D.16 Nov 1764,Quarterland,Killinchy Parish,Down County,Ireland
Begravd:Down County,Ireland
 
Gift ca. 1716 med:
 
Rose Anne Kirkpatrik
F.1680-1692,Garrel Parish,Kirkmichael,Dumfries,Dumfriesshire,Scotland
D.ca. 1762,Quarterland,Killinchy Parish,Down County,Ireland
Begravd:Down County,Ireland
 
Deras förstfödde(min makes ana):
 
Charles Clendenin
F.ca.1715,Dumfrieshire,Scotland
D.1790/1793,Fort Lee(nu Charleston, WV), Greenbrier County(nu Kanawha County),(W)Virginia
 
Gift 1735 i Lancaster County,Pennsylvania med:
 
Mary Ann Patterson
F.ca.1715,Dumfrieshire,Scotland
D.1788,Spring Creek, Greenbrier County, (W) Virginia
 
Charles hade fyra bröder som också emigrerade(totalt var de 7 barn(vad jag vet)till William och Rose Anne).
 
Bröderna som emigrerade:
 
John(Sr.)Glendenning
F.?,Dumfrieshire,Scotland
D.1775,Virginia
 
William(Jr.)Clendenin
F.?
D.?
 
James Clendenin
F.?
D.?
 
Archibald Clendenin
F.?
D.1763,dödad av indianer,Greenbrier County,Virginia
 
Archibalds barn Jane(äldst),en son och en nyfödd och hans hustru,Ann född McSwain,blev tillfångatagna av Indianerna.
Moder rymde och de två yngsta barnen dödades.
Indianerna höll Jane tillfångatagen i 7 år innan de släppte henne.
 
Hur kan jag ta reda på mer om Charles och hans bröders emigration mm.?
Kan man finna så tidiga passagerarlistor på nätet?
 
Jag hittade denna text angående ovanstående William Glendennings fader(kallad William Glendenning at Castle):
Alias: 'AT /CASTLE'/
REFN: 18401
[1876438.ged]
William Glendining/Clendenin and his ancestors have been researched beyond belief by a lot of people . The absolute family Bible Of this line is written by John Clendenen,who is assisted by his wife Harriet.
Mr. Clendenin has spent 25 years researching the family Of Charles
Clendenin. He takes each one Of Charles' descendant s, starting with
Alexander, and then writes these HUGE books on each son or daughter.
Every word has been documented by him,no family hearsay, no Internet
material. When he needed materials from Scotland, he traveled there to
read church records and wills. I think he has written about four books
on the family line, check your library, one may be there. I found two
Of his books at the WV Cultural Center and then was lucky enough to buy
one from California. Happy Hunting![Persinger.ged]
 
Den Alexander som nämns i texten är son till Charles Clendenin och Mary Ann Patterson(se ovan)och en generation närmare i min makes linje.
 
Alexander Clendenin
F.1754,Augusta County,VA
D.28 Aug 1829/4 Sep 1829,Mason County,WV
Bergavd:Swon Cemetery,Eight Mile,Mason County,(W)Virginia
 
Gift 18 Feb 1790,Old Stone Church,Lewisburg,Greenbrier Co.,(W)VA med:
 
Catherine Spencer
F.1754/ABT 1758,Virginia
D.4 Aug 1830,Mason County,WV
Bergavd:Swon Cemetery,Eight Mile,Mason County,(W)Virginia
 
De hade 7 barn(vad jag vet).
 
Dessa böcker är ju av stort värde för att kunna bekräfta hela linjen via kyrkböcker och testamenten.
Hur skulle man kunna få fatt i någon av dessa böcker(jag bor väldigt långt ifrån West Virginia)?
 
Allt om familjen Clendenin och fruarnas(fruarna till anorna i min makes linje)anor är av intresse!
Det finns många sajter med information om Clendenin men det är svårt att finna säkra källor.
 
Mvh,
Anne-Lee Wilson
Florida,USA

2007-10-12, 13:17
Svar #27

Lennart Broman

Hej, kanske kommer jag in i detta ämne något sent, men när jag såg Jonas Hjelms svar på Fredrik Samuelson?s inlägg och även Lena A.L?s kunnighet, gör jag et försök.
Jonas nämner John Lyon, Lord Glamis (d 1497) med hustru Elisabeth Scrymgeor (d 1492).
 
Fråga: Vet ni möjligen om denna Elisabeth Scrymgeor har släktskap med Helena Scrymgeor of Diddop som var hustru till Robert Clerck.  
Deras son Andreas Clerck gifte sig med Isabella Aird och de fick sonen Wilhelm Clerck (född i Skottland / kanske Edinburgh), kapten och senare Häradshövding (var vet jag inte), adliga ätten 433 och gifte sig med Malin Duncan. Han dog 1622-03-11, (var vet jag inte).
Isabella Air?s föräldrar var Jacob Aird och Helena Wedderburn of Sunningham.
Malin Duncan?s föräldrar var William Duncan och Catharina Wedderburn of Sunningham.
Jag har tyvärr inga fler data eller platser för dessa personer och undrar om ni möjligen kan hjälpa mig?
MvH / Lennart Broman

2007-10-12, 15:35
Svar #28

Lennart Broman

Hej igen och sorry, rättningsfunktionen funkar tyvärr inte i min PC.
I mitt senaste inlägg blev det fel på det sista namnet som skall vara Catharina James of Wedderburn, (inte Wedderburn of Sunningham).
MvH / Lennart Broman

2007-12-28, 13:11
Svar #29

Utloggad Åke Hjalmarsson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 33
  • Senast inloggad: 2011-02-05, 20:49
    • Visa profil
Hej
Kan någon hjälpa mig med uppgifter om Anton Hugo Beyer, (1836 - 1918)
Sonen Emil reser omkring 1900 till England där han slutar sina dagar som postmästare i London. Fadern följer efter, han var bl a bosatt i Villa Svecia på ön Man och ägde 1910 en sommarvilla i Skottland. Sina sista år levde han i Edinburg dar han dog som professor i sång 1918.
Mvh Åke Hjalmarsson

2008-07-28, 21:03
Svar #30

Utloggad Tommy Andersson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 378
  • Senast inloggad: 2022-08-07, 18:24
    • Visa profil
Försökte använda länktipsen uppe till vänster, men länken är en död sådan. Kanske nån admin kan ta hand om?

2008-07-29, 07:08
Svar #31

Kerstin Thölix

Hej Åke!
Det är längesen du skrev ditt inlägg men..
 
Det här hittade jag i 1901 England Cencus
Emil Beyer 30 son Comercial Clerk  
Hugo Beyer 63  head Singing Master  
Ebba Jansson 41 Niece
Lena Lundqvist 29 Servant  
 
MVH Kerstin

2008-07-29, 09:10
Svar #32

Utloggad Åke Hjalmarsson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 33
  • Senast inloggad: 2011-02-05, 20:49
    • Visa profil
Kerstin
Av en händelse tittade jag in idag...och får se Hej Åke! Vad glad jag blev tack snälla.  
Mvh Åke

2008-11-15, 18:22
Svar #33

Utloggad Jan Österberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 167
  • Senast inloggad: 2023-08-12, 14:20
    • Visa profil
Hej  
 
Ni alla som forskar på skottska rötter.  
 
Jag har en efterlysning från en vän i Frankrike:
 
Do you know something about scottish families emigrated in Sweden (XVI°, XVII °, XVIII°) ?
I have many interest about the Maule family (Carnoustie, Highlands) and it appears some of these Maule have found refuge in exile in Sweden and becomen members of the swedish nobility.  
 
Jag har inte hunnit till biblioteket ännu för att kolla Elgenstierna.
 
Men har ni någon hint var man kan söka eller sitter på svar ifrågan.
ser fram mot era svar.
 
Ledtråd kan vara Ramsey eller Erskine.
 
Vänliga hälsningar  
 
 
Jan Österberg

2008-11-21, 12:13
Svar #34

Utloggad Maria Davidsson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 56
  • Senast inloggad: 2013-09-21, 17:44
    • Visa profil
Hej
 
Är det någon som har forskat om skotten Jakob Robertson Struan, som var livmedikus hos Gustav II Adolf? Jakob ska ha kommit till Sverige från Skottland år 1614 enligt Scots in Sweden av Jonas Berg, men det finns ingen information om hans liv i Skottland. Det finns många skotska hemsidor om släkten Robertson of Struan (Clan Donnachaidh), någon nämner till och med Jakob Robertson Struan, men inget om hans föräldrar och närmaste släkt. Han finns inte med i Elgenstierna, trots att han ska ha blivit adlad. En eventuell dotter finns med, Christina Jakobina Robertson von Struan, gift med Johan Gerhardsson Graan i hans första gifte.
 
/Maria

2008-11-21, 12:28
Svar #35

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11832
  • Senast inloggad: 2024-02-28, 15:20
    • Visa profil
Enligt Sveriges Apotekarhistoria (bör kollas upp) så hette hans föräldrar Patrick Robertson och Elizabeth Ramsay, han föddes 1566. Adlad 1630 som ätt nr 231 (introducerad 1634), Robertsson.
 
Elizabeths föräldrar ska ha hetat Jacob Ramsay och Jonetha Scot.
 
(Meddelandet ändrat av izla den 21 november, 2008)

2008-11-21, 13:44
Svar #36

Utloggad Maria Davidsson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 56
  • Senast inloggad: 2013-09-21, 17:44
    • Visa profil
Hej!
 
Jätteintressant! Jag ska absolut kolla upp detta! Jättetack för hjälpen!
 
/Maria.

2008-11-21, 17:13
Svar #37

Utloggad Bo R Bylund

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 62
  • Senast inloggad: 2010-02-04, 15:01
    • Visa profil
- Min undran är om det finns någon som vet var i från Laurens MacLaurin (Lars Olofsson) kommer i Skottland. Han inflyttade till Sverige som ung med skottarnas krigstrupper i Juni år 1573. Det skall finnas ett klanområde mitt i Skottland med namnet MacLaurens, men mer än så finns inga uppgifter.

2008-11-21, 17:55
Svar #38

Utloggad Jan Österberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 167
  • Senast inloggad: 2023-08-12, 14:20
    • Visa profil
Hej Bo  
 
Följande finns på electricscotland siten
 
http://www.electricscotland.com/history/nation/maclaurin.htm
 
 
The Scottish Nation
MacLaurin
 
 
 
--------------------------------------------------------------------------------
 
 
MACLAURIN, the surname of a clan, commonly spelled Maclaren (badge, the laurel,) said to have been derived from the district of Lorn in Argyleshire, the Gaelic orthography of which is Labhrin, pronounced Laurin, hence the Maclaurins are called the clann Labhrin. That district took its name from Lorn, one of the three sons of Erc, who, in 503, arrived in Argyleshire from Ireland, and founded there the Scoto-Irish kingdom of Dalriada, a word borne by the Maclaurins as a motto above their coat of arms.
 
      From Argyleshire the tribe of Laurin moved into Perthshire, having, it is said, acquired from Kenneth Macalpin, after his conquest of the Picts in the 9th century, the districts of Balquhidder and Strathearn, and three brothers are mentioned as having got assigned to them in that territory the lands of Bruach, Auchleskin, and Stank. In the churchyard of Balquhidder, celebrated as containing the grave of Rob Roy, the burial places of their different families are marked off separately, so as to correspond with the situation which these estates bear to each other, a circumstance which so far favours the tradition regarding them.
 
      Among the followers of Malise, earl of Strathearn, at the battle of the Standard in 1138, were a tribe called “Lavernani,” supposed by Lord Hailes to have been the clan Laurin. Of those Scottish barons who swore fealty to Edward I. in 1296, were Maurice of Tiree, an island in the county of Argyle which formerly belonged to the Maclaurins, Conan of Balquhidder, and Laurin of Ardveche in Strathearn, all of the clan Laurin. When the earldom of Strathearn became vested in the crown in 1370, the Maclaurins were reduced from the condition of proprietors to that of 'kyndly” or perpetual tenants, which they continued to be till 1508, when it was deemed expedient that this Celtic holding should be changed, and the lands set in deu, “for increase of policie and augmentation of the king's rental.” The Maclaurins were among the loyal clans that fought for James III. at Sauchieburn in 1488. They were also at Flodden and at Pinkie. In the well-known rolls of the clans possessing chiefs, dated in 1587 and 1594, “the clan Lauren” are mentioned.
 
      A sanguinary encounter once took place between the Maclaurins of Auchleskin and the Buchanans of Leny, arising out of the following circumstance: At the fair of St. Kessaig held at Kilmahog, in the parish of Callander, one of the buchanans struck a Maclaurin of weak intellect, on the cheek, with a salmon which he was carrying, and knocked off his bonnet. The latter said he would not dare to repeat the blow at next St. Georg's fair at Balquhidder. To that fair the Buchanans went in a strong body, and on their appearance the half witted Maclaurin, who had received the insult, for the first time told what had occurred at the fair at Kilmahog. The warning cross was immediately sent through the clan, and every man able to bear arms hastened to the muster. In their impatience the Maclaurins began the battle, before all their force had collected, and were driven from the field, but one of them, seeing his son cut down, turned furiously upon the Buchanans, shouting the war-cry of his tribe, (“Craig Tuire,” the rock of the boar,) and his clansmen rallying became fired with the miri-cath, or madness of battle, and rushed after him, fighting desperately. The Buchanans were slain in great numbers, and driven over a small cascade of the Balvaig stream, which retains the name of Linan-an-Seicachan, “the cascade of the dead bodies.” Two only escaped from the field, one of whom was slain at Gartnafuaran, and the other fell at the point which, from him, was ever afterwards known as Sron Lainie. Tradition variously fixes this clan battle in the reign of one of the Alexanders, that is, between 1106 and 1286, and in the 16th century.
 
      About 1497, some of the clan Laurin having carried off the cattle from the Braes of Lochaber, the Macdonalds followed the spoilers, and, overtaking them in Glenurchy, after a sharp fight, recovered the “lifting.” The Maclaurins straighway sought the assistance of their kinsman, Dugal Stewart of Appin, who at once joined them with his followers, and a conflict took place, when both Dugal and Macdonald of Keppoch, the chiefs of their respective clans, were among the slain. This Dugal was the first of the Stewarts of Appin. He was an illegitimate son of John Stewart, third lord of Lorn, by a lady of the clan Laurin, and in 1469 when he attempted, by force of arms, to obtain possession of his father's lands, he was assisted by the Maclaurins, 130 of whom fell in a battle that took place at the foot of Bendoran, a mountain in Glenurchy.
 
      The clan Laurin were the strongest sept in Balquhidder, which was called “the country of the Maclaurins.” Although there are few families of the name there now, so numerous were they at one period that none dared enter the church, until the Maclaurins had taken their seats. This invidious right claimed by them often led to unseemly brawls and fights at the church door, and lives were sometimes lost in consequence. In 1532, Sir John Maclaurin, vicar of Balquhidder, was killed in one of these quarrels, and several of his kinsmen, implicated in the deed, were outlawed.
 
      A deadly feud existed between the Maclaurins and their neighbours, the Macgregors of Rob Roy's tribe. In the 16th century, the latter slaughtered no fewer than eighteen householders of the Maclaurin name, with the whole of their families, and took possession of the farms which had belonged to them. The deed was not investigated till 1604, forty-six years afterwards, when it was thus described in their trial for the slaughter of the Colquhouns: “And sielyk, John M'Coull cheire, ffor airt and pairt of the crewall murthonr and burning of auchtene houshalders of the clan Lawren, thair wyves and bairns, committit fourtie sax zeir syne, or thairby.” The verdict was that he was “clene, innocent, and acquit of the said crymes.” The hill farm of Invernenth, on “The Braes of Balquhidder,” was one of the farms thus forcibly occupied by the Macgregors, although the property of a Maclaurin family, and in the days of Rob Roy, two centuries afterwards, the aid of Stewart of Appin was called in to replace the Maclaurins in their own, which he did at the had of 200 of his men. All these farms, however, are now the property of the chief of the clan Gregor, having been purchased about 1798, from the commissioners of the forfeited estates.
 
      The Maclaurins were out in the rebellion of 1745. According to President Forbes, they were followers of the Murrays of Athol, but although some of them might have been so, the majority of the clan fought for the Pretender with the Stewarts of Appin under Stewart of Ardsheil. Among them was Maclaurin of Invernenty, who was taken prisoner after the battle of Culloden, but made his escape in a very singular manner from the soldiers who were conducting him to Carlisle. The incident has been introduced by Sir Walter Scott into 'Redgauntlet,' where “Pate-in-Peril” is the hero of it. On the way to England the party had reached the well-known “Devil's Beef Stand,” otherwise called “Johnstone's Beef Tub,” a deep and gloomy hollow near Moffat, so named from its having been employed, in the reiving times of old, as a hiding-place for stolen cattle. It was a misty morning, and Maclaurin, taking advantage of the opportunity, suddenly threw himself down the sides of the declivity, knowing that the soldiers, ignorant of the locality, would not dare to follow him. Gaining a morass, he immersed himself up to the neck in water, and covering his head with a turf, he remained there until night. In the disguise of a woman he afterwards lived undiscovered in Balquhidder, until the act of indemnity was passed in 1747.
 
      The chiefship was claimed by the family to which belonged Colin Maclaurin, the eminent mathematician and philosopher, and his son, John Maclaurin, Lord Dreghorn, memoirs of whom follow. In the application given in for the latter to the Lyon court, he proved his descent from a family which had long been in possession of the island of Tiree, one of the Argyleshire Hebrides. His great-grandfather, Daniel Maclaurin, author of Memoirs of his Own Times, removed from Tiree to Inverness, of which he became a very useful citizen.
 
MACLAURIN, COLIN, an eminent mathematician, youngest son of the Rev. John Maclaurin, minister of Glenderule, author of an Irish version of the Psalms, was born in the parish of Kilmodan, Argyleshire, in February 1698. Having lost his father in infancy, and his mother before he was nine years old, he was educated under the care of his uncle, the Rev. Daniel Maclaurin, minister of Kilfinnan. He was sent to the university of Glasgow in 1709, and took the degree of M.A. in his fifteenth year, on which occasion he composed and defended a thesis on 'The Power of Gravity.' In 1717, after a competition which lasted for ten days, he was elected professor of mathematics in the Marischal college, Aberdeen. In the vacancies of 1719 and 1721 he went to London, where he became acquainted with Sir Isaac Newton, Dr. Hoadley, Dr. Samuel Clarke, Mr. Martin Folkes, and other eminent philosophers, and was admitted a member of the Royal Society. In 1722, having provided a competent person to attend to his class for a time at Aberdeen, he travelled on the Continent as tutor to the Hon. Mr. Hume, son of Lord Polwarth; and during their residence at Lorraine, he wrote his essay on the Percussion of Bodies, which gained the prize of the Royal Academy of Sciences in 1724. On the death of his pupil at Montpelier he returned to Aberdeen; and in 1725 he was chosen to succeed Mr. James Gregory as professor of mathematics at Edinburgh, where his lectures, commenced November 3 of that year, contributed much to raise the character of that university as a school of science. In 1733 he married Anne, daughter of Mr. Walter Stewart, at that time solicitor-general for Scotland, by whom he had seven children. A controversy with Bishop Berkeley led to the publication, in 1742, of his greatest work, the 'Treatise on Fluxions,' in 2 vols. 4to.
 
      In 1745, having been very active in making plans, and superintending the operations necessary for the defence of the city of Edinburgh against the Highland army, Mr. Maclaurin was, upon their entering the city, obliged to withdraw to the north of England, when he was invited by the archbishop of York to reside with him. On his journey southward he had a fall from his horse, and the fatigue, anxiety, and cold to which he was exposed on this occasion, laid the foundation of a dropsy, of which he died soon after his return to Edinburgh, June 14, 1746. His portrait, from an engraving in Smith's Iconographia Scotica, is subjoined:
 
 
[portrait of Colin Maclaurin]
 
      His works are:
 
      Geometer Organic, side Description Liberum Curvarum, Universalis. Lond., 1720, 4to. The same, with the Life and Writings of the Author, by Pat. Murdoch. Lond., 1748, 4to.
 
      Piece qui a remporte le Prix de l'Academie royale des Sciences proposé pour l'année mil sept cens vingt-quatre, selon la Foundatione fait par feu M. Rouille de Morlay, Ancien Conseiller an Parlement de Paris. Par. 1724, 4to.
 
      A complete System of Fluxions; with their application to the most considerable Problems in Geometry and Natural Philosophy. Edin. 1742, 2 vols. 4to.
 
      Account of Sir Isaac Newton's Philosophical Discoveries, published from his MS. papers; with an Account of the Life and Writings of the Author, by Pat. Murdoch. London, 1748, 4to.
 
      Treatise of Algebra, in three Parts. To which is added, An Appendix concerning the General Properties of Geometrical Lines. Lond., 1748, 8vo. 1766, 8vo.
 
      On the Construction and Measure of Curves; by which many infinite series of Curves are either Measured or reduced to Simple Curves. Phil. Trans. Abr. vi. 356. 1718.
 
      A New Universal Method of describing all kinds of Curves, by means of Right Lines and Angles only. Ib. 392. 1719.
 
      Concerning Equations with impossible Roots. Ib. Abr. vii. 145. 1726.
 
      On the Description of Curve Lines. Ib. viii. 41. 1735.
 
      Rule for finding the Meridional Parts to any Spheroid, with the same exactness as in a Sphere. Ib. 515. 1741.
 
      Of the Basis of the Cells where the Bees deposit their Honey. Ib. 709. 1743.
 
      Cause of the Variation of the Obliquity of the Ecliptic. Ess. Phys. and Lit. i. 174. 1754.
 
      Concerning the sudden and surprising Changes observed on the Surface of Jupiter's Body. Ib. 184.
 
MACLAURIN, JOHN, LORD DREGHORN, an able lawyer, son of the preceding, was born at Edinburgh, December 15, 1734, old style. He received the rudiments of his education at the High school, and subsequently went through the usual academical course at the university of that city. On 3d August 1756 he was admitted a member of the faculty of advocates at Edinburgh, and after practising at the bar for many years with much reputation, he was, on 17th January 1788, raised to the bench, when he took the title of Lord Dreghorn. He died December 24, 1796. 'A Dissertation to prove that Troy was not taken by the Greeks,' read by him before the Royal Society of Edinburgh, of which he was one of the original members, was inserted in the Transactions of that Society in 1788. He kept a journal of the various important events that happened in Europe from 1792 to 1795, from which, shortly before his death, he made a selection, with the view of publication. His works, in a collected form, were published at Edinburgh in 2 vols, in 1798. At a very early period, as we learn from the Life prefixed, he displayed a natural turn for poetical composition, and among his school-fellows was distinguished by the name of 'the poet.' His poems, however, do not rank very high. Most of them were thrown off from a private printing press of his own for circulation among his friends. He was the author of the following works:
 
      Observations on some Points of Law; with a System of the Judicial Law of Moses. Edin. 1759, 12mo.
 
      Considerations on the Nature and Origin of Literary Property. Edin. 1767, 8vo.
 
      Information for Mungo Campbell, late Officer of Excise at Saltcoats, in a Criminal Prosecution before the High Court of Justiciary in Scotland, for the alleged Murder of the late Alexander Earl of Eglinton. London, 1770, 8vo.
 
      Arguments and Decisions in Remarkable Cases before the High Court of Justiciary, and other supreme Courts in Scotland. Edin. 1774, 4to.
 
      A Dissertation to prove that Troy was not taken by the Greeks. Trans. Edin. Soc. i. 43. 1788.
 
      Works. Edin. 1798, 2 vols. 8vo.
 
      He also wrote three dramas of no great merit, entitled 'Hampden,' 'The Public,' and 'The Philosopher's Opera.' Several of his pieces will be found in Donaldson's Collection, printed at Edinburgh in 1760.
 
Hälsningar
 
Jan Österberg

2008-11-21, 19:18
Svar #39

Utloggad Inge Ledje

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 820
  • Senast inloggad: 2017-09-23, 22:39
    • Visa profil
Jag har en anmoder, Helena Lindsay, d 9/9 1655, Kvänsås Eksjö.
Hon var i ett andra äktenskap gift med Översten och chefen för Kronobergs reg, Thomas Muschamp.
Går det att ta reda på med vem hon var gift första gången och hennes anor bakåt i den skotska klanen
Mvh
Inge

2008-11-21, 20:41
Svar #40

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11832
  • Senast inloggad: 2024-02-28, 15:20
    • Visa profil
Här finns en utredning om Muschamp, men inget om Helena
http://listsearches.rootsweb.com/th/read/NORTHUMBRIA/1999-05/0925790739
 
Jag vet inte hur korrekt informationen här är, men det verkar som man utrett ganska bra:
 
http://archiver.rootsweb.ancestry.com/th/read/DUR-NBL/2000-10/0972189648
 
Thomas MUSCHAMP, b. 1580, probably in Northumberland. He is related in some way to the MUSCHAMPs of Barmoor (near Lowick) but am unable to determine the relationship. I would presume he was an officer in the King's army, as he emigrated to Sweden in the 1600s to
serve as an officer in the Swedish army during the Thirty Years War.
 
He was married to Helena/Helen/Elin/Elinor LINDSAY, b.abt. 1600. Helena LINDSAY was married first to a SWINBOURNE/SWINBURNE, by whom she had a daughter,
 
Helen/Elin SWINBURNE, b. abt. 1620. She married a Samuel EATON, who was a Freeman of Berwick-upon-Tweed from at least 1617 - 1626
 
Helen/Elin SWINBURNE and Samuel EATON had these children:
 
John EATON, b. abt. 1618
Hester EATON
Margaret EATON
Marie EATON
 
 
 
(Meddelandet ändrat av izla den 21 november, 2008)

2008-11-22, 00:07
Svar #41

Utloggad Bo Persson

  • Bo Peter Persson
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6965
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 08:54
    • Visa profil
Beträffande fogden Lars Olofsson har jag redan för nio år sedan, under släkten  påpekat att uppgifterna om hans utländska påbrå är felaktiga. Hur denna felaktiga härledning kunnat uppstå förklaras av Elgenstiernas ingress till redovisningen av adliga ätten Lagergréen, nr 391 (Svenska adelns ättartavlor, band IV, s. 459); jfr även Gillingstams inledning till släktartikeln Laurin i Svenskt Biografiskt Lexikon, del 22, s. 388f.

2008-11-24, 14:52
Svar #42

Utloggad Bo R Bylund

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 62
  • Senast inloggad: 2010-02-04, 15:01
    • Visa profil
- Hej, Bo Persson!
Kan du bevisa att Lars Olofsson, eller Johan Lowrie inte hör till släkten  
Laurin? Jag kan inte heller finna bevis för Gustaf Elgenstiernas antagande  
i Svenska adelns ättartavlor, Lagergréen, sid. 459. Han gör antagande och  
spekulerar och ingenting annat. Det finns heller inget efternamn på den  
nämnda Johan Lowrie. Johans tillnamn är ett tillnamn och ingenting annat.  
Vi vet egentligen ingenting, om vi skall följa det som finns till förfogande.

2009-10-03, 21:52
Svar #43

Helena Rohlin

Söker information om släkten Colquhoun som kom tll Sverige.
Många i släkten har samma namn så det är svårt att riktigt veta vad som stämmer
 
Det jag har är inallafall:
Anna Gahn f 1665 d 1718 gm Salomon Bengtsson Camén d 1717
Hans Gahn f 1622 d 1670 gm anna Henrick f 1630 d 1692
Peter Cahun f 1575 d 1633 gm ?
Wolter Colquhoun f? d? (finns info om att han kom till Sverige 1573 vilket kan stämma bra, men vissa källor säger att han är född 1602 och dog 1686 (alltså att han är yngre än sin son och det stämmer inte. Men det stämmer däremot med att Wolter ska vara son till Alexander Colquhoun och Helen Buchanan.  Men problemet är de gifter sig 1595 alltså 22 år efter att Wolter föds.
I t.ex info om Falun så står det att Peter Cahun farfar var Alexander Colquhoun ocxh det stämmer ju men inte tidsmässigt.
Eller så är inte Wolter Colquhoun son till Alexander.  
Det är svårt att få alla källor att stämma.
Så här långt tillbaka så har säkert vissa gjort saker för att förbättra släkten.
 
Helena

2009-10-04, 01:00
Svar #44

Utloggad Lena A Löfström

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 964
  • Senast inloggad: 2022-11-01, 10:39
    • Visa profil
Enligt något så ovetenskapligt som Wikipedia så har släkten Gahn inget alls att göra med ätten Culquhoun. Man hänvisar till att dessa uppgifter först dyker upp under 1700-talet men att nyare forskning visar att så inte alls är fallet. Tyvärr är jag osäker på de källor som anges. Man hänvisar till Pontus Möller, som normalt sett verkligen vet vad han talar om. Men det framgår inte om han stått för gammal forskning eller om det är han som står för den nyare forskningen.
 
Hur som helst. Jag har gått igenom de gamla skottska födelseböckerna, vigselböckerna samt en rad andra handlingar och jag kan inte finna något som styrker ens några av Dina uppgifter.
 
Det närmaste jag kommer är:
MATHOW COLQUHOUN/ELIZAT. BUCHANNAN vilka får en dotter 1611 och en son 1616. Där överensstämmer i vart fall efternamnet på föräldrarna med Din Alexander och hans Helen.
 
Nu ska man i och för sig komma ihåg att dessa records inte är heltäckande, men de är förvånansvärt korrekta normalt sett och det är sällan man inte finner den man söker. Men som sagt, inget är hugget i sten.

2009-10-04, 12:17
Svar #45

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9209
  • Senast inloggad: 2023-05-27, 17:48
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se
Så här står det i Svenskt Biografiskt Lexikon:
 
Gahn, släkt, härstammande från köpmannen Hans G (? 1670), vilken betecknas som »scotus» (skotte), då han 1649 vann burskap i Falun. Enligt stadens dombok s å hade han tidigare varit »tjänare» i Sthlm, där han enligt 1645 års kvarntullslängd var dräng hos en grosshandlare Hans G (egenhändig » Gauen»), den förste med namnet G i Sverige, sannolikt en äldre frände till honom. Denne äldre Hans G:s sigill (Liber caus 96: 1: 9) innehåller ett - tydligen borgerligt - vapen med helt annat utseende än vapnet för den skotska adelsätten Colquhoun, från vilken släkten G länge med orätt trotts härstamma; oriktig är likaså litteraturuppgiften, att faluborgaren Hans G var bror till artillerimajoren Jakob Caun (Cahun), adlad Canonhielm.
 
I slutet av släktartikeln Gahn finns en lång rad med käll- och litteraturhänvisningar.

2009-10-04, 12:49
Svar #46

Helena Rohlin


2009-10-04, 14:41
Svar #47

Helena Rohlin

Har letat runt lite och har en ev släktlinje som kan stämma
 
Hans Gahn f 1622 Falun d 1670 Falun
Peter Cahun f 1575,d 1633 gm Christina Svahn (ibland står en Hans Gowen siom far till Hans)
William Colquhoun f ca 1550 Skottland, d 1602  
John Colquhoun f 1523 Skottland, d 1557 Skottland, gm Christina Erskine d 1564 skottland
Humphrey Colquhoun f ca 1495, d 1538 Skottland gm Helen Cathrine Graham f 1495
 
Är det något som stämmer bättre? Ni som kan det här bättre än mig.
 
Isåfall är det William som kommer till Sverige.  
 
Tacksam för all hjälp!

2009-10-04, 23:22
Svar #48

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9209
  • Senast inloggad: 2023-05-27, 17:48
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se
Pontus Möllers artikel i detta ämne stod i Personhistorisk Tidskrift 1966, och bör nog studeras, för där var en utförligare genomgång av källorna än vad som fick plats i SBL.

2009-10-05, 00:08
Svar #49

Utloggad Lena A Löfström

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 964
  • Senast inloggad: 2022-11-01, 10:39
    • Visa profil
Då var det som jag trode att Pontus stod för den nutida mer korrekta rönen.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna