Det är en mycket bra fråga du ställer, som alla släktforskare bör göra.
Det enkla svaret är att det inte finns något särskilt ställe att hitta dessa svaren på, utan det är du själv som får samla ihop olika fakta som kan fogas samman till de enskilda anornas livshistorior.
Befolkningens livsbetingelser förändras ständig i tiden angående; samhälle, föreställningsvärld, historiska händelser och
enskilda personers vardag.
En bra devis är att varje anas härledning bör med minst en annan källa än kyrkböckerna bekräftas.
Prästens och kyrkboksskrivarens uppgifter kan vara fel.
Häradsrättens olika indelningar är en mycket viktig källa för detta, men det finns även andra:
Olika museers utskickade frågeformulärs inskickade svars berättelser om enskilda orters föreställningvärld om allehanda
folkloristiska spörsmål.
Rikets dialekters upptecknanden.
Lantmäteriets historiska kartor på nätet.
Det som de olika länens Landskanslier och Landskontor hade att besluta om.
Vad kollegier på landsnivå hade att besluta om.
Allt som militären handhade.
Det som biskoparnas konsistorium behandlade.
Fotografier på person och vyer som kan finnas hos släktingar, andra ställen som hembygdsgårdar och andra arkiv.
Tryckta utgivna tidningar som fanns i riket och i de olika landsorterna.
Vi får ta del av allt som finns bevarat, av vad en persons handlingar eller låtanden givit en skrivare anledning att med bläck skriva på papper.
Det är till att leta fram alla ställen där det finns skrivet om en person, och vidare fylla på med Sveriges historia, geografi, livsmedelsanskaffning, bostäder, odling, boskap, folklore, föreställningsvärlden, idehistoria och annat.