Hur anger jag rätt födelseort?

[Rolf Persson]

Hej,
Som nybörjare har jag har något av ett litet dilemma.
Är det någon som vet om det finns en fastställd princip för hur man behandlar vilken ort som man skall ange som födelseort i de fall familjen är skriven på en ort, men födelsen sker på en annan ort, eftersom lasarettet ligger där.
I mitt praktiska fall så är familjen bosatt i Reslöv men kvinnan/hustrun åker in till lasarettet i Lund och föder barnet.
Födslen antecknas i Födelse- och Dopboken för Lasarettet i Lund och en attest går till Reslöv och då skrivs barnet även in i Reslöv Födelse- och Dopbok med hänvisning till attesten.
Anger man den ort där den fysiska händelsen sker eller anger man den ort där barnet/familjen är skriven vid tidpunkten för födslen?
 
Är det någon som vet?
 
//Rolf

[Ingegärd Johansson]

Hej Rolf!
 
Din fråga är verkligen relevant i en tid, när många mindre BB-avdelningar läggs ner. Ett exempel: Föräldrar som är skrivna i Ljungby(G) föder numera sina barn i Växjö(G), Värnamo(F) eller Halmstad(N).  
Jag tror inte att det finns några fastställda principer, när det gäller släktforskning, men jag anger som födelseort den plats, där föräldrarna /modern är skriven. Vad ska man annars skriva om barnet föds i bilen på väg till BB?
 
Mvh
Ingegärd

[Jimmy Dahlund]

Rolf, det är ganska ointressant att veta vilket sjukhus barnet föds på. I dagens läge förekommer det till och med att föräldrar bosatta i Stockholm åker tiotals mil för att föda på grund av platsbrist. Om du vill ha fastställda principer kan du följa mina, jag anger alltid moderns folkbokföringsort oavsett var nedkomsten sker.

[Åke Englund]

Min son, Adam, är född i Amsterdam då vi bodde där men eftersom hans mamma var skriven i Jakobsberg, Järfälla, så enligt svenska myndigheterna, föddes han där. Jag håller med Jimmy. Ange folkbokföringsort men ange också den verkliga födelseorten i noteringarna till födseln.
 
Åke

[Rolf Persson]

Hej
Jag håller med om att folkbokföringsorten är den mest relevanta men när jag tittar i senare husförsböcker så står barnet som fött i Lund trots att familjen var folkbokförd i Reslöv. Jag håller med om att det mest relevanta är att ange folkbokföringsorten, men att man måste ha referens till båda för att kunna ha full spårbarhet. Jag håller med dig Jimmy att man får fastställa en princip för sig själv och sedan hålla sig till den.
 
Tack alla för era synpunkter.
 
//Rolf

[Carl Szabad]

Innan 1947 gällde den fysiska nedkomstorten som födelseplats i folkbokföringen. Därefter moderns folkbokföringsadress. Rimligtvis är det den senare som bör gälla även i tidigare fall när man skriver in den uppgiften i sin forskning, med en fritextkommentar om var själva nedkomsten skett. Precis som flera redan konstaterat.

[Karl Göran Eriksson]

Jag tror de flesta är överens om att det bör råda konsekvens. Åtminstone är det min ståndpunkt - d.v.s. uppger man folkbokföringsorten som födelseort när verkligheten skiljer från den reala, bör man göra det i alla liknande förekomster. Det gäller för övrigt också dödsort.
 
Nu är frågeställningen är inte lika lätt som den av flertalet inlägg ovan kan förefalla. Så vitt jag kan se har diskussioner i ämnet generellt rört sig inom en begränsad tidsrymd - de senaste 150 åren. Hur kan det komma sig ?  
Eftertanke och preciseringar krävs, för jag ändrar knappast ståndpunkt om någon företeelse när den jag diskuterar med hävdar att den är ointressant eller relevant. Min följdfråga blir alltså - varför är folkbokföringsorten relevant ?
 
Åke Englund berör saken på både ett faktiskt och känslomässigt sätt. Jag kan inte tro att sonen senare i livet kommer hävda något annat än att han föddes i Amsterdam (staden har kanske t.om. gett inspiriation till hans namn ?). Däremot i en avlägsen framtid kanske någon släktforskare kommer påstå att födelseorten var Järfälla. Jag har ett exempel från 1800-talets Östersund där en sjökaptens son finns upptagen i stadens kyrkböcker. Nu var sonen inte född i Östersund som man tro utan i Kapstaden och avled sedermera i Bombay. Beskreve jag nu sonen som född och död i Östersund skulle bilden av familjen bli betydligt fattigare.
 
I Härjedalen (liksom i Dalarna) förekom förr arbetsvandringar med hela familjer. År 1768 föddes i Färila (Hälsingland) äldste sonen till bonden Jöns Halvarsson från Lillhärdals socken och Härjedalen. Av såväl mantalslängd som husförhörslängd framgår att han och hans familj då var skriven i Lillhärdal. Jag tar gärna emot synpunkter med motiveringar var denne son bör skrivas som född - i ljuset av diskussionen ovan.

[Anders Ryberg]

Jag tänker som så att det är bättre att vara lite flexibel, men att alltid ange källan. Är en unge född i Amsterdam när föräldrarna bo där, skriv Amsterdam och ange att modern var skriven i Järfälla inom parentes. Om däremot ungen är född vid en mellanlandning i Amsterdam på väg hem från semestern, skriv då Järfälla, men sätt ut att förlossningen skedde i Amsterdam inom parentes.

[Jimmy Dahlund]

Allting är relativt och formuleringen ganska ointressant ger utrymme för att det kan finnas ett visst intresse. Om någon föds i taxin eller på en utlandsresa skall det naturligtvis noteras. Födelseort är för mig dock ett ställe där modern hade sin huvudsakliga hemvist medan nedkomstorten hamnar under avdelningen kuriosa.

[Björn Engström]

Perioden med faktisk födelseort är till stort problem (ca1930-1947), eftersom BB.ets församling blir födelseförsamling. Alla databaser följer ju dessa bestämmelser och det följer personen i alla handlingar som blir till ett stort gissel för släktforskningen. Min mor är född på BB (Falu Kristine) men hennes bror är född hemmma (Enviken). För att leta personer född i en viss församling är svårt när man måste söka på BB-orten.
Det är också problem från slutet av 1800-talet när familjer flyttar och det är vanligt att barnen föds på nya hemorten trots att de formellt var skriven på sin gamla ort. Ibland kan barnet till och med finnas införd i dopboken i en tredje församling. Barnet kan sedan vara angiven med olika födelseorter i olika källor. Därutöver finns också sådana som är på församlingen skrivna men vistas på annan ort (tillfälligt arbete, skogsarbete i gränstrakter, sjukhus, fängelser, arbetsanstalt osv. eller okänd ort)
 
Jag tycker att man bör sträva till att ange födelseort som moderns folkbokföringsort. Men samtidigt bör man ha i åtanke olika andra alternativ som kan vara angivna när man söker personer.

[Rolf Persson]

Den här visade sig kanske vara mer komplext än vad jag ursprungligen förutsatte i min fråga.  
Mitt dilemma uppstod när jag skulle registrera släkt som är född under de senaste cirka 150 åren då det tydligen blev mindre vanligt att föda i hemmet eller i samma ort som man levde i. Jag får då ibland en skillnad mellan den fysiska födelseorten och den ort i vilket familjen levde och var bokförda på. Då uppstår frågan om vilken ort som är mest relevant att ange vid registreringen i personens grunddata.
Så min fråga var inte avsedd att vara en fråga om vad som är Rätt eller Fel utan mera om det fanns en gemensam praxis/norm inom släktforskarvärlden som bör följa.
Om den forskning som jag bedriver om min släkt endast är till för mig själv, och inte är avsett att vara något för någon annan att fortsätta med, eller delta i, så spelar det ju ingen roll hur jag gör så länge som jag är konsekvent, men så fort vi blir mer än en så måste det ju finnas en viss praxis för hur man skall förfara. Det var detta jag efterlyste.

[Jimmy Dahlund]

Jag tror att vi kan fastslå en praxis med ledning av svaren här. Moderns folkbokföringsort gäller men om nedkomsten sker på annan ort skall detta anges i noteringarna. Jag tycker dock att självklarheter inte behöver noteras, exempelvis får det faktum att min dotter föddes på Södra Älvsborgs Sjukhus anses vara självklart då Borås angivits som födelseort.

[Anders Ryberg]

Jag håller inte riktigt med. I vissa lägen kan moderns vistelseort vara mer relevant, till exempel för Åke Englunds son ovan. Däremot bör det anges vilken källa uppgiften är hämtad ur, till exempel Järfälla födelsebok. Jag håller helt med om att det inte finns någon anledning att ange att en Boråsare är född på SÄS.

[Åke Wahlqvist]

För mig är det självklart födelseboken som styr, det är först i andra hand tex när barnet är infört i två födelseböcker, vilket jag har i ett fall, som det blir ett problem, då gäller vårdnadshavarens vistelseort. Min pappa är född på ABB i Stockholm och införd i den födelseboken. Modern fanns tillfälligtvis skriven i Katarina församling men pappa skrevs aldrig in där. I senare anteckningar är det ju också ABB Stockholm som anges som födelseort.

[Harriet Hogevik]

Hej!
Det kan finnas flera aspekter att ta hänsyn till t.ex. när det gäller utlandssvenkar som kommer hem till Sverige i samband med att ett barn föds. Då får man helt enkelt beskriva så noga som möjligt: född och döpt i församling A, inskriven som utlandssvensk i församling B, fadern arbetade vid tiden för nedkomsten i landet C, på orten D. Eller sjöfararfamilj inom Sverige, familjen skriven i församling A men nedkomsten skedde i församling E då fadern var till sjöss på långresa. Döpt i församling A osv. Detta gäller, tycker jag så länge det gäller hemförlossningar - en Göteborgsmamma som i nutid föder ett barn på den del av Sahlgrenska Universitetsjukhuset i Mölndal föder förstås en göteborgare.
Mvh Harriet

[Bertil Turesson]

Nyttjar denna rubrik, även om min fråga är lite utanför det som tidigare debatterats här.
 
Hur detaljerat bör man ange födelseort? Hela min släkt i äldre tider är född i landsorten och jag har alltid angett ,  () som ort för födelse och död.  
 
Men hur bör man göra när man bor i en stad med gatuadress? Är det lämpligt att ange boendeadressen eller skall man nöja sig med församlingsnamn + stad ? Alltså, skall man söka samma detaljeringsgrad som tidigare gårdsnamnen representerade och därmed ange , ,  ()?

[Carl Szabad]

Länsbokstav känns lite fel. Vid vilken tidpunkt då? Har du släkt i Skåne eller Västergötland är ju de länsindelningarna bara drygt tio år gamla. Jämtlands län bildades för 200 år sen. Innan dess tillhörde Jämtland och Härjedalen Västernorrlands län och före 1645 var det Norge. Anledningen att Anbytarforum är indelat i landskap är ju att den indelningen är stabil.
 
Lika vanligt som gatuadress med nummer var alternativet kvarter och husnummer i städerna i äldre tider. Rimligtvis är man så tydlig som det går att få fram. I Göteborg är det dessutom av största vikt att ange adress eller kvarter före 1883 eftersom alla församlingar innan var icke-territoriella. Man kunde vara medlem i vilken församling man ville, oavsett var man bodde.

[Bertil Turesson]

Tack för intressanta synpunkter!
 
Jag tolkar Din rekommendation på primärfrågan är att man bör ange gatuadress (vilket då normalt är folkbokföringsadressen) vid händelsen. Rimligt, tycker jag, för då får man ju en detaljeringsgrad som är ganska motsvarande gårdsbeteckningarna.
 
Att jag anger länsbokstav är självklart inspirerat från kyrkoarkivens beteckningar (i äldre tider). Tacksam om tips var man kan lära sig om hur arkivens beteckningar ändrar sig i nyare tid. Är NAD stället att leta? Och hur långt fram i tiden finns arkivbeteckningarna standardiserade i NAD? Och vad händer när folkbokföringen går över från kyrkan till profana institutioner?
 
Visst är länsindelningarna ostabila. Och jag vet faktiskt inte, som kuriosum, vilken länsbeteckning exv dagens Västa Götaland skulle ha! Det är ju ett tag sedan begreppet P-bönder avskaffades som skällsord för lantisar i Göteborgstrafiken -
 
Möjligen kan man ju hävda att varje händelse inträffar vid en viss tidpunkt och att det får vara den indelning som gäller då som anges. Exempelvis har jag fallet att min födelseby bytte sockentillhörighet år 1909. Jag ser inge problem med att jag får ange Kruvebo Södra, Villstad (F) före 1909 och Kruvebo Södra, Burseryd (F) därefter. Man inser nog att det rör sig om samma gård, och det hjälper faktiskt att gå till sätt församlingsarkiv om man nu skulle slarvat med källhänvisningen.
 
Som sagt, jag behöver nog läsa på arkivbeteckningarnas förändringar under 1900-talet.
 
/Bertil

[Carl Szabad]

Begreppet folkbokföring infördes 1991, så jag förmodar att du menar mantalsskrivnings- eller kyrkbokföringsadressen. De kan vara olika, ävan om det naturligtvis nästan alltid är samma. För Stockholm kan exempelvis personer med finsk bakgrund vara födda och skrivna i Finska församlingen, men rimligtvis bor de på en fysisk adress, där de är mantalsskrivna.
 
Socken-Sök, under Databaser i Rötters vänsterspalt, innehåller en struktur som ger koppling även till landskap och härad.
 
NAD är den officiella sajten för indelningar, exempelvis för kyrkoarkiv. Den är dock inte komplett eftersom ansvaret för uppdatering ligger hos respektive landsarkiv och resursbrist gör att den kan vara ofullständig. Paradoxalt nog är ibland NAD-cdn (senaste version utgiven 1998) mer utförlig än NAD på nätet. Ett exempel är en församling i Dalarna som på nätet har sex volymer kyrkoräkenskaper registrerade, men det finns 200 volymer inskrivna på cdn!