Var ligger Wermoland?

[Petronella Norberg]

Hej!
 
Jag har en familj i mitt släktträd, som en tid bodde i Säfsen. Jag tror att de flyttade in 1740; detta är i alla fall ett årtal som anges tillsammans med födelseåren för de familjemedlemmar som inte går att hitta i Säfsens föddebok. (Se Nås AI:4, Bild 13 Hushåll n:o 2)
 
Nu försöker jag komma vidare bakåt, vilket inte är helt lätt. Familjen bestod av Jon Persson och hans maka Marit Nilsdotter, hennes mor Maria Olsdotter och parets (så småningom) fem barn av vilka den äldste, Per, föddes innan de kom till Säfsen.
 
Två av dem dör i Säfsen och jag tycker mig kunna utläsa att de kom ifrån Wermoland (se Säfsen F:1 Bild 190 nr 10 Jon Persson 1752 & Säfsen F:1 Bild 480 nr 35 Maria Olsdotter 1763). Men var ligger detta!?
 
I Disbyt har andra släktforskare föreslagit att Jon och/eller Marit kom ifrån såväl Norra Råda som Sunne. Jag hittar dock inget i dessa församlingsarkiv och inte heller i de församlingar som föregick Norra Råda. Jag har också efter en sökning i ortsnamnsregistret (Institutet för språk- och folkminnen) letat i Älvdal (Finnskoga/Nyskoga) och Fryksdal (Lekvattnet/Vitsand/Östmark) utan framgång. Jag har hittills begränsat mitt sökande till Värmland.
 
Kan någon hjälpa mig på nya spår? Var ligger Wermoland?
 
Petronella

[Lena Svensson]

Kan det inte vara Värmland?

[Petronella Norberg]

Jo, det kan det naturligtvis vara, men jag tänkte att man kanske avsåg någon speciell del av Värmland. I värsta fall måste jag kolla alla församlingar, men jag tänkte att jag kanske kunde ringa in det litet.

[Lars Lundell]

Hej,
 
Du kanske ska titta på Sunnemo församling, som var annexförsamling till Norra Råda i Värmland. I notisen för Jon Persson i dödboken tycker jag, precis som du, att det står Wermland. Utöver det står det också att han kom från Råda Socken. I notisen för Marit Nilsdotter (som i dödboken kallas Maja, Säfsnäs F:2 1784 nr 16) anges att hon var född i Sundmo, vilket bör tydas som Sunnemo. I vigselboken för Sunnemo (EI:1 s189) finns att tienstedrängen Jon Person i N. welamsbohl, och Pigan Marit Nilsdotter på Åhsen eller S: welamsbohl vigs 25.11 1739.
 
Marits mor, Maria Olofsdotter, anges i notisen i dödboken ha varit gift med en Nils Gulbrandson ifrån Wermeland. Dessvärre finns inga husförhörslängder eller födelseböcker bevarade för denna tidpunkt för Sunnemo, men i domböckerna för Älvdals häradsrätt kan man få fram att Maria Olofsdotter i Södra Viljamsbol i Sunnemo församling hade en dotter Marit och att hon var gift med Nils Gulbrandsson, som bör ha avlidit före 1717-1718.  
 
Jag tycker att finns en hel del som talar för att det är paret i Sunnemo vigselbok, som dyker upp i Säfnäs, och som kan vara värt att ha med i den vidare forskningen. Lite sent just nu, så jag återkommer med källhänvisningar till domböckerna imorgon.
 
Mvh /Lars
 
(Meddelandet ändrat av 12037 2015-12-31 02:06)

[Petronella Norberg]

Hej Lars!
 
Stort tack för detta! Bilden klarnar efter hand.  
 
Jag hittade själv vigselnotisen igår (fast jag såg inte att det stod tienstedräng, jag tyckte det såg ut som finn??drängen, Welamsbol hade jag också svårt att uttyda) Jag hittade f.ö. också lysningsnotisen, som finns i Ekshärad EI:2 s 13. Det är minst sagt litet rörigt runt Norra Råda. Bokföringen är inte heller så gammal, tyvärr. Jag undrar om dokumentation gått förlorad vid något tillfälle.  
 
En märklig sak angående Marits mor Maria Olsdotter är att hennes födelseår i husförhörslängderna uppges vara 1694, vilket ändras till 1681 i dödsnotisen. Födelseåret 1681 verkar litet tidigt om Marit var första och enda barn född 1716/1718. Det finns f.ö. en Maria Olsdotter född i Säfsen 1681, men föräldrarnas namn för denna Maria stämmer inte med dödsnotisen för Marits mor.
 
Så intressant att du hittar dem i domboken, varför står de med där? Jag tar gärna en referens och försöker läsa vad som står. Marit uppges omväxlande vara född 1716 och 1718. Dog Nils Gulbranssson före 1717 är 1716 kanske det korrekta årtalet. Varför tror du att han dog före 1717/1718?
 
Med vänlig hälsning och stort tack igen!
Petronella

[Lars Lundell]

Hej,
 
Först ska jag nämna att jag aldrig kunnat pussla ihop personerna i Säfsnäs med de jag har i Sunnemo utan att ha haft tillgång till Mats Erikssons Säfsen personförteckning.  
 
Här kommer de domboksnotiser, som jag har angående Nils, hans hustru och dotter i Södra Viljamsbol. Anledningen till Nils dödsår, vilket jag rättare borde skrivit som före 11.9 1717, är att han skrivs som salig i ett domboksärende som togs upp vid hösttinget 1717, vilket började detta datum.  
 
Beträffande Marias födelseår kan det tänkas att hon har fått fler barn med Nils före Marit, men som har avlidit tidigt och som dottern -som jag antar var den som lämnade upplysning till personalian- inte hade kännedom om. Jag håller dock med om att skillnaden är lite märklig och i synnerhet faderns olika patronymikon.
 
Beträffande Sunnemo så sägs även sonen, Per Jonsson Riktig, vara född där (Sundmo; Säfsnäs AI:4 s40).
 
Mvh /Lars
 
---
[1]
Till sal. Nils Gullbrandssons änka hustru Maria Olofsdotter i Södra Viljamsbol pålades Gullbrand Tronsson därsammastädes att betala 10 dlr smt i pengar samt halvannan tunna havre och en fjärding blandkorn, som han erkänner sig till låns undfått av sin farbroder sal. Nils Gullbrandsson, men ännu obetalat lämnat; Och kärandens tingsomkostnad kändes Gullbrand skyldigt att ersätta med en dlr smt. Men vad angår Marias gjorda ansökning att få någon del av brukningen med Gullbrand uti Södra Viljamsbol så prövas nödigt att den hemmansdelen först uträknas som sal. Marit Elofsdotter ägt i detta hemmanet och huru mycket på vardera av hennes barn därav till arvs fallit varutav må prövas om hustru Maria på sin mans Nils Gullbrandssons tillbörande arvspart med de flera hans bröders delar hon förmenar sig få lösa kan bliva besutten eller icke.  
 
[2]
Inför välborne hr häradshövdingen samt den lovliga häradsrätten finnes jag, på min dotters Marit Nilsdotter vägnar, nödsakad att besvära, samt i ödmjukhet att tillkännagiva, i anledning av den lovliga häradsrättens utslag av den 12.9 1717 huruledes min sal. man Nils Gullbrandsson, i livstiden köpt och ärvt uti 1/4-delshemmanet Södra Viljamsbol. Hans moder Marit Elofsdotter ägde 1/6-del uti 1/4-del eller en halv tolvtedel efter helgärdsräkning, varav tillkommer min sal man Nils Gullbrandsson 2/9 av halva tolvtedelen; sedan löst hop med sin svägerska Marit Andersdotter, av sin moster Ingeborg, en halv tolvtedel eller 1/6 i 1/4; kom på hans del hälften av halva tolvtedelen varföre han på egna vägnar gav 12 Rd courant sedermera löst av sin broder Håkan Gullbrandsson på Grönäs sina 2/9 i halva 1/12 för 5 Caroliner, nock av brodern Sone Gullbrandsson på Aspolen [Aspåsen] sina 2/9 i nämnda halva 1/12 för 2 Rd courant äger alltså min dotter, efter sin sal faders arv och köp 2/3 av halva 1/12 och hälften av den andra halva tolvtedelen; men min sal mans brorson Gullbrand Tronsson, icke mer än 1/3 av den första halva 1/12 och hälften av den andra halva 1/12 görandes alla dessa delar tillhopa 1/3 av förenämnda 1/4-del Södra Viljamsbol eller 1/12 efter helgärdsräkning, vilken jordelott Gullbrand Tronsson nu snart i samfäle 17 år brukat och bebott, och vill intet därav till mig och min dotter avstå. Bönfaller fördenskull hos välb. hr häradshövdingen och den lovl häradsrätten om en gunst-rättvis ändring och att jag med min dotter kunde komma till vår egendom och Gullbrand göra avträde ifrån det honom icke tillhörer; avvaktar välb. hr häradshövdingens och den lovl häradsrättens gunsträttvisa resolution. (?) städse  
välborne hr häradshövdingen samt den lovl häradsrättens
ödmjukaste tjänarinna och trogna forebederska hos Gud
Maria Olofsdotter  
 
[3]
Rätten kunde fuller icke tillstädja sal Nils Gullbrandssons änka hustru Maria Olofsdotter i Södra Viljamsbol att få lösa med mannens broderson Gullbrand Tronsson hans farbröders Sones, Håkans och Elofs till honom försålda jordeparter uträknade till 6/11 i 1/7 ur 1/4-hemmanet Södra Viljamsbol, alldenstund Maria ej äger mera i hemmanet än allenast sin mans Nils Gullbrandssons 2/11 och var hon efter dess bördsrätt skulle få lösa hälften av ovannämnda till salu gångna 6/11 i 1/7 ur detta 1/4-hemman, vore det dock för henne ingen besittning, varföre Gullbrand Tronsson som mera i hemmanet äger och ej skäligen kan förnekas ovannämnda sina farbröders anparter att lösa änteligen lät sig övertala att lämna hustru Maria utan skatt husvärn vid hemmanet och låta henne årligen få så en skäppa havre samt njuta foder för en ko, på det hon därmed någorlunda må kunna försörja sig och sitt lilla barn till dess det med tiden kan sig födan själv förtjäna, emedan hon eljest intet hemvist vet att tillgå.  
 
[4]
Pålades Gullbrand Thronsson i Södra Viljamsbol att lämna sin farbroders Nils Gullbrandssons änka hustru Maria Olofsdotter tjänligt och tillräckligt foder till en ko med vad mera han henne tillsagt och lovat inför rätten den 24.9 1718 och därföre Gullbrand förorsakat Britta att klaga över det han ej vill hålla sin loven, kändes han skyldig att betala henne i tingsomkostnad 1 dlr 16 öre smt. Men angående den skuld som med kolarbete blivit betald den tid Nils Gullbrandsson var hemma hos sin svägerska Gullbrand Toressons moder Marit Andersdotter, medan Marit stod för hus och hemmanet, så kan Nils änka ingen särdeles vedergällning hava att undfå för Nils arbete emedan det mesta komma i huset till godo enär han såsom dräng sin mat och lön fått hade.  
 
[5]
226.
Det ville väl, efter föregången stämning, Nils Gullbrandssons änka Maria Olofsdotter i Södra Viljamsbol påstå emot Gullbrand Toresson, att hennes man skall intresserat i det gjorda köp Marit Andersdotter, som varit Gullbrands moder, ingått med sin mosters Kerstin Elofsdotters barn och Ingeborg Elofsdotter, varmedelst hon sig förskaffat 1/3 av Ingeborgs och hela Kerstin Elofsdotters arvejord i 1/4-hmt Södra Viljamsbol, i anseende vartill hon ville påstå sig därefter böra utbekomma sin andel i samma jord, men emedan hon. emot Gullbrand Toresson nekade och Marits på samma köp den 1.9 1704 undfångna fastebrev, med skäl samma sin talan nu gittade bevisa; fördenskull prövades skäligt henne, i förmågo av 10 kap JB LL dess påstående att avslå, henne likväl därmed obetaget såsom en ålderstigen människa att i sin livstid få njuta den henne genom rättens den 24.9 1718 utfallna resolution tillerkända tomt och åkerlycka, däruppå sin försörjning att hava.  
 
 
1. Älvdals häradsrätts dombok. HT 1717, AIa:9 1715-1720, s237v [AD: Bild 251 / sid 238 (AID: v66345.b251.s238, NAD: SE/VA/11047)]
2. Älvdals häradsrätt Inneliggande handlingar FIa:1 1701-1725 [AD: Bild 25 (AID: v439928.b25, NAD: SE/VA/11047)]
3. Älvdals häradsrätts dombok. HT 1718, AIa:9 1715-1720; s307r. [AD: Bild 320 / sid 307 (AID: v66345.b320.s307, NAD: SE/VA/11047)]
4. Älvdals häradsrätts dombok. HT 1722 AIa:10 1721-1725 [AD: Bild 181 (AID: v66346.b181, NAD: SE/VA/11047)
5. Älvdals häradsrätts dombok. VT 1733, AIa:12 1731-1733, §226 [AD: Bild 486 (AID: v107920.b486, NAD: SE/VA/11047)]

[Petronella Norberg]

Hej Lars!
 
Mycket stort tack för detta - såväl för den upphittade informationen som för välkommen läshjälp.
 
Jag ska se om jag kan få tag i personförteckningen över Säfsen. Kanske den kan klargöra om Maria Olsdotter som flyttar till Säfsen från Råda Sn 1740 (och då uppges vara född 1794) är samma Maria Olsdotter som dör 1752 och då plötsligt påstås vara född i St Låsberget 1681. Man får nästan ett intryck att två personer blandats ihop...
 
Det var intressant läsning i domboken. Som glad nybörjare förstår jag alltmer värdet av denna dokumentation som är parallell och oberoende av kyrkobokföringen. Det blir till att träna 1600-talspiktur framöver  
 
Jag är verkligen mycket tacksam för hjälpen. God fortsättning!
 
Petronella