ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Okänd fader - men ändå känd  (läst 1988 gånger)

2006-10-18, 11:05
läst 1988 gånger

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Hej!
 
I något inlägg så skrev Ingela Martenius om att när det gällde okända fäder, så visste man ofta i byarna vem det var. Alla höll reda på alla.
 
Jag själv vet av tre sådana fall, där äldre berättat att xx var nog fadern till barnet. Alla tre bodde på en sågverksö i Ångermanland. Alltså ett rätt så slutet samhälle.
 
Nedtecknas inte sådana här uppgifter, så försvinner de ju då man själv inte lever längre.
 
Vad finns det för värde på sådant här skvaller? Jag menar om det finns något värde att bevara det för framtiden? Naturligtvis går det ju aldrig att bevisa att någon är fadern, om han inte själv godkänt saken i kyrkböckerna. Nog skulle jag själv uppskatta om jag hade en okänd fader i släkten, att få notera att det påstods att XX var far till barnet.
 
Ann-Mari
Ann-Mari Bäckman

2006-10-18, 13:04
Svar #1

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Vill man skriva ner detta i sin forskardokumentation måste man vara mycket noga med att anteckna just det sades allmänt i byarna eller ännu bättre gammalfaster Juliana berättade för mig och poängtera att det handlar om skvaller, om man inte har fler indicier på att det kan vara sant (i sådana fall får man anteckna dem också, var man fått dem ifrån och/eller hur man resonerat sig fram till sin slutsats).
 
Jag tycker också att det kan ligga en poäng i att bevara sådana här rykten; kanske kommer DNA-tekniken att bli så mycket bättre att man kommer att kunna bevisa släktskap även om det inte är på rak fars- eller morslinje och då vore det ju synd om sådana här möjliga spår försvunnit eftersom de inte dokumenterats.
 
Men jag vill åter påpeka att man måste vara noga med att anteckna att det är fråga om just rykten.
 
Ingela

2006-10-18, 13:34
Svar #2

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Jag undrar hur många sådana här berättelser/rykten som försvinner, när den som vet dör? Jag tror ju som du, att det nog var allmänt känt, vem som var fadern, om en kvinna, som inte var gift, blev med barn.  
 
De jag själv känner till har inte direkt med mina anor att göra, utan det handlar om de sk oäkta barnen till farfars syster och två av farfars kusiner. Nu noterar jag det ändå, men jag kommer inte att lägga ut min forskning på nätet. Det är ju möjligt att någon av mina barnbarn tar sig an min forskning och att det i framtiden finns någon typ av Anbytarforum. Då kan de ju delge uppgifterna om någon har en förfrågan om sin okände farfars farfar t ex.
 
Ann-Mari
Ann-Mari Bäckman

2006-10-18, 22:01
Svar #3

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Jo det är ju just det - spåren försvinner på ett par generationer, eller blir alldeles förvrängda (fadern var i tjänst (dräng) hos greve X --> fadern var betjänt hos greve X --> fadern var greve X - man hör ju det man vill höra), så jag tycker också att det är viktigt att skriva ned det. Men jag tycker Du gör alldeles rätt som håller det lite för Dig själv, en spekulation blir ju så lätt en sanning.
 
Annars har jag mest märkt en tendens hos mina släktingar att försöka totalt tiga ihjäl t.o.m dokumenterade snedsprång anfäder/anmödrar haft för sig: en nära släkting till mig lade ner sin släktforskning för att han fann så obehagliga sanningar!!
 
Ingela

2006-10-18, 22:41
Svar #4

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Sedan är det frågan om det skulle finnas någon nytta av, att berätta sådant här skvaller. Om jag t ex skulle säga till någon att Jag fick höra av en tremänning till min pappa att det ryktades att XX skulle ha varit far till din farfar, så skulle det ju inte förändra något, eftersom det aldrig går att kontrollera. De inblandade personerna är ju döda för länge sedan.
 
Det är ju lite märklig inställning att man ska ta på sig och skämmas över vad ens anor haft för sig. Det är ju lite av tvärtom-inställning, kanske inte så ovanlig, att man inom familjen tystar ner vad man misstänker eller vet om ev barnafader, medan utomstående gärna håller i liv och gottar sig i sådana historier.
 
Ann-Mari
Ann-Mari Bäckman

2006-10-19, 06:46
Svar #5

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Tja, inställningen var väl vanligare förr, sådana föräldrar, sådana barn. En bekant till mina föräldrar ställde in sitt förestående bröllop eftersom han funnit att han härstammade från en känd hora på 1700-talet...familjen hade varit mycket anständigt småborgerlig sedan dess...själv har jag alltid funderat på om han kanske inte tog till varje ursäkt, men han lär ha hävdat att jag kan inte föra sådan gener vidare! Och han gifte sig faktiskt aldrig, och fick inga barn (men han hade ett bekvämt ungkarlsliv).
 
Ingela

2011-06-18, 16:43
Svar #6

Utloggad Magnus Moding

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 103
  • Senast inloggad: 2016-04-07, 22:12
    • Visa profil
Hej!
 
Jag har i min forskning stött på en ana med en okänd fader, men det har visat sig att den muntliga traditionen stämmer väl överens med den faktiska. Fallet gäller Matilda Josefina Bursell som föddes som oäkta dotter till Johanna Johansdotter den 18/12 1854 i Lunds domkyrkoförsamling. Fadern anges inte i doplängden,men Matilda använder sig av namnet Bursell så fort efternamnet börjar dyka upp i husförhörslängderna. Det finns en muntlig tradition om att fadern ska ha varit teologistudent i Lund och att han lämnade Lund strax efter det att dottern föddes. Han ska senare ha blivit läroverksadjunkt i Jönköping. Av en ren händelse hittade jag en bok innehållande en förteckning över studenter vid den småländska nationen i Lund. Där hittade jag ett par tänkbara kandidater med namnet Bursell, alla bröder.  
 
I boken fanns även deras levnadshistorier nedtecknade och den som stämmer bäst in på den muntliga traditionen är Bernhard Salomon Bursell. Han studerade i Lund(troligen teologi eftersom han senare i sitt liv skrev omarbetningar av psalmer mm och var prästson). Denne Bernhard lämnade Lund efter att ha tagit sin kandidatexamen 30/5 1854 och blev senare i livet läroverksadjunkt i just Jönköping.  
 
Min fråga är om det går att sluta sig till att han de facto är fadern?
 
Något som enligt min mening talar för att så skulle vara fallet är att Mathilda bar efternamnet Bursell. Det kan i och för sig vara ett namn som hon hittade på själv, men varför i så fall Bursell som är så ovanligt? Valet av efternamn bör väl ge en rimlig indiktation om att fadern bör ha hetat Bursell i efternamn. En annan faktor som talar för faderskapet är att den muntliga traditionen ger liknande uppgifter som den dokumenterade, oberoende av varandra. Det som talar emot är att fadern inte står antecknad i födelseboken.

2012-01-13, 11:32
Svar #7

Utloggad Gunnar Ljuslin

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 249
  • Senast inloggad: 2024-03-06, 10:28
    • Visa profil
Hej, Jag har problem med Karolina Forslund, f. 1862-05-22 i Vendel. Hon arbetar som piga och någon gång i juni 1884 blir hon gravid när hon arbetar i Tierp. Hon flyttar till Tegelsmora där hon är skriven när barnet, Karl Erik, f. 1885-03-07 i Vendel, föds. Barnet skrivs in både i Vendels och i Tegelsmoras födelseböcker. I Tegelsmora med noteringen barnet nedkom i Vendel. I Tegelsmoras Hfl. A I:19, 1881-1885, siod 226 i boken, sid 244 i SVAR, noteras hon som piga i Tobo. Där noteras:Icke abs. för brott mot 6:e budet. Sonen Karl Erik noteras som oäkta. I Vendels kyrkoarkiv, Hfl. 1881-1886 noteras hon som absolverad.  
Jag har inte lyckats hitta barnets far. Visste prästen i Tegelsmora vem han var? Han skriver ju brott mot 6:e budet. En äldre släkting lär ha yttrat:Ja, det var väl den där Boveng. Hur kan jag gå vidare?
Gunnar

2012-01-17, 21:07
Svar #8

Utloggad Anders Nyman

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 200
  • Senast inloggad: 2021-02-21, 14:38
    • Visa profil
Enligt handboken Fader okänd (Elisabet Reutersvärd, Sv. Släktforskarförbunds handbok nr 3) anvisas man att söka i alla de arkiv där barnet kan ha lämnat avtryck, t ex konfirmationslängd, flyttlängd med tillhörande attest, sockenstämmans protokoll, bilagor till födelseboken osv. Vid sidan av eventuella anteckningar om frejd osv i husförhörslängderna, förstås.
 
Man får också tipset att söka i bouppteckningar om det finns en man som är utpekad (som Boveng i detta fall).  
Som i vanliga deckarfall är ju möjligheten en viktig faktor. Om en utpekad person funnits på samma plats (piga o dräng i samma hushåll) vid samma tid ökar ju sannolikheten.
 
Anders Nyman
Stockholm

2012-04-15, 17:38
Svar #9

Vivianne Eklund

Hej! Min farfar och båda hans syskon har fader okänd i kyrkböckerna i Mockfjärds församling, tycker det verkar litet osannolikt, då deras mor bodde hemma på gården hos fadern (änkling)och barnen också, skulle hon haft tre olika fäder då?  
Farfar heter Olof Nordman, född 1889-06-05 i Mockfjärd, syskonen Lars Oskar Nordman född 1883-05-21, också Mockfjärd liksom systern Anna, född 1892-10-28. Kan man hitta sanningen i barnmorskepapper eller dylikt?

2012-07-07, 18:50
Svar #10

Utloggad Anton Rosendahl

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 809
  • Senast inloggad: 2020-11-20, 15:16
    • Visa profil
Hur länge fördes sockenstämmoprotokoll? Jag har inte hittat några sådana efter år 1900. Tog kommunen över ansvaret då och förde några liknande protokoll?  
 
Angående muntlig tradition så är det långt från säkert att byborna visste vem som var fader till person x. Förr i tiden var man ju mer hemlighetsfull när det gäller detta, än vad man är idag. En kusin till min mormor föddes som oäkta dotter. Jag har inte lyckats hitta hennes far än.  
 
Enligt en av min mormors nu levande kusiner, hade hon frågat sin mor, om hon visste vem som var far till hennes kusin (person x), men det visste hon inte. Tilläggas kan att hennes mor var syster till person x:s mor. Person x föddes i början av 1910-talet så det var inte alltid så att ens modern berättade för sina närmast anhöriga vem fadern var, om hon ens berättade det för någon alls.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna