Oäkta barn blir plötsligt äkta?

[Maria Andersson]

Hej!
 
Jag har en kvinna i min släkt som får en dotter 1859 som står som oäkta utan angiven fader. Samma år träffar hon en man som hon senare gifter sig med och om man följer dessa personer i husförhören står dotter till sist inte som oäkta längre medan dottern född 1852 fortfarande står som oäkta (eftersom hon har en annan pappa vet jag).  
 
Eftersom jag inte kunde vara säker på att det var rätt fader tittade jag i fadern bouppteckning där dottern född 1859 inte är angiven som arvinge medans de andra äkta barnen stå med!
 
Kan jag då dra slutsatsen att han inte är fadern till dotter född 1859?
 
Mvh Maria Andersson

[Maud Svensson]

Att hon inte är omnämnd bland arvingarna måste ses som ett klart besked om att hon saknade arvsrätt och alltså inte var dotter till moderns make. (Detta givetvis under förutsättning att hon var i livet när mannen dog.)

[Maria Andersson]

Hej Maud!
 
Tack för att du bekräftade det jag trodde. Jag kollade upp dottern och såg att hon levde när mannen dog så då var han inte far till henne!
 
Mvh Maria Andersson

[Kristina Rylander]

Hej,
 
När min farmors mor Johanna Amalia föds 24/7 1886 i Härslöv så anges hennes far som okänd.
Härslöv CI:10 (1869-1894) sid 180
 
Hennes mor Kerstin Nilsdotter (född 8/10 1867 Kävlinge) emigrerar till Omaha, Douglas NE sommaren 1887 (utan sin dotter) och gifter sig där med Anders Svensson (född 2/2 1862 Kvistofta) i november samma år. Anders emigrerade 9/3 1886.
 
När Anders och Kerstin Svensson kommer tillbaka till Raus 1897 så skrivs Johanna Amalia inte som oä längre. Jag har länge haft funderingar på om Anders verkligen var hennes biologiska far.
 
Nu har jag hittat Anders Svensson boupp och Johanna Amalia ärver honom. Betyder det att hon verkligen var hans dotter? Klipper in en bit här:
 

[Maud Svensson]

Bouppteckningen är i sig ingen garanti för faderskapet - Johanna Amalia var dessutom ensam efterlevande; det fanns alltså inga inomäktenskapliga barn som kunnat protestera. Men Anders Svensson får väl ses som trolig fader. Modern var 1885 skriven i Fjärestad och Anders i grannsocknen Kvistofta, så möjlighet för dem att träffas fanns ju. De gifte sig också ganska kort efter Kerstins ankomst till Omaha, så det verkar troligt att de haft kontakt före hennes avresa - varför skulle hon annars resa just dit? Eller hade hon släktingar där?

[Kristina Rylander]

Tack Maud. Jag vet inte om Kerstin eller hennes bror Per kom till Omaha först. Det är lite osäkra omständigheter kring Pers emigration eftersom han rymde dit (ganska lång historia som börjar här: ) :-). Dock vet jag att Per gifter sig i Omaha den 26/6 1893 etfersom jag har hans marriage record efter mycket om och men.
 
Jag funderade bara på om Johanna Amalia kunde ärva Anders Svensson om hon nu inte var hans biologiska dotter utan testamente.? Det fanns inget testamente med i bouppteckningen. Är det hennes egen uppgift att hon var hans dotter som gäller? Måste hon inte styrka släktskapet?

[Maud Svensson]

Ja, det är hennes egen uppgift som gäller. Och om ingen ifrågasatte hennes arvsrätt behövde hon inte styrka släktskapet.

[Kristina Rylander]

Ok, tack så mycket! Jag som trodde att jag hade något definitivt nu

[Leif Lundkvist]

Om Anders är barnlös så ärvde väl hans hustru, och eftersom hon redan var död så var hennes barn efterarvingar. Säger bouppteckningen egentligen något om att Anders skulle vara Johanna Amalias far? Ansåg myndigheterna i Amerika att Anders var far eller är det bara uppgifter efter hemkomsten som du har om detta? Definitivt svar blir nog svårt att få.

[Kristina Rylander]

Hm, i boupp står det ju att han efterlämnar en dotter Johanna Amalia från äktenskapet med sin avlidna hustru Kerstin. Men det är som Maud skriver uppgifter från Johanna Amalia själv.
 
Jag vet inte vilka myndigheter i USA som du syftar på? Johanna Amalia bodde hos sina morföräldrar under tiden som Anders, Kerstin och hennes syster Maria Albertina (dog redan 1908 17 år gammal) befann sig Omaha, NE.
 
Innan Kerstin åker till USA (via Danmark) så står det oä:
Fjärestad AI:7 (1891-1895) sid 126
 
Vid återkomsten från USA står det deras barn:
Raus AI:27 (1891-1897) sid 138
 
Det är därför som jag har misstänkt att Anders var hennes biologiska far, men jag antar att jag aldrig får veta med säkerhet.
 
(Meddelandet ändrat av kristinar 2015-04-12 10:31)

[Solveig Gavik Husar]

Jag har en ana född som oäkta barn utan känd eller nämnd fader. Modern gifte sig efter 2 år och då står det att barnet blivit erkänd som äkta men det förmodar jag berodde på att modern gift sig? I bouppteckningen efter den mannen noteras barnet/dottern som var född utan känd fader som dotter till honom. Detta var en bit in på 1900-talet och kanske hade han adopterat sin hustrus oäkta dotter. Jag blir inte riktigt klok på detta men har inte lagt in honom i min släktforskning som hennes biologiske far då det känns mycket osäkert.

[Leif Lundkvist]

Boupp ger tolkningsutrymme huruvida Johanna Amalia är Anders dotter, medan hon definitivt är Kerstins dotter, och antingen hon är dotter till Anders eller inte, så så har hon ju arvsrätt som hans hustrus dotter.
 
Jag trodde att JA var med sin mor i Amerika, att någon (fadern) först skickades ensam för att jobba ihop pengar så att resten av familjen kunde följa efter var inte ovanligt, men så var det alltså inte.
 
Innan Kerstin åker till Amerika är hon ju ogift så hennes barn är oäkta (födda utom äktenskapet), antingen fadern är okänd eller inte. När de gift sig kan barnet anses som äkta ifall paret anger maken som far till det tidigare oäkta barnet, och så ser det ut att ha skett här. Dock kan mannen ha erkänt barnet även om han faktiskt inte var far till det, mycket blev väl då bättre för både barnet och modern. Att de haft möjlighet att träffas före hans avresa och att hon sedan följde efter och de snabbt gifter sig, stärker ju möjligheten att Anders är fadern. Men som sagt, definitivt kan det väl bara bli efter DNA-test, och då måste man ha någon att jämföra med, och Anders har inga andra ättlingar att jämföra med.
 
I Solveigs fall är det nog troligen rätt far, om du inte har anledning att tro att det är omöjligt. Adoption vore väl bara nödvändigt ifall barnet hade en annan känd fader. Jag har dock sett ett fall där en far adopterar sitt eget barn, fött i Norge utan känd far. Barnet adopterades i 20-årsåldern trots att fadern uppfostrat det sedan 2-årsåldern, men officiellt var han ju inte far.

[Maud Svensson]

Leif,
bouppteckningens formulering är entydig:
. . . såsom delägare i boet efterlämnat i äktenskap med sin den 3 oktober 1932 avlidna hustru Kerstin Svensson födda dotter Johanna Amalia . . .
 
Johanna Amalia ärvde alltså som Svenssons biologiska barn, vilket hon förmodligen också var.  
 
Om hon i bouppteckningen angetts som Svenssons styvdotter hade - om jag är rätt underrättad - följande gällt:
Vad vi i dag kallar särkullsbarn (barn födda i annat förhållande än med maken/makan) hade på den tiden inte rätt att genast få ut sitt arv efter den biologiska förälderns död, så arvskifte hade troligen inte ägt rum efter Johanna Amalias mors död. Först efter styvfaderns död hade hon då fått sitt morsarv, vanligtvis hälften av dödsboets behållning (moderns del) - men inte den andra hälften/styvfaderns del. Den hade tillfallit hans arvingar om sådana fanns, i annat fall Allmänna arvsfonden.