Nöddöpt trots dödfödd?

[Fredrik Larsson]

Hej!
 
Jag följer paret Gustaf Jonsson och Maria Andersdotter på Gråsgården, Holmestad (R) som får en son 1769-03-01 (se Holmestad C:1 1751-1827 sid 92). I födelseboken finns antecknat: fick nöddop hwarwid namnet blef förglömt. Inga faddrar finns nerskrivna. Barnet är inte antecknat i någon husförhörslängd och det finns inte heller något barn med rätt föräldrar i dödboken. Däremot finns ett dödfött barn i dödboken som dog samma dag 1/3 och på samma plats (se Holmestad C:1 1751-1827 sid 409). Föräldrarna är dock antecknade som Bengt Eriksson och Kerstin Månsdotter. Enligt husförhörslängden stämmer det att detta par också bodde på samma plats vid samma tidpunkt, men inte heller med dem finns barnet antecknat i hfl.  
 
Eftersom födelseboken är primärkällan gissar jag att barnets föräldrar antecknats felaktigt i dödboken. Det finns dock inget sätt att bevisa detta på. Jag tycker dock det är lite märkligt att gossen blivit nöddöpt trots att han var dödfödd. Kunde uttrycket dödfödd även betyda att han dog strax efter födseln?
 
Fredrik

[Markus Gunshaga]

Hej Fredrik!
 
Mitt intryck är att dödfödda barn, åtminstone i äldre tid, med jämna mellanrum inte antecknades i födelse- och dopboken eftersom de ju inte döptes. Å andra sidan har jag sett exempel på hur barn som nöddöptes och dog omedelbart ibland uteslöts ur död- och begravningsboken, eftersom det ju redan hade antecknats i anslutning till födelsenotisen vilken dag barnet dog, alltså samma dag som det föddes. Spädbarn lades dessutom i regel i samma kista som en vuxen person som blev begravd, så det var kanske inte så viktigt för prästen att notera om ett nöddöpt barns begravning.
 
Jag skulle gissa på att det handlar om två olika barn, som helt enkelt råkade födas samma dag, där det ena var dödfött och det andra nöddöptes och dog samma dag. Det är dock lite märkligt att de båda föräldraparen bodde på samma plats, men att inget av de båda barnen antecknats i husförhörslängden är praxis. Jag tolkar det som att barn endast skrevs in i husförhörslängden när de döpts officiellt av prästen (efter ett nöddop fick prästen bekräfta detta), och om nu Gustafs och Marias barn dog efter nöddopet utan bekräftelsedop, och Bengts och Kerstins barn var dödfött hann alltså inget av dem döpas av prästen.
 
Mvh, Markus

[Kristina Gunnarsdotter]

Det måste handla om ett och samma barn.
 
Bengt Eriksson och Kerstin Månsdotter får nämligen sonen Erik den 18 september 1768 (sid 88). Därmed bör det vara omöjligt att de får ytterligare en son knappt sex månader senare.
 
Sonen Erik dör den 23 januari 1769 och står överst på sidan 409, samma sida som den dödfödde gossen. Det står visserligen att han är 10 månader gammal, men även det är en för liten marginal för ett nytt barn.
 
Föräldrarnas namn i i notisen om den dödfödde gossen är också inskrivna vid ett annat tillfälle och med annan handstil än de övriga uppgifterna. Så prästen har nog rört ihop uppgifterna.

[Birgitta Nordblom]

Hur det var på 1700-talet, kan jag ej säkert säga! Men med erfarenhet från både förlossning och (folk-)kyrko-bokföring så har regeln under mkt lång tid varit enl. följande:
Anmälningspliktigt barn var ett barn som efter födelsen andats eller visat annat livstecken (oavsett graviditetsduration), så ock dödfödd, efter utgång av vecka 28, samt, vid osäker graviditetslängd, dödfödd med en längd av minst 35 cm.  
Anmälningsplikten avsåg skyldighet att anmäla förlossning och barn till pastorsämbetet i och för kyrkobokföring (Alltså införande i FoD, primärkällan). Även ett odöpt, anmälningspliktigt barn skulle föras in i FoD, där även en anteckning kunde göras ang var och hur gravsättning skett. Om det skett gm lasarettets försorg eller nedsättning i annan nyöppnad grav på hemkyrkogården, men så skedde inte alltid.  
Dock återfinns inte alltid dessa barn i DoB i hemförsamlingen, då ingen regelrätt begravning eller gravöppning skett därstädes. I Hfl är det sällan man hittar dessa barn, dock efter 1948, alltid i moderns personakt.  
Hälsn. Birgitta.

[Elin Wahlgren]

Jag är ingen expert på området, men jag har läst att barn som inte döptes inte fick begravas på kyrkogården. Eftersom de då inte var kristna. Detta gjorde att föräldrarna till varje pris ville döpa sitt barn. Om ingen fanns att tillgå, präst, granne eller liknande fick i värsta fall föräldrarna döpa barnet själva om de inte trodde att det skulle överleva. Kanske var det vad som hände. Därav nöddöpt och dödfödd. Oftast syns dessa barn endast i födelseboken och möjligtvis dödboken, men inte i hfl.

[Fredrik Larsson]

Hej alla!
 
Tack för era synpunkter. Jag är mest inne på Kristinas linje - men tycker fortfarande det är märkligt att barnet både nöddöpts och antecknats som dödfödd. Det kanske helt enkelt var så att barnet föddes i dåligt skick, nöddöptes och sedan dog strax därefter.
 
Fredrik