Att göra personregister

[anders sjö]

Jag funderar på att göra ett register till en födelsebok och skulle gärna vilja ha lite tips innan jag börjar.  
 
Vilket program är bäst, duger Excel?  
Vilka uppgifter bör jag ha med.  
Hur mycket i varje fält (ex: Ska man nöja sig med ett fält för faderns namn eller ska man dela upp det på för och efternamn).
Boken ifråga täcker drygt 70 år så uppsställningnen och uppgifterna varierar mellan olika tidsperioder hur hanterar jag detta?
 
Registret hade jag tänkt skulle vara till nytta för att tex kartlägga en familj (sortera på föräldrarnas namn och se hur många barn de fått, var och när), för mig och andra. Alla tips är välkomna. Är det någon som har några mallar, exempel eller liknande så skicka gärna.  
 
mvh Anders Sjö

[Torbjörn Norman]

Hej Anders
Förbundet håller på med att göra ett sökprogram för olika register. Läs mera under Förbunds-Rötter.

[Gunnar Jonsson]

Hej Anders.
Värmlands Släktforskarförening har en liten skrift om registerframtagning, som jag skickar till dig via mail.

[sonja]

Hej,
jag kanske kommer från ämnet lite men stannar kvar på register i alla fall. Jag skulle vilja ha någon slags förteckning på alla personer jag har i deras resp. by/ort under en viss tid. jag har forskat lite i Uppland och bara i Morkarla socken finns i alla fall 22 gårdsnamn/ort/by ? I ärlighetens namn vet jag inte vad som är vad i födelseorterna. Här skulle jag vilja ha Johanna Jansdotter i född i Norrby, Mellangården i Morkarla år 1764 och kanske Johan Persson född 1765 i Söderkulla. Min tanke är att det skulle vara roligt att se: -Jaha, dessa kusiner bor (om jag får tag i en sockenkarta)i närheten av varandra under den och den tiden. Möts de igen...? Umgicks de kanske? Ja, jag vet inte om jag har uttryckt mej tydligt för att någon ska förstå vad jag menar. Om någon vill och kan tolka min lite förvirriga förklaring skulle jag vara tacksam för ett tips!?
Hälsningar Sonja

[Agneta Björk]

Normering av namn
 
Jag håller på att skapa en databas över emigranter från Österfärnebo. Där har jag normerat stavningen, fast en person betecknas Chärstin på Emigrant-cd:n så hamnar hon under Kerstin i databasen. Detta för att kunna utnyttja alla fördelar med en databas på datorn, kunna söka personer snabbt. Stavar jag Kerstin Chärstin eller Kjerstin så hamnar de på helt olika ställen vid sökningen. Detta gör att det blir svårt att hitta rätt person.  
 
Jag anser att det inte är viktigt i en databas hur namn stavas, det är inte formen som är det viktiga. Heter någon Pär, men stavas Per eller Pher så är väl namnet det viktiga, inte stavningen. I många fall som jag upptäckt så stavas en persons namn olika beroende på tidpunkt i kyrkböcker. Mellan införandet i födelseboken och första husförhöret kan en ny präst eller komminister ha tillträtt och den kan vara utbildad i en del av landet som stavade på ett sätt och den gamla stavade på ett annat. Det fanns ju inga normer för hur namn stavades. Och inte frågade prästen folk hur de ville att deras namn skulle stavas. Av den anledningen finns det inget egenvärde i att skriva olika stavningar för samma namn, tycker jag. Vad tycker ni andra som jobbar med samma sak? Hur gör ni?
 
Hälsningar Agneta Björk

[Anders Andersson]

Jag har inte egen erfarenhet av registerframtagning, men en tanke jag har är att själva normeringen är beroende på vem som utför den, och när den utförs. Förbundets normeringslista må vara både omfattande och allmänt vedertagen, men knappast tidlös. Ett namn som stavas på ett sätt i dag kanske stavas annorlunda om 20 år. Vilket tidsperspektiv har du när det gäller livslängden på ditt register?
 
Sedan kan normeringen rent praktiskt utföras på olika sätt. Normerar du direkt när du skriver av uppgiften ur källan, eller sker det i ett separat pass när du har hela materialet i maskinläsbar form? I det senare fallet har du ju möjlighet att automatiskt erhålla statistik över förekommande namnformer och på så vis kanske lättare upptäcka tveksamheter i läsningen.
 
Man bör inte heller förutsätta att den som söker i registret använder rätt namnform. Kan du hjälpa den som tänker söka efter Peter eller Pär att skriva Per i förnamnsfältet, eller kan den normeringen göras automatiskt av sökprogrammet?

[Mikael karlsson]

Agneta.
min åsikt är den att i en databas så är normering av namn det klart viktigaste,
annars är ju liksom vitsen förlorad med en databas om man inte kan hitta personer pga av märkliga stavningar.
Sen är det väll inte fel om man har orken att kanske ha egen kolumn med det bokstavstrogna stavningar...eller helt enkelt skriva bokstavstroget om man kan få databasen att få fram det man vill med olika stavningar ändå...
Många tycker det är så viktigt med orginalstavningar, men man skall ju ändå alltid kolla orginalkällan...
 
Sen kan man på sin hemsida eller var man har publicerat databasen göra ett register A-ö
på Normerade namn man använder då vet personen vad för namnform som skall användas.........
 
Hälsningar
Micke

[Patrick Lindblom]

Normerar ni även efternamn? Jag har noterat att min gren av släkten stavar på ett sätt och en annan gren på ett annat sätt. Det där skapar problem när vi femmänningar skall samsas om hur namnen stavas.
 
Jag behöver knappast tillägga att källorna ger ett allt annat än entydigt svar.

[Mikael karlsson]

Patrik, min åsikt vad gäller normering av namn gäller främst databas för att kunna hitta personer.
Och då är det ju utmärkt att använda sig utav namnlistan som finns på RÖTTER som utgångspunkt.
 
Alla register databaser bör ju kollas mot orginalkällor eftersom det kan bli så mycket fel.
 
Jag antar ni har svårt att samsas pga att ni gör ett gemensamt släktträd ?

[Göran Johnson]

Normeringen av namn, som tycks vara legio, sker tydligen främst av tekniska skäl, dvs att öka sökbarheten i en databas. Jag tycker att man gör det lite väl enkelt för sig när man säger att stavningen är likgiltig, särskilt om man gör normeringen redan i inskrivningen i dataregistert, så att grundinformationen inte tas med. Annars vore det väl tekniskt egentligen lika rätt att förbättra sökmotorn, så att en sökning på Kerstin automatiskt tar med alla kända stavningsvarianter, Chärstin, Kärstin etc. Det tycker jag vore mera riktigt, i stället för att anpassa sig till tekniskt bristfälliga tekniska lösningar. I varje fall tycker jag inte att man bör normera sådana fall där man vet att en viss stavning användes av personen själv. När i tiden skall normeringen av stavningar i så fall upphöra?

[Björn Engström]

Det är självklart att man i olika databaser måste ha en vettig normering av både förnamn och patronymikon-efternamn.
Förnamnen är inte så svåra att normera. Men det finns särskilt några namn som är problematiska.
Kristina (Kerstin) - Stina
Margareta (Margreta) - Greta
Matilda - Tilda  
Elisabet - Lisa
Jag försöker att använda det längre namnet och skriver t.ex. KriStina.  
Elisabet skriver jag som Lisa eller Lisbet.
Det är även problem om det finns två eller flera förnamn, eftersom ordningsföljden på namnen kan variera.
 
Efternamnen är svårare att normera eftersom det förekommer ålderdomlig stavningar som har en aktiv användning.
V -W  
K -Q
Jag har använt hänvisningar som ska hjälpa till vid sökningen.

[Mikael karlsson]

Göran.
Jag håller med dig att man kunde utveckla sökfunktionen.och skriva bokstavstroget och sedan få fram alla eventuella varianter ändå.
Men de register jag håller på med som jag gör i Excel, och inte är tänkta för försäljning...
Och skriva register som man ändå inte hittar i fyller ju då ingen funktion.
 
Men det kanske är någon som förstår sig på det där med databas såm man kunde få ett program som tar fram alla sökvarianter utan att man skall behöva bli programutvecklare.

[Kjell Öhman (Kjell)]

Det finns ett enkelt sätt att klara detta problem. Jag gör så att jag i min databas skapar två fält för vardera för- och efternamn. I det ena fältet skriver jag in den bokstavstrogna varianten och i det andra fältet skriver jag in den normerade varianten. När jag sedan vill söka i databasen söker jag på det normerade fältet och när jag visar reslutatet på skärmen väljer jag att visa det bokstavstrogna fältet. Om jag inte har något särskilt presentationsporgram utan söker direkt i en tabell (Access eller Excell eller motsv) söker jag på det normerade fältet och ser då på resultatraden den bokstavstrogna varianten.

[Maj-Britt Sundin]

Hur gör man om det i en födelsenotis finns två olika stavningar på barnets namn? En stavning vid sidan och en annan stavning inne i själva notisen. Båda ditskrivna vid samma tillfälle.

[Kjell Öhman (Kjell)]

Maj-Britt! Om man har ett fält för det normerade namnet och ett annat fält för det bokstavstrogna (=originalstavningen) och gör sökningen på det normerade fältet, är det inget som hindrar att man anger två namn i fälet för den bokstavstrogna varianten. Allt under förutsättning att båda varianterna har samma normering

[Patrick Lindblom]

Normering av efternamn är förstås vanskligt, men jag har ett mycket konkret problem med detta eftersom efternamnen på de flesta av mina anfäder tycks skifta rejält i källorna - på samma personer.
 
Och dessutom har alltså en stavning vunnit gillande i en gren av släkten och en annan stavning i en annan gren.
 
Fonetisk sökning, s.k SOUNDEX-sökning, som efterlyses här ovan, vore trevligt. Då skulle mina Leiding, Lejding, Leyding och Leijding alla kunna dyka upp när jag söker. Detta torde inte vara alltför svårt att åstadkomma för utvecklarna av våra släktforskarprogram. Det finns standardiserade funktioner man kan använda för detta och behöver alltså inte utveckla själva fonetiksökningsalgoritmen själv.
 
Nåväl, sökningsproblemet till trots kvarstår ändå frågan om normering av efternamn där namnet skiftar i källorna. Vad tycker ni?

[Patrick Lindblom]

Mikael,
 
Tack för ditt svar. Svårt att samsas har vi väl kanske inte, men källorna är tvetydiga. I mantalsuppgifter finns en stavning och i rotemansarkiven en annan. Sedan skiftar stavningarna över tiden i källorna, vilket gör normering nästan oundviklig.
 
Och då normerar jag nästan undermedvetet till den stavning jag är uppvuxen med och inser att min släkting gör likadant.

[Mikael karlsson]

Skiftar namnet i källerna, kan då inte jag se annat än att man normerar namnet, jag har svårt att se i tex ett Släktforskprogram i efternamnsfältet anger olika varianter då får man väll bestämma sig för vilken variant man använder, men i någon anteckningsruta anger diverse namnvarianter på personen.
Och olika stavningar på samma person är ju inte ovanligt tycker jag.
Skall man vara riktigt krass med risk jag blir ett huvud kortare är väll de skrev som de kände för så varför skulle inte en annan kunna göra det...

[Maj-Britt Sundin]

Jag håller med dig Mikael till 100%. Man kan ju inte ha ett fält med ett 10-tal varianter på stavning av ett namn. Till vad nytta skulle det vara? Dessutom rekommenderas alla att själva kolla i källorna och kan där se det de önskar.

[Patrick Lindblom]

Det låter rimligt, det ni säger. Men finns det någon praxis på området? Om jag har belägg för att en viss stavning troligen är ursprunglig (för det var så man stavade i äldre tider i ursprungslandet), bör jag då använda den stavningen när jag normerar för att vara generell eller bör jag använda någon av de stavningar som fortfarande är i bruk?
 
Exempel: I tyska artiklar m.m. från 16- och 1700-talet skrivs namnet Leyding eller Leiding. Min anfader som invandrade hit stavade Leyding. Men sedan händer något ganska snabbt i källorna och det grenar upp sig.
 
I något hushåll står det Leyding, i andra står det Le?ding, Leijding, Lejding och Leiding.
 
När jag tittar i registren till mantalslängden 1790 inser jag att dessa stavningar i dåtidens skrivstil är rätt lika. Särskilt ? är oerhört likt ij eftersom prickarna då är med.
 
Men jag blir inte klok på hur jag skall normera. Jag försöker kartlägga alla nu levande ättlingar vilket gör att jag har med släktled som bevisligen stavar olika.

[Annsofi Sterner]

Här har många databasregistrerare missat något, helt säkert. Jag håller med Henrik Mos?n (se inlägg Åsbo/E) om att skriva patronymikon för kvinnorna med -dotter, när det handlar om handskrivna register. Att dela upp databaser i -dotter för kvinnor från en förgången tid och med -son för kvinnor från nutid, passar i alla fall inte mig. Jag kan ge exempel på katastrofala databaser när det gäller effektiva sökmöjligheter, och det är ARKIONs databas med folkräkningen. Där har man även förkortat ovanliga efternamn som Bergstrand har blivit B:nd och Sandberg S:g. Hur ska man återfinna dessa personer utan att behöva lägga ner en oförutsägbar mängd timmar? Detsamma gäller när man söker kvinnor med patronymikon i ARKIONs databas. Man får göra två sökningar för att få fram en träff med -dotter och en med -son. Här har man missat något och det verkar som att principen för många här är viktigare än att främja effektiviteten och tidsbesparingen för släktforskarna. Som sagt, vi kommer inte att leva för evigt...och sen beror det på vilken inställning man som databasansvarig har till släktforskare. Vill alla inom forskarvärlden att vi som forskar i det förflutna verkligen ska få en maximal utdelningen av vårt arbete?

[Marie Jansson]

Annsofi, det finns en funktion i ARKION:s databas för folkräkningen där du efter efternamnet kan välja om du vill söka på exakt, ung. stavning, börjar med, del av namn eller låter som. Man kan välja börjar med när man söker och då skriva in enbart faderns förnamn så löser sig problemet med -son eller -dotter.
 
Mvh Marie

[Eva Dahlberg]

Jag misstänker att det inte är ARKION:s personal som gjort förkortningarna utan de som gjorde avskrifterna av husförhörslängderna åt SCB, si  så där 1891, 1901, 1881 osv. Då var det väl ingen som kunde tänka sig vad det skulle användas till, i så fall hade de varit mer noggranna med fler saker hoppas jag .
 
Jag måste dessutom säga att jag håller med Henrik M:s inlägg till dig under Åsbo-diskussionen i går (27/7-04). Jag skriver patronymikon med -dotter i databasen för alla kvinnor som hade ett patronymikon (som har det i källorna). Det har aldrig bekommit mig det minsta om Persdöttrarna kommer skiljt från sina Persson-bröder i det alfabetiska registret.
 
Hälsningar,
Eva