Rikstäckande Genealogisk Databas (RGD)

[Claes-Göran Magnusson]

På DIS forum tog jag tidigare upp frågan om en Rikstäckande genealogisk databas (RGD), men få besöker det forumet. Prövar därför att initiera en diskussion om idén här istället.
 
I stora drag handlar det om att skapa en referensdatabas på Internet över Sveriges befolkning. Tänk er ett släktforskarprogram (Disgen, Holger, MinSläkt etc) men att det ligger på Internet åtkomligt för alla, och där de medverkande tillsammans lägger in uppgifterna. Island har lyckats skapa en databas över hela befolkningen, varför inte Sverige!?
 
Utan att gå in alltför mycket på detaljer kan jag nämna några saker som kom upp i diskussionen - att undvika dubbelarbete, gemensamt enhetligt gränssnitt, enhetlig hantering av orter och källor, inloggning samt versionshantering. Som utgångspunkt för identifikation kan man i första hand, som idag med personnumren, utgå från födelseuppgifterna.
 
Är vi släktforskare mogna att tillsammans (i Släktforskarförbundets? regi) skapa en referensdatabas över Sveriges befolkning? Stöd av centrala aktörer inom genealogiens område är en förutsättning för att projektet ska lyckas.

[Mikael Persson]

Hej C-G!  
 
Har du tänkt dig att det skulle vara en databas över alla som någon gång levt i det som nu är Sverige, eller rör det sig om alla under en viss, mer begränsad tidsperiod?

[Claes-Göran Magnusson]

I första hand tänkte jag att man väljer en begränsad period, grovt sett den tid vi har kyrkoböcker och kanske fram till 1900. Tiden innan kyrkböckerna är knepigare att hantera. Alla som läggs in måste naturligtvis också vara döda.

[Ingegärd Johansson]

Hej C-G!
 
Det här är en väldigt intressant idé. Jag skulle gärna lämna bidrag till en sådan databas, förutsatt att det kan göras på ett relativt enkelt sätt.  
Men det finns ett stort problem. Hur ska man kunna säkerställa kvaliten?  Det förekommer nog fel i alla databaser, och i Disbyt t ex finns en hel del riktiga villospår.
Berätta gärna mer om din idé.
 
Ingegärd

[Mårten Swärd]

Hejsan!
Jag är lite kluven inför det hela.. Personligen så tycker jag att jakten efter anorna är det roligaste i denna hobby inte resultatet (även om det också är roligt..=)), jag tror inte att jag hade börjat släktforska om det i princip hade varit att logga in i ett system och sedan skriva ut hela släktträdet..

[Claes-Göran Magnusson]

Några saker som borde borga för en viss kvalitet:
 
- Inloggning för alla som registrerar. Man borde väl också ha någon typ av avtal där man skriver under på att lämna riktiga uppgifter etc.
 
- Versionshantering, vilket innebär spårbarhet så att man kan se vem som gjort vad och när. Man kan således backa vissa uppgifter om någon medvetet lägger in felaktigheter. Omedvetna felaktigheter är naturligtvis svårare att hantera, men man bör ha någon typ av moderatorer som har större befogenheter än en vanlig registrerare. Det ska kanske inte gå att ändra någon annans uppgifter utan godkännande av en moderator/administratör.
 
- Källor hämtas från en central databas. Man ska inte kunna lägga in en uppgift utan att ange en källa. Det är i huvudsak några få typer av källor som används vid släktforskning - kyrkböcker, mantalslängder, domböcker, bouppteckningar etc och dessa bör kunna läggas i en gemensam databas dit man enbart länkar. Det man kanske manuellt ska kunna lägga till är sidnummer, avskrift från källan och kommentarer. Hur man hanterar mer udda källor har jag inget svar på nu.  
 
- Topografi. Helst skulle jag vilja ha en databas ner på by-nivå, inte bara sockennivå som i exempelvis Disgen. Jämför med källorna, man ska inte kunna lägga in vad som helst. Problemet med utländska orter vet jag inte riktigt hur man löser.
 
- Kontrollfunktioner som finns i vanliga släktforskarprogram - Man kan inte bo på två ställen samtidigt, man kan inte gifta sig innan man är född eller efter man är död, man kan inte få barn när man är under tio år eller över hundra år gammal etc
 
(Meddelandet ändrat av crex den 08 december, 2007)

[Claes-Göran Magnusson]

Mårten, det är ingen som tvingar folk att deltaga, men jag förstår vad du menar. Jag har också hört argumentet förut.
 
En av fördelarna med en RGD är att man, istället för att söka fram uppgifter om en historisk person som tio personer redan gjort tidigare, kan koncentrera sig på att fördjupa bilden av denne person - att få mer kött på benen. Med den överblick en central databas ger borde det dessutom vara lättare att knyta ihop lösa trådar och koppla slumpfynd till rätt ställe.

[Benny Borgstrand]

Det som är fara är väl  liknande  DIS, skulle jag besöka på DIS så visst kan jag få intressanta uppslag, men oftast saknas källor som jag tycker är A och O.
 
Hade jag litat på DIS i min sökning efter anfäder så hade jag varit helt vilse i vissa fall. Däremot är det en bra ingångskälla men tyvärr brister det oftast med källhänvisning.
 
Tanken bakom DIS är bra, men kraven på källhänvisning är  för låga om det finns alls ?
 
DIS får däremot åtskilliga människor att intressera sig för släktforskning och ta steget vidare vilket är väldigt bra, källkritisk tar oftast ett tag innan man blir.
 
Mvh / Benny
 
 
 
(Meddelandet ändrat av bebo den 08 december, 2007)
 
(Meddelandet ändrat av bebo den 08 december, 2007)

[Claes-Göran Magnusson]

... men jag skrev ju ovan - Man ska inte kunna lägga in en uppgift utan att ange en källa.!?

[Benny Borgstrand]

C-G, jo jag vet och jag litar på dig och dina källkriterier. Och som jag skrev i inlägget ovan så är det ett bra insteg i släktforskningen.
 
Sen hoppas jag slippa källor som även förekommit här ..typ..Internet...  en bok m.m  : )
 
Mvh / Benny

[Benny Borgstrand]

För att förtydliga. DIS är ett bra insteg i släktforskning. Där kan man söka och få ev inslag att söka sig vidare, men  det gäller att vara källkritisk och kolla upp källans värde.
 
Var kommer källan ifrån / och när? dåtid / nutid och söka sig vidare så nära eller till orginalkällan som man kan då är DIS perfekt  som hjälpmedel.
 
Mvh / Benny

[Jan Jutefors]

Benny,
 
DISBYT är inte till för att folk bara ska hämta en massa uppgifter. Disbyt är till för att skapa kontakt mellan forskare.  
Angående avsaknaden av källor, så har ju varje forskare sina källor. Jag hoppas att INGEN lägger dit något utan att själv ha kollat uppgifterna.
 
Ja, ja, jag vet att det inte är så, men det är så det borde fungera.

[Sven Luthman]

Hejsan,
 
FamilySearch har i många år varit en källa av släktforskare för släktforskare. Precis som alla offentliga databaser så dras denna med stundtals dålig kvalité på inlämnad information.  
Man håller nu på med en ny version av den jättelika databasen på ca 1 miljard namn. Då pratar vi inte bara om en rikstäckande genealogisk databas utan en global genealogisk databas. Betaversionen testades under 2006 vid några tillfällen. Idag är denna nya databas tillgänglig för en begränsad mängd medlemmar i kyrkan, men man släpper hela tiden in flera (områdesvis) och om ca 1 år kommer även ickemedlemmar (alla ni på Anbytarforum) att kunna vara med och forska (och städa upp) samt bidra till denna gigantiska sammankopplade databas.
 
Varför nämner jag den här??
1. Den är en sammanlänkad databas för de personer som finns i den.
2. Det är enskilda forskare som bidrar med informationen.
3. Är det flera personer som har samma ana (förfäder) så kan de samarbeta om informationen för denna.
4. Ingen kan ändra någon annans information. Du kan ifrågasätta den och publicera din egen rätta (?) information. Detta görs genom att information om en person läggs i lager på varandra där den mest kompletta ligger högst upp. Övriga kan man se i en bläddringsfunktion.  
5. Webbplatsen kommer att finnas på en rad olika språk (redan idag så är det 8 olika språk).
6. All information kommer att vara gratis och ingen är utestängd från den.
 
Förhoppningsvis kommer denna gigantiska databas att kunna visas upp för en bredare allmänhet under Släktforskardagarna i Malmö. Tills dess kan ni titta på två andra intressanta projekt i det arbete som pågår.
 
Familysearch Indexing
Ett indexeringsprogram av allt det digitala material som kyrkan nu gör tillgängligt på olika sätt via Internet. Indexering pågår både i Nord-, Mellan- och Sydamerika, men också i Europa har projekt påbörjats. Förhoppningsvis så kommer vi kunna börja indexera Svenskt material under 2008 (anmäl er redan nu för detta).
 
FamilySearch Record Search  
Denna sida kräver att man registrerar sig. Här man söka i allt det material som idexerats. Snabb och smidig sökning i en databas där varje post är länkad till ett digitalt originaldokument.  
 
mvh
/Sven
- - - - -
Besök gärna min sida
Genealogi.nu
- - - - -

[Claes-Göran Magnusson]

Mormonerna har betytt mycket för släktforsningen i Sverige och resten av världen, ingen tvekan om det. Vi har utnyttjat material som de mikrofilmat, och nu scannar och registrerar. Ska vi också lägga alla våra forskningsresultat i deras händer? Kanske det, jag vet inte. Nu är det risk att det här blir en diskussion om FamilySearch istället. Utan att kunna alltför mycket om deras kommande produkt räknar jag upp några för- och nackdelar (som jag tycker mig se).
 
+ Gratis
+ Förmodligen har de lösningar för att hantera utländska orter
+ Resurser att utveckla nya funktioner för presentation, inmatning och registrering!?
 
- Ingen kontroll över hur det inmatade materialet används
- Ingen kontroll över hur det inmatade materialet tillhandahålls
- Sämre anpassning till svenska förhållanden (inkl språk)
- Endast personer som kan knytas till ett släktträd tas med!?
- Sämre koppling till våra källor
- Sämre koppling till våra topografiska uppgifter
- Vi kan inte utan vidare göra anpassningar (kopplingar) till våra nationella databaser om så skulle önskas
- Risk för dubbelregistrering!?
 
Det ovan nämnda gör att jag tror att ex den akademiska världen har mindre intresse av resultatet än om det skapas utifrån svenska intressen och i samråd med svenska arkiv, museer, bibliotek och utbildningsinstitutioner etc.
 
Det jag hittills sett på FamilySearch har i princip varit värdelöst med mängder av felstavningar och tveksamma uppgifter, samt utan källhänvisningar.

[Per Georg Jönsson]

Det låter mycket intressant med FamilySearch och de förändringar som planeras.  
 
Kvaliten på tjänsten är dock viktig. Jag laddade ned deras program Personal Ancestor File version 5.2 och laddade in in Gedcom 5.5 fil med Anseltecken producerad av Disgen 8.1d. Naturligtvis fungerade inte import av å, ä och ö! Lätt att fixa, men det visar vilka problem man kan få om allt går utifrån USA-baserade tjänster. Det är viktigt att tex Svenska geografiska, kyrkliga och administrativa indelningar utan hinder kan införas.
 
Kvaliten på informationen måste ju bidragarnarna själva stå för. Men jag förstår inte hur parallella resultat ska kunna hanteras, med tex olika släktträd? Jag tror att ett gemensamt träd som tex Dis ansvarar för och där alla kan bidraga via en moderator som granskar inlägg troligen är en bättre lösning.  
 
Mot det talar behovet av resurser att etablera och upprätthålla en sådan tjänst.
 
(Meddelandet ändrat av pegej den 12 december, 2007)

[Claes-Göran Magnusson]

En aspekt av att ha en referens-databas är att man kan knyta uppgifter från andra sammanhang till en person (referens), och man kan koppla från båda hållen om så önskas. Det blir väl mer aktuellt ju längre fram i tiden man går, ex. Porträttfynd, Tillfällighetsfynd, Emibas, fynd i museumsamlingar, Svenska Porträttarkivet, NAD, Bouppteckningsregister, Libris osv. Egentligen alla ställen  där man kan behöva referera till en person som levt i Sverige. Begränsningen hänger på vilken status denna RGD skulle få ... och det hänger i sin tur på vilka intressenter som eventuellt sluter upp bakom projektet.

[Claes-Göran Magnusson]

En annan aspekt av en RGD är att man kan lägga in material om ens släkt för framtiden. Ofta är det så att ingen närstående är (aktivt) intresserad av släktforskning. Med en RGD går forskningen förhoppningsvis inte förlorad på grund av att närmaste släkten är ointresserad.
 
Hur långt fram i tiden ska man gå? En fundering ... I och med att det ska finnas ett behörighetssystem med inloggning kan man styra detta. Låt säga att man t.o.m. lägger in sig själv med ens anor. Ett behörighetssystem skulle kunna räkna ut hur nära man måste vara släkt för att se information om besläktade levande personer. Kanske är det OK om man låter ens kusiner eller sysslingar se detta. Vet inte vad PUL skulle säga om ett sådant system.

[Patrick von Brömsen]

Har inte tiden kommit därhän att en sådan databas skulle kunna förverkligas?
 
Eller finns det saker på gång?
 
En sådan bas skulle ju också göra att hjulet inte behöver uppfinnas hela tiden. Självklart ställer det mycket frågor, men det gjorde det nog till utvecklarna av hjulet med. Inte hindrade det hjulets framfart.
 
Vänligen Patrick

[Stig-Lennart Johansson]

Patrick, Sven och C-G: tekniskt är säkert tiden mogen för att slippa uppfinna hjulet gång på gång  
(för de som så önskar!) och fullt möjligt troligen att kvalitetssäkra en sådan RGB (intressant även för  
historie- & hembygdsforskare) med en kombination av professionella och ideella krafter.
 
Men var står släktforskarförbundet i frågan: (SSFs vice ordf.) --- Affärsföretaget Släktforskarförbundet  
behöver inventera vad som kan hjälpa till att ge god ekonomi. ---
 
Dvs, det finns väl ekonomiska intressenter av olika slag som är starka motståndare till denna RGD-idé?
 
tror StigLennart

[Rolf Carlsson]

Detta ämne var uppe till diskussion för flera år sedan och har sedan dess legat i dvala.
 
Inom DIS bedrivs projektet RGD - Rikstäckande Genealogisk Databas sedan ett par år tillbaka. Nyligen har en Web-baserad delprodukt - Släkttrim - med mottot att trimma din släktforskning lanserats i en preliminär version.  
 
Det pågår arbete med huvudfunktionerna.
 
Information om RGD-projektet finns i Dis Forum; länk: http://forum.dis.se/vb/forumdisplay.php?121-Rikstäckande-Genealogisk-Databas-(RGD)
 
Jag vill med inlägget inte skapa någon dubblerande kommunikation/information utan snarare hänvisa till länken ovan. Där finns även trådar för synpunkter/frågor.
 
Rolf Carlsson
Medlem i RGD-projektet