Kråken

[Patrick von Brömsen]

Hej Stig-Lennart
 
Till en början (möjligen fortfarande?)så har jag nog haft lite svårt att ta till mig upplägget. För skall jag vara ärlig så står det mycket text på hemsidan, vilket gör att jag i alla fall går vilse bland den informationen.
Kanske det skulle stå: vi har släktforskat åt er, kom nu och köp skivan! För det är väl så du menar i princip? Så jag antar att det helt enkelt är att man väljer en person i basen och då kan skriva ut just de anorna till probanden.  
 
Vänligen Patrick

[Mats Ahlgren]

Hej
Det talas om relationsdatabas på ett flertal ställen i text om Kråken. Vilken typ är det och vilken teknik används för att accessa informationen. Om det finns beskrivet så går det bra med en länk

[Janåke Gestblom]

Googla på relationsdatabas wiki så kommer du till
http://sv.wikipedia.org/wiki/Relationsdatabas
Wikipedia förklarar de flesta datatekniska begrepp (och för all del mycket annat också) på ett bra sätt.

[Stig-Lennart Johansson]

Tack, Patrick, för suverän slogan: Början på Din släktforskning?
 
Om du med skriva ut menar att skapa ny databas utifrån vald individ, ja -
antingen med valfritt antal generationer anor eller ättlingar eller bådadera. Men  
det är ju också möjligt att fortsätta arbetet i själva databasen Kråken, vilket bl.a.  
har den rekommendabla fördelen att många 'sidorelationer' fås s.a.s. på köpet  
 
Mvh /StigLennart

[Mats Ahlgren]

Jag önskade få veta vilken relationsdatabas och vilka verktyg som används när det Kråken

[Daniel Berglund]

Kråken är väl gjord med Anarkiv, dvs det är skrivet med Visual Basic 6 tror jag, med Access i botten.

[Stig-Lennart Johansson]

Alldeles riktigt, Daniel, att Anarkiv som tidigare sagt är s.a.s. originalhanterare för denna databas  
dock inte begränsad till detta program utan via bl.a. gedcom-kompabilitet användbar i dom flesta släktprogram.
 
Men som bl.a. Bo, jag och förstås Sven-Erik vet, verkar databasen så unik att frågan kan uppstå: vilka andra sådana
släktrelationsdatabaser - som det bara är att arbeta vidare med (om skaffade & så önskas) - kan det finnas i hela landet?

[Mats Ahlgren]

Om det är Anarkiv som används så är det väl inget speciellt med Kråken (sett ur kvalitetssynpunkt) jämfört med andra som använder Anarkiv?
Jag läser inlägg där det sägs ett fullfjädrat relationsdatabasprogram  och liknande, och tolkar det som Anarkiv, eller har jag förstått det hela fel?

[Stig-Lennart Johansson]

Man kanske inte förstått det hela fel utan att för den skull behöva förstå någonting alls särskilt rätt? Saken är snarast den
att Anarkiv inte säger vidare mycket om Kråkens kvalitet (annat ämne väl), dvs databas som gjorts med en databashanterare
måste väl kvalitetssäkras som sådan innehållsmässigt. Och det hör kanske hemma här - men det kräver om inte sympati så dock empati...
 
Om du funderar igenom inlägget , bör det slå dig vad som möjligen kan göra denna CDlevererade databas unik både som Källa och ur kvalitetssynpunkt ?

[Mats Ahlgren]

Kraven på sympati och/eller empati lämnar jag därhän, de hör definitivt inte hemma i en den här diskussionen, speciellt om en teknik är kärnfrågan. Och jag håller mig till den här diskussionen som handlar speciellt om Kråken (om moderator finner detta vara fel så går det bra att flytta)och inte om kvalitet och forskningsmetoder.
 
Jag ser att relationsdatabas och relationsdatabasapplikation vid ett flertal tillfällen använts som argument för att klargöra att Kråken är säkrare än andra släktdatabaser. Detta argument är irrellevant och ska inte tillmätas något värde. Andra databaser kan vara gjorda med samma verktyg och har då samma kvalitetsnivå, baserat på de kontroller som verktyget ger,  eller också är de gjorda med andra verktyg och kan då ha högre, likvärdig eller sämre kvalitet, detta kan först bedömas om verktygen jämförs och kvalitetsgrupperas.
 
Detta innebär inte att jag ifrågasätter kvaliten på informationen i databasen, det är en helt annan sak än vad jag skriver ovan, och där kan det säkert finnas skillnader i metodik som påverkar de olika databaserna.
 
 
 
(Meddelandet ändrat av mats 2009-09-26 16:32)

[Stig-Lennart Johansson]

Vare det långt ifrån mig att 'kräva' någonting - jag förutsätter bara en viss inlevelseförmåga...
 
Däremot upplever jag starkt att du  inte vill förstå utan istället hellre ifrågasätta och insinuera. Kanske har jag helt fel  - men just
därför kan du ju börja med att  specificera var du ser att argumnet runt relationsdatabas och relationsdatabasapplikation  
vid ett flertal  tillfällen använts som argument för att klargöra att Kråken är säkrare än andra släktdatabaser.  
 
Sedan kan du ju som bonus ta upp den tråd jag inbjöd till: vilka andra...

[Stig-Lennart Johansson]

[Raderad text]
 
Men som redan sagt, åtminstone jag  tolkar aldrig tigande som samtycke!
 
Det unika är inte Anarkiv, som förvisso har sina poänger, utan Källan Kråken CD [Raderad text] - och exempel på motsvarigheter väntar jag fortfarande ivrigt på...
 
(Text borttagen då det bryter mot forumets ordningsregler./Moderator Källor)

[Patrick von Brömsen]

Hej Sven-Erik (Stig-Lennart, Susanne)
 
Jag har en fundering som jag inte finner svar på när jag tittar på din sida. De källor som är använda i databasen är väl bland annat de som finns under kvalitet och källreferens.
 
OM de är fb, hfl, vb, db, domb, bou, mantl, som får väl sägas vara de vanliga (här kan man ju ha olika åsikter, de finns ju några fler nämnda på sidan) och om de då är använda över hela materialet (basen), då är ju isåfall forskningen klar för de socknana, är det så? Sedan kan ju någon forskare hitta ytterligare material någonstans, men jag antar att det isåfall kräver mer engagemang än att bara sitta framför datorn och forska!
 
Jag kan tänka mig att flertalet stannar i sin forskning vid de ovannämnda böckerna!
 
Så den enkla frågan är då: kan man inte komma vidare på anorna (alla, utan undantag) högst upp i grenverket/rötterna på din databas? (om man då inte vill använda andra källor än de ovan nämnda vill säga).
 
Det får väl bli Stig-Lennart eller Susanne som svarar (men jag skrev till dig Sven-Erik).
 
Jag tänkte att vi lämmnar frågan om materialet stämmer i databasen. Jag vet att frågan hör till, men skaparen anser väl att den är riktig och det är utifrån det jag frågar nu! Inte om den är den absoluta sanningen. Det vet ni som forskar där bäst!
 
Vänligen Patrick som inte har möjlighet att titta in så ofta nu. Fast med argusögon som i Lutzen

[Eva Susann Johansson]

Hej
 
Sven-Erik, som nu sitter i sommarsstugan för att under helgen slutföra uppvintringen av sommarstugan, låter meddela att han i morgon svarar dig på sin hemsida www.sikhallan.se under rubriken Nyheter.
Där lägger han också upp en ny sida, där du om du skulle ha ytterligare frågor, kommer att få dina frågor inlagda i orginalform utan raderingar och dessutom besvarde av honom.
 
Susann

[Patrick von Brömsen]

Då tackar jag för detta så länge. Uppvintringen? det var ett nytt ord för att vinterstänga.
 
Vänligen Patrick

[Patrick von Brömsen]

Hej igen
 
Jag tog mig friheten att göra lite grand vad en landshövding en gång gjorde, alltså klippt och klistrat. Detta för att just få fram svaret på min fundering. De som vill läsa helheten finner resten under den angivna sidan. Jag hoppas att du inte har något emot detta Sven-Erik i och med att jag ville främst få fram svaret och undvika själv försäljningen, även om det blir en del utav detta ändå i texten.
 
Det enkla svaret är nej - men  
även för svunna tider ser ytterligare information dagens ljus och även i en databas som Kråken  - där det fundamentala redan finns, i synnerhet inom kärnsocknarna - är det rätt naturligt att även här ytterligare info kommer fram och behöver adderas.  
Det finns dessutom ju alltid en möjlighet att den tidigare kända informationen var fel/ofullständig och behöver rättas när information från ytterligare flera källor kan balanseras av - isynnerhet som själva grundkällorna är bemängda med fel/avvikelser i större omfattning än vad vanligtvis  är känt och erkänt!  (se gärna ett utdrag av ett antal sådana påtagliga 'fall' under hemsidans rubrik Forskning )
Tillkommer att - liksom 'framåt'forskning typ bouppteckningar - genforskning säkert alltmer kommer att kasta nytt ljus över gammal forskning - och inte bara när det gäller 'oäkta' utan kanske rentav också vad gäller inomäktenskapligt /upp/födda men med avvikande biologiska markörer...
 
Mellan en riktig databas och en textdokumentbas är det ju en himmelsvid skillnad: i en text kan man ju t.ex. anföra en relation på en rad/sida och en helt annan på nästa rad/sida men i en äkta släktbas är relationerna entydigt bestämda !
Dessutom kan direkt i sådan riktig databas adderas, korrigeras, byggas på det man så önskar, när man så önskar - utan att uppdatering annanstans glöms bort.
Därför kan man i en riktig databas t.ex. ta ut sin egen släkt och bearbeta den vidare eller rentav fortsätta totalarbetet när den som har påbörjat det känner för att sluta.
I en riktigt databas - som Kråken -  kan man addera ytterligare anor, ättlingar, familjemedlemmar var du så önskar som  i vilken privat databas som helst.
Du kan addera vad du vill direkt till Kråken, bl.a.32.000 bilder/dokument/kartor per person för att ta ett exempel.
Databas Kråken blir ju en privat databas när man inhandlat den och kan sedan  behandlas som direkt sådan fullt ut.
 
Ja, det var allt svar på frågan. Det hade varit lite för fantastiskt om min fundering kring frågan varit sann. Men jag var som sagt lite fundersam om jag uppfattat Kråken rätt.
 
Du skall ha tack för ditt svar. (kan tänka mig att räknaren för hemsidan peakar idag)
 
Vänligen Patrick

[Eva Susann Johansson]

Hejsan Patrik
 
Min make, som fortfarande är i sommarstugan på ön Sikhällan, skickar ett tack till dig för din insats för hans hemsida och databas.
Men säger också samtidigt att länken Kråken CD på Anbytarforum endast har genererat totalt 25 träffar till hans hemsida under oktober månad , samtidigt som totala antalet  träffar på hans hemsida under samma tidsperiod är 32.754 enligt den dagliga statistiken (dagsrekord 2.365, igår 1.412))
För mig verkar det - utan att vara vetenskapligt lagd - som att Anbytarforum behöver honom istället för det omvända.
De flesta som söker sin släkt är kanske bättre informerade om var den korrekta informationen finns än vad många tror och går därför kanske direkt på den källan utan att gå omvägar via indirekta kanaler.
 
Vänligen
Susann