ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Runstenar som källmaterial vid släktskapsbestämning  (läst 2066 gånger)

2000-01-20, 20:34
läst 2066 gånger

Mikael Wikman

Måndag 17. ds meddelade Vetenskapsradion i P1, att en genetiker i syfte att finna ursprunget till sjukdomen Västerbottensyndromet, sedan han kommit så långt bakåt i tid, att husförhörslängder och ministerialböcker inte fanns, fick använda sig av andra källor och slutligen bestämde stamfadern för den genetiskt betingade sjukdomen vara en man omnämnd på en runsten från 1000-talet, belägen i Nolby i Njurunda fs, Medelpad.
 
På vetenskapsradions hemsida meddelas följande:
 
»En runsten i Nolby, Medelpad, gav genetikerna viktig vägledning om ursprunget till den svåra sjukdomen Västerbottensyndromet (Sjögren-Larssons syndrom). Genen är nu funnen och det går i dag lätt att testa om man bär på anlaget, som är vanligast i Västerbotten. Intervju med Karl-Henrik
Gustavson, klinisk genetik vid Uppsala universitet.»
 
Genen är alltså identifierad och jag har vare sig kompetens eller anledning att ifrågasätta det. Däremot undrar jag hur man kunde säkerställa, att en person, som omnämnes på en runsten från 1000-talet i Medelpad, är stamfader för en genetiskt betingad sjukdom förekommande i Västerbotten? Glappet mellan runstenen och kyrkböckerna är ju runt 600 år.

2000-01-20, 20:56
Svar #1

Anders Boström

Låter som en spännande historia! Hoppas att någon vet mer om detta. Texten på Nolbystenen lyder:
 
Bergsvæinn ok Sigfastr ok Friði ræistu stæin þennsa æftiR Buri, faður
sinn. En Farþiagn markaði.

2000-01-20, 21:52
Svar #2

Utloggad Håkan Skogsjö

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1443
  • Senast inloggad: 2013-04-24, 08:42
    • Visa profil
    • www.bokhandeln.ax
Detta låter i mina öron fullständigt stolligt. Det finns veterligen inte något säkert fall där en släktledning har kunnat föras tillbaka till de människor som omnämns på runstenar (bortsett från Jellingestenen i Danmark). Glappet mellan runstenarna och de medeltida källorna är för det mesta åtminstone 200-300 år. Och även om det vore möjligt att genealogiskt överbrygga denna lucka i något enstaka fall måste det ändå rimligen vara omöjligt att veta någonting om runstensmänniskornas gener. Så om det referat som Mikael ger ovan är korrekt, får vi hoppas att genetikerns släktledning inte har någon bärande betydelse för hans forskningsresultat - för då lär han vara ute på hal is.

2000-01-20, 22:06
Svar #3

Mikael Wikman

Detta berättades alltså i Nyheter från Vetenskapsradion 06.45 måndag 17. januari 2000. Vetenskapsradions program finnes i RealAudio-format på dess hemsida (till vilken jag har länkat i mitt första inlägg), men tyvärr verkar där bara finnas dagsfärska program. Jag hittar heller inget arkiv med tidigare program. Jag hörde dock programmet själv och referatet ovan är också hämtat direkt från Vetenskapsraidons egna sidor.

2000-01-20, 22:52
Svar #4

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7651
  • Senast inloggad: 2022-06-06, 18:37
    • Visa profil
    • Scangen
Det måste vara namnet Farþiagn som spökar. Vill minnas att det namnet är så ovanligt att man kan gissa sig till släktskap (med många glapp). Naturligtvis är det stolligt om det redovisas som framgått ovan. Historien har väl förbättrats efterhand innan den presenterades av journalisten i Vetenskapsradion.

2000-01-21, 02:10
Svar #5

Utloggad Lars Nylander

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 627
  • Senast inloggad: 2023-07-08, 23:39
    • Visa profil
I tidningen Släktbiten 1996:3 finns en släktutredning som går tillbaka till Tord i Byr 992, det är alltså den berömda (eller snarare ökända?) Buresläkten, där väl åtminstone två runstenar har blandats in, för att få de äldsta leden. Släkttavlan var också inritad på en runsten, som sägs vara den stenen vid Skokloster som Tord i Byr nämns på. Runslingan är ersatt med släktuppgifterna. Denna släkttavla gjordes av en ordförande i en släktforskarförening, och gav upphov till en stor debatt om källkritik på Rötter.
 
Den berömda Malstastenen från Rogsta i Hälsingland (numera i museet i Hudiksvall), ristad med våra provinciella hälsingerunor, tar upp hela sju generationer, som räknas upp likt bibeln: [Frömund var son till]....Rik-Gylfe, Bräses son. Och Bräse var Lines son. Och Line var Uns son. Och Unn var Ofegs son. Och Ofeg var Toras son.... På en sten i Sunnå i samma socken räknas flera släktingar till Rik-Gylfe och Frömund upp.    
 
Detta är mycket intressant, men det går inte att koppla ihop det med senare tiders människor, som Håkan skriver ovan.

2000-01-21, 13:44
Svar #6

Utloggad Robert Hammarstedt

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 330
  • Senast inloggad: 2012-04-09, 23:34
    • Visa profil
    • www.hammarstedt.st
Otroligt klumpigt !
Undrar just vad en källforskare (t ex Hans Willius) skulle ha för åsikter om den historiska källforskningens kvaliteter i denna gentekniska utredning !

2000-01-21, 14:29
Svar #7

Utloggad Jörgen Blästa

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 315
  • Senast inloggad: 2024-03-14, 19:37
    • Visa profil
    • www.solace.se/~blasta/
I Sundvalls Tidning publicerades en artikel i måndags eller tisdags på just detta ämne. Artikeln finns även på ST Online med denna adress http://www.stonline.se/index.php?task=view&id=2056 där man mycket riktigt har knytit ihop Fartaign som ristade runstenen med Buregenealogin och den förmodade flytten från Byrestad till Västerbotten . När jag läste artikeln så blev jag mycket förvånad över denna källkritiskt suspekta koppling.

2000-01-21, 14:56
Svar #8

Leif Boström

När jag såg dessa uppgifter för första gången i Svenska Dagbladet för mer än fem år sedan skrev jag till Karl-Henrik Gustavson och frågade efter hans källor och vem som gjort släktforskningen, men fick tyvärr inget svar. I artikeln i Svenska Dagbladet hade man bestämt att det var Nikolaus Farthegnsson som var den gemensamme anfadern till alla med Sjögren-Larssons syndrom. Ättlingar till honom skulle också ha varit i Bayern under trettioåriga kriget och spridit sjukdomen dit. Om nu någon släktforskning har gjorts så torde den förmodade Olof Hersesson i Bure vara gemensam anfader. Mig veterligt känner man inte till några förmodade ättlingar i nutid till några syskon till honom eller hans förmodade anor. Det troliga är ändå att man är ute på hal is. För så långt bak i tiden (1400-talet) bör det finnas fler anor som är gemensamma för personerna som drabbats av sjukdomen. De anorna kommer man däremot inte att kunna hitta p g a bristen på källmaterial.

2000-01-21, 15:07
Svar #9

Utloggad Håkan Skogsjö

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1443
  • Senast inloggad: 2013-04-24, 08:42
    • Visa profil
    • www.bokhandeln.ax
Jag var inne och kikade på artikeln i Sundsvalls tidning. Ett vänligt omdöme kunde väl vara att den saknar såväl huvud som fötter och det som finns däremellan är föga begripligt. Om det är journalisten eller genetikern som ska lastas är väl inte helt klart, men ser man på de pratminus (direkta citat som föregås av tankstreck) som finns, verkar genetikern egentligen inte ha sagt någonting som ger stöd åt den häpnadsväckande rubriken Runsten i Nolby löste Västerbottensyndromet. Hur som helst, artikeln mår bäst av snabbt gömmas och glömmas.

2000-01-21, 19:32
Svar #10

Utloggad Jan-Anders Andersson

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 16
  • Senast inloggad: 2023-10-16, 19:03
    • Visa profil
    • www.latorpstation.se
Eller ännu bättre upp. Varför inte tipsa K-H Gustavsson och Sundsvalla tidning om Torolf Kväll-Ulvssons härnadståg till Kvänland hos kung Faravid. Med det namnet torde ju han vara en avlägsen anfader till Fartegn, eller hur?

2000-01-26, 17:19
Svar #11

Utloggad Torsten Berglund

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 948
  • Senast inloggad: 2017-02-16, 01:20
    • Visa profil
Påpekas kan att läkarna, far och son, Stig och Olof Cronberg (även släktforskare och historiker) berört K H Gustavsons forskning om Sjögren-Larssons syndromet (SLS) och den påstådda kopplingen till Bure-släkten i sin uppsats Sjuka familjer - genetik och genealogi i Arv och anor, Riksarkivets och landsarkivens årsbok 1996, s 143. De uttrycker där skepsis mot Gustavsons teori utfrån historievetenskaplig källkritisk grund, och konstaterar att Förvisso har Nikolaus Fartegnsson (om han alls existerat) haft vissa genetiska anlag, men det måste ändå ha varit fler än han som inflyttade till Västerbotten på medeltiden!. Vidare skriver de att även om många norrlänningar härstammar från den s k Bure-släkten, så är det dock orimligt att tro att Bure-släktens stamfar, underlagmannen Jakob Andersson och hans dejliga hustru Kjellög (---) skall lastas för samtliga ärftliga sjukdomar i dessa områden. Kloka ord, som genetikerna borde ha begrundat innan de framförde denna mycket bräckliga teori offentligt.  
 
K H Gustavson et al har publicerat artikeln Från runsten till gen; Orsaken till Sjögren-Larssons syndrom ringas in, i Läkartidningen 1995, s 2748-2750.

2005-03-12, 13:48
Svar #12

Michaël Lehman (Philippos)

Med anledning av Marc Hernelinds inlägg i arean Släkter: Bureätten: Släktträffen för Bureättlingar 19-20 juni 2004 fredag den 11 mars 2005 kl. 13.39 och efterföljande diskussion återförer jag denna diskussion till dagordningen genom ett kort referat av professor Gustavssos resonemang. I övrigt instämmer jag med föregående skribenter.
 
Drygt 200 SLS-patienter har rapporterats från ett 20-tal länder, av vilka 59 patienter är svenska. 37 av de 42 svenska SLS-familjerna har släktförbindelser med de två nordligaste länen och flertalet SLS-patienter kommer från ett begränsat området kring Skellefteå och Piteå. [...]
 
Det stora flertalet av familjerna kan följas tillbaka till slutet av 1600-talet i kyrkböckerna, som då började föras. Ingen gemensam stamfader kunde hittas i slutet av 1600-talet, sannolikt beroende på att anlaget redan då var väl spritt i det aktuella området. Familjerna har kunnat följas ytterligare tre generationer bakåt utan att konvergera till någon stamfader. Det finns belägg för att medelpadingen Nikolaus Fartegnson, född 1280, som kom till Västerbotten 1327 med den första organiserade invandringen och som slog sig ned i nordöstra Västerbotten, är släkt med nu levande SLS-patienter. Nikolaus Fartegnson har sina förfäder kända, bl a genom runstenar, från 1000-talet i Medelpad.
 
En av Nikolaus Fartegnsons anfäder var Fale Bure Fartegn, en hövitsman bosatt vid Indalsälven vars förfäder är kända från Sundsvallsområdet, och en runsten i Nolby inte långt från Sundsvall har inskriptionen ?Bergsven och Sigfast och Fride reste denna sten efter Bure, fader sin. Men Fartegn märkte runorna? [...]. Runstenen, som är landskapets näst största, står nära Tunavägen, där denna korsar den gamla kustlandsvägen.
 
Det finns patienter med Sjögren-Larssons syndrom i Sundsvallstrakten, och man kan förmoda att familjerna har blodsband med Fartegnsläkten, som har funnits i trakten åtminstone från tidig medeltid. Statistiska och genetiska analyser stöder även att SLS-genen har införts i Västerbotten för 700 år sedan via kolonisatörer söderifrån.
 
Referens
Gustavsson, Karl-Henrik, et al. (1995). ?Från runsten till gen  : Orsaken till Sjögren-Larssons syndrom ringas in? i Läkartidningen, volym 92 (nr 28-29/95), ss. 2748f.

2005-04-16, 09:47
Svar #13

Utloggad Sten Rigedahl

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 21
  • Senast inloggad: 2012-10-11, 21:21
    • Visa profil
    • www.falebure.se
Marc hernelinds sammandrag av föredrag på bure seminariet 9 april /genom Sten.
 
1) första delen tala jag om Underlag män i Medelpad och Västerbotten och att flertalet var bureättlingar eller ingifta man kunde se dokument från arvtvister 1492 (ej dom böcker) som stödde  de olika lag männens period som kunde samlas till.ex i  samlingsdokument i Stockholstads tänkeböcker, osv..
 
2) ett par medel tida Brev som höll ihop Fale bure d.y. (Farteng unge) ,Nils Fartengsson,Fale Bure dä. (Farteng d.ä)  
 
3) det fanns endast tre Härse i medeltida breven på 1300talet som kunde vara Härse Hövitsmanen f.1350 talet två av dom hade fale eller farteng som far den tredje hette fadern sigurd Från Klappsta . iena fallet var farfar Gustav Bilder i Andra falet var farfar Nils Fartengsson.  och ovan ser man att jag trodde på Nils Fartengsson som också hade  på sigillet med böjd arm vilket också farteng Unge hade.  
 
 
4)sen om man kunde knyta Sjögren larsson syndrom som skulle ha kommit upp till väster botten samtidigt ungefär med Nils Fartensson och övriga 4 stormän 1327 var där på visitationresa för att kolonalisera och uppodla Luleå och skellefteå älvdal. man behöver följa dessa fyra familjer som Karl-henrik nämnde för att se om det var Buresläkt..  
 
5) dessa generationer kunde  knytas till med ovanstånde indicier Fale hin unge som de förlorade generationerna.
 
Snuddade vid Birlkarlarna och Bureätten där finns komplettering på rötter.
 
Karl-Hemnrik Gustavsson sammandrag av bureseminariet.skulle ordna uppföljning till Leif Boström och Marc Hernelind på de fyra familjer som hade sjögren larsson syndrom som man följde bak till 1600 talet som kunde följa ner till 1300talet början då man såg de första tecknen i västerbotten (finnfors ) man
trodde kommit i från sunvall trakten.marc och leif skulle se om det verkligen var Bure ättlingar och kartlägga dom.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna