Äldre inlägg (arkiv) till 20 november, 2008

[Göran Johansson]

Margareta resultat av immaculata conceptio?
En obefläckad avelse!

[Niclas Rosenbalck]

Det finns en hel del kyrkoherdar Erik under andra hälften av 1500-talet. En av dessa är kontraktsprosten i Tjust, Erik som även var kyrkoherde i Hjorted.  
 
 

Linköpings stifts herdaminne band 4 s 92; Hjorted pastorat.

[Göran Johansson]

Niclas, jag skulle nog leta efter en hyrkoherde vid namn Samuel. Om morfadern vore en förnämlig kyrkoherde Erik så borde denne hedras med att något Margaretas barn eller barnbarn gavs dennes namn. Namnskicket på 1500-talet följde strikta mönster även om det fanns undantag.

[Anders Ryberg]

Margaretas far uppges ha varit en förnämlig kyrkoherde. Då är det väl intressant att Niclas lyfter fram en sådan? Vi är ju ganska säker på att hennes far hette Erik (om nu inte hennes mor haft ett sidoprojekt med en Samuel...) Och så strikta principer för namngivning fanns inte, och eftersom vi inte har koll på tidigt döda barn så kan det inte uteslutas någon liten Erik bland dem... Och Göran, om Du tror att en Kyrkoherde Samuel är inblandad, kanske Du kan göra ett försök att hitta honom, nu när jag och Niclas visat på ett exempel på en passande Erik...

[Göran Johansson]

Jobbar ni i team Anders eller när kommer den khd som du inte vill berätta om? Jag kan möjligen acceptera att Samuel kan ha varit ett modenamn i kyrkliga kretsar i början av 1600-talet, men tycker inte att det finns några belägg för det. Spinn vidare med Erik i Hjorted. Han är intressant. Några spår borde han ha lämnat efter sig ifråga om sin familj. Men får jag fråga varför Erik just skulle komma ifrån Tjusttrakten. Olof Clarevallensis och hustru M. Eriksdotter tycks ha varit bosatta i Stockholm innan pastoratet i Horn blev ledigt. För egen del har jag kollat Erik:ar över hela landet efter BÄSTA FÖRMÅGA utan att lyckas.

[Göran Johansson]

Den bibliska personen Samuel fick enligt första Samuelsboken sitt namn eftersom hans mor, Hanna, fick honom efter att ha bett till Gud om en son.
 
Stämmer bra i fallen Olof Clarevallensis och Zackarias Retzius. De hade om jag inte minns fel endast en son medan övriga barn var döttrar. Den förnäme kyrkoherdens eller mer sannolikt den stackars kungens namn Erik kan ha varit mindre viktigt.
 
(Meddelandet ändrat av Passord den 18 november, 2008)

[Anders Ryberg]

Tja, jag och Niclas fann samme Erik intressant, om det var oklart så är det samme man jag skrivit om innan... Vi tänker nog på samma sätt helt enkelt.  
 
Upplysningsvis har samtliga herdaminnen register. Läs dessa, och använd dem som ingång att kontrollerar kyrkoherdar vid namn Erik. Sedan är jag nyfiken på varför du anser det självklart att uppkalla barn efter framstående kyrkoherdar, men inte efter ringa kungliga anor? Jag ser åter brister i logiken.
 
Och fortfarande, jag ser ingen anledning att utforska din hustrus prästerliga anor, det kan du göra själv. Sedan kan jag naturligtvis komma med synpunkter och uppslag, men det är en annan sak.

[Göran Johansson]

Anders Ryberg, denna diskussion är sakta men säkert på väg mot sandlådan. Jag har försökt förklara ovan varför frågan om Erik XIV är av allmänintresse. Troligen svarar du reflexmässigt och blickar sällan tillbaka på vad som tidigare sagts inom detta och andra ämnesområden. Du och jag deltog tidigare i en animerad diskussion om Fale Bure. Du får ursäkta mig, men mitt minne av din insats skulle jag vilja påstå liknade en huligansupporters - destruktiv och meningslös.

[Leif Persson]

Oavsett om det är ens egna eller andras släkt man forskar i så är väl ändå det här med en eventuellt okänd dotter till Erik XIV intressant för fler än bara Göran och hans fru? Det är en konstig inställning till det här ämnet som du har Anders. Eftersom du inte verkar ha någon lust att hjälpa till med den här frågan eller lämna något mer om någon kontraktsprost från Tjust (är det kanske din släkt?) så är det ju märkligt att du ändå fortsätter att göra inlägg om det i tråden? Har du sagt A tycker jag att du får säga B...
 
(Meddelandet ändrat av lp72 den 18 november, 2008)

[Anders Ryberg]

Leif! Niclas hann före mig att lägga in herdaminnets text om kontraktsprost Erik i Tjust, just den präst jag syftade på innan. Detta är vad jag vet om honom; att han levde runt 1550, att han var högt uppsatt präst, att han var verksam i Linköpings stift. Det känns lite onödigt att lägga in samma text igen bara för sakens skull, eller vad säger du?
 
Eventuella döttrar till Erik XIV är av allmänt intresse. Därav mitt deltagande här. Sedan är en annan sak att jag finner kopplingen till kung Erik synnerligen svag och osannolik, och att jag anser att Görans argument inte håller. Mitt intresse för östkustens prästsläkter i allmänhet är mer begränsat, därför överlåter jag åt Göran att ta reda på vilken präst som var far till Margareta. Eller måste jag uppdragsforska åt andra om jag påpekar att de släktledningar de redovisar inte ser ut att hålla? Jag hoppas att jag får delta även om jag inte blir övertygad om vad Göran skriver, utan att utsättas för inlägg av den typ som fick raderas igår?
 
(Meddelandet ändrat av ary den 18 november, 2008)

[Göran Johansson]

Bra Anders!
 
Det hedrar dig att du vill fortsätta att deltaga. Tror egentligen att vi är ganska överens. Det vill säga - lägg inte fast vare sig det ena eller det andra men sök vägar att komma vidare. Men det borde vara fritt att resonera, eller hur?
 
Anders, om man i hastigt mod postar ett inlägg som kan uppfattas som kränkande så kan man med nuvarande Anbytarforum själv radera bort sitt misstag. Det kanske är det som du tänker på när du skriver inlägg av den typ som fick raderas igår. Jag raderade ett av mina egna inlägg igår. Fundera själv på den möjligheten.
 
Min uppfattning är att denna nu tämligen omfångsrika diskussion har haft en del bieffekter. Det kanske kan vara av lika stort värde som att lösa det problem som diskussionen egentligen handlar om.
 
Exempel:
- Felaktigheter ang gården Härna i Hycklinge som Margareta Eriksdotters möderne har upptäckts
- Felaktighet i Släktkrönika över Jahan Retzius Rosenstolpe 1668-1758 om Zackarias Retius giftermål och barn har upptäckts
- Feläktigheter om Olof Larsson Ålännings giftermål i släkttavla publicerad i SoH 2001 har upptäckts
- Måns Persson i Svartsjö, d. 1573, var sannolikt son till Per i Porten. Inte känt tidigare
- Upptäckt av en intressant stambok (förvarad i Köpenhamn), med anknytning till Margareta Eriksdotters son  
- ....
 
Tyvärr saknas fortfarande uppgifter om Margareta Eriksdotters fader. men det gör kanske inte så mycket?

[Gudrun Wallengren]

- Denne slægt er også min slægt, gennem en sønnesøn til regimentsskriver Peter Björkman, klokkeren i Hyby, Johan Björkman.  
En datter af Johan Björkman, Anna Catharina Björkman (1774-1822), blev gift med klokker i Asmuntorp, Bengt Hallberg. Hun blev farmor til min farfars mor, Wilhelmina Maria Hallberg  (1829-1911).
 
Fra Danmark har jeg haft ikke de helt store muligheder for at forske i ældre svenske slægter, men jeg har fulgt diskussionen her med stor interesse.
- Jeg vil til enhver tid forsøge at hjælpe hvis nogen har brug for slægtsforskning i Danmark, og har ofte selv fået hjælp fra svenske slægtsforskere.
 
Da det gik op for mig, at Andreas Saebyensis' stambog befandt sig på Det Kgl. Bibliotek i København blev jeg naturligvis meget glad.  
Før den tid havde bogen været i Kullerup på Fyn, hvor den havde været brugt som regnskabsbog af præsten Christen Lauritzen Kullerup. De første notater fra hans hånd er fra nytårsdag 1677.
 
Hvordan stambogen er landet på Fyn er ikke godt at sige. Det er udelukket at der kan være tale om svensk krigsbytte.  
Jeg er mest tilbøjelig til at tro, at den svenske hær selv har haft stambogen med, da den besatte Fyn 1658-59.  
Men hvordan og hvorfor?
 
Venlig hilsen
Gudrun

[Gudrun Wallengren]

En rettelse, der skal stå: Det er udelukket at der kan være tale om dansk krigsbytte.

[Göran Johansson]

Gudruns tanke är väldigt intressant tycker jag. Varför befann sig boken i Danmark?
 
Så här inleddes diskussionen om Erik XIV:s eventuella dotter Margareta:
 
Kerstin Löwenhamn
Postat tisdagen 26 oktober 1999 - 23:43        
Kan någon ge tips om var man hittar upplysningar om Erik XIV:s dotter Margareta, gift med kyrkoherden i Horn, Östergötland. Hennes dotter Emerentia finns lång bort i min släkt  
 
Erik Svensson
Postat torsdagen 28 oktober 1999 - 12:29        
Margareta var dotter till en okänd kyrkoherde och inte till Erik XIV.  
 
Bo Lindwall
Postat torsdagen 28 oktober 1999 - 17:39        
Hej Erik. Det var ett tvärsäkert yttrande men det kanske borde följts av en analys av källan och av de källor som säger annorlunda. I P.D. Widegren Försök till en ny beskrifning öfver Östergöthland (1817) citeras från en nu försvunnen kyrkbok i Horn: År 1618 den 11 Nov. afsomnade Hustru Margaretha Eriksdotter, Pastoris Olai Simonis första uti Horn hustru och den 19:de jordades uti Hycklinge Kyrkio af Herr Jon Petri. Archi: P:posito Lincopensium. In margine notatur hancce feminam fuisse Erici XIV, Regis Sv. filiam, natam sub patris juvenili aetate, incolentis Borkholm. Se för övrigt en notis om detta i SoH 1993 s 356.  
 
 
 
(Meddelandet ändrat av Passord den 18 november, 2008)

[Göran Johansson]

En kornett vid namn Bertram Pihl deltog i det Skånska kriget 1675-79, jfr här. Det är väl inte omöjligt att denne var son till Andreas J. Saebyensis son kh Johannes Loftander i Örtomta utanför Linköping (Loftanders son Samuel kallade sig Pihl). Kan Bertram av någon anledning haft farfaderns(?) stambok med sig under krigståget? Kan stamboken ha deponerats hos Arvid Rydelius tillsammans med den guldring som omnämns här. Vet någon vad som hände med Bertram Pihl? Arvid Rydelius var inte identisk med kh Arvid Rudelius i Västervik. Det måste vara den Arvid Rydelius (bördig fr Östra Ryd) som omnämns här som avses.
 
(Meddelandet ändrat av passord den 19 november, 2008)

[Berit Sjögren]

Niclas! Om herr Erik i Hjorted säger Harald Petersson Hjorted i svunnen tid (1968) kap. 6 Kuseägorna och Flugeskog. p. 67: ”Den herr Erich, som omnämnes ovan (han citerar detsamma om herr Eriks kamp om kuselyckorna med landshövd. Iwar Christersson som du citerar: ur Hjorteds första kyrkobok) var Ericus Nicolai: kyrkoherde i Hjorted död 1631. Linköpings stifts herdaminne .. anger felaktigt, att det skulle varit”Ericus kyrkoherde 1550. prost 1560. död 1538 (?) som varit i konflikt med landshövdingen”. P. 90 ..Hjorteds äldsta kyrkobok började föras på 1630-talet.inköpt 1633 i Linköping av Magnus Petri ostrogothus som detta år blev pastor i Hjorted. (1571 i Älvsborgs lösen hette pastor i Hjorted Hr Benct)..
Harald Petersson (1895-1979) född i Yxered, Hjorted, FD, lektor i Strängnäs och hembygdsförfattare torde vara den främste kännaren om Hjorted och har utgivit 3 böcker om Tjust som är ovärderliga för Tjustforskare. Inte ens han kan uppge prästlängd för 1500-talet i Hjorted.
Se under Herdaminnen Linköpings stift Bo Persson 1999 17/4: ”Herdaminnet kan användas med stor försiktighet o med ständiga kontroller mot källor o senare avhandlingar o uppstser.” Gerhard Hafströms Prästerskapet i Tjust kontrakt (Personhistorisk tidskrift 1927) har jag läst men inte kunnat notera någon kh Erik från den tiden, vad jag kan minnas.  
Mvh Berit

[Kjell Holmåker]

Kornetten Bertram Pihl gifte sig med Elisabet Andersdotter, änka efter Måns Ståhle, som stupat i kriget i Skåne. Han blev bosatt i Gammaltorp, Vårdsbergs sn, där han dog 1704, 68 år gammal.

[Göran Johansson]

Tack Kjell
Känner du till var de gifte sig? Vet du mer om familjen? 1680-05-13 föddes en son Friedrich Bartramsson i Gammalstorp, Vårdsberg. De torde väl ha gift sig omedelbart efter det att det skånska kriget hade avslutats. Födelseboken för Örtomta är bevarad för åren kring 1636. Där finns ingen son Bertram. Det tyder nog på att Johannes Loftander inte var fader till honom.
 
Det går förstås sannolikt aldrig att bevisa hur stamboken hamnade i Danmark. Det borde i så fall bokens nuvarande ägare Kongl. Biblioteket i Köpenhamn känna till. Man kan nog bara rent teoretiskt fundera på hur den kan ha hamnat där. Kanske man inte heller kan helt utesluta att den förts över av en hittills okänd släkting till bokens ägare även om det är mindre sannolikt.  
 
Vänlig hälsning
Göran
 
(Meddelandet ändrat av passord den 19 november, 2008)
 
(Meddelandet ändrat av passord den 19 november, 2008)

[Leif Persson]

Tycker att Berits inlägg var bra, och viktigt. För att det finns en uppgift på något behöver det inte stämma. Källkritiken handlar lika mycket om att kontrollera källorna som att tro på vad de visar... Det Berit hänvisar till finns

[Göran Johansson]

Leif, delar helt din uppfattning. Berits inlägg är tankeväckande.

[Kjell Holmåker]

Hej Göran,
Jag vet inte så mycket för jag har mest intresserat mig för Måns Ståhle och hans första fru. Änkan Elisabet finns i Gammalstorp (där Måns Ståhle bodde) 1678 och -79 enligt mantalslängder. Bertram och Elisabet finns dock inte i Vårdsbergs vigselbok. Elisabet Andersdotter dog 1696, och Bertram verkar ha gift om sig med en Sigrid Berg (mantalslängd 1705).

[Gudrun Wallengren]

Jeg håber ikke at det gør noget, at jeg fortsætter lidt med stambogens historie? Det er stort set det eneste jeg kan bidrage med.
Selv om man aldrig kommer til at kunne bevise noget, er det alligevel interessant at forestille sig hvordan stambogen kan være endt i Kullerup på Fyn.
 
Det Kgl. Bibliotek har oplyst, at stambogen var en gave fra ”Museet for Nordiske Oldsager. Bogen blev givet til biblioteket i 1868, antagelig i forbindelse med at museet i 1866 havde fået en ny direktør, der var begyndt på en større omlægning.
Museet for Nordiske Oldsager blev åbnet i 1819. Det indeholdt også ting fra ”Det Kgl. Kunstkammer”, en samling der var oprettet helt tilbage i 1650.
 
I dag hedder museet ”Nationalmuseet.” Og her har man ikke kunnet finde nogen oplysninger om stambogen. Hvornår den er kommet til museet ved man således ikke. Men i begyndelsen af 1800-tallet blev der foretaget en del indsamlinger og registreringer i hele Danmark  
 
Fra nytårsdag 1677 til slutningen af 1704 har bogen med sikkerhed befundet sig i Kullerup, for i denne periode har Christen Lauritzen Kullerup brugt den som regnskabsbog.
Christen Lauritzen døde i begyndelsen af 1705.

[Göran Johansson]

Gudrun, ibland brukar man i Sverige se noteringar när man byter från en kyrkobok till en annan. Tror du att det finns andra (bevarade i kyrkoarkivet) räkenskapsböcker i Kullerup än denna?

[Niclas Rosenbalck]

Hej Berit! Bara ett påpekande, jag citerade med bilden ur Linköpings stifts herdaminne om den påstådde prosten Erik i Tjust för att ge Göran hjälp med det han efterfrågade så intensivt och förtvivlat. Det jag ville påvisa är att det förekommer andra kyrkoherdar Erik (se bl a nedan) under aktuell period. Det är bra att du lyfte fram Bosse Lindwalls inlägg om hur dåligt underbyggt Linköpings stifts herdaminne är - detta bör vi även ha i minnet då vi refererar det nu spridda påståendet om att Margareta Eriksdotter skulle vara dotter till Erik XIV vilket även den lokala traditionen skulle understödja. Herdaminnet anger ju felaktigt titeln på Eric Michael Fants verk vilket sedan spridits vidare bland de som förfäktar kungateorin. Vad står det egentligen i Fants verk (på latin!) om Margareta Eriksdotter ? En avfotografering vore önskvärt. Möjligheten finns ju att någon som läst Fants verk skrivit in notisen i Horns kyrkbok (den tyvärr förkomna) som sedan använts för att underbygga Linköpings stifts herdaminnes uppgiften om den lokala traditionen. Hoppas du hängde med. Palmskiölds uppgift, som du så förnämligt plockat fram, är ju källan till senare påståenden (Eric Michael Fant) vill jag hävda. Själva denna tradering är intressant eftersom den kan ge oss en hint om hur spritt påståendet varit.  
 
 
Ovan listade du den 14 november 2008 - 22:35 en räcka kyrkoherdar Erik, men du nämnde ej den Ericus Petri i Nikolai församling (Sthlm) (se Gunnar Hellström Stockholms stads herdaminne) - kan denne också avföras ur diskussionen om vem som var Margareta Eriksdotters far? Det ska även finnas en kyrkoherde Erik på Värmdö under aktuell tid (refererar ur minnet då jag är på jobbet).
 
Viktig fråga är, oavsett vilken ståndpunkt man har (kyrkoherdotter eller oäkta kungadotter), var kan Margareta Eriksdotter (död 1618) och Olof Simonis Clarevallensis (1560-1639) ha träffats och sedermera gift sig 1592? Stockholm vore en utgångspunkt eftersom det var dit Olof kom ifrån sin tjänst i Polen. Finns vigseln noterad i någon kyrkoräkenskapsbok ?
 
(Meddelandet ändrat av niclas den 20 november, 2008)

[Göran Johansson]

I tänkeböckerna för Stockholm stad förekommer flera präster Erik, alla dock inte kyrkoherdar. En av dem är herr Erik i Enköping omnämnd 1556-03-18. Lite långsökt kanske, men värt att notera, är att Per Ericsson Korp i ett brev 1667 till Göran Persson undertecknar det med Petrus Enecopensis (Svelenius, Rikskansliet i Sverige, sid 147). Svalenius gör antagandet att Enecopensis blott anger födelse- eller studieort. Han menar att det mest sannolika är att Stockholmsborgare Erik Persson Korp var fadern. Vem var herr Erik i Enköping? När dog han? Jag är medveten om att min fråga är perifer.
 
Gudrun, prästen Christen Lauritzen i Kullerup, var ganska brutal anser jag. Han borde ha varit medveten om att den stambok som han höll i sin hand hade tillhört en svensk kollega. Han borde ju också vara väl insatt i de tio Guds buden, t.ex. det sjunde: Du skall inte stjäla. Finns det någon gammal inventarieförteckning för Kullerups sockenkyrka?
 
(Meddelandet ändrat av passord den 20 november, 2008)

[Anders Ryberg]

Till att börja med kan får jag konstatera att den Erik i Tjust jag föreslog kan avfärdas, då han levde vid fel tid. Dock, som Niclas skriver, så finns det många andra Erikar vid denna tid som är präster på olika nivåer. (Tyvärr har vi sannolikt inte heller kännedom om hela Sveriges prästerskap vid denna tid, därtill är källmaterialet för dåligt.)
 
Jag härstammar från en man som på 1600-talet blev ihjälslagen av en full präst, så jag ser ingen anledning att förvånas över herr Christens beteende...

[Niclas Rosenbalck]

Göran, Gudrun mfl intresserade. Hur stamboken hamnat hos prästen Christen Lauritzen i Kullerup på Fyn 1677 är en gåta att försöka knäcka. Det finns många infallsvinklar, så låt oss fundera på vilka.
 
En kan vara att herr Christen köpt boken eller att han på annat vis fått den i sin ägo, exempelvis genom att en svensk/dansk burit med sig den och antingen lämnat den eller glömt den i Kullerup (kanske avliden där?). Vem av Loftanders barn kan tänkas ha övertagit stamboken ? Det är nog där vi får börja.  Har någon av barn eller barnbarn studerat vid universitet i Tyskland, Köpenhamn eller i Lund (senast 1677) ? Kan boken ha tagits som krigsbyte 1676-77 då danskarna försökte återta Skåne eller då man uppbringat fartyg genom Öresund?  
 
En annan infallsvinkel är vilket socialt ursprung (studier, resor, släktskaps-eller nätverksförbindelser) som finns belagt för prästen Christen Lauritzen i Kullerup före 1677 ?  
 
Eftersom boken har notering ifrån nyårsdagen 1677 som kan kopplas till Kullerup så bör den ha kommit dit under 1676 - samma år som ofred mellan Danmark och Sverige härjade (Skånska kriget 1675-1679). Det är inte osannolikt att just kriget har en koppling till stambokens resa till Kullerup.

[Göran Johansson]

Gissningsvis togs boken om hand av den äldtse sonen Johannes A. Loftander i Örtomta. Denna avled 1675-12-14 och efterlämnade ett antal kända och okända barn. Därav min fråga ovan om Bertram Pihl, som dock inte tycks ha varit son till Johannes Loftander.
 
Den felande länken skulle kunna vara Johannes Loftanders hittills okända hustru. Vem kan hon ha varit? Var hon rent av född i Danmark?  Efter hennes död gifte han om sig med Kerstin Johansdotter Trast och senare ytterligare en gång med Susanna Terserus, vars farbror Johannes Terserus var biskop i Åbo och Linköping.  
 
Skiftet efter Johannes Loftanders död dec. 1675 och stambokens uppdykande i Kullerup nyårsdagen 1677 är intressant.
 
Intressant i detta sammanhang är att det i Finland finns ett antal släkter Pihl vars ursprung har varit föremål för omfattande forskningar, jfr bl.a.  här och  här. Lägg märke till förekomsten av Erik och Johan och arrende av en kungsgård.
 
(Meddelandet ändrat av passord den 20 november, 2008)
 
(Meddelandet ändrat av passord den 20 november, 2008)

[Göran Johansson]

Namnet Pihl har troligen samband med Johannes Loftanders fädernesläkt, jfr här.
 
Det var inte bara Niclas och Anders som var skeptiska gentemot tanken på att Emerentia Olofsdotter (g.m. Clarevallensis) kunde tänkas stå på god fot med de kungliga. Allmogen i Loftahammar (annexförsamling till Lofta) [color=ff6000][/color][color=ff6000]undre storligen hwarföre wij icke wara werdige få see och höra sielfwa konlige brefwet, om hwilket wij hafwa stor misstanke ....[/color], jfr här. Befolkningen hade med käppar och stafwar besökt änkan Emerentia.

[Gudrun Wallengren]

Jeg har forsket en del i præsteslægten fra Kullerup, kun for helt at kunne udelukke at den på nogen måde havde forbindelse til Sverige. Og der er absolut ingen slægtsmæssig forbindelse.
Det havde heller ikke været at vente - men denne mulighed for forbindelse er altså helt udelukket!
Hvis nogen ønsker det, kan jeg gøre rede for det?
 
I slægten på Fyn er der mange præster og mange latinskolelærere, men de holder sig stort set på Fyn. En enkelt præstedatter bliver dog gift på Sydsjælland.
 
Christen Lauritsen Kullerup blev student fra Odense gymnasium i 1660. Fra 1667 var han kapellan hos sin far Lauritz Rasmussen, denne døde i 1670.  
I et senere indlæg vil jeg meget gerne vende tilbage til Christen Lauritsen, men først lidt om hans far.
 
Faderen Lauritz Rasmussen var præst i Kullerup under den svenske besættelse. Efter krigen måtte de fynske præster i 1665 skrive indberetninger til biskop Niels Bang om kirkernes indtægter, tilstand og mangler.  
Mange af de fynske kirker var helt ødelagte.
Lauritz Rasmussen skrev indberetninger om Kullerup og Refvindinge kirker, han var sognepræst for disse sogne.
Jeg har fået kopi af hans indberetning fra Landsarkivet i Odense.
På nutidsdansk lyder den omtrent således:
 
Kulderup kirkes mangler og skrøbelighed
1. Der skal lægges en bjælke gennem klokketårnet.
2. Kirken har kun én klokke, den behøver en mere til at ringe sammen (til gudstjeneste) med.
3 Nogle plader bly på den søndre side af kirken er borte.
4. Kirkevinduerne er også skrøbelige.
5. Der behøver nogle tagsten på klokketårnet på adskillige steder.
6. Der behøves en messehagel.
7. Der behøves en kalk og disk af sølv.
8. Der behøves en alterbog og en sangbog.
9. Alteret skal repareres.
10. Skabet som messeklæderne opbevares i, skal repareres og det skal forsynes med lås.
 
Refvindinge kirkes mangler
1. Klokketårnet er revnet, og det er meget nødvendigt at der indlægges bjælker igennem det, hvis det ikke skal skille helt ad og falde sammen.
2. Træværket som klokken hænger i er meget skrøbeligt, så man kan ikke ringe med klokken uden stor fare.  
3. Kirken har ingen kalk og disk, kun en lille en af tin, den blev tidligere før krigens tid brugt til de syge.
5. Der behøves en sangbog.
6. Lågen og låsen på det skab som klæderne skal opbevares i er ødelagte.
 
På baggrund af dette er det måske trods alt forståeligt hvis Christen Lauritzen faldt for fristelsen og forgreb sig på stambogen. Dengang var der jo rigtig mange blanke, ubeskrevne sider i bogen.
Hvem ved om den måske har den ligget og flydt i Kullerup præstegård i mange år, helt fra hans fars tid?
Og hvordan skulle den stakkels mand egentlig levere bogen tilbage?