Kung Knut Erikssons hustru

[S-E Larsson]

Cecilia Blanka
 
Finns det några uppgifter om Drottning Cecilia Blanka  , Kung Knut Eriksson hustru f.ca 1150 död 1196
Det står inget i NE om henne?

[Johan Rson Sjöberg (Sukulainen)]

Var har du fått den där uppgiften från? Låter tveksam, tycker jag.

[Peter Karlsson (Peterk)]

En nätsökning ger träffar på http://historiska-personer.nu/min-s/pe0a9ff69.html samt i Guillos 'Arvet efter Arn' t.ex.. (1150-1196 lär syfta på kungen, inte på henne)

[Berit Tjernberg]

Hej,
Kan det vara från Guillou:s trilogi om Arn?
Berit

[Johan Rson Sjöberg (Sukulainen)]

Nätplatsen Historiska Personer skall man nog inte sätta för stor tillit till, är mitt intryck. Namnkombinationen Cecilia Blanka låter inte riktigt medeltida, tycker jag (men jag kan givetvis ha fel).

[Elisabeth Thorsell]

Enligt Svenska Män och Kvinnor del 4, var Knut Eriksson gift med en syster till Knut Ulvhildesson. I SBL står det bara att han var gift med en högättad kvinna, som hade en bror Knut.

[Kaj Janzon]

Kung Knut Eriksson, född senast på 1140-talet, var gift med en till namnet okänd kvinna av hög börd. Om henne vet man endast att hon levde ännu våren 1193 och att hon hade en bror vid namn Knut (Svenskt Biografiskt Lexikon bd 21 s 383).
 
mvh
Kaj Janzon

[Emma Hofmeijer]

http://members.tripod.com/minata/bps_28_nov.html

[Kaj Janzon]

Den länken hade vi väl klarat oss utan i det här sammanhanget? I nästan alla andra seriösa sammanhang också för övrigt.
 
mvh
Kaj Janzon

[Erik Holmlund]

Kaj> Jag tycker den länken passade synnerligen bra i in i sammanhanget. Diskussionen handlar ju till stor del om var uppgiften om Cecilia Blanka kommer ifrån. Emma Hofmeijer påvisar med den länken att det finns en Drottning Blanka i svensk historia, dock på 1300-talet. Den leder oss fram till en möjlig hypotes att ursprunguppgiften om Cecilia Blanka skulle kunna vara någon sammanblandning med Magnus Erikssons maka Drottning Blanka av Namur. Kanske långsökt, men inte omöjligt.
 
För övrigt ser jag inte det oseriösa i sidan som har länkats till. Ett ganska lyckat försök att behandla historien bakom en riktigt gammal skandinavisk folkvisa, och när man därtill bjuds på en källförteckning så är det svårt att döma ut den som oseriös. Intressant att läsa om hur erkända svenska konstnärer och personer med titlar som docent i estetik och filosofie magister har lagt ner stor möda just kring denna visa. Fast alla kan ju inte dela detta seriösa intresse för visor...
 
mvh
Erik Holmlund

[Yvonne Korn (Yvonnek)]

SBL anger följande: Knut Eriksson, f senast på 1140-talet, d hösten 1195 eller 8 april 1196. Föräldrar: konung Erik ”den helige” av Sverige (bd 14) o Kristina av Danmark (Beckman 1921; Westman 1954). Konung över hela Sverige senast från 72 eller 73. G m en till namnet okänd sv kvinna av hög börd, vilken levde ännu våren 93 o hade en bror vid namn Knut. Enligt Lagerqvist/Åbergs Litet lexikon över Sveriges regenter Sthlm 1995 var Knut Gift ca 1160 med dottern till en storman, möjligen Johan (Jon jarl), son till Sverker d ä. Namnet Cecilia Blanka är förstås Jan Guillous namn på romanfiguren i trilogin om den påhittade Arn - Guillou har ju i den trilogin för övrigt även givit namn åt fler personer som vi historiskt inte känner det rätta namnet på.

[Kaj Janzon]

Erik, om du läser mitt inlägg lika noggrant som du läste den aktuella sidan så kanske du noterar att det står nästan före alla andra seriösa sammanhang etc etc. Ett seriöst intresse för visor, med eller utan snaps, kan man givetvis ha . Då kan man kanske ha mer glädje av den här länken: www.visarkiv.se
 
Din hypotes om sammanblandning med Blanche av Namur, är som du själv konstaterar, något långsökt. En mer trolig hypotes är nog den som Yvonne framför, nämligen att Cecilia Blanka är ett av Guillous många påhitt.
 
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon

[Erik Holmlund]

Jag noterade ditt 'nästan'. Om det lilla ordet var menat att lindra den i övrigt ganska otrevliga tonen så vet jag inte om det var så effektivt. Nåväl, språkförbistring händer så lätt. Och vem är jag att vara blödig å andras vägnar.  
 
Hursomhelst, ifall namnet Cecilia Blanka härrör från Guillous fantasi så är det trist. Dock så kan man fortfarande fråga sig vad som inspirerat Guillou att välja ett namn som Blanka? 1300-talsdrottningen Blanka är svår att bortse ifrån. Alltså, ytterligare ett rättfärdigande av att dra in 1300-tals-Blanka i diskussionen.
 
Vidare kan man ju tycka att Cecilia Blanka är ett dåligt val av namn för en 1100-talsdrottning. Det låter inte medeltidsmässigt, som någon skrev, åtminstone ur ett skandinaviskt perspektiv. Skulle iofs vara möjligt att hon är 'hämtad' från kontinenten, såsom Magnus Eriksson senare hämtade sin Blanka från Frankrike, om man antar att det är där nere som namnet Blanka/Blanche användes. Men hur goda kontakter hade man med kontinenten på 1100-talet? Och finns det någon annan svensk kung från den tiden som kan beläggas ha äktat en icke-skandinav? Dåligt, Guillou.
 
Ingen dum länk det där Kaj

[Kaj Janzon]

Erik och Emma,
 
Det är lätt hänt att man kan upfatta toner i inlägg, särskilt om dessa är korta. Det är ett allmänt accepterat faktum att e-post och liknande meddelanden tenderar att uppfattas som mer otrevliga av mottagaren än vad avsändaren avsett.
 
Att bara lägga in en länk, utan några som helst kommentarer eller annan text, kanske inte heller är så lämpligt i en diskussion som på ett eller annat sätt har med källkritikens grunder att göra.
 
Om en person som är ovan att kritiskt läsa texter går in på den anvisade sajten, kan det lätt hända att de historiska fakta om drottning Blanche som där serveras uppfattas som objektiva och allmänt accepterade sanningar, ungefär som påståendet att den urspungliga sanningssägaren den heliga Birgitta skulle vara född på Finsta gård (vilket är ytterst osannolikt).
 
Jag som historiker är kanske bättre medveten än många andra om hur lätt myter uppstår och hur oerhört svårt det sedan är att utrota dem. Däför menar jag att varje utvikning från ämnet i en viss diskussion innebär en risk för sådan mytbildning.
 
Om vi ser på den fråga som startade denna diskussion, så är den besvarad i och med citaten från SBL. Om vi ska dra in Blanche av Namur i diskussionen är min uppfattning att det då inte ska göras på det sättet att man slänger ut en internet-länk i diskussionen utan några som helst kommentarer eller förklaringar.
 
Till sist: i ett öppet diskussionsforum som detta är det naturligtvis fritt fram, inom ramen för gällande lagar och Anbytarforums regelverk, för deltagarna att framföra sina åsikter. Det gäller bara att skilja på sak och person. Jag tar för min del inte illa upp av att någon framför en annan uppfattning än den jag företräder. Men å andra sidan förbehåller jag mig rätten att framföra kritiska invändningar när jag anser det befogat. Rätt eller fel, det får andra avgöra, genom att väga argumenten mot varandra. Det är då ingalunda min avsikt att vara otrevlig mot alla de trevliga personer som deltar i dessa diskussioner.
 
Med vänliga hälsningar
 
Kaj Janzon

[Anders Berg]

Vi kanske också ska nämna varför namnet Cecilia Blanka är osannolikt som ett medeltida namn, bortsett från att det är påhittat av Jan Guillou. Dubbelnamn förekom knappast vid denna tid, inte ens på kontinenten. Det finns kanske några undantag.
 
Vad gäller kontakterna så fanns de definitivt. Under 1100-talet var kyrkan intresserad av Skandinaviens kristnande, nordiska kungar åkte något senare på korståg till Jerusalem och vikingafärderna var bara 100 år tillbaka i tiden. Detta som ett svar till Erik.
 
Men nu har väl två helt nya diskussioner startats!

[S-E Larsson]

Oj många synpunkter på mitt ?
Uppgiften att Cecilia Blanka skulle vara Kung Knut Eriksson (Kung i Sverige 1167-1195) hustru  finns på CD:n Sveriges regenter under 1000 år  utgiven av Christer Engstrand & Ingemar Andersson , men där står inget mer om Cecilia.

[Peter Karlsson (Peterk)]

Ja, det är detsamma som det jag länkade till i början här, dvs 'historiska-personer.nu' Detta är alltså inte någon tillförlitlig källa i detta fall; glömde bort att påpeka detta direkt..

[Torsten Berglund]

Det finns ingen anledning att, som Emma Hofmeijer och Erik Holmberg gör, dra in Blanche av Namur i denna diskussion om romanfiguren Cecilia Blanka. Den som läst romanen i fråga vet f.ö. att den fiktiva Cecilia var dotter till en inhemsk storman och att Blanka var ett tillnamn som hon fick p.g.a. sin ljusa hårfärg (alltså inget förnamn!).
 
Överhuvud taget är det uppseendeväckande att en romanfigur som föddes häromåret i Jan Guillous fantasi redan hunnit ta sig in på vissa hemsidor och CD-skivor som en historisk person och t.o.m. lyckats få en egen rubrik under avdelningen Kunglig genealogi på Anbytarforum...  
 
Jag föreslår att anbytarvärden ändrar rubriken på denna diskussion till Kung Knut Erikssons hustru, eller något liknande.  
 
M v h
Torsten Berglund

[Anders Ryberg]

Varför inte Ordet är fritt-Jan Guillos figurer...
Det lär dyka upp fler tyvärr.

[Anders Hellster]

Bakom antagandet att drottningen hette Cecilia ligger såvitt jag kan förstå tesen att eftersom hennes föregivna dotterdotter Cecilia Knutsdotter (sondotter till jarlen Birger brosa) inte var uppkallad efter sin farmor (den norske kungen Harald Gilles dotter Brigida) så är det mycket möjligt att hon bar just sin mormors namn.
 
Även om det är fullt möjligt så är det dock oklart om Cecilia Knutsdotter verkligen tillhörde den Erikska ätten på mödernet. Det som talar för är att att hennes bror Magnus broka enligt den norska Hakonarsagan var son till kung Knut Erikssons dotter Sigrid. Denna källa sägs dock inte vara entydig på denna punkt och ett par alterntiva förslag har lagts fram:
 
a) Magnus broka var inte son till kung Knuts dotter utan själv gift med henne. (Med hänsyn till kronologin förefaller detta mindre troligt.)
 
b) Magnus broka var gift med en dotter till kung Erik Knutsson.
 
Det har också hävdats att Cecilia Knutsdotter inte alls tillhörde denna familj utan var dotter till hertig Knut av Reval, men det är en uppfattning som saknar stöd i ÄSF.
 
Jag har inte själv läst Hakonarsagan eller de artiklar vari prolemet analyserats men en utmärkt sammanfattning med många referenser finns i boken 'Riseberga kloster' av Agneta Conradi Mattsson, utgiven 1998 av Örebro Läns Museum. Där diskuteras även drottningens eventuella ursprung i den Sverkerska ätten och hennes klostervistelse. Jag kan verkligen rekommendera denna tjocka bok som berättar om Riseberga kloster (verksamheten, arkitekturen och arkeologiska fynd), dess framväxt och de stormannafamiljer (främst Birger brosas familj och Aspenäsätten) som hade anknytning därtill. Notapparaten är omfattande. Möjligen hade man önskat fler reservationer för osäkra släktskapsförhållanden.  (Exempelvis tas det mer eller mindre för givet att Cecilia Knutsdotter var mor till Johan Filipsson, Aspenäsättens stamfar, medan det enligt ÄSF inte är alldeles säkerställt. Att brodern, Birger Filipsson, var hennes son är däremot klart.) I de flesta fall finns dock en diskussion om varför ett visst släktskap ansetts som troligt och som sådant lagts till en kedja av indicier där det omtalas som ett faktum. (Ett par omständigheter tyder också på att Filipssönerna var helbröder.) Om man således läser hela texten, med fotnoter, och inte bara håller sig till de bilagda släkttavlorna, där många frågetecken saknas, har man stor behållning av denna bok som utmärkt kompletterar Dick Harrisons nyss utkomna syntes av 1200-talet, 'Jarlens sekel'.      
 
Nu kom jag bort lite från ämnet. Sammanfattningsvis kan man säga att det på basis av en eventuell dotterdotters namn är olämpligt att i vetenskapliga sammanhang tilldela drottningen namnet Cecilia. Att Jan Guillou gör det i en skönlitterär roman kan jag däremot förstå. (Det finns å andra sidan annat i hans medeltidstrilogi som stämmer dåligt överens med den historiska verkligheten. Här har bl a Västergötlands museum, som engagerat sig i Arn-turismen, ett ansvar att inte sanktionera skönlitterära konstruktioner. Det är dock en HELT annan diskussion. :-))  
 
M v h
Anders H

[Yvonne Korn (Yvonnek)]

Hittade ingen bättre rubrik att framföra detta under - kanske kan anbytarvärden byta rubrik till Arn Magnusson och andra sagofigurer? - men i dag damp Släkthistoriskt Forum ner i brevlådan så de närmsta dagarna är räddade..  I alla fall finns en fråga under bokrecensioner på sidan  29:  När dyker Arn upp i antavlorna?. Jag kunde inte motstå frestelsen att söka - och fann följande:
 Arn som ana..
Man kan inte annat än ta sig åt pannan...

[Anders Pemer]

Tyckte jag inte att det var vågat och inte så lite dumt av Guillou att hitta på en historia med en sådan blandning av fiktiva personer och sådana som verkligen har funnits, och som många i nutid händelsevis härstammar från.
 
Å andra sidan har jag för mig att han understryker i för- eller efterord i böckerna att de är en produkt av hans fantasi och inte gör anspråk på att vara den sanna historien. Det kanske borde krävas ännu mer tydliga disclaimers om det i framtida nyupplagor.

[Anders Ryberg]

Jag tycker faktiskt att man kan kräva något slags intelligens av människor som läser böcker, står det att något är en roman så utgår jag från att innehållet INTE är sant tills motsatsen är bevisad...

[Leif Persson]

Heder åt Guillou ändå att han iallafall har lyckats engagera så många människor i en så tidig del av svensk historia. Det är ju ganska fantastiskt egentligen vilket gensvar det fått. Att han väver ihop verklighet med fiktion tycker jag bara gör det ännu mer spännande. (Det var ju likadant med Hamilton egentligen.)

[Jan-Inge Friberg]

Har med förvåning läst denna diskussion och förundras över den indignation vissa personer har visat upp och då särskilt mot Jan Guillou.
 
Jag undrar om Jan Guillou själv läser denna diskussion? Om han gör det sitter han nog och myser för sig själv.
 
Till Jan Guillou:
Hoppas att du snart kommer med en ny och spännande ROMAN, gärna med historiskt tema.
 
MVH
Jan-Inge

[Anders Pemer]

Okej, jag ger Jan-Inge rätt, Jan Guillou ska inte behöva klä skott för att mindre nogräknade och läskapabla inte greppar att hans böcker är fiktion och att han introducerar en del nya helt fiktiva släktingar till personer som har funnits, trots att Jan ändå har gör fullkomligt klart hur det ligger till.

[Urban Bäckström]

Hej alla Arn-vänner!
Exakt ett år efter Anders P:s inlägg kommer här lite spekulationer kring Jan Guillous romanfigurer och namngivningen av desamma.
Cecilia Blanka har naturligtvis funnits men med annat namn; kung Knut Eriksson hade rimligtvis åtminstone en hustru, som Jan G med författarens rätt att fabulera har valt att kalla Cecilia Blanka, en namnform som dock är ohistorisk (vilket flera påpekat).
Möjligen har Jan G skapat namnet i analogi med en annan av Arn-världens kvinnor, nämligen Cecilia Rosa (Arns mamma? farmor?), som författaren placerar på gården Forsvik i Västergötland. Här kan Jan G faktiskt ha utgått från historiska källor - åtminstone i ett avseende, nämligen: gården Forsvik ägdes bevisligen i början av 1400-talet av adelsdamen Cecilia Jonsdotter, tillhörande den ätt som senare kom att kallas Roos af Hjelmsäter. Cecilia Jonsdotter (Roos af Hjelmsäter) kan Jan G alltså mycket väl ha kokat om till Cecilia Rosa och flyttat från tidigt 1400-tal till tidigt 1100-tal.
I Forsvik finns idag ett museum (mycket välbesökt) där bl a Länsmuseet i Skara hjälpt till med uppbyggnaden av en Arn-utställning. Det är min innerliga förhoppning att man korrigerat ett flagrant fel som funnits (finns?) på museets släkttavla över Arn-figurernas historiska förebilder. I släkttavlan säger man nämligen att Cecilia Jonsdotter härstammade från den norske kungen Håkon Magnusson, son till kung Magnus Eriksson, och därmed alltså ättling till Birger Jarl - och till Arn. På så sätt kan man  knyta gården Forsvik till den kungliga grenen av Folkungaätten. Men nu är det så att Cecilia Jonsdotter härstammade från den norske kungen Håkon Magnusson, son till kung Magnus Lagaböter. Släkttavlan på museet har alltså blandat ihop de två norska kungar som båda bar namnet Håkon Magnusson. Och därmed också fått ihop en märklig kronologi. Barnen gifter sig innan förädrarna är födda!Det är beklagligt om förväxlingen är medveten. Man får givetvis inte mixtra till historien bara för att få ett turistkoncept att stämma.  
Gården Forsvik var förmodligen Cecilias farsarv, fadern hette Knut Magnusson och var befryndad med en icke-kunglig gren av folkungaätten.
Själv är jag en av många västgötar som på mer eller mindre säkra grunder härstammar från Cecilias bror Brynolf. Kanske är jag alltså t o m släkt med Arn. Häpp!
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby

[Ralf Palmgren]

Hej på dig med!
 
Tyvärr vet inte historikerna med säkerhet vem som var gift med Konung Knut I Erikson av Sverige (1167/1172-1196) och mor till bland annat Konung Erik X Knutson av Sverige (1208-1216).
 
Brynjulf Jonsson (Roos af Hjälmsäter) och systern Cecilia Jonsdotter (Roos) var barn av Jon Hafthorsson (Roos) och inte som du skrev ovan Knut Magnusson (Lejon). Han var däremot morfar!
 
M.V.H.
Ralf

[Urban Bäckström]

Hej Ralf!
Jäss, jag kom på det i helgen. Att jag felaktigt kallade Knut Magnusson Cecilias far och han var ju, som Du påpekar, Cecilias morfar. Och Jon Hafthorsson var dotterson till den kung Håkon Magnusson som inte härstammade från Birger Jarl och Arn. Vilket däremot den yngre kung Håkon Magnusson gjorde, han som var syssling till Cecilia och Brunjulf/Brynolf.
Mvh
Urban

[M.Sjöström]

Her suggested name Cecilia is just a flimsy note in some much later genealogies.
It of course may be that she was Cecilia (and the much-later flimsy-noter were having some source or folklore that is now not available to research), but as well her name may have been something totally else.
 
In my view, however, the following militates strongly against her having been Cecilia:
 
The name Cecilia does not appear in her issue, in a way that it reasonably should then (if it were Cecilia) have been given in her honor.
 
Onomastics was important to medieval people and families. A queen consort's name would undoubtedly have been given to several female descendants, at least some granddaughters, great-granddaughters and so forth. (Of course, we do not have full lists of all children who died young - there could have been her namesakes, who each so-named amazingly all died young and not leaving any mention to survive to our days.)
 
Therefore, it is highly indicative to observe that there were no known Cecilias among children of Eric X, among children of Birger jarl with Ingeborg Eriksdotter, among children of princess Sofia of Rostock, and nowhere in similar relations. (At least one such should in likelihood to have survived to adulthood or to some mention in historical sources.)
 
Seeing names of her undoubted female descendants, and some possible descendants, her name would rather have been Ingeborg, in my opinion. Were the situation a bit clearer, I would personally wager for Ingeborg: it would nicely explain names of one important granddaughter and some others, as well as being intuitively Scandinavian, compatible, and fitting to circumstances.
 
However, there is no shred of even unreliable source for Ingeborg. So, short shrift for my wager. It has no direct support and shall not be presented as hypothesis.
 
 
By the way:
The idea that king Knut Eriksson's wife were daughter of jarl Jon Sverkersson, the predeceased-his-father eldest son and onetime heir of king Sverker I by his first wife queen Ulvhild, appears just a romantic belief, without any foundation in any historical sources.
(And Cecilia is no Sverker-dynasty first name either, so, that name has no support even from that romantics.)