ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Vasasönernas barn (såväl äkta som oäkta)  (läst 3684 gånger)

2005-02-06, 21:14
läst 3684 gånger

Utloggad Johan Axelsson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 75
  • Senast inloggad: 2015-05-12, 23:50
    • Visa profil
Hej!
Jag har ett antal funderingar vad gäller en del av barnen till Gustav Vasas söner.
1) Erik XIV:s dotter Lucretia lär inte ha haft Agda Persdotter till mor, utan detta ska bara vara spekulationer. Dessutom föddes hon 1564, då Agda redan varit gift en gång och blivit änka. Är det verkligen rimligt att Erik XIV återigen tog Agda till sig? Dessutom; Lucretia ska enligt vissa källor ha avlidit ung, men andra placerar henne som ätten Zelows stammoder med dödsdatum cirka 1590. Vad är mest troligast?
2) Erik XIV hade enligt en tradition även dottern Margareta. Vissa släktforskare och många hemsidor tar det som fakta. Men är verkligen en anteckning i en kyrkobok tillräckliga bevis? Och om nu uppgiften ändå är korrekt, varför omnämner Erik inte henna bland sina barn när han sitter i fängelset?
3) Är det troligt att Vasa-sönerna hade fler oäkta barn, men som p.g.a. att de dog tidigt, var dödfödda eller annat aldrig tagits upp. Erik ska ju i alla fall ha haft ett barn med Karin Jakobsdotter som begravdes i april 1565. Men inget namn omnämns i räkenskaperna. Tyder det på att barnet varit dödfött eller?...
4) Erik ska ju enligt vad jag läst haft inte mindre än 8 stycken kända frillor förutom Karin: Agda Persdotter, Karin Jakobsdotter, Karin Pedersdotter, Anna Larsdotter, Sigrid Nilsdotter, Doredi Valeninsdotter, Britta och Ingred. Om han nu umgicks intimt med dessa, borde det inte resulterat i barn på mer än två håll? Och om nu Margareta (se 2.) verkligen var Eriks dotter, då är det väl troligt att modern var någon av dessa kvinnor?
5) Eriks son Arnold uppges i vissa böcker varit född 2 feb. 1569 (Johan den III:des släktkrönika, 1745. Nordisk familjebok Uggleupplagan: Karin Månsdotter), och enligt andra 1 nov. 1572. Vilken uppgift är den korrekta?  
6) Johan III:s oäkta son begravdes enligt källanvisning i artikeln Sofia Johanssons mödernehärstamning ha begravts 19 sep. 1560. Hur många dagar brukar det ta för ett barn att begravas? Man kan väl i alla fall fastslå att han dog i september månad?
7) Det är luddigt angående Johan III:s oäkta barns födelseår. Den mest troliga vad jag hört är denna: Sofia 1556, Augustus 1557, Julius 1559 och Lucretia 1560. Varifrån härstammar uppgifterna om födelseåren egentligen? Någon som kan hjälpa mig?
8) Har Johan III:s dotter Isabellas födelse-och dödsdatum helt fallit i glömska? Jag känner bara till 1564-jan. 1566.
9) Hertig Karl uppges i programmet om honom i serien Hermans historia ha fått ett antal utomäktenskapliga barn under sin tid som ung hertig. Skandalerna blev många... är ett annat citat. Men jag har ALDRIG påträffat någon annan än C.C. Gyllenhielm och historien om att Johan Skytte enligt ett rykte kunnat vara det. Är det återigen Lindqvists bristande kompetens som spökar? Är det bara utfyllnad utan grund, eller finns det verkligen några fler kända barn? Kanske något som dog strax efter födseln?
10) Karl IX ska ha haft en dotter Kristina i sitt andra äktenskap med Kristina av Holstein-Gottorp. Det är bara det att jag ibland stött på levnadsåren 1593-94 och ibland 1598-99. Fanns det 2 Kristinor eller är 1598-99-historien tagen ur luften?  
11) Kan någon bekräfta att det i samma äktenskap som i 10 föddes ett dödfött barn 20 juni 1606?
 
------------------------------------------------
 
Jag vet att det är mycket på en gång, och självklart förväntar jag mig inte svar på alla frågor. Jag inser svårigheten i nästintill alla punkter då jag ej angivit källor i större utsträckning. Men bara någon svarar på något; det behöver inte vara fakta utan spekulationer, vore jag tacksam!
Frågor angående källor är välkomna. Har dock inte möjlighet att skriva ut alla just nu.
 
MVH Johan Axelsson!

2005-02-06, 21:28
Svar #1

Utloggad Johan Axelsson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 75
  • Senast inloggad: 2015-05-12, 23:50
    • Visa profil
Tillägg på punkt 6: Den oäkte son jag syftar på Augustus.

2005-02-06, 21:45
Svar #2

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Jag har för mig att Hans Gillingstam (Sveriges mest välrenomerade genealog) har skrivit om Erik XIV:s barn. Stämmer detta?

2005-02-06, 21:51
Svar #3

Michaël Lehman (Philippos)

Gillingstam har åtminstone skrivit en artikel betitlad ?Agda Persdotter, hennes släkt och Erik XIV:s dotter Lucretia : en källkritisk studie? i Släkt och Hävd, nr 2-3, 2001, ss. 156-160.

2005-02-06, 23:38
Svar #4

Utloggad Johan Axelsson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 75
  • Senast inloggad: 2015-05-12, 23:50
    • Visa profil
Tackar för uppgifterna! Finns Släkt och Hävd tillgänglig på bibliotek?

2005-02-06, 23:58
Svar #5

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Ja, det skall den göra. Annars får du fixa fram den via fjärrlån.

2005-02-08, 15:07
Svar #6

Lennart Lindström (Linson)

Hej Johan A.
Ett litteraturtips till är Ulf Sundbergs Kungliga Släktbandmed ISBN 91-85057-48-7 som ger detaljerade släktförhållanden från Gustaf Eriksson till vår nuvarande kung.
Hälsningar
Lennart-L

2005-02-08, 16:14
Svar #7

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Anger han källor?
Ty jag tror INTE att han utrett allt själv, utan att han läst sig till det mesta. Och det finns en del apokryfa Vasaättlingar.

2005-02-08, 22:42
Svar #8

Utloggad Johan Axelsson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 75
  • Senast inloggad: 2015-05-12, 23:50
    • Visa profil
Till Lennart!
 
Tack för tipset. Boken finns redan i min ägo. Men jag tycker att den är otydlig på sina ställen. Dock är det en mycket intressant bok. Men tyvärr har jag inte funnit några svar på de frågor jag ställt här i den boken. Däremot kommer en del av faktan jag framlagt från just samma bok.
 
//Johan A

2005-02-17, 16:29
Svar #9

Utloggad Pehr Sahlin

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 256
  • Senast inloggad: 2022-02-19, 02:52
    • Visa profil
Hej Johan
 
Punkt 8 :
Prinsessan Isabella föddes sommaren 1564 på Gripsholms slott enligt biografin över Johan III som kom i fjol
 
Har inte funnit något födelsedatum för henne i den tryckta litteraturen
 
Med vänlig hälsning
 
 
Pehr

2005-02-17, 19:58
Svar #10

Utloggad Ralf Palmgren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 953
  • Senast inloggad: 2020-03-06, 23:25
    • Visa profil
Bäst att jag ger den information som jag har om henne.
 
Prinsessan Isabella av Sverige föddes på Gripsholms slott året 1564 och avled redan 1566. Hon är begravd i Strängnäs domkyrka.

2005-02-18, 10:25
Svar #11

Utloggad Pehr Sahlin

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 256
  • Senast inloggad: 2022-02-19, 02:52
    • Visa profil
Här kommer några ytterligare uppgifter
 
Punkt 7 :
Julius föddes 1560 enligt Den Ointroducerade Sv. Adelns Ättartaflor - Schlegel & Klingspor [ 1875 ]
Födelseåret är ändrat till 1559 i Svenskt Biografiskt Lexikon - band 17 [ 1967-1969 ] ,
som källa anges Rålamb kv , vol 91 , f 135 , KB = Kungliga Biblioteket
 
Punkt 8 :
Prinsessan Isabella avled 18 Januari 1566 enligt artikeln om Katarina Jagellonica i Svenskt Biografiskt Lexikon - band 20 [ 1973-1975 ]
 
Punkt 10 :
1598 graverade H. N?tzel Hertig Karls stamträd med det sex barnen från första äktenskapet och det tre äldsta från det andra : Kristina 1593-1594 , Gustav Adolf 1594 och Maria Elisabet 1596
 
Om det föddes ytterligare en Kristina 1598 framgår inte av stamträdet från samma år men det är inte helt osannolikt eftersom nästa kända barn , Karl Filip , föds 1601
 
Punkt 11 :
Källan till uppgiften om det dödfödda barnet 1606 är Karl IX:s kalenderanteckningar

2009-07-30, 12:57
Svar #12

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Har någon tagit del av innehållet i en nyutkommen bok Frillor, fruar och herrar - en okänd kvinnohistoria? Författarinnan Pia Gadd - seriös eller ...? Vem känner till henne?  
 
Förlagets beskrivning:
 
Kvinnorna i kungars och stormäns närhet har alltid fångat vårt intresse. I många länder har de stått makten nära och även haft del i den, men i Norden har de innehaft en juridisk särställning och knappast någonstans har de varit så socialt accepterade. Frillorna hade ofta en halvofficiell ställning som en slags förtidshustrur till dess fursten funnit det rätta giftet. Då avvecklades i allmänhet relationen och frillorna blev rikligt belönade och giftes bort med män ur furstens närhet. Barnen togs om hand och uppfostrades av fadern och hans släkt, kunde adlas och nå en hög ställning i samhället.. I tre sekler under medeltiden var till exempel nästan samtliga norska kungar frillosöner. Vasasönernas frillobarn uppfostrades vid hovet, adlades några av dem med det kollektiva namnet Gyllenhielm och giftes in i högadeln, en av de mer kända är Karl IX:s frilloson Karl Karlsson Gyllenhielm, som blev friherre och riksamiral. Fram till 1734 hade också frillobarn arvsrätt i Sverige. Detta var inte något som ägde rum i det fördolda. Först senare tider har funnit det egendomligt hur oäktingarna kunnat röra sig så ledigt i salongerna. Men en gång spelade de en självklar roll i samhället.  
 
Vad var hon? Vem var hon? Vad betydde hon och hur försvann hon? Dessa frågor ställer och besvarar Pia Gadd samtidigt som hon berättar om en rad fascinerande kvinnoöden. Ur historiens glömska träder frillan fram. Hon kunde heta Agda Persdotter, Karin Månsdotter, Kristina Abrahamsdotter, Barbara Blomberg, Dyveke, Karin Hansdotter eller Margareta Slots. För första gången berättas här en okänd kvinnohistoria.

2010-05-06, 13:42
Svar #13

Åsa Alderlöf

HEJ.jag kan ej hålla med om att johan eller brodern magnus inte hade fler oäkta barn på bygden, för de skulle ev ha blivit far till en son, som ej nämns här. dels så har det en gång stått i stiernmans matrikel att sven månsson eketrä skulle vara naturlig son till hertig magnus av östergötland. Varifrån kommer denna uppgift, den måste ju ha kommit någonstans ifrån. för varför var johan så intresserad av hans uppfostran+ utbildn+ uppväxt om ej han el brodern var fadern till hnm. för Måns bodde ej i kimito vid den tidpunkten då sven skulle ha varit född , inte i några som helst skattelängder för kimito, det står tom i elgenstierna att johan III möjligen kunde vara hans far och det står att måns ej blivit funnen i några skattelängder från den tiden, för han existerar först 1588-1590, i östergötland, mycket märkligt tycker jag. det borde gå att reda ut hur det ligger till med detta, för de som är svens ättlingar, så hade nog de flesta utav dem velat att det skulle bli löst, för någonstans måste det ju finnas. för i peter gissys bok står det att han hade många älskarinnor både före och under äktenskapet, alltså Johan III, magnus vet jag ej mycket om, men tycker det är märkligt att det står olika på olika ställen, så vem är far till hnm?  
 
åa

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna