Under rubriken Successionordning har diskuterats bl a vilka äktenskap som godkänts eller inte i de kungliga familjerna. Det har väl oftast inte varit några problem så länge man gift sig med någon av samma rang. När man däremot gift ner sig med någon av lägre rang, så har man ibland fått avstå sin kungliga titel.
De europeiska furstehusen har sedan gammalt delats in i tre grupper. Enligt senaste utgåvan av Almanach de Gotha (vol. I 2003), utkom första gången 1763, är dessa:
Grupp 1: de suveräna furstehusen, vilka regerar eller har regerat över suveräna stater (42 stycken).
Grupp 2: de mediatiserade furstehusen, alltså de som förlorade sina suveräna stater vid Wien-kongressen 1815 efter Napoleon-krigen. De tillerkändes likvärdig rang med de suveräna furstehusen i grupp 1 (51 stycken).
Grupp 3: de icke-suveräna furstehusen, alltså prinsar och hertigar som inte regerat över någon suverän stat, utan snarare är den högsta klassen av adel. Dessa står under grupperna 1 och 2 i rangskalan. (270 stycken enligt Almanacha de Gotha vol. II 2001).
Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Köp och Sälj
Cookie policy