ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 03 maj, 2006  (läst 2975 gånger)

2002-12-17, 22:19
läst 2975 gånger

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7651
  • Senast inloggad: 2022-06-06, 18:37
    • Visa profil
    • Scangen
Senaste tiden har det diskuterats flera fall av adliga namn burna av personer som inte står att finna i Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. Här kommer ytterligare ett.  
 
I Elgenstierna går det inte att hitta någon Brigitta Christina Gyllenadler, men i Harlösa (Skå) dödbok år 1754 nämns en kvinna som resande Corporalsenckan Brigitta Christina Gyllenadler när hennes dotter Maria dör 1754 begr. 3/6, 5 veckor gammal. Inte heller går det i Elgenstierna att finna någon korpral Gyllenadler som avlidit runt 1753-54, som skulle kunna vara hennes man. Namnet Gyllenadler är skrivet mycket pedantiskt och snyggt i kyrkboken, vilket tyder på att prästen var medveten om dess adliga karaktär.
 
Är något mer känt om denna korpralsänka och hennes make?

2005-04-13, 21:59
Svar #1

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Kanske en koppling till Anders notis ovan:
 
Östra härads dombok (VaLA) 1750, tinget den 29 maj, 9?:
S:d: Kom för rätten den sig så kallade Nicolaus
Berndt Johannes Gyllenadler
med anhållan
thet måtte honom frihet lämnas i allmän-
het betiena häradetz Inbyggare med hästars,
hundars, med mera utskärande och hudens af-
tagande. Och emedan närwarande allmoge och
Ståndz Pärsoner förklarade thet the till om-
nämde Pär?on utj the? utsöckte och idkade
handtwärck, hwarutj han åtskillige prof aflagt,
har alt anständigt förtroende, emedan han för
sin egen Pär?on altijd skickat sig effter the-
ras nöje, med förbehåld att thet äfwen
   hädan
hädan effter ske måtte och att han i häardet sig
uppehåller eller och i annat fall blifwa then nu
söckte och af them i allmänhet bewilljade förmon
förlustig; alltså fant häradzrätten skiähligt, så
mycket rätten anstå kan meranämde Pärsons
ansökning för sin del bifalla: dock åligger
honom sig hoos General Major landzhöfdingen,
Riddaren och Commendeuren af Kongliga Swerdzorden
herr Ander Tungenfeldt i ödmiukhet härom
widare anmäla och om the? widare till-
stånd härtill ansökning giöra.
 
Är det en medlem av adelsätten som hamnat på glid i samhället eller är det en av resandefolket som antagit den adliga ättens namn?

2006-03-11, 17:09
Svar #2

Göran Johansson

Samuel Enander (Gyllenadler), biskop var gift två gånger. Vem var hans andra hustru Britta Nilsdotter? Är hennes släkt spårad?

2006-03-11, 17:37
Svar #3

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9209
  • Senast inloggad: 2023-05-27, 17:48
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se
Göran, enligt Elgenstierna III, s. 220 var biskop Enanders andra hustru Brita Nilsdotter dotter till superintendenten i Kalmar magister Nicolaus Eschilli och hans hustru Brita Hansdotter.
 
Kalmar stifts Herdaminne, del I, s. 28f visar att Nicolaus Eschilli var född 1588 4/7 i Förlösa, Kalmar län, son till kyrkoherden där Eschillus Haquini och hans hustru Catharina Lydersdotter. Nicolaus dog 1650 17/2 i Kalmar.
 
Hustrun Brita Hansdotter var dotter till superintendenten Johannes Ungius och hans hustru Helena Månsdotter.

2006-03-11, 17:42
Svar #4

Utloggad Benny Borgstrand

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 989
  • Senast inloggad: 2011-10-26, 10:57
    • Visa profil
Göran,
 
Hans 2. fru var som du skriver Brita Nilsdotter.
 
Dotter av superintendenten i Kalmar magister Nicolaus Eschilli och Brita Hansdotter.

2006-03-11, 22:55
Svar #5

Göran Johansson

Elisabeth och Benny, jag har en uppgift från en handling daterad 1668 vari borgmästaren i Västervik Lars Lindebohm i ett brev till biskop Samuel Enander (Gyllenadler) kallar denne för sin morbror och biskopens icke namngivna hustru för moster. Jfr aktuell diskussion under Västervik. Lars Lindebohms mor skulle således mest troligt kunna vara dotter till Nicolaus Eschilli eller möjligen syster till Samuel Enander. Men det låter egendomligt! Enligt Bo Persson hette L. Lindebohms mor Anna Jönsdotter. En möjlighet är ju att Anna var syster till Margareta Jönsdotter , född 4 apr 1615  vars far var  Jonas Petri Gothus och  Elisabeth Olofsdotter (syster till Emerentia Olofsdotter i Lofta, gm. Saebyensis)  - dtr till Olaus Clarevallensis!. Enander kallas i så fall morbror pga sitt första giftermål. Är detta något som ni känner till mer om? Troligen handlar det om en nyhet. .

2006-03-11, 23:36
Svar #6

Göran Johansson

Rättelse:
Lindebohms mor Anna Jönsdotter var dotter till den gamle borgmästaren Jöns Heriksson i Västervik - det har jag ju själv konstaterat under rubrik Västervik. Då kan man ju undra vad som menas med Gyllenadler som morbror.

2006-03-11, 23:47
Svar #7

Utloggad Bo Persson

  • Bo Peter Persson
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6965
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 15:06
    • Visa profil
Göran,
det är inget konstigt med titeln morbror. Det är nämligen just vad Samuel Enander var till Lars Lindeboms hustru.

2006-03-12, 12:21
Svar #8

Göran Johansson

Bo,
glädjen över att ha fått tag i äldre dokument förblindar omdömet. Visst var och år det lika naturligt att mannen kallar hustruns morbror för detsamma. Lika naturligt som att kalla en svärfader för fader.

2006-03-21, 07:23
Svar #9

Göran Johansson

Märta Ulfsparre på Ottinge i Lofta sn (H) kallar i en skrivelse från 1655 biskop Samuel Enander för sin mans gode vän och sin egen frände. På vilket sätt kan man tänka sig att Märta och Samuel var befryndade år 1655? Hennes mor Margareta Fleming torde t.ex. vara befryndade med såväl Joakim Fleming g.m. Agda Persdotter som med släkten Hand (Virginia Eriksdotter var ingick i släkten Hand). Jag vet att en löjtnant Samuel Enander f. 1647 senare blev ingift i släkten Ulfsparre, men det kan av kronologiska skäl inte vara det som avses. Om det inte finns andra släktsamband mellan biskop Enander och Ulfsparre, vilket det sannolikt gör, så kan jag inte finna annat än att det är ett frändskap via Enanders möderne som avses. Och då tänker man ju främst på Margareta Eriksdotter och hennes dotter g.m. Enander. Om det vore så lyckligt har Margareta Eriksdotters anknytning till Erik XIV blivit betydligt mer möjlig än tidigare.  
 
...förth sith hith och så ringa tiedh suthit huar  
iagh håphas ath bispen giör för min K Man  
och min skul mycketh äfther han ähr min  
mans godhe wän och min frände Min k man  
låther hälsa honom och hans k hustru och  
wile ghiärna skrifwa er siälf till...

2006-03-21, 09:20
Svar #10

Utloggad Berit Sjögren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 325
  • Senast inloggad: 2021-12-09, 13:17
    • Visa profil
Märta Eriksdr Ulfsparre på Ottinge (under tab 16 friherrl ätt Ulfsparre) som kallar biskop Samuel Enander sin frände. Släktskapen får man nog söka på Samuel Enanders fars sida, hos kh i V Eneby  Nils Enander eller snarare på moderns, som i SBL kallas Elin Jönsdotter men i andra sammanhang, bl a hos Palmschöld Helena Johansdotter ”i Rosendal”. .
Den mystiske löjtnant Samuel Enander som var först gift med Elin Åkesdr Ulfsparre (1641-1689) o  hon gift 2:o med sin syssling o makens systers svägerska, överstelöjtn. Gustaf Johansson Ulfsparre (1634-1710) (far Hans U tab 4) får nog skärskådas.
För att komplicera det hela måste jag återge en antavla över kh i Eneby Nils Enander ur Palmschöldska samlingen Band 206 s. 31 UUB  
”Nils Enander, K?rkioherde uti Eneb? ägde Capiteinen Ulfsparres dotter, som hwar syskonbarn med major Gustaf Johansson Ulfsparre.” I en annan tavla band 206 s. 3 sägs Nils Enanders hustru vara uä dotter till Ulfsparre.”
Det blir att sno runt i Elgenstierna under Ulfsparre där man dessvärre inte kan finna Nils Enanders hustru.Om biskop Samuel Enanders mor som Palmschöld antyder var född utom äktenskap innebär det att inte bara kungliga erkände sina utomäktenskapliga barn. Mvh  Berit

2006-03-21, 11:00
Svar #11

Göran Johansson

Berit, aldrig får man vara riktigt nöjd. Det fanns som jag misstänke en annan förklaring.
 
Texten varifrån jag hämtat upplysningen om frändskap är daterad 1655. Den handlar bl.a. om änkan Emerentia i Lofta.  
 
(Johan) Månsson Ulfsparre skrev 1618.12.01 sin autograf i Saebyensis stambok. Långt innan Samuel Enander blev gift med Margareta Eriksdotters dotterdotter Margareta Jönsdotter Jag gissar att denna (Johan) var bror till Märta Ulfsparres far Erik Månsson Ulfsparre. Detta år 1618 hade Samuel Enander ännu inget känt samband med Margareta Eriksdotters ättlinger. Saebyensis blev f.ö. också kh i Lofta ett tjufotal år innan Enander blev ingift i Margareta Eriksdotters familj.
 
Oavsett frändskapets bakgrund så kan informationen från 1655 stärka Palmskiölds påstående att Nils Enander var gift med en dotter Ulfsparre. Det är ju intressant i sig. Det är också intressant att konstatera att Märta Ulfsparre i Ottinge var kusin till Virginia Eriksdotters man Håkan Knutsson Hand.
 
Löjtnanten Samuel Enander var, tror jag,  född kring 1647. Honom bör man kunna bortse ifrån. Värre blir det med de övriga.
 
Vänlig Hälsning
Göran

2006-03-21, 18:21
Svar #12

G. Johansson

Rättelse:
Märta Ulfsparre var förstås kusin till Virginia Eriksdotters barnbarn och inget annat.

2006-03-21, 23:24
Svar #13

Utloggad Berit Sjögren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 325
  • Senast inloggad: 2021-12-09, 13:17
    • Visa profil
Rättelse i mitt inlägg ovan: Biskop Samuel Enanders mor kallas Helena Johansdotter i EÄ under Gylladler, inte hos Palmschöld där hon inget namn har i de 2 antavlor han gjort upp. Jag kan omöjligen hitta någon kapten Ulfsparre i EÄ som kan tänkas vara hennes far så Palmschöld har nog rört ihop det såvida han menar vad det står att  generalmajor Gustaf Johansson Ulfsparre (far Johan i tab 6! i EÄ) var syskonbarn till henne. Med syskonbarn brukar ju menas kusin. Eller har syskonbarn haft olika innebörd - här:syskon? Intressant ändå att Märta Ulfsparre på Ottinge skulle kalla biskopen sin frände!

2006-03-22, 02:00
Svar #14

Göran Johansson

Frände kanske stämmer bättre med ingift släkting i detta fall? Märta Ulfsparre var också avlägset besläktad (genom ingifte) med Agda Persdotter (fyrmänning eller något i den stilen med någon av släkten Hand). Intressant är att den Anders Andersson i Västervik som jag vågat nämna som tänkbar son till Emerentia i Lofta lånade ut 4400 daler kopparmynt till Märta Ulfsparre 1672. Tre hemman i Lofta pantsattes till honom. Han fick fasta på skatterättigheten 1673 medan Märta Ulfsparre behöll frälseräntorna för de tre gårdar som förpantats (Almqvist, Frälsegodsen). En av gårdarna i Grånstens by, Lofta sn (i den by där Saebyensis hade en lvistidsförläning) pantsattes på samma sätt och samma år till Anders Anderssons svärfar Hans Bauman.

2006-03-22, 09:39
Svar #15

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Hur skulle det stämma bättre med ingift släkting Göran? Agda Persdotter var en ofrälse kvinna som var Erik XIV:s älskarinna, eller frilla, som man sa på den tiden. Hon erhöll såsåsom sådan flera utbetalningar som finns i hovräkenskaperna. Då hon dessutom födde Erik XIV flera utomäktenskapliga, men erkända barn (Vasakungarna erkände sina uä barn genom att ge mödrarna donationer av gårdar; brev om dessa ifrån kungliga majestät finns i det som heter riksregistraturet och är mikrofilmat och finns att låna ifrån SVAR). Hur skulle Agda Persdotter kunna vara ingift och på så vis släkt med Märta Ulfsparre?  
Och varför vidhåller du den obekräftade upågiften att den förmögne Anders Andersson i Västervik skulle vara son till Emerentia Olofsdotter?  Ett hett tips är att du innan du påstår detta igen undersöker Västerviks domböcker, och letar fram kronologiska uppgifter som finns för Anders Andersson. En titt i Norrköpings domböcker på 1640- och 1650-talet bör du också göra.... . Rika borgare och bönder fanns det en hel del utan att spåren gick till utomäktenskapliga kungabarn.
 
Om ni tittar lite närmre på Ulfsparrätten så är det spår Berit presenterar det mest plausibla angående frändskapet. I Elgenstierna redovisas inte alla barn då det står Söner eller Son - det kan således mycket väl ha existerat en kapten Jöns Eriksson [Ulfsparre] som levat på släktens gods i Östergötland i en ofrälse förbindelse varit far till Enanders mor. En sådan person kan dock inte gått tyst förbi i källorna utan bör ha blivit omnämnd både i löneregister och i domböcker. Vad säger Almqvist i Frälsegodsen under storhetstiden...?

2006-03-22, 17:12
Svar #16

Göran Johansson

Niclas, du missbrukar ordet påstår påstår jag. Vad jag kan se har jag inte påstått något alls. En tänkbar möjlighet är i min värld något annat än att påstå att något förhåller sig på ett visst sätt. Alltså en möjligt av flera. Om du känner till att det fanns en ogift rik borgare i t.ex. Norrköping så förutsätter jag att du också berättar vem du åsyftar.  
 
Jag har f.ö. inte kopplat samman rikedom med utomäktenskapliga kungabarn. Den tanken är helt din egen. Anders Anderssons (vems son detta nu än var) förmögenhet är nästan helt säkert baserad på den rike svärfadern och ingen annan. Min gissning är tvärtom att Emerentia Olofsdotter och Andreas Saebyensis inte på något sätt kunda anses vara förmögna. Däremot tror jag att det var en kultiverad, respekterad och högt ansedd prostfamilj. Men det är ju något helt, helt annat än materiell förmögenhet.
 
När jag funderar på Margareta Eriksdotters anor så har jag alltid två möjligheter i åtanke. Den ena överensstämmer med biskop Prytz? version - dvs prästdotter. Den andra finner du i den upplysningen som någon en gång lär ha skrivit  i Horns kyrkobok. Om denne någon var en charlatan, som du vill tro, eller en ärlig person lär vi inte få veta.
 
Tyvärr finns det oerhört få, eller inga spår alls hittills, som leder till en precisering av en tänkbar prästfamilj. I brist på sådan har jag tills vidare valt att kartlägga indicier som talar för det andra möjligheten, dvs att Erik XIV faktiskt var far till Margareta. Utan att för den skuld lägga fast vare sig det ena eller det andra.
 
För att då återgå till indicier. Niclas t.o.m. du måste väl anse att den kungliga omtanken om Andreas Saebyensis, dennes hustrun Emerentia Olofsdotter och övrig familj tycks ha varit ovanligt stor. Två ganska präktiga gårdar i Lofta socken har vid olika tillfällen förlänats på livstid till makarna. I Lofta socken vållade det stort besvär för de efterkommande prästerna att hon efter makens död och nådeåret fick bo kvar på respektive uppbära gårdsränta för två hemman i socknen under sin hela sin levnad. Vidare lyckades Saebyensis under sin tid i Lofta få ett kungligt beslut att kyrkotionden från Loftahammar skulle tillfalla Lofta socken. Inte såsom tidigare Västervik. Nu säger Niclas säkert ändå - detta var inte ovanligt ute i bygderna. Men var det i så det gick till? Kanske helt normalt?  
 
Visst låter Berits upplysning plausibel (= möjlig eller tänkbar, för att använda ett simplare ord). Palmschöld har plötsligt rätt - honom till vilken du annars hyser den största misstro! Det fanns kanske en oäkta son till en Jöns Ulfsparre som var släkt med Märta Ulfsparre i Ottinge. Inget hindrar att det samtidigt fanns klara samband med t.ex. Virginia Eriksdotter.
 
Hur skulle Agda Persdotter kunna vara ingift och på så vis släkt med Märta Ulfsparre?  Ja du Niclas, bra fråga! Det var kanske fel sätt att uttrycka sig på. Sambandet mellan Agda Persdotter och Märta på Ottinge framgår av den nedersta av de två stamlistorna. Den övre stamlistan visar släkten Ulfsparres relationer till Virginia Eriksdotter. Det ser ganska insyltat ut. Men så var det kanske i alla högadliga familjer?  
 
Håkan Persson Hand, död 1531 ca
 | Gertrud Håkansdotter (Hand)
 | | Herman Fleming, död 1583
 | | | Lars Hermansson Fleming, död 1602
 | | | | Margareta Fleming (g. Erik Månsson Ulfsparre af Broxvik)
 | | | | | Märta E. Ulfsparre
 | Knut Håkansson Hand, död 1565
 | | Håkan Knutsson Hand, död 1633 (g. Virgina Eriksdotter)
 | | | Johan Hand, död före 1656
 | | | | Virginia Hand, död 1651(g. Nils Andersson Lilliehöök av Fårdala)
 | | | | | Gabriel Lilliehöök, död 1706
 | | | | | Johan Lillehöök, död 1642 (g. 1632 Kristina E. Ulfsparre)  
 | | Bengt Knutsson Hand, död före 1605 (g. Karin E. Ulfsparre)
 
Klaus Fleming, död efter 1427
 | Henrik Fleming
 | | Joakim Fleming, död levde 1495
 | | | Erik Fleming, död 1548
 | | | | Joakim Fleming, död 1563 (g. Agda Persdotter)
 | | | | |Anna Fleming, död före 1608
 | | | | | | N.N. Birckholtz
 | | | | | | | N.N.
 | Magnus Fleming, död levde 1450
 | | Herman Fleming, död var död 1490
 | | | Per Fleming, död Trol 1519
 | | | | Herman Fleming, död 1583
 | | | | | Lars Hermansson Fleming, död 1602
 | | | | | | Margareta Fleming
 | | | | | | | Märta E. Ulfsparre af Broxvik
 
Det är många som talar utbetalningar till kungliga frillor, med få talar om omvårdnad av frillobarn.
 
Så slutligen, apropå indicier så finns ju också, den i forumet kanske nu närmast uttjatade stamboken, som saknar bevisvärde! När man har kommit så här långt i en släktutredning så inträder sig den obehagliga känslan av att någon yrkesskeptiker faktiskt sitter hemma och lurpassar - med den obestridbara sanningen i sin hand. Annars är det faktiskt svårt att förstå den kompakta negativismen.  
 
Med vänlig hälsning
Göran

2006-03-22, 17:42
Svar #17

Utloggad Berit Sjögren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 325
  • Senast inloggad: 2021-12-09, 13:17
    • Visa profil
Niclas! Svårt hitta en presumtiv kapten Ulfsparre som far till biskop Samuel Enanders mor Elin Jönsdotter i Frälsegodsen Östergötland och Småland. Av ålder att döma - och om modern ska vara kusin till överstelöjtn Gustaf Johansson Ulfsparre (1634-1710) död i Regna sn ? bör kaptenen vara en hittills okänd son till hövitsman Måns Eriksson Ulfsparre död 1595. Kanske kallad Jöns- endast 2 söner finns i EÄ nämligen ståthållare Johan M  Ulfsparre död före 1655 och ståthållare, assessor Erik M Ulfsparre död 1633. Måns Ulfsparres mor hette Estrid JÖNSDOTTER. Elin Jönsdotter skulle i så fall också vara kusin till Märta Eriksdotter Ulfsparre  gift med Hans Christoffer von Scheiding på Ottinge i Lofta, hon som kallar biskop Samuel Enander sin frände.. Tacksam om någon uppgift går att finna om en kapten Ulfsparre! Lika gärna i Småland som i Östergötland. Stamgodset Broxvik låg först i Grännatrakten men namnet fördes till godset Broxvik i Jonsberg ?.  Berit

2006-03-22, 19:20
Svar #18

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Bara en detalj. Skriver man så här så påstår man något:
 
Göran Johansson i Västervikdiskussionen 10/3:
Anders Andersson var säkert son till kh Andreas Saebyensis i Lofta.
 
Att skriva som Göran gör ovan efter detta är, ska vi säga, ounderbyggt.
 
Vad det gäller släktutredningar så måste man vara mycket vaksam för risken för bias; att se de samband man vill se, tolka fakta enbart i enlighet med sina favoritteorier, och bortse från alla motargument. I en del fall övergår personer till aggresiv bias, då de aggresivt avvisar alla som påpekar obekväma fakta, försöker hindra obekväma personer att delta i diskussionen och ägnar sig åt personangrepp när argumenten tryter...

2006-03-22, 20:59
Svar #19

Göran Johansson

Snälle Anders, formuleringen var olycklig. Den kom till i all hast och ska närmast betraktas såsom talspråk. Ungefär som ett slarvigt konstaterande som man t.ex. kan tänkas göra om man ser en gubbe vingla lite på gatan - han är säkert alkoholist. Säkert får då samma ungefär samma betydelse som det är tänkbart att han är alkoholist. Men visst kan det lätt missförstås och är tanklöst. Kan du finna fler sådana grodor?
 
Anders, eftersom jag tycker att du ibland uppvisar en ganska mästrande och kontraproduktiv medverkan (till skillnad mot Niclas) i olika diskussioner anser jag det tillåtet att göra följande avvikelse från ämnet och kort kommentera följande citat: Att en förnäm kvinna såsom Kristina Gyllenstierna blev begravd i en förnäm biskops grav (Arvid Rydelius) har inget med släktskap dem emellan att göra. Det var bara så, man tog vad som fanns tillhanda. Jag går inte in på själva sakfrågan eller vem som svarat så här i forumet utan vill bara konstatera att detta påstående skulle visa sig vara grovt vilseledande. Frågan intresserade mig principellt. Jag fördjupade mig därför i det aktuella fallet. Med stöd av handlingar hämtade ur domkapitlets arkiv skulle det visa sig att familjestrider om förnämliga gravplatser inne i den aktuella stadens kyrka ingalunda var ovanlig. Ett beskedligt påstående från en mycket kompetent person - säkert i all välmening - som kunde ha riskerat att frågan på felaktiga grunder kunde ha blivit lagt åt sidan och bortglömd.  
   
Jag är helt på det klara med risken för bias. Vem minns väl inte historien om den förtvivlade Malmö FF supportern som efter hemmaförslusten mot Änglarna (IFK Göteborg) i sin ilska och brist på argument vänder sig mot en av  motståndarlagets nedresta supportrar och gör följande uttalande om dennes klädsel: sicken rockadjävel! Nu tror jag att vi i Anbytarforum faktiskt håller en något högre nivå än så.
 
Mitt sätt att skriva kan uppfattas som aggressiv. Det är inte meningen! Däremot har jag lärt mig att en överdriven skräck för bias - att tolka fakta i enlighet med sina teorier och bortse från sakargument - kan verka förlamande och föra all forskning till stoppstreck. I vårt fall ett accepterande av nuvarande forskningsläge - status quo. Varpå personalen tröttnar, går hem och verksamheten läggs ned. Detta kan säkert inträffa inom all forskning om man inte vid sidan av ett iakttagande av risken för bais ibland också har en sunt ifrågasättande inställning till de sakargument som framförs från dem som anses vara mest professionella.

2006-03-23, 01:24
Svar #20

Kalle Thorsberg (Kth)

'Nu säger Niclas säkert ändå - detta var inte ovanligt ute i bygderna. Men var det i så det gick till? Kanske helt normalt?'  
Men så undersök - empirin finns ju där, visa att han har fel !
Inte för att kommande drapa har något med inblandande personer att göra - det min egen (meningslösa) syn:
Som vanligt är detta en strid mellan två (visserligen diskutabla) syner på hur kunskap nås (självklart som en följd också av vad man anser kunskap är), eller visshet uppnås. Enligt den enes världsbild kan man inte säga saker om hur världen ser ut utan stöd. Enligt den andres kan man säga vad som helst  så länge inget visar att det är fel.
Man kan välja själv. Jag tror att det är enklare för samtalet om man har ett visst stöd i vad man tror sig veta om världen när man framför gissningar.  
Personalen går inte hem för det. Personalen stannar kvar om man ger dem något som, enligt dem, går att förhålla sig till.
Med all respekt för alla inblandade,
K

2006-03-23, 07:30
Svar #21

Göran Johansson

Det finns säkert många exempel på generella påståenden som vid närmare granskning visat sig vara felaktiga. Det är enligt min uppfattning ett problem. De förväntningar man har av just detta forum kan säkert ha betydelse för vad som sägs. I bästa fall (utifrån mitt sätt att se det) skulle Anbytarforum kunna jämföras med arbetet i ett forskarlag.  
 
Låt mig ta ett aktuellt och konkret exempel. Vi har nyligen konstaterat att Märta Ulfsparre på Ottinge i Lofta sn i ett egenhändigt skrivet brev (en primärkälla) påstår att biskopen Samuel Enander i Linköping var hennes frände. Denna upplysning är (enligt min uppfattning) intressant av det skälet att den kan bidra till en bekräftelse av  en uppgift som i annat sammanhang framförts i en handling ingående i Palmschöldska samlingen på UUB. Nu framgår det dock inte av Märtas brev vari denna frändskap bestod. Utifrån denna kunskap har vi i vår diksussion (”forskarlaget bestående framför allt av Berit Sjögrens och undertecknad) på ett informellt sätt s.a.s. gjort en arbetsfördelning.  
 
Berit går ambitiöst vidare med det spår (kanske mest sannolikt) som bygger på att frändskapet hänger ihop med att Samuel Enanders far Nils enligt Palmskiöld skulle ha varit gift med en utomäktenskaplig dotter till en kapten Ulfsparre. För egen del har jag valt att fördjupa mig i sambandet mellan Märta Ulfsparre och prostfamiljen i Lofta sn. En förhoppning är att fler finner frågan intressant och på ett konstruktivt sätt deltar i arbetet fram tills dess visshet förhoppningsvis har uppnåtts. Med konstruktivt menar jag då något mer än att framföra generella påståenden i stil med att ”det var inte alls ovanligt” eller det förekommer på olika håll i landet. En högre grad av konretisering med praktikfall från t.ex. specifika socknar beroende av frågans art.
 
Men de förväntningar man som amatör kan ha på dem som anser sig besitta kunskap grundad på beprövad erfarenhet (empiri) kanske ibland blir för stora. Därför skulle jag t.ex. - såsom en genväg - vara mycket tacksam för en redovisning av ett antal konkreta fall som visar hur prästerskap gynnats av kungahuset på det sätt som liknar exemplet från Lofta (eftersom det nu förts på tal). Alternativet är att jag själv, såsom i fallet med gravsättningen inne i kyrkan, försöker finna liknande fall.  
 
Kalle, du beskriver två  syner på hur kunskap nås  eller visshet uppnås. Enligt den enes världsbild kan man inte säga saker om hur världen ser ut utan stöd. Enligt den andres kan man säga vad som helst så länge inget visar att det är fel. Det andra synsättet handlar väl inte om hur kunskap eller visshet nås? Det handlar mer om tro än vetande. Varför inte utvidga det andra synsättet till avse en process -  bestående  av  växelvis antaganden (tes och antites och inte fastlägganden) och förkastanden  - fram tills dess kunskap och visshet uppnås. Blir då inte de två synsätten plötsligt ett och samma?

2006-03-24, 17:08
Svar #22

Göran Johansson

Vid en genomgång av Almqvist, Frälsegodsen, Småland del 1:3 har jag funnit följande förläningar till präster. Det tar för lång tid att gå igenom fler volymer! Aspelands, S. Möre, Allbo och Norrvidinge härader tycks inga livstidsförläningar till präster eller dess hustrur har gjorts. Om detta visar att Anders Johannis Saebyensis och Samuel Enander var mer gynnade än andra präster är svårt att säga. Det vore mer intressant att få en uppfattning om donationer under 1500-talets andra hälft.
 
TJUST H:D
Anders Johannis  
Bredvassa, Loftahammars s.n. 1/2 mtl abalienation 1654,   livstidsförlänig  
 
Nils Benedicti (Retzius)  
Skinnebo, Tryserum s:n  1/2 mtl abalienation 1654,   livtidsförläning
 
Anders Johannis + hustru
Grånsten, Lofta sn   1 mtl  abalienation 1654,   livstidsförläning
 
SEVEDE H:D
Samuel Enander
Djurshult, Nåsshult, Vimmerby s:n
Målen 1, S. Vi s:n   3 1/2 mtl abalienation 1654   (allodialdonation)  
 
Olaus Sunonis
Älåkra, Vimmerby s:n   1 mtl  abalienation 1654,   livstidsförläning
 
Isak Jonae
Klockaregården, vena s:n  1/2 mtl abalienation 1654,   livstidsförläning
 
HANDBÖRDS H:D
 
Lars Wallerius
Valåkra, Högsby    1 mtl  abalienation 1654,   livstidsförläning
 
STRANDA H:D
 
Jonas Simonis
Århult, Ålem s:n    1 mtl  abalienation 1654,   livstidsförläning
 
NORRA MÖRE H:D
 
Superint. Jonas Rothovius änka
Bo, Dörby s:n    1 mtl  abalienation 1654,   livstidsförläning
 
ÖLAND
 
Nils Holgeri
Törnbotten, Algutsrum s:n  1 mtl  abalienation 1654,   livstidsförläning
 
Superint. Nils Eschilli änka  
Torp, Gårdby s:n    1 mtl  abalienation 1654,   livstidsförläning
 
Christopher Hermanni
Åketorp, Räpplinge s:n   1 mtl  nytill. abalientaion  
        1655- 80    livstidsförläning
 
Per Pontelius
Bläsinge 1, Fiskeböle, Högby s:n 2 mtl  nytill. abalientaion  
        1655- 80    livstidsförläning
 
Erik Tavast
Karås, Räpplinge s:n   1/4 mtl nytill. abalientaion  
        1655- 80    livstidsförläning
 
ALLBO H:D
 
Gudmund Birgeri
Telestad, Växjö s:n   1 mtl  abalienation 1654  livstidsförläning
 
KONGA H:D
 
Biskop Johannes Baaz änka
Högahult, Trällebo, Älmeboda s:n  
Flaken, Trollamåla, Studsmåla,  
Långasjö s:n    3 mtl  abalienation 1654  livstidsförläning
 
Petrus Mollerus änka
Gulebo, Älmeboda s:n   1 mtl  abalienation 1654  livstidsförläning
 
Aron Petri
Makrismåla, Älmeboda s:n  1 mtl  abalienation 1654  livstidsförläning
 
Arvid Tiderus    
Väckelsång, Väckelsång s:n  1 mtl  abalienation 1654  livstidsförläning
Östad, Väckelsång s:n   1 mtl  abalienation 1654  livstidsförläning,     behaglig tid
 
Petrus Benedicti
Bökås, Linneryd s:n   1 mtl  abalienation 1654  livstidsförläning,     behaglig tid

2006-03-24, 17:31
Svar #23

Göran Johansson

Grånsten i Lofta s:n som livstidsförlänats till Andreas Johannis Seabyeiensis och dennes hustru Emerentias Olofsdotter utgjordes till skillnad från samtliga(?) hemman ovan inte av reduktionsgods. Hemmanet tiilhörde det gamla frälset. Gården hade tillhört släkten Oxenstierna men blev genom byte kronans egendom 30/8 1645. Det gavs 24/3 1649 på livstid till Saebyensis.

2006-03-25, 22:23
Svar #24

Göran Johansson

Hela allmogen och adeln i Lofta socken önskade att Emerentia Olofsdotters måg Nils Olofsson Loftander (senare kh i Misterhult) skulle efterträda svärfadern i Lofta sn. Nedan ett brev från adeln till biskop Andreas Prytz. Mot adelns och allmoges önskemål tillsattes istället två präster i rad. Båda avled efter en kort tids tjänstgöring. 1659 gör adeln och allmogen ett nytt försök att få Nils Loftander tillsatt som kyrkoherde. Denna gång var Samuel Enander biskop. Denne förklarade för sin del i brev till församlingen att greven på Stegeholm hade lagt in sitt veto. Greven menade att man i dennes bortvaro skulle ha samrått med dennes hauptman! Mot detta prosterade den lokala adeln som menade att de inte hade skyldighet att rätta sig efter herr Königsmarck och än minder dess hauptman. De hänvisade också till punkt 33 i adelns previlegier (...E:s Ehrew. sampt C.tr behagade, sigh till undersrättesle taga den 33. wåra privilegiers punckter, hwilken twiffwels uthan, Edher kan berätta hwadh den goda Hauptman, med sin otijdighet uthretta kunde, der wij oss lika sielfwer rätta wille. Ty såsom wij hwars och ens heder och respect gärna tåla; alltså willien wij och att denne wår priviligiers punckt, såsom ett oryggeliget fundament, aff en och annan må ewärd och oturberat bliffua...). Vet någon vad hur denna punkt i adelsprevilegierna lyder?
 
Brevet till biskop Prytz:  
Wördighe och Höglärde H:r Bijskop
och samptliga Consistoriales
wåra tilförlåtne godha wänner
Näst all wälmågas flijtige lyck önskan, sampt huad mehra
godt af Gudh Alzmechtigst Wij twifle ingalunda, att
nu Edhers Wördigheer wäl ähr witterligit, huru som
Gudh alzmächtigh nu för een tidt sedan hafuer täckts hä-
dan kalla wår fordom kyrkioherde Wällärde Sal. H:t
Anders i Låffta, huilken efter sigh lämnadt hafuer
sin hustru medh många faderlösa barn i stoor sorgh, så
emädan wij ingalunda twiffla, att Edhers Wördigheet nu
wille omsorgh bära, att bådhe Sohnen med en tienlig
kyrkioherde och hans nu efterlåtne änkia, måtte blif-
wa i någon måtto försorgh, Sådant Edhers Wördigheet bäst
tänktes i wördighet ställa. Hafue wij samptliga Sochnenes
Inwånare för godt anseet, uthi tidh hoos Edhers Wördig.
både på Änkians sä wäl som wårt egit bästa att sökia. Och  
alså wille wij hafua her medh förmälte änkians Måågh
Wällärde H:r Nils Olufsson Scholemestare i Westerwijk
till Edhers Wördigheet att recommendera. Och effter han
een Skijckeligh pärson är, bådhe uthi lärdom och lefuer-
ne. Twifla wij fördenskuld ingalunda att Edhers Wördig-
heet nu låta förbe:te H:r Nils Scholmästare denna wår
recommendation til thet besta åtniuta. Wij på wår sida
finnes altidh redbogne sådane Edhers Wördigheets goda
benägenheet, att aftienna och förhylla. Och willie här
medh hafua Edhers Wördigheet undher Gudz beskydd
och beskieran, til all Wälgångh wenligen befallet. Action.
Låffta 27 Febru: 1653  
Kirstin Ulfsparre   Clas Fleming   Hans Christopher  
       von Scheiding

2006-03-26, 10:49
Svar #25

Utloggad Berit Sjögren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 325
  • Senast inloggad: 2021-12-09, 13:17
    • Visa profil
Claes Henriksson Fleming 1617-1669(EÄ tab 24) var en av arvingarna i godset Bokalla = Åkerholm i Lofta , alltså representant för en annan adelsfamilj i socknen än Hans Christopher von Scheiding.Hur Kerstin Ulfsparre har anknytning till godsen där vet jag inte.Så något samband mellan Claes Fleming och Märta Ulfsparre på Ottinge som kallar biskop Enander sin frände kan inte utläsas av detta namn.

2006-03-26, 11:40
Svar #26

Göran Johansson

Skrivelsen 1659 till den nye biskopen var undertecknad av Claes Fleming och Hans Christopher vob Scheiding.

2006-05-02, 22:29
Svar #27

Göran Johansson

Ovan diskuterades varför Märta Ulfsparre på Ottinge skulle kalla biskopen sin frände. Frågan är intressant och jag undrar om det framkommit något nytt.  
 
Vet något hur begreppet frände kan tolkas? Kan det t.ex. avse de män med vilka Märta Ulfsparres systrar var gifta eller broderns hustru (med vilka hon egentligen inte är släkt)?

2006-05-03, 09:04
Svar #28

Utloggad Per Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1827
  • Senast inloggad: 2022-09-04, 21:36
    • Visa profil
Göran.
 
Ja, otvivelaktigt. Jämför t. ex. SAOB.
 
Per.

2006-05-03, 10:49
Svar #29

Göran Johansson

Tack Per, uppfattningen i SAOB tycks vara solklar. Frände används såväl ifråga om släkt genom blodsband som p.g.a giftermål. Om Birgit Sjögren eller någon annan inte kan påvisa frändskap mellan biskop Enanders fäderne och Märta Ulfsparre så måste man fråga sig om hon inte trots allt med frände kan ha avsett de samband mellan släkterna Ulfsparre, Hand och Fleming som faktiskt fanns. Med andra ord - frändskapet skulle då kunna bestå i att Samuel Enanders hustrus mormor Margareta Eriksdotter var släkt med Virginia Eriksdotter och Agda Persdotter. En annan möjlighet är ju också att t.ex. någon av Märta Ulfsparres syskon genom giftermål var befryndad med Enanders familj.Eriksdotter var släkt med Virginia Eriksdotter.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna