Lilliehöök

[Cary Gustafsson]

Detta erhöll jag 1992 av Nils Fredrik Beerståhl.
 
 HUR KOM SÄTESGÅRDEN FÅRDALA I ÄTTEN LILLIEHÖÖKS ÄGO?
 
 När Riddarhuset inrättades 1625 fick den skaraborgska grenen av ätten Lilliehöök tillnamnet af Fårdala och nr 1 bland de adliga ätterna. Eftersom denna gren härstammade från riksrådet Anders Pedersson död 1572, ansågs den ett strå vassare än älvsborgsgrenen med namnet Lilliehöök af Gällared och Kolbäck (nr66). Ljungström nämner i sin bok om Vartofta härad 1877 att Fårdala 1465 såldes av en Esbjörn Baat till riddaren Svarte Åke Jönsson på Kavlås och tillägger: Egendomen kom sedan till Lilliehöökarne . Och så räknar han upp släktingar från riksrådet Anders Pederssons farfarsfar Bertil Pedersson 1482 precis som om alla dessa förfäder suttit på Fårdala. DEN FÖRSTE AV ÄTTEN. I det stora verket  Herrgårdarna under reformationstiden 1960 av professor Jan Eric Almqvist säger förf. att riksrådet Anders Pedersson Liljehöök är den förste av ätten, som kan knytas till Fårdala och detta från en så sen tidpunkt som 1552. Nu kan man genom att nyttja Gustav Vasas registratur (tryckt i många band och tillgänglighet på de större biblioteken) snabbt konstatera att Anders Pedersson redan fyra år tidigare, 1548 i ett brev från kungen skrivs till Fårdala. Men 1540 tycks det vara hustru Ingrid i Tråvad, som har åtminstone delägarskap i frälsegården Fårdala. I Skara stifts kyrkliga jordebok 1540, utgiven i tryck 1899, kan man läsa apropå Tiarps kyrkas uppörd: Item (likaså) tog hustru Ingrid i Tråvad en äng från denna kyrka, ligger i Fåradal och giver 6 lass hö. SLÄKTHÄRVA:  Under forskningar i ägarlängden till säteriet Stora Hov i Tråvad socken under 1500-talet har jag nyligen kommit in på en intressant men svårutredd släkthärva, där just en Ingrid Andersdotter tycks spela huvudrollen. Hon var tydligen dotter till väpnaren Anders Jönsson (Oxe?) som skrivs till Hov 1516, och troligen gift två gånger: 1) åren kring 1530 med bonden Håkan Persson, som avlidit tidigt, 2) med häradshövdingen i Bjärke Kalling Rasmus Nilsson, som innehade sitt ämbete 1529-59. Den förre av makarna, nämnd i en frälselängd 1576, efterlämnade sonen Arvid Håkansson, fogde på Vadstena slott 1562 och dottern Karin gift med en guldsmed Arvid Jonsson i Lidköping. Den senare maken hade också två barn sonen Nils Rasmusson, stamfader för adliga ätten Ruuth i Västergötland, och dottern ingeborg, gift med bonden Håkan larsson på Kårtorp i Kinne-Vedum, vars son adlades 1594 med namnet Dufva i Västergötland (efter moderns halvbror(?) Arvid Håkansson till Hov, som avlidit barnlös 1585. VÄSTGÖTE I ÅNGERMANLAND: Före sitt giftermål verkar Håkan Persson till Hov ha bott i Jättene nära Falköping, Brodern Jacob Persson Västgöte, som var Gustav Vasas fogde i Ångermanland, fick nämligen kungens uppdrag 1525 att försvara sin bror i jättene, som hade begått ett dråp och hotades till livet av den dräptes släkt.Denne Jacob Persson förde en fågen i sitt sigill. Riksheraldikern Klingspor kallar den korp, men säkerligen skall det vara en duva. Flera av Hov-släktens medlemmar kallas nämligen Dufva eller förde en duva i skölden. Kanske bodde redan stamfadern Per i Jättene by? Slår man upp riksrådet Anders Pedersson Liljehööks familj i Elgenstiernas ättartavlor och i Herrgårdarna under reformationstiden får man veta att fadern Per Bryntesson Liljehöök, som stundom kallar sig Peder Bonde, var häradshövding i Kulling 1525 och 1531. I Kulling och Bjärke hade tidigare både hans far och farfar suttit som häradshövdingar alltsedan 1460-talet. Per Bryntessons hustru Ragnhild Andersdotter påstås i båda källorna vara dotter till frälsemannen Anders Pedersson till Hov i Hällstads socken i Älvsborgs län, vilken även hade en dotter Ingrid, gift med ätten Oxenhufvuds stamfader Bo Olofsson. SLÄKTUTREDNING:   Fil.dr. Hans Gillingstam på Svenskt biografiskt lexikon har meddelat i brev att Ragnhild Andersdotter gift Lijehöök anges boende i Tråvad i en gammal släktutredning från 1500-talet av Rasmus Ludvigssons hand. Och av riksrådet Anders Pedersson Liljehööks syskon bodde Brynte på Borga i Edsvära och Erik på Tråvad säteri under 1550-talet. I Borga by ägde också slottsfogden Arvid Håkansson (Dufva) till Hov en frälsegård liksom ett par andra frälsegårdar (Bjertorp och Lilla Hov) i Tråvad och Noleby i grannsocknen Fyrunga. Det verkar högst troligt att Ingrid Andersdotter gift Dufva och Ruuth och Ragnhild Andersdotter gift Liljehöök varit systraroch att den förras make Rasmus Nilsson (Ruuth) erhållit häradhövdingeämbetet i Bjärke och Kulling p.g.a. svågerskap med företrädaren Peder Bonde. UTSLOCKNAD SLÄKT:    Åke Jönsson Svarte Skåning som köpte Fårdala 1465 hade flera barn men både fadern och barnen avled med några års mellanrum kring sekelskiftet 1500 så att 1505 hela släkten var utslocknad. Som jag påpekat i min skrift om Kavlås bodde säkerligen varken Svarte Åke Jönsson eller någon annan av de medeltida ägarna på Kavlås utan drev gårdsbruket med fogdar och arrendatorer. Åke Jönssons sätesgård var Åkerö i Södermanland, vilken jämte en mängd frälsegårdar i bla. Västergötland genom arv på sidolinjen hamnade hos riksrådet Hogenskild Bielke. Tydligen har det  ofantliga godskomplexet som ätten Svarte Skåning samlat på sig runt om i

[Cary Gustafsson]

Ägarförhållandena på Fårdala under perioden 1450-1550 har kommit i ett nytt ljus på grund av två viktiga källor som jag haft möjlighet att utnyttja. Den ena är kanonisationsprocessen under 1470 talet för att få Birgittas dotter Katarina helgonförklarad som helgon. Den andra är ett köpebrev 1516 som gäller gården Gunnarstorp i Falköpings landsförsamling. I mitten av 1800 talet fann man i ett polskt kloster en handskrift på latin, som visade sig komma från Sverige. Det var de prottokoll som fördes på 1470 når man från svensk sida försöökte få Katarina av Vadstena helgonförklarad. Efter diverse förvecklingar kunde handskriften förvärvas av Kungliga Biblioteket och gavs så småningom ut i tryck. För hjälp med översättningen tackar jag kyrkoherde C-E Hammar och lektor Birger Edman. Bland vittnena om Katarinas underverk uppvisades 1477 dåvarande ägaren till Fårdala Tord Jeppsson-  en man av förnäm börd. När han något eller några år tidigare gick över sina åkrar upptäckte han att de var fyllda med  maskar.Kyrkoherden i Valstad herr Torkel 57 år gammal, intygade att genom böner till salig Katarina blev inte bara Fårdala befriat från maskarnas hemsökelse utan också flera boplatser runt om i bygden. Annars blev gröda , frukt, gräs och till och med träden på olika platser totalt förtärda av maskarna. För oss i Falköpingstrakten  som har 80 talets insektsangrepp i färskt minne är det lätt att föreställa sig förödelsen.  HÄRADSHÖVDING  Vem var då den förnäme mannen Tord Jeppsson på Fårdala? På den frågan svarar professor Jan Eric Almquist i sitt digra verk om Lagsagor och domsagor i Sverige, att han var häradshövding i Vartofta härad mellan åren 1475 och 1484 och förde Lilliehööksvapnet. Vid högtidliga tillfällen skrev han sitt namn Tord Jakobsson. Om hans härkomst och släktförhållanden vet dock varken Almquist eller Elgenstierna i sina Ättartavlor någonting. Raneke i sitt stora verk om Sveriges medeltidsvapen placerar honom under ätten Lake, som på 1400-talet även den förde en fågel på en halv lilja i skölden. Tydligen hade riddaren Åke Jönsson Svarte Skåning, som köpte Fårdala 1465 av väpnaren Esbjörn Båt, bara haft egendomen ett tiotal år i sin ägo innan han sålde den vidare.Men varför just till häradshövdingen Tord Jeppsson?.  CURATUS TORKILLUS  Om vittnet herr Torkel i Valstad meddelar Warholm i Skara stifts herdaminne, att han hette Torkel Andersson och nämns som kyrkoherdei pastoratet 1452 och 1474. Vid kontakt med förre kyrkoherden i Valstad Karl Magnus Börjesson berättar han att den nuvarande nattvardskalken i församlingen, tillverkad 1448-49, bär curatus Torkillus namn på foten. Vi kan alltså komplettera Warholms korta notis med en hel liten biografi: Torchillus Andreae, född ca 1420, kyrkoherde i Valstad 1448-1477, vittne vid förhören 1477 angående S:ta Katarinas underverk. Ja, det är inte helt omöjligt att denne aktive Valstadskyrkoherde, som skaffade sin kyrka en ny kalk och arbetade flitigt för att få Katarina av Vadstena helgonförklarad är identisk med den domprost Torchillus, som uppträder i Skara 1494. I varje fall bör han ha stått väl till boks hos stiftschefen biskop Brynolf Gerlaksson (1477-1505), som arbetade för samma mål. En av de få samtida dokument där väpnaren Anders Jönsson på Hov (Stora Hov) i Tråvad omtalas är ett köpebrev från 1516. Eftersom de personer, som figurerar i en sådan handling, brukar ha nära relationer till varandra, beställde jag en kopia av brevet från Riksarkivet. Det visade sig då att Västgötalagmannen Ture Jönsson (Tre Rosor) - sorgligt ryktbar i samband med Västgötaherrarnas uppror mot Gustav Vasa 1529 - köper gården Gunnarstorp i Falköpings landsförsamling av en kvinna, som heter Kerstin Gustavsdotter. Affären görs upp i Skara och tillsammans med Anders Jönsson påHov sigillerar Axel Matsson på Hellekis. Köparen behöver ingen ytterligare presentation, men vem var säljare?.  Mönster framträder  Kerstin Gustavsdotter återfinnes hos Raneke under Gustav Mattssons ätt, som förde en stjärna i skölden. Hon var 1516 änka efter häradshövdingen Knut Ribbing  i Mark och kunde  och kunde göra egna fastighetsaffärer utan att stå under någon mans förmyndarskap Fadern Gustav Mattssson var gift med Britta Pederdotten av ätten Bååt (nr3) från Småland.När man kommit så långt löser sig plötsligt de tilltrasslade trådarna i Fårdala senmedeltida ägarlängd upp sig och ett tydligt mönster avtecknar sig. Kerstin Gustavsdotters morfar och mormor var nämligen väpnaren Peder Jonsson(Bååt) och hans hustru Elin Henriksdotter Snakenborg på Flöxhult i Småland.Det var de som var svärföräldrar till den Esbjörn Bååt- tydligen en uppkomling som antagit namnet efter svärförälderns vapen-som sålde Fårdala 1465 och som ärvt ärvt gården med sin hustru Ingrid 1455. Men dessutom fanns enligtElgenstierna ytterligare en syster Märta Pedersdotter (Bååt) gift med väpnaren Jacob Ingemarsson även kallad Jeppe Tiby. Jacob Ingemarsson av dansk börd var häradshövding i Östkind i Östergötland 1453-1455 och förde en fågel isigillet. Här har vi uppenbarligen funnit den saknade fadern till häradshövdingen i Vartofta Tord Jeppsson. Han har använt sig av bördsrätten och fått lösa igen Fårdala, som en gång i början av 1400 talet tillhörde hans morföräldrar på Flöxhult.Att han gjorde om faderns enklare och lade till en halv lilja är kanske uttryck för en av tillvarons många olösta gåtor.Han bara förebådade ätten Lilliehööks långa innehav av egendomen, som började några decennier senare. Ungefär som vattenmolekylerna enligt moderna fysiker känner sig för mot framtiden och prövar på att bilda iskristaller  även i kokande tillstånd.Man får väl förutsätta att Esbjörn Bååt vid försäljningen av Fårdala 1465 frånsagt sig äganderätten både på egna och sina ättlingars vägnar.Därför är det tvivel underkastat om Anders Pedersson Lilliehöök kunde åberoppa bördsanspråk genom sin ponerade mormor Kerstin Esbjörnsdotter när han i slutet av 1540 talet tog gården i besittning. Däremot var hans hustru Anna Nilsdotter Ribbing sondotter till Kerstin Gustavsdotter och barnbarns barnbarn till de gamla Fårdalaägarna på Flöxhult. Hur gården hamnat hos kan man bara gissa sug till. Möjligen inköptes Fårdala i slutet av 1300 talet av hustru Eluns farfar Gert Snakenborg,hövitsman på Axevalla Hus och under 1360 talet ägare till Årnäs (Aranäs) vid Vänern. Men vart tog Anders Jönsson på Hov vägen? Brevet från 1516 gav kanske inte de klara besked om hans släktförbindelser som jag hade hoppats. Troligen räknade han dock på något sätt släktskap med antingen säljarenKerstin Gustavsdotter eller med köparen Ture Jönsson.Inte kunde väl hustru Kerstin ana 1516 att herr Ture bara fem år senare skulle låta avrätta två av hennes söner Peder och Lindorm Ribbing i Jönköping på uppdrag av Kung Kristian därför att de bedrev gerillaverksamhet i danskarnas rygg.
 
 Nils Fredrik Beerståhl 20 Mars 1993

[Simon Eriksson]

Söker information om tre Lillihöök.
 
Johan Fredrik Lilliehöök, född 1834. När föddes han (datum) ? och när dog han ?
 
Gösta Lilliehöök, född 19.9.1871. När dog han ?
 
Lennart Lilliehöök, född 9.9.1872. När dog han ?
 
Tack på förhand!

[Johan Johansson]

Gösta dog 1952 och ligger begravd i Nikkaloukta. Finns en del skrivet om honom i minnesboken om Lapplands Jägarna. Han var militär och fjällkarl. Deltog även i Stockholms OS.

[Bengt Rur]

Gösta tillhörde Kolbäcks ättegren och finns i genealogiska uppslagsverk (adelskalendrar o. dyl.) uppförd inom ätten Lilliehöök af Gälared och Kolbäck.

[Sofia Frödelius]

Jag skulle gärna vilja få mer information om en Sophia Lilliehöök. Troligtvis född mellan 1640-1660. Hon gifte sig med Bengt Belfrage(1642-1726), överstelöjtnant.

[Olle Elm]

Följande uppgifter finns i Elgenstiernas ättartavlor (EÄ) under ätten Lilliehöök af Fårdala:  
Sofia Lilliehöök, född 1647 6/1, dotter till Nils Lilliehöök till Gälared samt Tiraholm i Södra Unnaryds socken, Jönköpings län och Sällerås i Länghems socken, Älvsborgs län, överste, död 1662, och hans hustru Virginia Hand, till Olshammar, död 1681. (För ytterligare uppgifter om dem se EÄ)
 
Sofia död 1721 17/5 och ligger jämte sin 2:a man begraven i Ljungsarps kyrka, Älvsborgs län. Gift 1:o med kaptenen Johan von Mentzer, nr 720, född 1624, död 1678. Gift 2:o 1682 3/11 på Lagmanshaga i Ljungsarps socken med överstelöjtnanten Bengt Belfrage, nr 782, född 1642, död 1726.
Vänligen,
Olle Elm

[Bo Hellborg]

Jag skulle gärna vilja få mer information om en David Wi1he1m Lilliehöök f.20 Sep 1806 i Röll, Bredared i Älvsborgs län, d.20 May 1877 i Säffle, By i Värmlands län. Foton är även av intresse!

[Maritha Berglund]

David, Wilhelm Lilliehöök
Yrke:   Major Riddare  
   
Född:   1806 Bredared, Älvsborgs län (P) 1)  
Död:   1877-05-20 Säffle, By, Värmlands län (S) 2)  
 
 
--------------------------------------------------------------------------------
Familj med Fredrika, Sofia Von Axelsson (1825 - 1899)  
Barn:  Carl, Johan, Wilhelm Lilliehöök (1851 - 1921)  
  David, Herman, Leonard Lilliehöök (1854 - 1893)  
  Fredrik, Gustaf, Samuel Lilliehöök (1857 - 1881)  
 
 
--------------------------------------------------------------------------------
Källor  
 1)  Disgen Databas  
 2)  Husförhör Al 2, 1889-1895  
 Programmet tillhör: Katarina Holm  
mvh Maritha

[Elisabeth Thorsell]

Uppgifter om medlemmar av ätten Lilliehöök hittar man enklast i G. Elgenstierna Den introducerade svenska adelns ättartavlor, som finns på större bibliotek.
 
Där kanske också finns släktboken Lilliehöökar. Släktöden under ett halvt årtusende av Curt Munthe (1975).

[Irene Christina Larsson]

I Acklinga, Agnetorp, Baltak kyrkobok 1747-1805 (Acklinga C:2), sidan 421, Ångarp, så finns en notis angiven såsom:
 
död juli 12, begr. 20, Nils Leijonberg, föräldrar Knut Liljehök och Elsa Larsdotter (det står sedan någonting efter en klammer om detta par, som det f.n.v. inte finns någon tolkning för), avskedad Sergeant och brukare i Kullö, 78 år gammal.
 
En sådan Knut Liljehök/Lilliehöök kan inte hittas igen i Elgenstierna (ej heller i nya komplementet) som direkt passar in.
 
Det finns dock en Knut Lilliehöök (af Gälared ?) som anges ha dött barnlös 1703 (född 1644). Man kan även läsa att han varit gift 1:o gången - men ingen angivelse om ett 2:o gifte !?
 
Kanske denne Nils Leijonberg var ett uä barn ??
 
Är det någon som har (kan hitta) någon information om en Knut Liljehöök som skulle kunna vara densamme som anges som fader till Nils Leijonberg ?

[Inger Lindberg]

Jag söker uppgifter om Lars Jöransson , död ca 1558 , gift med Kerstin Lilliehöök, död före 1560. Hon var dotter till Erik Birgersson Lilliehöök, död före 1524.  Lars Jöransson och Kerstin Lilliehööks dotter, Anna Larsdotter gift med kyrkoherden i Böne Mauritz Rasmusson, som avrättades genom halshuggning för uppvigling mot kung Johan III. Dottern uppfostrades av en farbror, som var fogde i Tofteryd (F). Hon gifte sig med Gudmund Pederson tillSkillingaryds gård i Tofteryd. Gudmunds föräldrar var Peder Gudmundsson och Ingrid Böllja (av Västbo). Jag har sett uppgifter, att Lars Jöransson var av halvfrälse börd. Kan han möjligen vara en avkomma av Forstenaätten?
undrar
Inger Lindberg

[Kaj Lindfors]

Hej.
Söker uppg.och anfäder, syskon o barn till Hedvig Eleonora Lilliehök. Gift med Adolf Gustaf Nordenskjöld. ett barn: Nils Gustaf L.
Född 1972 i Mäntsälä,Finland.Död 1866. Gift 1829 med Margaretha Sophia von Haartman i Helsingfors.
Hälsn. Kaj L.

[Moderator Släkter]

Hej Kaj!
 
Du begär ganska mycket när du frågar efter anfäder, syskon och barn. Allt det är lätt tillgängligt om du sätter dig på biblioteket och tittar i Svenska Adelns ättartavlor av Gustaf Elgenstierna. Du hittar Hedvig Eleonora i tabell 22 under Lilliehök af Fårdala i band IV av verket.
 
Riddarhuset har också gett ut en CD, men jag vet inte hur mycket den innehåller.
 
Jag gissar att det går att få en del fakta också bara genom att söka på nätet, eller på Familysearch, givetvis med vetskapen om att det kan vara mycket fel i dessa andrahandskällor.
 
Koncentrera frågandet till där du kört fast och inte kommer längre med färdiga släktutredningar eller med originalkällor.

[Robert Stenerhag]

Hej Kaj!
 
Jag gjorde en enkel sökning på Norden* på Mäntsälä i HisKi och fick upp en hel del barn (10 st, du har skrivit fel år på Nils Gustaf men jag antar att du bara råkade kasta om siffrorna). Jag råder dig att antingen göra som Anders Berg skriver eller så använder du dig av HisKi (http://hiski.genealogia.fi/hiski?se) eller Finlands släkthistoriska förening (http://www.digiarkisto.org/sshy/index_sve.htm). Du borde kunna hitta mer info där.
 
Mvh
 
/Robert S

[Robert Stenerhag]

Kikade vidare lite och hittade familjen på http://www.digiarkisto.org/sshy/index_sve.htm. Om du går in på kyrkoböcker, Mäntsälä, Rippikirja 1782-1799 så hittar du familjen på kort nr 7. Där kan du utläsa att Hedwig Eleonora föddes 1756. På HisKi hittar man dessutom lätt vigseldatumen för ett par av Nils Gustafs syskon. Men som Anders skrev tidigare så lär du väl hitta det du söker om du tittar i Elgenstiernas material.
 
Mvh
 
/Robert S

[Kaarina Ylin]

Hej har någon mer upplysningar om Claes Jöransson Prytz ev. mor Beata Grelsdr. eller Märta Lilliehöök af Fårdala, vilken av dom var modern ?
 
http://www.genealogia.fi/genos/27/27_10.htm
http://www.pp.htv.fi/lkivinie/kuninkaita/dat483.htm#14
 
Kaarina

[Mikael Nahlén]

Anknyter till frågan ovan Postat söndagen 15 februari 2009 - 20:47.
 
Ang Lars Göranssons gifte med Kerstin Eriksdotter (Lilliehöök)vad säger Almquist i SoH 1963 nr 1 om detta gifte och vilka har han ev satt som föräldrar till resp person?,har tyvärr inte tillgång till SoH 1963 men hoppas att någon annan har det.
 
Tackar på förhand
Mvh
Mikael

[Gunilla Ramstedt]

Undrar om någon har indikationer om vem som egentligen var Tuve Birgersson Lilliehök av Gällared och Kolbäck hustru, Kerstin Eriksdotter (Oxenstierna)? Tuve ska ha dött runt 1568 och hon gift om sig 1570.  Fungerar tidsmässigt. Om hon skulle vara dotter till Eric Gabrielsson f 1545, så skulle hon vara född typ samtida med sin far, vilket är uteslutet. Vem var hon?

[Anneli Isaksson]

I Acklinga, Agnetorp, Baltak kyrkobok 1747-1805 (Acklinga C:2), sidan 421, Ångarp, så finns en notis angiven såsom:
 
död juli 12, begr. 20, Nils Leijonberg, föräldrar Knut Liljehök och Elsa Larsdotter (det står sedan någonting efter en klammer om detta par, som det f.n.v. inte finns någon tolkning för), avskedad Sergeant och brukare i Kullö, 78 år gammal.
 
En sådan Knut Liljehök/Lilliehöök kan inte hittas igen i Elgenstierna (ej heller i nya komplementet) som direkt passar in.
 
Det finns dock en Knut Lilliehöök (af Gälared ?) som anges ha dött barnlös 1703 (född 1644). Man kan även läsa att han varit gift 1:o gången - men ingen angivelse om ett 2:o gifte !?
 
Kanske denne Nils Leijonberg var ett uä barn ??
 
Är det någon som har (kan hitta) någon information om en Knut Liljehöök som skulle kunna vara densamme som anges som fader till Nils Leijonberg ?

Det är med stor sannolikhet överstelöjtnant Knut Lilliehöök, född 1644 och död 1704 (EÄ, IV, Tab. 18, s.711). Han nämns vid Kinds häradsrätts höstting 31 okt 1688 i samband med enkelt hor. Han var inte närvarande vid tinget, bortrest, men hans fogde berättade att överstelöjtnanten erkände lägersmålet och att han var far till Ingerd Larsdotters barn. Tyvärr står det inte när barnet föddes och inte heller om det var en pojke eller flicka, men det kan möjligen vara ovan nämnde Nils Leijonberg, trots att modern här är Ingerd och inte Elsa. Ingerd dömdes till 40 daler smt i böter då hon begått enkelt hor med en gift man. (Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Älvsborgs län (P) EVIIAAAB:65 (1688-1689) Bild 1570 (AID: v190227.b1570, NAD: SE/VALA/0382503))