Hemmer, de

[Ben Hedenberg]

I och med att Halland kom att införlivas med Sverige efter 1658 och legalt först ställts under den svenska landslagen år 1683, samt blivit ett län i full bemärkelse 1719 har funktioner i samhället inte haft en tydlig administrativ karaktär under ett flertal år. Äldre danskt arkivmaterial är svåråtkomligt. Det är därför svårt att i vissa full få fram entydiga fakta då källmaterialet är otydligt eller tryter.
 
Enligt familjens sägen i familjen skall en adelsdam vid namn Anna Katarina Hemmer ha gift sig med Christian Hansson.
 
Anna Katarina Hemmer var född 1738-10-15 inom Björsgård, Asslöv 3, Tölö, Halland
 
Fadern hette Hans Carl Hemmer och var född 1702-07 inom Tölö sn, Halland enligt B-A Wernersson. Han gifte sig 1724 Tölö sn, Halland, med Anna Börjesdotter. Han dog 1747-05-11 i Kungsbacka, Halland.
 
Med hänsyn till att Hans Carl och hans dotter burit familjenamnet Hemmer måste fadern med största sannolikhet hetat Hemmer. Vid tidpunkten för Hans Carls födelse fanns det endast en känd Hemmer i livet i Norra Halland.
 
Hendrik (Knutsson) Hemmer Avled 1712-00-00 i Jonsgård, Jonskärr, Frillesås sn, Halland och bör på sannolika grunder ha varit fader till Hans Carl. Hans bröder avled under 1701, vilket dock inte utesluter möjligheten till att antingen Hans (Knutsson) Hemmer som Avled 1701-11-08 i Rågelund, Kungsbacka, Halland, eller Carl (Knutsson) Hemmer som avled 1701-01-18  skulle teoretiskt kunnat ha varit fäder.
 
Carl Hemmer fick dotterns Maria Juliana 1701 (antecknad som död 1701), vilket gör det troligt att han inte var fader till Hans Carl, men det kan dock inte helt uteslutas. Hans hustru Brita Gothenia skall ha levt till 1745 enligt några obekräftade uppgifter och kan troligen ha varit moder till en son 1702.
 
Hans Hemmer avled 1701-11-08 i Rågelund, Kungsbacka, Halland och skulle kunnat hinna avla Hans Carl innan han gick bort om inte makan Elisabeth Memsen gick bort samtidigt 1701-10-08.
 
Eftersom 1702 saknas i vissa fall och att Hans Carl Hemmer inte finns antecknad som född i övriga böcker har det varit omöjligt att kunna fastställa vem som är den rätta fadern och modern. Jag har inte kunnat finna några husförhörsböcker från tiden som kan styrka förhållandet.
 
Eftersom släkten bör härstamma från de Hemmer i Danmark, vilken i sin tur var en holländsk eller westfalisk adelssläkt, så bör det vara intressant att få fram uppgifter som kan leda till Henrik de Hemmer från Ålborg som bör ha levat mellan 1520 och 1591. De namn som förekommer i den danska grenen är bl a Hans, Christopher, Knud, Heinrich och Henrik.
 
Knut (Eriksson) Hemmer dog 1678 och kan ha varit född mellan 1610-1650. Han bör ha haft en far med namnet Erik (Eric). Några ledtrådar till en Erik de Hemmer har jag dock inte kunnat finna. Med namnet Erik är det inte troligt att kan härstammar direkt från ett icke nordiskt land. Om uppgifter finns om Erik så måste de kunna återfinnas i danska källor från 1600-talet.

[Ben Hedenberg]

Härkomsten av släkten Hemmer (de Hemmer, van Hemert)
 
Hemert (Hemmer) är en uradlig ätt från Nederländerna. Den fösta skriftliga källan som nämner den Hemert (van Hemert) är ett gåvobrev från 1088 vari grevinnan Adelheid Orthen donerade sin gård till St Martin i Utrech. Snellart van Hemert har jämte andra bevittnat handlingen. Det har antagits att släkten Hemmert kommer från en ort nära Meuse intill staden Den Bosch ('s-Hertogenbosch) i södra Nederländerna.  
 
Det råder dock osäkerhet om stavningen och förutom Hemert är kan det även utläsas Gemert, Hamert, eller möjligen Snellart. Vid den tiden bar dock familjen Cock Hemert. Det är därför mycket troligt att detta är samma person som anges den 27 mars 1250 i Orrkondeboek van Holland en Zeeland III vari finns nedskrivet Giselberti Coci, militus de Hemerte.
 
Förmodligen är det samma person som enligt Gijsbert de Cock kallar sig Lord of Hemert redan i 1250. År 1294, är IJsbrand van Hemert Heer van Hemert ägere av godset Hemert. Han fick en dotter vid namn Ida som gifte sig 1318 med Willem de Cock (senare kallad Willem de Cock van Hemert, eller Willem van Hemert).
 
Kring år 1300 byggdes ett slott i Nederhemert (i kommunen Zaltbomme inom den nederländska provinsen Gelderland) troligen av Raynald av Guelders, som Willem van Hemert blir ägare till 1318. Släkten skall även ha varit ägare av ett antal ytterligare gods vid floderna i närområdet.  
 
 
Härkomsten av namnet Hemert
 
Prefixet van (av) anger att namnet har holländskt ursprung. Ordet Hemert var ett relativt vanligt germanskt ord under medeltiden och kan härledas till heme, vilket helt enkelt betyder hus eller hem.  Det finns även flera orter som heter Hemert, som Hemert i kommunen Ten Boer i provinsen  Groningen eller kommunen Wunseradiel Hemert i provinsen Friesland. I Friesland och Groningen fanns 1947 dock bara tre personer med namnet Van Hemert. På denna grund är det är det mindre sannolikt att familjen har sitt ursprung i norra Nederländerna. De flesta (547 personer) med namnet Hemert bodde 1947 i Gelderland.
 
Områ det kallat Hemert som finns på båda sidorna om floden Waal vilket löper uppströms och nedströms inom Ophemert Nederhemert har varit besatt av familjen van Hemert. Den mest kända och viktigaste egendomen är Hemert (till Nederhemert). Den historiska berättelsen om plundringen den April 14, 1493 av godset vid Poederooyen visar tydligt hur det under medeltiden stod i centrum för maktkamper och plundringar
 
 
Den danska ätten
 
En gren av släkten har utvandrat till Danmark, men den aldrig blivit naturaliserad som dansk adel. Den först kända medlemmen i Danmark är Henrik de Hemmer den äldre som omnämns först 1586. Han dör den 24. november 1591 och ligger begravd i Budolfi kyrka.
 
Om familjens upphov säger Peder Dyrskjøt, förmodligen grundat på familjens sägen som han har hört under sin vistelse i Ålborg, att van Hemert Feste från Heusdan, beläget mellan floden Maas och Waal, dödade greven Floris av Holland och tvingades därför att fly till Aalborg i Danmark efter att blivit förskjuten av den engelska kungen. I Ålborg etablerar sig släkten som en stark köpmansfamilj. Uppgiften från Hofmann, Giessing och Nielsen att familjen kom från Westfalen verkar mindre trolig. Heraldiken utgör ett stark indicium för att de Hemmer härstammar från den holländska ätten van Hemert. Den danska ättens vapensköld är med ett känt undantag i princip en spegelvänd bild av den holländska van Hemet-ättens vapen. I kyrkan i Pieterburen hänger van Conrad en Arnolda van Hemerts vapen vilket i stort följer den beskrivning som Johann Siebmacher gjort a den danska släktens vapen.
 
Henrik de Hemmer var gift med en okänd kvinna och fick sönerna Knud de Hemmer (död 1622) och Christopher de Hemmer I (ca. 1585 - död 22 maj 1658). Henrik var köpman och medborgare i Aalborg 1610, rådman 1630 och blev borgmästare under samma år. Vid hans död 1658, mellan de två svenska krigen, visade det sig att han, trots förlusterna under kriget, var alltjämt en mycket förmögen man. Båda hans äktenskap förde honom i kontakt med betydande släkter i Ålborg, och från hans många barn har många betydande familjer kommit.
 
 
Vapen
 
I Johann Siebmachers vapenbok återfinns följande beskrivning: Et firdelt skjold, 1. og 4. felt ulige tværdelt, i øverste og mindste part, som er guld, en halv opspringende sort løve, i nederste, som er rødt, tre blå pæle, belagt med 3 sølv Antonii kors; 2. og 3. felt sølv med en oprejst sort løve med udstrakt tunge; på hjelmen en indtil bagbenene opspringende sort løve.
 
Med ledning av ovan redogörelse borde det finnas ledtrådar för att dyka djupare i fakta och finna skriftliga stöd för härkomsten.

[Ben Hedenberg]

Här bifogas en rekonstruktion av den danska släktgrenens vapen.
 

[Ben Hedenberg]

Bifogade bild kommer från Dråby kyrka i Danmark.
 

 
Nedan vapen kommer från släkten van Hemert i Holland
 

[Ben Hedenberg]

Enligt Oscar Anderssons bok Prästens söner och hejderidarens döttrar (tab 27 sid 142) dog Knut (Eriksson) Hemmer 1678 i Knut Erics gård, Rågelund, Landa sn, Hallands län. Frågan är om Andersson fått namnet rätt. Under dansk tiden bör det ha varit Knud och Eriksen. Dock har det inte tidigare eller senare funnits några inom släkten med namnet Erik (Eric). De namn som förekommer och liknar Erik var Henrik och Heinrich. Andra namn som förekommer frekvent är Christopher, Poul, Hans och Johan.
 
Frågan är om Knuts far hette Henrik, eller Heinrich i stället för Erik som Andersson påstod Erik. I så fall skulle det varit Knud Henriksen (de) Hemmer, med Henrik de Hemmer som fader.  
 
Enligt de forskningar som gjort fanns det en Knud de Hemmer som dog 1622. Han var købmand. Hans slægtsforbindelse til de øvrige de Hemmere er ikke oplyst. Han kunne være en søn af Henrich de Hemmer. Han efterlod sig 493 ½ lod sølv og guldtøj vurderet til 220 Sldr. Källa: Samlinger til Jydsk Historie & T, I, Bd. 5, s. 96.
 
Skulle möjligen denna Knud (son till Henrik I. de Hemmer) kunnat haft en son vid namn Knud (II)?  Henrik I. de Hemmer hade en annan son vid namn Christopher I. de Hemmer,   f. Skønnet 1585,   d. 22 maj 1658, Aalborg Købstad. De barn som är bekanta med Johanne (Jahan) Jørgensdatter, som barn till Christopher I är:
 
   1. Maren Pop de Hemmer,   f. ukendt dato, Aalborg Købstad ,   d. eft. 1635
    2. Heinrich de Hemmer,   f. ca. 1620, Aalborg Købstad ,   d. 1676, Aalborg Købstad  
    3. Poul de Hemmer,   f. eft. 1620, Aalborg Købstad ,   d. ukendt dato
    4. Johanne Christophersdatter de Hemmer,   d. eft. 1681
 
Skulle Christopher I kunnat haft ytterligare ett barn vid namn Henrik som avlat Knud (Knut)? Det verkar mindre troligt. Knut som dog 1678 i Knut Erics gård, Rågelund, Landa sn, borde ha varit född mellan 1600 och 1640.
 
I sitt andra äktenskap med Karen Lauritsdatter Suur hade Christopher I. de Hemmer följande barn:
 
    1. Karen (Catharina) de Hemmer,   f. 1627,   d. 1694
    2. Laurits de Hemmer,   f. 1632,   d. 1668
    3. Christopher II. de Hemmer,   f. 16 nov. 1634, Aalborg Købstad ,   d. mar. 1684, Aalborg Købstad  
    4. Anne Christophersdatter de Hemmer,   f. 23 feb. 1637, Aalborg Købstad ,   d. 5 apr. 1703, Tvilum (Gjern H., Skanderborg)  
    5. Hans de Hemmer,   f. 1638,   d. 1677
    6. Margrethe Ingeborg Christophersdatter de Hemmer,   f. 22 sep. 1643, Aalborg Købstad ,   d. 10 dec. 1723, Ribe Købstad  
    7. Didrik de Hemmer,   f. 1643
    8. N.N. Christophersdatter de Hemmer,   d. 1659
 
Någon Knud finner vi inte heller här. Och Knuds far Henrik måste rimligen ha varit född tidigare än 1630.
 
Frågan är om någon har dokument eller ledtrådar till att lösa gåtan?

[Ben Hedenberg]

En möjlig Knut Eriksson (Hemmer) skulle kunna varit Knud Eriksen (Hemmer) född cirka 1623 i Ålborg købstad. Hav var son till Anne Knudsdatter de Hemmer 1666-05-16 i Ålborg Købstad, och Erik Jensen 1580 - 1640. Anne Knudsdatter de Hemmer var dotter till Knud (Rasmussøn) de Hemmer, köpman (handelsman), född senast 1565, död 19 feb 1622 i Ålborg Købstad, Fleskum hrd, Ålborg amt, begraven i Vor Frue Kirke, Ålborg. Detta skulle innebära att namnet Hemmer gått i arv på spinsidan. Oscar Andersson refererar till Knut Eriksson med svensk stavning.
 
Skulle denne Knud kunna vara samme Knut som Oscar Andersson syftar på vilken skulle ha dött på Knut Erics gård i Rågelund, Landa sn under 1678? Han skulle i så fall ha varit född 1623 och blivit 55 år, vilket verkar rimligt. Det skall noteras att det i Danmark vid den här tiden var vanligt att det finare familjenamnet gick i arv på spinsidan och det är därför ingen orimlighet i det här fallet att namnet gått i arv till Knut. Det kan även vara en förklaring till varför prefixet de inte förekommit bland avkomlingarna i Halland. Några kända anteckningar om att Knud skulle ha avlidit och begravits i Ålborg købstad finns inte.
 
I bästa fall borde det finnas handlingar från dansk-tiden som kan påvisa sambandet. Finns handlingarna så bör de vara förvarade i Köpenhamn på Rikgsarkivet.
 
Det är inte fastställt vem som varit fader till Knud (Rasmussen) de Hemmer, men sannolikt var han släkt med Henrik de Hemmer, som föddes mellan 1520 - 1540 och dog 1591.
 
Henrik de Hemmer anses enligt danska källor ha invandrat till Ålborg från Holland innan 1585, där han förmodats ha varit en köpman.
 
Saken är väl värd att efterforska och fastställa.

[Annette Damgaard]

Kære Ben Hedenberg.
 
Det er en stor glæde at finde disse oplysninger om slægten de Hemmer. Jeg er selv efterkommer af denne slægt og har længe prøvet at finde oplysninger om, hvor fra Henrik de Hemmer stammer. Jeg har søgte lidt videre ud fra dine oplysninger og sammenstillet det med Historikeren Peder Dyrskjøt, som beretter følgende om slægten de Hemmer:
 
 Hemmerts Feste ved Heusdan mellem Maas og Waal Flod, hvor Floris, Greve i Holland, blev dræbt, er blevet opført af en fordreven Konge fra England; hans Afkom har siden floreret der og er kaldet de Hemmer og var en stor Slægt. Derfra er Hemmer i Aalborg kommen hid i Købmandshandel.
 
Byen Nederhemert ligger ca. 8 kms gang nord for Heusdan mellem floderne Maas og Wall, og i denne by ligger Kasteel Nederhemert. Dette er altså i fuld overensstemmelse med Peder Dyrskjødts beretning fra 1600-tallet, hvori der står: Hemmerts Feste ved Heusdan mellem Maas og Waal Flod.
 
Kasteel Nederhemert beståd i slutningen af 1200-tallet af et boligtårn og blev senere udvidet til en borg eller et slot.  I 1310 omtales en Jan van Hemert , Hertugen af Gelderland. Han er nok identisk med Jan (Johann) de Cocq van Hemert. Hans slot var inddelt i len, hvilket betyder, at slottet var til stede før dette tidspunkt. De første ejere var slægten Van Hemert (før 1310), hvorefter det overgik til slægten Torck i 1546. Ca. 40 år efter afhændingen af Kasteel Nederhemert dukker Købmand Henrik de Hemmer op i Aalborg, Danmark og søger borgerskab d. 26/9 1586. Han har givetvis været i byen tidligere end det.
 
27 marts 1250 ses i “Orrkondeboek van Holland et Zeeland III, tillæg nr. 174. en “Giselberti Coci, militus den Hemerte”. Han ses også som Gijsbrecht de Cock van Hemert.  
 
Den 24. juni 1274 ses Giselbertus den Hemert i en reference fra Charters Bog Holland og Zeeland, hvor han var vidne ved en sag vedrørende Johan Herre Heusden. Det er utvivlsomt den samme person som Gijsbert de Cock, der er i 1250 blev kaldt “Lord of Hemert” eller Gijsbert de Cock Heer van Hemert. Denne mand er sandsynligvis slægtens stamfader og grundlæggeren af Kasteel  Nederhemert, og dermed Henrik de Hemmers forfader.
 
Gijsbrecht de Cock van Hemert  var sandsynligvis søn  af Rudolph I de Cock (Raoul van Châtillon), som i ledtog med andre adelige gjorde oprør mod kongen. En tidelig morgenen, besejrede han de kongelige tropper. Kongens kommentar var: Le Coq Chante à bon matin det - Hanen galer tidligt. Herefter fik Raoul van Châtillon tilnavnet de Cock.
 
Gijsbert de Cocq-van Nijenwaal, der var en nær slægtning til Gijsbrecht de Cock van Hemert, var søn af Mabelia von Arkel Von Heukelom og Willem I de Cock van Weerdenburg. Moderen var datter af Otto von Arkel (von Der Lede) 1225-1283, hvis far var Otto, heer van Heukelom en Asperen. Hans aners historie lægger sig op af Peder Dyrskjøt beretter om slægten de Hemmer.
 
Ottos forældre var, ifølge hollandsk slægtsforskning, Herbaren II van Der Lede og Alveradis van Heusden. Herbaren II var søn af Floris Herbaren van der Lede (ca.1170 - ca.1207), som blev dræbt af lejesoldater indsat af kongen af England og Greven af Holland. Floris er nævnt i Gelderland krønike fra 1204. Ottos mor Alveradis van Heusden var datter af Jan (Johan) I van Heusden og Aleydis Perseyn.  
 
I bund og grund burde man efterse Peder Dyrskjødts originaltekst, da gamle tekster tit er blevet fejllæst. Men med udgangspunkt i den tekst vi kender, kan man sige, at Dyrskødt meget præcist forklarer hvor De Hemmerslægten kom fra, mens det historiske nok kun inkluderer en del af sandheden.  
 
Dels blev Hemmerts Fæste  - eller Kasteel Nederhemert - nær Heusden ikke  opført af en fordreven Konge fra England, men efter alt at dømme af Gijsbrecht de Cock van Hemert. Endvidere skriver Peder Dyrskjødt at De Hemmerts Feste blev opført, der hvor Floris, Greve i Holland, blev dræbt. Da passer også, da Floris I, Count of Holland blev dræbt i Nederhemert 28 June 1061.  
 
Så er der bare det med, at de skulle stamme fra en fordreven Engelsk konge - det får jeg ikke til at stemme.
   
 

[Annette Damgaard]

N.b. Ovenstående Våbenskjold er Nederhemerts Byvåben
 
Endvidere findes disse link til sider om de Cock van Weerdenberg, der er Henrik de Hemmers slægt.
 
http://www.blancke-bogaert.nl/Blancke/weerdenberg.htm
 
http://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Coats_of_arms_of_the_House_of_Cock

[Ben Hedenberg]

Kära Annette,
 
Trevligt att du är intresserad av släktens härkomst. Det behövs nog en del forskning för att få reda på om sägnen om Henrik de Hemmer (i Holland van Hemert) flydde till Jylland efter att ha tagit greven Floris av Holland av daga. Som du påpekar kan det ha varit hans förfader som begick brottet. Har händelsen ägt rum så bör det finnas fler uppgifter i holländska källor som kan styrka händelserna och vem som kan ha flytt till Aalborg.
 
Själva försvarsverket finns de goda uppgifter om: http://trees.ancestry.com/tree/8776066/person/6980029272/mediax/2?pgnum=1&pg=0&p gpl=pid%7CpgNum
 
Ursprunget till vapnet finner du en del information om på: http://jan.vanhemert.name/familie/topics/wapen.htm
 
och:  http://jan.vanhemert.name/familie/topics/rouwbord/index.php
 
samt: http://jan.vanhemert.name/familie/topics/von_hemert/wapen.htm
 
För att få en koppling till Henrik de Hemmer och hans förfäder behöver vi nog få kontakt med släktforskare i Holland som kan släkten väl. Skall man döma av vapnet som förekommer i Danmark så är det en delvis spegelvänd version av von Hemert och Hemert.
 
Se även: Johan Maurits van Hemert, heer van Meeuwen. Schepen van Gorinchem 1721. Wapen. Gevierendeeld: I en IV in rood drie palen van vair en in een gouden schildhoofd een uitkomende zwarte leeuw; II en III in zilver een zwarte leeuw, goud gekroond.
 
Den gren som bosatte sig i norra Halland, före landskapet blev svenskt, bör rimligen härstamma från Henrik de Hemmer. Dock har jag svårt att hitta de rätta danska källorna som kan påvisa hur släktsambanden ser ut. Naturligtvis kan den halländska grenen ha kommit direkt från Holland. Stavningen av namnet är dock lika i Aalborg som i Varbergs län.
 
Varma hälsningar
Ben

[Annette Damgaard]

Kære Ben
 
Jeg har brugt en del tid på at forske i Henrik de Hemmers rødder. Du kan læse, hvad jeg er nået frem til på linket her:
 
http://issuu.com/annette_damgaard/docs/henrik_de_hemmer
 
mvh Annette Damgaard

[Ben Hedenberg]

Kära Annette,
 
Har med stort nöje läst din redogörelse för härkomsten av släkten Hemmer och det som framkommit hittills. Aron Hedenberg min farfar far har hört att släkten härstammat från Frankrike, så det är intressant att det finns så klara källor som styrker detta påstående.
 
Dock verkar länken mellan Henrik de Hemmer (I) död 1591-11-24 i Aalborg forfarande inte helt klarlagd. Om Hendrik van Hemert, som föddes ca. 1550 gifte sig med NN van Tuijll efter 1570 kan vara samma som Henrik de Hemmer borde kunna gå att bevisa om det finns några handlingar i Nederländerna, eller Danmark som kan binda hustrun van Tuijll till vår danska stamfader och de barn som föddes i Danmark. Så vitt jag vet så är modern hittills okänd.
 
Den släktgren som kom över till Haland innan provinsen blev svensk heter Knud f. ca 1623, med barnen Hans, Curt, Hendrik, Barbara, Carl och Anna Maria.
 
År 1702 föds Hans Carl Hemmer som leder vidare i min släktgren.
 
Knud Hemmer som troligen var född i Ålborg cirka 1620-23 skulle kunnat ha varit son till Knud Rasmussen de Hemmer som dog 1622. Frågan är dock om han varit son till Christopher Henriksen de Hemmer I och Johanne Jørgensdatter? Villka källor finns det i de danska arkiven att gå på? Kanske en bouppteckning skulle kunna kasta ljus på frågan.
 
Hade möjligen Henrik de Hemmer (I) ytterligare en son som kunnat varit fadern till den halländska grenen?
 
Varma hälsningar
Ben

[Annette Damgaard]

Kære Ben
 
Måske du kan bruge dette om Kund Rasmussen de Hemmer.  
 
Med navnet Rasmussen, har han nok ikke været søn af Henrik de Hemmer. Det er foreslået, at han muligvis kan være stedsøn og dermed en ældre halvbror på mødrene side til Christopher de Hemmer. Men det er også tænkeligt at Henrik de Hemmer er kommet til Danmark fra Holland sammen med en søster, som blev gift med en Rasmus. I så tilfælde er han fætter til Christoffer de Hemmer.
 
Knud de Hemmer blev gift med Barbara Nielsdatter med hvem han fik børnene Anne Knudsdatter født omk. 1605, Rasmus Knudsen Bech født omk. 1606, Niels Knudsen Bech født omk. 1610, Johanne Knudsdatter Bech omk. 1613 Thomas Knudsen født omk. 1616. (Niels Christensen Bech = Barberas far).
Det undrer mig at de fik navnet Bech og ikke de Hemmer, hvilket måske kunne indikere at Knud faktisk var Henrik de Hemmers stedsøn??  
 
Knud Rasmussen de Hemmer blev født  i Ålborg Købstad, Fleskum hrd, Ålborg amt, og blev begravet i Vor Frue Kirke i Ålborg. I skiftet efter ham (13.05.1623) omtales han uden mellemnavnet Rasmussen. Her nævnes Christopher de Hemmer som formynder for Knuds børn sammen med Laurs Jensen Suur (Christoffers svigerfar) og en Gregers Thomsen. Christoffer de Hemmer ses også som fadder for Knuds efterlevende hustrus børn. Efter Knuds død gifter hun sig med enkemand Johan Ertmann, og får døbt børn i 1631, 1633 og 1635. Endelig var Christoffer også fadder ved Knuds og Barbara Nielsdatters barnebarns dåb i 1634.
 
Barbara Nielsdatter var datter af Niels Christensen Bech og Mette Jensdatter. Faderen havde tidligere været gift med Johanne Thomasdatter, der havde datteren Johanne Laursdatter Guldsmed med sin første mand Laurids Nielsen Guldsmed. Johanne Laursdatter Guldsmed var gift med Laurs Jensen Suur. De var Christoffer de Hemmers svigerforældre, hvilket sandsynligvis betyder at Christoffer har truffet sin anden hustru Karen Lauridsdatter Suur gennem Kund de Hemmer.
 
Knud de Hemmer var en holden mand. Han havde indskudt 200 Speciedaler i det ålborgske selskab Det Ostindiske Compagni og ejede 12 ejendomme, bl.a. i Møllergaden og Søndergaden og en gård udenfor Østerport. Øverst på siden i skiftet ses enken Barbara Nielsdatters underskrift.
 
Det er også nyt for mig, at der var en Anne de Hemmer, hvis død man finder i kirkebogen fra Aalborg, Budolfi. Om hun er datter af Henrik de Hemmer eller søster til Knud de Hemmer, synes jeg ikke er tydeligt, men kilderne mener, at hun er datter af Henrik de Hemmer?
 
Anne de Hemmer, død 21. 6. 1644. Gift før 1624 med købmand Henrik Kock, død 1643. Om ham siges det, at han i 1602 blev borger og samme år optaget Guds Legems Lav. Han blev på en tur til Spanien taget til fange af tyrkiske sørøvere, hvorfor Anne 9. juli 1624 fik kgl. bevilling på at måtte indsamle løsepenge. Kilde: Kancelliets Brevbøger 1624-26, 1925, s.170.
 
Kilderne er og Kragh er meget veldokumenteret:  
http://kragh2.dk/genealogy/getperson.php?personID=I20990&tree=tree1
http://www.myheritage.dk/person-2001110_184577122_184577122/knud-rasmussen-de-he mmer

[Ben Hedenberg]

Kära Annette,  
 
Tack för dina uppgifter om Knud Rasmussen de Hemmer.
 
Här kommer några synpunkter pa namnen som förekommit hos släkten i Halland.
 
Hans, hette bl a Hans Christophersen de Hemmer
Curt, kan jag inte finna i Danmark
Hendrik, förekommer redan med Hendrik de Cock och är vanligt framöver i släkten.
Barbara, Knud de Hemmers hustru hette Barbara (Nielsdatter). Finns det någon annan med det namnet?
Carl går tillbaka till Karl den Store  
Anna Maria kan jag inte finna i Danmark.
Knud (Knut) verkar vanligt i den danska grenen. Och Knud Rasmussen de Hemmer bar namnet.
 
Enligt Oscar Anderssons bok Prästens söner och hejderidarens döttrar (tab 27) skall Knud Hemmer född cirka 1620-25 haft patronymikon Eriksen. Skulle det kunna ha varit så att denne Knud varit son till Erik Jensen f. ca 1580 och Anne Knudsdatter de Hemmer f ca 1600? Det står dock i kyrkböckerna i Halland att de haft en nobel härkomst (högvälborn). Om detta varit fallet skulle namnet Hemmer ha gått som matronymikon. Inte omöjligt men är det troligt?
 
Bästa hälsning
Ben