ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Adelsätter som antas vara utdöda  (läst 13827 gånger)

2004-03-22, 17:11
läst 13827 gånger

Annsofi Sterner

Vad händer om man bevisar med dokumentation att en släkt som antagits vara utdöd ännu har avkommor som lever?  
 
När jag ställde frågan till min numera avlidne far svarade han:
 
Det skulle vara någonting fruktansvärt om det förhåller sig så!

2004-03-22, 17:39
Svar #1

Utloggad Anders Ellerstrand

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1509
  • Senast inloggad: 2020-10-26, 11:18
    • Visa profil
    • ellerstrand.se
Jag antar att utdöd Adelsätt inte är det samma som att det saknas ättlingar till personer ur ätten.
 
Eller, med andra ord - jag antar att man inte kan säga sig tillhöra en adelsätt bara för att man har adliga anor.

2004-03-22, 17:49
Svar #2

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9209
  • Senast inloggad: 2023-05-27, 17:48
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se
Om du tror att du kan bevisa att du härstammar i rakt nedstigande led (via manliga led) från någon introducerad adelsman, men att din gren kommit bort under seklerna, så bör du kontakta Riddarhusgenealogen Per Nordenvall.  
 
Om så skulle vara att härstamningen är riktig brukar den återfunna grenen komma med i nästa Adelskalender.

2004-03-22, 17:52
Svar #3

Annsofi Sterner

Vad jag menar är någon av dom ätter som i Elgenstierna framgår som utdöda. Förresten Anders Ellerstrand, kan du precisera vad du menar med adliga anor. Adlig är man bara om man har en adlig far som i sin tur hade en adlig far, som hade en adlig far...osv.

2004-03-22, 18:13
Svar #4

Michaël Lehman (Philippos)

Om en vid Riddarhuset i Stockholm introducerad utdöd ätt visar sig fortleva genom någon tidigare bortglömd gren, brukar ätten efter utredning av riddarhusgenealogen och beslut av Riddarhusdirektionen ?återupplivas? och åter beviljas representation vid Riddarhuset. Så har skett ett antal gånger, bland annat sedan släkten Dahlman har fastslagits vara en gren av Forstena-släkten - om än enligt somliga forskare på lösliga grunder - och nu senast 4. september 2002, då en nyligen upptäckt gren av den sedan 1937 utslocknade ätten Lagerbielke ånyo beviljades representation.

2004-03-22, 19:42
Svar #5

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7651
  • Senast inloggad: 2022-06-06, 18:37
    • Visa profil
    • Scangen
Vad menade din far med sin underliga kommentar, Annsofie? Du frågade väl! Jag tycker det vore helt strålande om forskningen lyckades komma fram till en tidigare okänd gren av någon släkt, vare sig adlig eller ej.

2004-03-22, 21:39
Svar #6

Ingrid Wikberg

Adliga ätter anses utdöda om det inte finns en manlig arvinge kvar som bär namnet.
Kvinnorna räknas inte.....
Min ätt( Blomensköld) avskrevs på Riddarhuset  1884 eftersom det inte fanns en manlig ! arvinge kvar. Jag stammar i rakt nedstigande led på både min mors och min fars sida. Men är ju kvinna så...

2004-03-22, 22:31
Svar #7

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Om det uppdagas att en medeltida frälseätt har grenar som rent agnatiskt överlevt till nutid genom att fortleva i bondeståndet (men formellt aldrig förlorat sitt frälse utan enbart försållt sina gårdar då medlemmar hamnat på obestånd) och dessutom finns det andra grenar av samma ätt som introducerats på riddarhuset, hur räknas då den gren som nedsjunkit i bondeståndet ? Kan den introduceras under samma nummer som den introducerade grenen eller är det att räknas som ointroducerad adel ?

2004-03-23, 00:57
Svar #8

Malin Ericson (Malinka)

Ingrid,
 
Jag vet inte om jag missuppfattat dig, men det räcker ju inte att vara man och bära namnet. Namnet i sig kan ju ha förts vidare via en kvinna.
 
Niclas,
 
Det enda som räknas är att man är en son till en son till en son... Adelsvärdigheten förloras inte för att man kommer på obestånd. En sådan gren -- om härstamningen kan bevisas -- återintroduceras under sitt gamla nummer. Ointroducerad är ju grenen/släkten inte, den har bara råkat komma bort på vägen.

2004-03-23, 09:01
Svar #9

Ingrid Wikberg

Malin, Min anmoder hette Anna Andersdotter Blomensköld f.1706, gift med Lars Jonson Vikberg i Bergs socken i Jämtland. Hon var dotter till Anders Blomensköld, son till Anders Blom f.1646, adlad Blomensköld år 1688 och introducerad 1689 som nr 1146.  
I släktutdraget jag fått från Riddarhuset står att Anders avvek från orten i sin ungdom, utan föräldrarnas vetskap och spordes icke mer.  
Men Anders dyker upp i handlingarna igen uppe i Jämtland där han bl annat arbetade som länsman, lärare ( i Berg) samt något militärt.
 
Anna och hennes systrar står med namnet Blomensköld i kyrkboken. Men Annas och Lars barn fick ej detta efternamn.  
Från två av Annas barn, en son och en dotter går mina släkttrådar - några generationer senare gifter en Ekberg och en Wikberg ihop sig, mina föräldrar, båda av Blomensköld. Så mina rötter på fars och mors sida hamnar hos samma anfader: Anders Blom Blomensköld och hans hustru Hanna Krum.
 
Jag har fattat det så att efternamnet levde som adligt från far till son.När ingen manlig fanns kvar med namnet så togs vapenskölden ner och släkten ansågs utdöd. Även om jag och mina syskon lever i allra högsta grad.  
Och givetvis finns det fler ättlingar via övriga barn av Anna Andersdotter Blomensköld.
Och Anders Blomensköld  hade flera syskon -några gifte in sig i andra adliga familjer och efternamnet försvann så småningom.
 
Jag undrar om man kan tillbaka  ett adligt namn som släktnamn?(adlig ätt lär man väl aldrig bli igen....)  
Vet någon hur sådant går till och vad kostar det?

2004-03-23, 09:15
Svar #10

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Hej Malin mfl!
 
Tror du missförstod mig, så jag utvecklar mig lite. Det jag frågar om är ifall alla medlemmar av en ätt kollektivt blev introducerade i och med riddarhusordningens tillkomst 1626, även om förgreningarna i ätten skedde redan i slutet av 1300-talet, alltså flera århundraden innan någon introduktion och adelsnumrering var påtänkt?  Under medeltiden kunde ju olika grenar av samma släkt anta helt olika brisyrer av ättens vapenbild. De olika medeltida grenarna ku8nde gå skiftande öden till mötes, men räknades man verkligen som en och samma familj på 1620-talet ändå?   Hängde ni med?  [color=ffff00]J[/color]

2004-03-23, 09:23
Svar #11

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Förtydligande: med ätt avser jag alla manliga avkomlingar via rent fäderne, sk agnatisk härstamning. Motsatsen är kognatisk härstamning, över kvinnolinjen och denna sistnämnda princip finns inte bland adliga ätter. Adelskap ärvs via fädernet (far till son/dotter, men ej via dotter - barn). Om denna gamla praxis må man tycka och tänka som man vill i vårt jämlika samhälle, men likväl får vi acceptera att dessa regler gällt och kommer att gälla angående adeln.

2004-03-23, 10:46
Svar #12

Michaël Lehman (Philippos)

Medeltidens frälsemän kunde förlora sitt frälse - d.v.s. sin skattefrihet - om de icke förmådde upprätthålla sina skyldigheter gent emot konungen. Medeltidens frälse hade sålunda något annorlunda villkor än den tidigmoderna adeln; den hereditära ståndsprincipen var inte lika absolut som den blev under tidigmodern tid (även om en tidigmodern adelsman kunde dömas eller förklaras sitt adelskap förlustig genom kungl. resolution). De uradelsätter, som har introducerats på Riddarhuset i Stockholm, introducerades dock - så har åtminstone jag uppfattat saken - ?kollektivt?; introduktionen gällde sålunda alla äktfödda manliga agnatiska efterkommande till den, som erhållit frälse eller adelskap.
 
Inom all vetenskaplig verksamhet - liksom för övrigt inom all mänsklig interaktion - ett det viktigt att operationalisera sina begrepp. Det är också viktigt, att förstå huru andra har operationaliserat motsvarande eller samma begrepp, annars uppstår viss förvirring. När man i adelssammanhang talar om en ätt eller en släkt använder man ett agnatiskt släktbegrepp. Adelsmän är endast äktfödda manliga agnatiska efterkommande till en stamfader, som erhålligt adelskap av någon med legitim fons honorum. Det är sålunda fel att påstå, att Ekberg och Wikberg, som omtalas ovan, var ?av Blomensköld?. De var möjligen kognatiska efterkommande, men de var inte av ätten Blomensköld.
 
Man kan i vissa fall få återupptaga ett gammalt utdött namn. Förutsättningen är, att namnet inte är allmänt känt. Detta brukar avgöras genom att vederbörande myndighet konsulterar våra stora uppslagsverk och encyklopedier och kontrollerar, om personer med detta namn omnämnes i något av verken.  
 
Ansökan om nytt släktnamn göres hos  Patent- och Registreringsverket och kostar 1.500 kr.

2004-03-23, 11:26
Svar #13

Ingrd Wikberg

Micha?l, tack för  informationen; Men du har tolkat in annat i min mening än vad jag avsåg.... Jag skrev av Blomensköld för att jag menade att Ekberg och Wikberg kommer från den släktgrenen som Anders Blom Blomensköld är stamfar till.  
Men jag lade inte in något adelsbegrepp/ätt i min formulering!  Eftersom jag varit helt klar med hur Riddarhuset såg på adelsskapet; att det ärvdes från far till son/dotter men ej vidare via dottern.
Så jag formulerade mig luddigt där vilket var tokigt.

2004-03-24, 10:45
Svar #14

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Tack Michael för bra klargörande. Det skulle varit bra med någon hänvisning till tryckt skrift att läsa vidare om detta, för jag tror det finns en och annan ätt som väntar på att återuppstå.  
 
En adelsätt som jag själv hjälpt till att forska i som ansetts vara utdöd är adliga ätten nummer 522 Bordon, som har en ganska trolig gren som åtminstone levde in på 1800-talet och möjligen även ännu idag (fast de då bytt sitt namn till patronymikon eller annat borgerligt namn). I Elgenstierna del 1,s 536, nämns att stamfadern överste Johan Bordon hade en son, som stupade i kriget mot Danmark, troligen på 1670-talet. Denne son är troligen den välborne kvartermästare Anders Bordon (troligtvis vid Kalmar regemente) som lyckligtvis överlevde Kristianstads belägring och kapitulation till danskarna år 1676. Anders Bordon satt under hela danskstyret fången kvar i staden utan uppenbarlig kontakt med svenska armén. Kanske han därför ansetts vara död ?  Under fångenskapen gifte han sig iaf med en ofrälse  glasmästardotter i staden. Vid svärfaderns Peter Lobeck (Peter glasmästare) arvskifte har senare en Johan Bordonverifierat riktigheten. Denne sistnämnde bör vara den i Elgenstierna (brodern till Anders Bordon?)upptagne sonen till stamfadern, kaptenen Johan Bordon (d.y.) - märklig sammanträffande om de inte var släkt?!
Efter freden fick Anders Bordon sedan en tjänst som jägmästare i Bohuslän och flera barn födds sedan i Forshälla. Ifrån honom utgår flera grenar Bordon, varav en hans sonson rustmästaren Isak Bordon vid Kronobergs regemente år 1770 ansökte om att upptas på riddarhuset, men pga en mycket diffus och oriktig släkttavla avslogs tyvärr hans begäran då man utifrån hans uppgifter inte kunde konstatera om han verkligen tillhörde den introducerade ätten. Det synes som om Isak Bordon inte själv konstruerade släkttavlan utan flera personer har varit med att notera namn på denna. Kanske skulle det idag kunna gå att verifiera huruvida ovannämnde jägmästare Anders Bordon i Forshälla verkligen var son till överste Johan Bordon ?  Då återstår en fråga: ska hans ättlingar räknas som adliga, ty han hade ju ofrälse gifte och var då inte dessa barn då också ofrälse ? Har för mig att regler för adelsmäns giften först ändrades långt senare, och kanske har vi här förklaringen av de felaktiga uppgifterna som lämnades in på riddarhuset 1770.
 
mvh Niclas Rosenbalck

2004-03-24, 16:51
Svar #15

Annsofi Sterner

Kostar det att lämna in nya uppgifter om en ätt till Riddarhuset?

2004-03-24, 18:01
Svar #16

Michaël Lehman (Philippos)

Nej, det gör det inte. Det är bara att kontakta riddarhusgenealogen.

2006-03-29, 19:23
Svar #17

Arne Åkergren

Fidei Commis egendomar
Var kan man finna uppgifter om Fidei Commiser och deras ägare ?  Gäller i första hand Västmanlands län mellan 1750 - 1850.  
Söker även Bruksegendomar i detta län för denna tidsperiod.

2011-04-28, 15:28
Svar #18

Utloggad Moderator Släkter

  • Moderator *****
  • Antal inlägg: 1023
  • Senast inloggad: 2016-06-16, 23:05
    • Visa profil
Några inlägg har flyttats till   Även ett antal äldre inlägg som rörde specifika ätter har flyttats till ätternas egna diskussioner. Introducerad adel - Örncrona.

2011-05-01, 00:20
Svar #19

Utloggad Catrine Malmborg

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 2
  • Senast inloggad: 2015-09-05, 16:21
    • Visa profil
Hejsan!
 
Jag ser att det inte är bara jag som är utdöd enligt riddarhuset i stockholm! utdrag från riddar huset:
 
Släktmedlemmarna skriver sig von Malmborg.  
Ätten har gemensamt ursprung med utdöda adliga ätten Malmborg nr 2381.  
Jag själv kommer från släkten 2381 i rakt nedstigande led!
Mycket lustigt!

2011-05-01, 00:40
Svar #20

Utloggad Anders Pemer

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1662
  • Senast inloggad: 2024-03-18, 07:38
    • Visa profil
    • www.pemer.net
Intressant! Och det är via manliga inomäktenskapliga mellanled? Hela grenar som inte är med på Riddarhuset? Här blir man ju verkligen nyfiken...
 
(Är det däremot något led på vägen som inte varit det är det ju inget konstigt, då har ju den direkt adliga länken brutits i och med det.)

2011-05-01, 12:46
Svar #21

Utloggad Tom Blomqvist

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 142
  • Senast inloggad: 2020-11-30, 16:55
    • Visa profil
adlad 1842 jämlikt 37§ regeringsformen innebärande att endast huvudmannen innehar adlig värdighet...
 
där är väl förklaringen
 
h
Tom

2011-05-01, 13:47
Svar #22

Utloggad Anders Pemer

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1662
  • Senast inloggad: 2024-03-18, 07:38
    • Visa profil
    • www.pemer.net
Mja, inte helt och hållet, för i alla sådana ätter brukar - i varje fall normalt sett - alla agnatiska legitima ättlingar till den adlade listas, så att det den vägen står med väldigt många ofrälse i adelskalendern i alla § 37-ätter.
 
von Malmborg, nr 2337, har totalt drygt ett helt uppslag i 2004 års adelskalender (den nyaste jag själv har). ättlingar till den adlade Fredrik Malmborg adlad (von) Malmborg, kapten, ? 1847. Men bara huvudmannen och hans hustru innehar adlig värdighet, alla övriga levande är med andra ord ofrälse. Men alla manliga medlemmar är förstås potentiella adelsmän, om alla som är före en i successionen skulle avlida.
 
I ingressen till von Malmborg nämns sedan att Fredriks bror Otto August adlades 1842 enligt § 37 och introducerades följande år under nr 2318, och Denna ätt utslocknade helt 1913.
 
Där anför alltså Catrine avvikande uppfattning. Tyvärr är min äldsta egna adelskalender från 1916. Man skulle behöva konsultera Elgenstierna där.

2011-05-01, 15:00
Svar #23

Utloggad Kristina Gunnarsdotter

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6194
  • Senast inloggad: 2024-03-21, 11:59
    • Visa profil
Om alla skulle tillämpa adelns syn på vad släkt är skulle väldigt många nu levande var utdöda.

2011-05-01, 16:24
Svar #24

Utloggad Anders Pemer

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1662
  • Senast inloggad: 2024-03-18, 07:38
    • Visa profil
    • www.pemer.net
Jag förstår hur du menar...  
 
Fast jag tror ändå man får skilja på två saker. Ett agnatiskt släktbegrepp som grund är vi nog många både inom och utom Riddarhuset som accepterar, och där alltså går på agnatisk härstamning - såväl inom som utom äktenskap.
 
Sedan bygger däremot grunden för adelskap i sig på att det ska vara äktenskapligt födda barn till ättens manliga medlemmar. Därmed för alltså agnatiska men oäktenskapiga barn inte den adliga ätten vidare, men väl den agnatiska släkten.
 
Till det kan läggas när makar och/eller barn till kvinnliga ättemedlemmar upptar eller för det adliga namnet vidare, vilket då räknas som en Yngre släkten NN, vilket brukar publiceras i anslutning till huvudslkten vid borgerliga släkters publiceringar i Svenska Släktkalendern, och vilket sådana grenar av adliga ätter förstås kan publicera där också. Liksom förstås när någon tar mormors eller farmors flicknamn, adligt eller inte.
 
Jag skulle räkna alla agnatiska linjer av en adlig ätt som samma släkt om än inte medlemmar av den adliga ätten, och jag skulle tro att berörda adliga ätter och även Riddarhuset ser det så också.
 
Så har jag inte fel om det ska man kanske inte kalla det för deras syn på en släkt, bara deras syn på hur adelskapet ärvs och som alltså konstituerar den adliga ätten.
 
Och där kommer de kanske att få lov att modernisera sin syn på äktenskapet som institution med tiden. Det vore ju omåttligt fånigt om flera adelsätter skulle dö ut som adliga bara för att de sista kvarvarande adelsmännen bara hade avlat barn i samboförhållanden. Och förr eller senare händer väl säkert sådant om de inte ser upp. Faktum är ju att självaste grevliga ätten Brahe, nummer 1, dog ut (1930), just för att siste greven länge och väl (under slutet av 1800-talet) hade ett stockholmsäktenskap och två söner med sin älskade som inte ansågs fin nog att få bli ingift i ätten, och att han sedan föll för påtryckningar och letade upp en ståndsmässig hustru, men aldrig fick barn med henne. Så problemet har ju förelegat länge...
 
Idag finns en landslagsman i handboll som bär båda föräldrarnas namn, och faderns är adligt. Men föräldrarna var aldrig gifta och är numera inte ens tillsammans, så han kan aldrig bli adelsman. Och mina egna Pemer-ättade grenar av ätter på Riddarhuset har gett mig ett exempel på att man inte ska utgå ifrån att en friherre inte har familj bara för att han bara står som ogift i adelskalendrarna. Plötsligt in på 2000-talet ingås ett äktenskap och barn och barnbarn födda på 60- respektive 90-talet legitimeras retroaktivt...
 
Så det där blir de nog tvungna att se över med tiden. Och när något väl sker kanske de kan vara storsinta nog att tillämpa det retroaktivt och äntligen acceptera en del uppmärksammade samboavlade grenar av ätter, som i vissa fall är utdöda som adliga. Johan R:son Sjöberg har 2002 skrivit i ShF om ett sådant fall i officiellt utdöda ätten Ehrencrona, och i ett par årgångar av Svenska Släktkalendern finns släkten Djurberg II med, som härrör från söner till en adlig Leijonmarck som fick sina barn med en Djurberg, och där en son faktiskt förde faderns namn Leijonmarck vidare.
 
Det kan trots allt inte krylla så fullkomligt av sådana fall genom alla tider. Carl-Fredrik Hanzon har dessutom i någon tråd påvisat sådana fall där man faktiskt har infört hela grenar retroaktivt utifrån att de felande leden var trolovningsbarn.

2011-05-01, 17:01
Svar #25

Utloggad Anders Pemer

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1662
  • Senast inloggad: 2024-03-18, 07:38
    • Visa profil
    • www.pemer.net
Det här aktuella fallet Malmborg kan nu däremot förklaras. Catrine har haft släktinformation som gett intrycket att det var de adlade bröderna Fredriks och Otto Augusts far som var adlad, vilket inget däremot tyder på i Riddarhusets information om de berörda ätterna. Själv stammar dock hon från en tredje broder Jonas. Den utdöda ätten Malmborg, nr 2318 (ej 2381), utgick från Otto August, och den ännu levande von Malmborg, nr 2337, från Fredrik.
 
(Däremot hittade jag en släkting på kuppen, eftersom Catrine hörde till en gren med Pemer-anor.)

2011-07-09, 11:35
Svar #26

Utloggad Jenny Karlsson

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 1
  • Senast inloggad: 2011-07-09, 11:35
    • Visa profil
Jag undrar om det finns en förteckning på utdöda svenska adelssläkter?

2011-07-10, 07:34
Svar #27

Utloggad Patrick von Brömsen

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1404
  • Senast inloggad: 2023-04-09, 18:39
    • Visa profil
I Sveriges Ridderskap och Adelskalender så finns det alla ätter, där då det också står vilka som är utdöda. Fast inte som en separat lista, utan de står tillsammans med de levande. 2010 är den senaste om du nu även vill ha med nutid.
 
Tror inte det finns en sådan specifikt du efterfrågar.
 
Vänligen Patrick
Vänligen Patrick : )

2019-06-07, 18:19
Svar #28

Utloggad Tim Thorn

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 51
  • Senast inloggad: 2021-11-22, 18:34
    • Visa profil
Jag förstår hur du menar... 
 
Fast jag tror ändå man får skilja på två saker. Ett agnatiskt släktbegrepp som grund är vi nog många både inom och utom Riddarhuset som accepterar, och där alltså går på agnatisk härstamning - såväl inom som utom äktenskap.
 
Sedan bygger däremot grunden för adelskap i sig på att det ska vara äktenskapligt födda barn till ättens manliga medlemmar. Därmed för alltså agnatiska men oäktenskapiga barn inte den adliga ätten vidare, men väl den agnatiska släkten.
 
Till det kan läggas när makar och/eller barn till kvinnliga ättemedlemmar upptar eller för det adliga namnet vidare, vilket då räknas som en Yngre släkten NN, vilket brukar publiceras i anslutning till huvudslkten vid borgerliga släkters publiceringar i Svenska Släktkalendern, och vilket sådana grenar av adliga ätter förstås kan publicera där också. Liksom förstås när någon tar mormors eller farmors flicknamn, adligt eller inte.
 
Jag skulle räkna alla agnatiska linjer av en adlig ätt som samma släkt om än inte medlemmar av den adliga ätten, och jag skulle tro att berörda adliga ätter och även Riddarhuset ser det så också.
 
Så har jag inte fel om det ska man kanske inte kalla det för deras syn på en släkt, bara deras syn på hur adelskapet ärvs och som alltså konstituerar den adliga ätten.
 
Och där kommer de kanske att få lov att modernisera sin syn på äktenskapet som institution med tiden. Det vore ju omåttligt fånigt om flera adelsätter skulle dö ut som adliga bara för att de sista kvarvarande adelsmännen bara hade avlat barn i samboförhållanden. Och förr eller senare händer väl säkert sådant om de inte ser upp. Faktum är ju att självaste grevliga ätten Brahe, nummer 1, dog ut (1930), just för att siste greven länge och väl (under slutet av 1800-talet) hade ett stockholmsäktenskap och två söner med sin älskade som inte ansågs fin nog att få bli ingift i ätten, och att han sedan föll för påtryckningar och letade upp en ståndsmässig hustru, men aldrig fick barn med henne. Så problemet har ju förelegat länge...
 
Idag finns en landslagsman i handboll som bär båda föräldrarnas namn, och faderns är adligt. Men föräldrarna var aldrig gifta och är numera inte ens tillsammans, så han kan aldrig bli adelsman. Och mina egna Pemer-ättade grenar av ätter på Riddarhuset har gett mig ett exempel på att man inte ska utgå ifrån att en friherre inte har familj bara för att han bara står som ogift i adelskalendrarna. Plötsligt in på 2000-talet ingås ett äktenskap och barn och barnbarn födda på 60- respektive 90-talet legitimeras retroaktivt...
 
Så det där blir de nog tvungna att se över med tiden. Och när något väl sker kanske de kan vara storsinta nog att tillämpa det retroaktivt och äntligen acceptera en del uppmärksammade samboavlade grenar av ätter, som i vissa fall är utdöda som adliga. Johan R:son Sjöberg har 2002 skrivit i ShF om ett sådant fall i officiellt utdöda ätten Ehrencrona, och i ett par årgångar av Svenska Släktkalendern finns släkten Djurberg II med, som härrör från söner till en adlig Leijonmarck som fick sina barn med en Djurberg, och där en son faktiskt förde faderns namn Leijonmarck vidare.
 
Det kan trots allt inte krylla så fullkomligt av sådana fall genom alla tider. Carl-Fredrik Hanzon har dessutom i någon tråd påvisat sådana fall där man faktiskt har infört hela grenar retroaktivt utifrån att de felande leden var trolovningsbarn.
Ett gammalt inlägg men ser att du fortfarande är aktiv på forumet så jag kör på!


Har du någon som helst aning om hur stort antalet oäkta ättlingar via agnatisk härstamning är? Är kanske en uppgift för Per Andersson (slekt.se - Långarydssläkten, Vasa-ättlingar) att sätta tänderna i. Hade blivit en rolig bastard-version på adelskalendern som troligtvis sålt likt smör i solsken.


Med tanke på sambo-förhållanden men kanske framför allt kortare utomäktenskapliga romanser torde antalet adliga personer öka kraftigt om utomäktenskapliga agnatiska ättlingar godkänns, från dagens 0.2 % av befolkningen till säkert det dubbla. Kommer nog aldrig att ske, då "vanligt enkelt folk" skulle komma in och exklusiviteten utarmas.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna