Frihet efter privilegierna

[Niklas Hertzman]

Hej !
Jag undrar om det är någon som kan bringa klarhet i mina funderingar angående rubriken ?
 
Anledningen till min fråga är följande. Jag har i ett par mantalslängder sett motsvarande text och tolkar detta som om personen slipper att betala mantalspeng. Men betyder detta även att personen är adlig eller vad är det för privilegier man pratar om.
 
Jag har två exempel på denna text och jag kan inte hitta någon av dessa personer eller släkter i vare sig Elgenstierna verk om Introducerade eller i Schlegel-Klingspors verk över Ointroducerad adel. Finns det flera verk/förteckningar ? Visst kan man ha missat några i dessa verken, men jag tycker att när jag har hittat två olika personer med denna text och ingen av dessa återfinns. Men det är ju klart, om det inte har något med adelskap att göra, så är det ju inte så konstigt att de inte finns med.
 
Mina exempel är följande:
Majoren Elias Human, skriver sig själv på 1680-talet Human, men i ett brev från början av 1700-talet von Human. Står i mantalslängderna från 1699 och 1700 som boende på Åraslöv nr 18, Vinslöv (L) niuta friheet efter Privillegerna.
 
Fältkamreren Ludvig Landby (död 1726 i Ugglarp, Bonderup (M)). Hans änka Anna Wettersten står i 1738 års mantalslängd för Simrishamn antecknad FältCamererskan Fru Landby. Adelfri efter Privilegierne.

[Gunnar Ståhl (Gunnars)]

Frihet från avgift, skatt eller ränta. Du har säkert läst det som står att läsa i Gösta Lexts Mantalsskrivningen i Sverige ..., bl.a. på sid 54ff om befrielse för befäl (officerare) som jämställdes med adelsmän och fick åtnjuta samma befrielse som dessa. I en not hänvisas till riksdagsbeslut 1652 och något finns där också om frihet för officershustrur. - Ordet privilegium används inte såvitt jag kan se, men att vara befriad var väl i och för sig ett sådant. - Något svar hela Din fundering har jag därför inte. Hänvisning till förmåner, motsvarande adelsprivilegierna har stöd i Lexts skrivning - det kanske är en delförklaring?
(Begränsad) frihet från skatt eller ränta förekommer ju i viss utsträckning även för personer som icke är adliga långt fram i tiden (även efter 1721), exempel finns i domböcker och landskapshandlingar. Adel kan ha pantat sin egendom för lån från ofrälse och förlorar egendomen då lånen inte kan betalas. Beskrivs bl.a. i Christer Winbergs Grenverket.

[Kaj Janzon]

Niklas och Gunnar, det är redan under 1600-talets första hälft vanligt att personer som inte är adliga ändå åtnjuter adelsprivilegier i samband med förmögenhetsbeskattning och utskrivning av knektar. Detta är i allmänhet en belöning för deras insatser i statens (kronans) tjänst.
 
Ett exempel på detta som jag själv skrivit om i Bebyggelsehistorisk Tidskrift nr 20 (1990) var stockholmsrådmannen Hans Nilsson Benick som hänvisade till de s k frihetsmilsprivilegierna när han åren omkring 1630 undandrog ett antal av sina 'försvarskarlar' från knektroteringen.
 
'Pölse-Hans' var dock ingalunda ensam om detta. En av de saker jag noterade i samband med arbetet på den uppsatsen var att det fanns ett relativt stort antal ofrälse innehavare av frälsejord i Stockholms län. Jag delade därför ut ett uppsatsämne om detta som resulterade i en alldeles utmärkt C-uppsats av Jennifer Martin, vilken om jag inte minns fel hade titeln Idel ädel adel? Ofrälse innehavare av frälsegods. Den kan återfinnas i Historiska institutionens uppsatsarkiv på Stockholms universitet.
 
De privilegier som man då hänvisade till var 1612 års adelsprivilegier. Om dessa skrev Hakon Swenne 1933 en av de mest underskattade och uppenbarligen minst lästa avhandlingarna genom tiderna: Svenska adelns ekonomiska privilegier 1612-1651 med särskild hänsyn till Älvsborgs län. En enastående forskningsinsats som tyvärr hamnat lite i skuggan av Sven A. Nilssons arbeten om de adliga privilegierna.
 
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon

[Niklas Hertzman]

Tack Gunnar och Kaj för era svar.