Asgot av Tådene

[Marcus Borg]

Nordisk Familjebok - den så kallade Uggleupplagan nämner i artikeln om Storeberg att ”.under medeltiden kallad Thodhene, liksom socknen, omtalas 1339 som bebodt af en Asgot, sannolikt av Krumme-släkten...”
 
Det ovan angivna årtalet kan sannolikt hänföras till det testamente som Algot (sic!) av Tådene utfärdar den 22 april 1339 (DS3419). Jag vill nämna att SMP korrigerar namnet i DS3419 från ”Algotus” till ”Asgotus”. SMP har tillika identifierat denne Asgot åtta år tidigare sannolikt då Asgot av ”Toteni” bevittnar ett testamente utfärdat 1331-06-12 på Läckö (DS2855) av kyrkoherden - Helge - i Länghem.
 
I DS3419 nämnes bl a hustrun Christina och sonen Nils.
 
Jag söker vidare information om denne Asgot och hans släkt och är mycket tacksam för kommentarer och källreferenser.
 
Med vänlig hälsning
 
Marcus Borg
Trollhättan

[Samuel Simonsson]

Enligt Styffe (Skandinavien under unionstiden, s. 125) lär den Asgot, som omtalas 1339 och bebodde Tådene, ha varit av Krumme-släkten.  Raneke (s 515) kallar honom Asgotus de Thotheni, k. 1331-39 och upptar honom under Stolaätten förmodligen pga vapenlikheten och den geografiska närheten.
 
Följande personer, som jag intresserar mig för, nämns av Brask och Raneke som att senare ha bott i Tådene:
 
Abjörn Jönsson (sparre över blad), k. 1392-1413 och hans brorsdotter Elin Lindormsdotter, k. 1418-40, g.m. Sven Brynjulfsson (bagg- eller gumsehuvud), som levde ännu 1450.
Gunnille Staffansdotter, k. 1391-1423, (g.m. Magnus Haraldsson (2 sparrar)).
 
Litet kringinformation, som du kanske redan har:
 
Abjörn Jönsson var far till Märta Abjörnsdotter (d före 1496), som enligt Brask och Raneke var gift med Nils Svensson Krumme. Styffe nämner att en Nils Krumme, hh på Dal, bodde i Tådene på början av 1500-talet.
 
Jag söker tipps om möjliga föräldrar till Gunnille.
Mvh

[Kaj Janzon]

Styffes uppgift om Asgot saknar, liksom Ranekes, stöd i relevant källmaterial. Det finns ingen känd källa som kan koppla Asgot till vare sig Krumme eller Stola-ätten.
 
Ranekes uppgift om sigillvapnet är dessutom milt uttryckt något märkligt, eftersom Asgots sigill inte har bevarats och man följaktligen inte kan dra några som helst slutsatser pga vapenklikheten. Observera att Raneke inte heller redovisar någon källa gällande Asgots sigill, vilket alltså inte är så konstigt. Det finns helt enkelt ingen källa han kan hänvisa till.
 
Ranekes antagande [s 513] om att den 1367 omnämnde prästen herr Asgot i Vreta möjligen skulle vara identisk med den lekman Asgot i Tådene som 1339 förmodligen på sitt yttersta (debilis corpore) gjorde upp sitt testamente är närmast att betrakta som befängt. Det bygger uteslutande på att båda personerna bär namnet Asgot.
 
Vidare, vad gäller Krumme rekommenderas för läsning Äldre svenska frälsesläkter 1:3 s 241 ff, samt där på s 241 redovisad artikel av Gillingstam, Raneke brister i källkritiken, Släkthistoriskt forum 1988.

[Kaj Janzon]

Marcus Borg skriver ovan: I DS 3419 nämnes bl a hustrun Christina och sonen Nils.
 
Den Kristina som var en av testamentets förmånstagare var Asgots andra hustru. Tidigare hade Asgot varit gift med Gunnur som alltså var död 1339, liksom Asgots i brevet nämnde morbror Magnus. Det framgår inte om Nils var son till Gunnur eller Kristina och detta gäller också Asgots dotter Ingrid.
 
De två 'flickor' (puella) vid namn Ingrid och Helena som också uppträder som förmånstagare och vilkas relation till Asgot inte framgår direkt av testamentet, kan möjligen ha varit utomäktenskapliga döttrar till Asgot.
 
Detta är i all korthet vad vi i nuvarande forskningsläge vet om Asgots familjeförhållanden och släktingar.