Bergkvaraätten

[Yvonne Korn (Yvonnek)]

Kan någon tipsa om litteratur om Bergkvaraätten (om sådan finns förstås)? Har stött på en del personer i periferin ur denna släkt och skulle vilja försöka knyta ihop en del trådar.

[Anders Ryberg]

Bergkvara ligger väl om jag inte missminner mig i Finnveden och har väl med Trollarna att göra. I så fall står det en hel del om det i Curt Härenstams Finnveden under Medeltiden från 1946, en mycket läsbar och läsvärd doktorsavhandling.
 
Anders

[Birgitta Ohlsson]

Det finns ett Bergkvara söder om Kalmar också men det kanske inte har ett dugg med Bergkvarätten att göra;-)

[Torsten Berglund]

Bergkvaraätten, enligt Raneke en småländsk lågfrälseätt som tidigast framträder i Värend. Se Raneke, Svenska medeltidsvapen, s. 535, med vidare litteraturhänvisningar till bl.a. P. Sjögren, Släkten Trolles historia intill år 1505, s. 44-45.

[Kaj Janzon]

Yvonne, lägg inte ner alltför mycket arbete på detta. Det är nämligen redan gjort av Hans Gillingstam. Bergkvaraätten kommer att ingå i Äldre svenska frälsesläkter 2:2. Det finns redan ett i det närmaste färdigt manus till artikeln om ätten ifråga.
 
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon

[Niclas Rosenbalck]

Bergkvara ligger i Bergunda socken (strax sydväst om Växjö stad) i dåvarande Kinnevalds härad och Värend (alltså ej i Finnveden!) Om ätten finns att läsa i professor Lars-Olof Larssons doktorsavhandling Det medeltida Värend (1964) [som sedermera kom att utges som Kronobergsboken (fd Hylt?n-Cavalliusföreningens årsbok) 1974-75] s 424-427. Huruvuda pålitliga L-O Larssons genealogiska uppgifter är i denna bok, som berör en hel del medeltida släkter, kan vara svårt att avgöra direkt, men av erfarenhet har jag märkt att han ibland drar lite förhastade slutsatser - han är en mycket duktig historiker men absolut ingen genealog varför man bör kontrollera de personhistoriska källor som ges.
 
mvh Niclas R.

[Anders Ryberg]

Jag mindes uppenbarligen fel, delvis. Dock står det en del om Bergkvara i Härenstam, jag kollade just.
 
Anders

[Yvonne Korn (Yvonnek)]

Tack för alla svar - det blir nog bäst att vänta på Hans Gillingstams utredning, men under väntetiden finns ju en del intressant litteratur i alla fall:-) Har redan noterat det som finns i Raneke och en del i Härshammars skrifter, men det är motsägelsefulla uppgifter på en del ställen.
 
Mvh, Yvonne

[Stefan Simander]

Yvonne, och andra, kanske kunde lägga ut vad du/ni har om denna ätt, särskilt de motsägelsefulla delarna blir då intressanta och kanske kan andra hjälpa till med att reda ut dessa.
 
Inte vet jag, men det kan väl vara så även inom medeltidsforskningen att en del amatörforskare känner till en del dokument eller uppgifter som inte ens Hans Gillingstam kommit i kontakt med?
 
Så var det iallafall när det gällde släkten Hilpher(t)/Hülphers äldsta dokument från 1630, som Gillingstam hade missat när han skrev sin släktartikel i SBL, vilket är mänskligt. Även solen har sina fläckar. När jag kontaktade honom blev han nyfiken och hjälpte mig att kopiera dokumentet på Riksarkivet, där han ofta forskar.  
 
På så sätt fungerar ju Anbytarforum som en fantastisk möjlighet att komplettera de släktutredningar som redan är gjorda!

[Kaj Janzon]

Yvonne & Stefan m fl: det finns säkert ett och annat dokument som inte HG känner till, fast särskilt många är de nog inte .
 
Emellertid vill jag varna för en annan sak. Lita inte för mycket på Ranekes flitiga sammankopplande av personer med likartade vapensköldar. När det gäller genealogiska uppgifter som endast kan återfinnas i Ranekes verk är min erfarenhet att dessa nästan undantagslöst är felaktiga.
 
mvh
Kaj Janzon

[Yvonne Korn (Yvonnek)]

Jag har:
Karl Magnusson (Bergkvaraätten), g före 1398 med Ingeborg Arvidsdotter (Lejonansikte, Bengt Nilssons ätt) [ÄSF, Raneke],
Håkan Karlsson (Bergkvaraätten), nämnd 1356 [Härshammar, Småland], och hans dotter
Kristina/Kerstin Håkansdotter (Bergkvaraätten), som ägde en gård i Ör kyrkby - nämnd 1356 [samma källa], och som lär ska ha varit gift med Peter (Bagge?), häradshövding i Södra Möre hd i Småland 26.2 1391 och levde ännu 1403.
ÄSF nämner även en Mats Håkansson (Bergkvaraätten), ingift i Ulv-släkten.
Tacksam för kommentarer!
 
Mvh,
Yvonne

[Kaj Janzon]

Yvonne: de tre manspersoner du nämner räknas samtliga till Bergkvaraätten och finns med i HG:s manuskript.
 
Karl Magnusson är endast nämnd 1398.
 
Håkan Karlsson, riddare, var död 1359.
 
Uppgiften om en dotter Kristina till Håkan Karlsson kan jag inte återfinna i vare sig ÄSF eller Raneke. Inte heller uppgiften att Peter Bagge skulle ha varit gift med henne. På vilken sida står det?
 
Det finns en Kristina Håkansdotter som är nämnd 1377 (RAp 8/3) och som har en dotter, Elin Petersdotter, men jag kan inte se att hon har någon koppling till Bergkvaraätten. Har du eventuellt uppgifter om en sådan koppling och i så fall från vilken källa?
 
Mats Håkansson gift med Märta Filipsdotter (Ulv) förekommer i bl a DMS 4:3 Öland s 318.
 
mvh
Kaj

[Kaj Janzon]

Tilläggsfråga till det föregående: vilket Härshammar menar du Yvonne? Var i Småland ska det ligga?
 
/Kaj

[Elisabeth Thorsell]

Elis Härshammar i Nyköping var en äldre man som skrev små häften om medeltida adel m.m., kanske inte alltid så väl underbyggda. Han dog för ett eller annat år sedan.

[Kaj Janzon]

Tack för den upplysningen Elisabeth. Det hade jag ingen aaaning om . Men det förklarar ju en del, t ex att inte jag (eller HG) kan finna några originalkällor som skulle styrka uppgiften om att Håkan Karlsson skulle ha haft en dotter Kristina.  
 
Däremot hittar jag i Lars-Olof Larssons Småländsk bebyggelshistoria 1:1 (Växjö 1979) s 43 en uppgift om att Magnus Håkansson 1354 bytte till sig en gård i Bergkvara av väpnaren Jon Tjälvesson. Gården ska tidigare ha ägts av Peter Bagges änka Kristina. Den gården hade Magnus 1356 sannolikt som sin sätesgård.
 
Jag har kollat DMS excerpter och DS för att se vad originalen säger. Det finns ingenting i dem som kan styrka Härshammars uppgifter.
 
hälsningar
Kaj

[Yvonne Korn (Yvonnek)]

Jag citerar en del lösryckta stycken ur Elis Härshammars lilla skrift Småland, frälsefolk och jordaskiften under medeltiden, Nyköping 1992 (han skriver f ö i förordet att han hoppas att hembygdsvänner och släktforskare, trots föreliggande skrifts ofullständighet och brister skall stimuleras till att gå vidare och tränga djupare in i de stora utgåvorna Svenskt Diplomatarium, Äldre svenska frälsesläkter, Svenska medeltidsvapen m m):
 
Sid 29 under släktbeteckning Olavi Nicolai:
 
SD (Svenskt diplomatarium) 5030, Växjö 1354 28/5, Johan Tjälvesson ingår ett jordaskifte med Magnus Håkansson.  
Johan Tjälvesson (Olavi Nicolai ätt) var känd 1356 och 1357.  
Magnus Håkansson tillhörde Bergkvaraätten och var känd 1352-69. Han var gm NN Pedersdotter (båt).
 
SD 5522 Bergkvara, 1356, Jon Tjälvesson bortbyter sina ägor i Nöbbele i Vederslöfs s:n till Magnus Håkansson mot halva Vitemåla i Ålems s:n. Utfärdaren beseglar tillika med Peter Knutsson, häradshövding i Kinnevalds härad.
Jon Tjälvesson, se ovan.
Magnus Håkansson, se ovan.
Peter Knutsson tillhörde Halsten Peterssons ätt och var känd 1356 och 1357. Han var häradshövding. Peters gifte är okänt.
 
SD 5536 Ljungåkra, 1356 16/1, Johan (Jon) Tjälvesson bortbyter till Magnus Håkansson en gård i Ör kyrkby, som Peter Bagges hustru Kerstin ägt mot en fjärding i Buskatorp i Asa s:n. Peter Bagge d.ä. (Bagge av Botorp).
Kristina (Kerstin), Peter Bagges hustru tillhörde Bergkvaraätten och var dotter till Håkan Karlsson.
 
Sid 31 under Halsten Peterssons ätt:
 
SD 5828, 1357 2/12, Peter Knutsson, häradshövding i Kinnevalds härad kungör att Sten Håkansson i egenskap av fullmäktige för Peter Bagges änka Kristina, på häradstinget, till Johan Tjälvesson och dennes hustru Sigrid upplåtit fjärdingen av Buskahult i Urshults s:n, Olofsbol i Rimshult (nu i Almundsryds s:n) och sjättingen av Smöramåla (nu i Urshults s:n), vilka gods Kristina fått av Magnus Håkansson för sitt fäderne i Bergkvara och i Ör och för vilka Sten Håkansson erkänt sig ha på Kristinas vägnar uppburit full betalning.
Tolv män uppräknas som höll i skaftet. (Fastemännen).
Peter Bagge d.ä. tillhörde sannolikt ätten Bagge av Botorp. Han var gift med Kristina Håkansdotter som tillhörde Bergkvaraätten.
Magnus Håkansson (Bergkvaraätten) var känd 1352-69. Han var gm NN Pedersdotter (båt). Magnus var säkerligen bror till Kristina.
Sten Håkansson (Bergkvaraätten) var troligen bror till ovan nämnda syskon.
 
Det finns någon enstaka referens till till ovanstående personer. Jag antar att författaren dragit en del egna slutsatser om släktskapen, därav min fråga om mer litteratur....

[Kaj Janzon]

Jaha, såvitt jag kan se är åtminstone en del av notiserna utan krusiduller avskrivna direkt från Diplomatariets huvudkartotek (som numera finns på CD). Ordalydelsen är nämligen identisk. Hur Härshammar identifierat personer och ätter är inte värt att lägga någon tid på att reda ut. Det här är avskrifter av avskrifter som i sin tur sällan återger mer än en bråkdel av sakinnehållet i originalen och därmed i det närmaste värdelöst för seriösa forskare.
 
mvh
Kaj Janzon

[Yvonne Korn (Yvonnek)]

Som sagt - antagligen bäst att vänta på nästa del av ÄSF, som förhoppningsvis reder ut ev släktskapsförhållanden.

[Carl-Fredrik Hanzon]

Vänta ett tag.... exakt vad är det som är avskrifter av avskrifter? Är det hela SD 5828? Är inte den ett original? Även om det nu är så att den nu endast föreligger som avskrift, så har i varje fall jag fått för mig att en avskrift i det väsentliga brukar återge originalets ordalydelse. Är det inte just det som är vitsen med en avskrift? Möjligen kan mycket svårlästa partier (p.g.a. skador, svårtydbar handstil eller avfattade på ett för avskrivaren främmande språk) ha blivit förvanskade, men jag har mycket svårt att tro att namn på personer, orter och juridiska begrepp kan ha förändrats till oigenkännelighet, i synnerhet om flesta av såväl person- som ortnamn känns igen från andra handlingar (Om inte Herr Rabenius varit i farten, vill säga.... , men jag kan inte hitta ett enda Rabbe i den här föreliggande texten).  
 
Men självfallet måste denna text i likhet med alla texter underkastas en hård källkritisk granskning. Genealogin/Personhistorien är ju en historisk disciplin (Historia i mikroperspektiv), och skall för att kunna tas på allvar arbeta med samma metodik som övrig historisk vetenskap).  
 
Men vänder vi på det, behöver vi inte a priori avvisa ett vetenskapligt fynd, bara för att det har gjorts av en amatör, och inte av en yrkeshistoriker. Jag har mycket svårt att tro att det uteslutande är yrkeshistoriker som kan göra fynd och nya upptäckter i handlingarna, i synnerhet som det numera är så pass många (från nybörjare över erfarna och luttrade privatforskare till professorer) som forskar i historiskt material. Och egentigen är ju den här förkättrade striden/motsättningen mellan proffs och amatörer (själv är jag väl lite av bådadera) såväl onödig som till men för forskningen. Det allra bästa ur själva forskningens synvinkel, vore väl i stället om amatörernas, hobbyforskarnas entusiasm, idoghet och nyfikenhet kunde giftas ihop med yrkeshistorikernas bakgrundskunskaper och vetenskapliga metodik. Det värsta vore ju om viktig forskning hämmas och omöjliggörs av prestigetänkande och revirhävdande.        
 
Är innehållet i SD 5828 något sånär korrekt återgivet, och håller streck för en källhistorisk granskning (d.v.s. att Kristina Håkansdotter är dotter till Håkan Karlsson, har haft fädernearv i Bergkvara och varit gift med Peter Bagge), är det ju ett fynd, varken mer eller mindre. I så fall (jag vill inte på detta stadium föregripa den källkritiska bedömningen), borde ju dessa nya rön inte bara komma med i uppsatsen om Bergkvaraätten i den kommande delen av ÄSF, de borde ju också utgöra viktiga komplement till tidigare delar av verket, liksom till Raneke, Elgenstierna etc. i den mån dessa efterhand får rättelse- och kompletteringsband.
 
Det har i det tidigare framkommit att en Kristina Håkansdotter är nämnd 1377 (RAp 8/3) och har en dotter, Elin Petersdotter [Kaj Janzon ovan].
 
Om (jag säger om) det nu kan bevisas eller åtminstone göras synnerligen troligt att Kristina verkligen var gift med Peter Bagge, kan då dottern Elin Petersdotter (obs hennes patronymikon!) möjligen vara identisk med den till namnet okända dotter till Peter Bagge som är gift med Nils Tyrgilsson Bagge, [ÄSF I, s 111], eller är Elins gifte känt?

[Kaj Janzon]

Hej Carl-Fredrik,
 
Nej, det rör sig inte om ett vetenskapligt fynd. Jag har underkastat Härshammars text en källkritisk vetenskaplig granskning enligt metodbokens första kapitel (jag kanske uttryckte mig något otydligt) och därvid funnit att texterna är avskrifter från diplomatariets huvudkartotek.
 
Jag upprepar även detta: jag har jämfört uppgifterna med den vetenskapliga standardutgåvan (Diplomatarium Suecanum) och de i DMS arkiv befintliga excerpterna av originalhandlingarna (excerperade av framlidne jur kand Sven Klippvall, en amatör men en oerhört noggrann sådan).
 
Det kan inte bevisas med de stöd av de angivna källorna att Kristina Håkansdotter skulle ha varit dotter till Håkan Karlsson (Bergkvaraätten). Det finns ingenting i dessa källor som ens antyder ett sådant förhållande.
 
Att du har mycket svårt att tro att namn på personer, orter etc, kan ha förändrats till oigenkännelighet tyder måhända på att du inte haft möjlighet att jämföra tillräckligt många avskrifter med originalen. I t ex Lars Sparres kopieböcker (B 14-16 RA) finns talrika exempel på just sådana förvanskningar till oigenkännelighet av framför allt ortnamn, men även annat.
 
Elin Petersdotter var nunna, insatt i Skänninge kloster av sin mor, och följaktligen inte gift.
 
Det finns alltså, som sagt, inget vetenskapligt fynd att avvisa här, varken a priori eller på annat sätt. Endast önsketänkande utifrån texter som inte lästs annat än i korta sammanfattningar av högst varierande kvalitet. I övrigt håller jag helt med dig vad gäller revirtänkande och onödiga gränsdragningar. En vetenskaplig titel är inget som i sig kan tas för garanti att en amatör alltid har fel om en professor eller docent säger att han har det. Som jag själv nyligen visat i en artikel i Släkt och Hävd 2002:2 kan även professorer begå allvarliga misstag.
 
Med vänlig hälsning
 
Kaj Janzon

[Kaj Janzon]

För säkerhets skull ytterligare ett förtydligande: det som Härshammar har skrivit av är alltså inte hela innehållet i DS 5828 utan endast ingressen.
 
Läser man själva brevet framgår det tydligt att den i brevet nämnde Sten Håkansson är målsman till Kristina, Peter Bagges änka.
 
Däremot antyds det inte ens i brevet att vare sig Sten Håkansson eller Kristina skulle varit släkt med Magnus Håkansson (Berkvaraätten) på något sätt. Det är enbart patronymikonet Håkansson som förlett Härshammar. Sten Håkansson kallas dessutom i brevet skälikan man, han är alltså inte ens frälseman!
 
I uppräkningen av de närvarande slutligen kommer Sten Håkansson omdelbart före en Håkan Trolason(?). Sannolikheten för att Sten Håkansson är son till denna Håkan är oändligt mycket större än sannolikheten för att han på något skulle vara befryndad med Bergkvara-ätten. Emellertid kan inte heller denna mer sannolika släktskap betecknas som mer än en möjlighet utifrån en läsning av brevet.
 
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon

[Kaj Janzon]

I dag blir det många tillägg och rättelser . I bisatsen : ...han är alltså inte ens frälseman vill jag nog infoga ett med stor sannolikhet eller något i den stilen. Det kan inte helt uteslutas. Enbart det väldigt allmänna skälig är ett tilltal som inte i sig ger någon full säkerhet.
 
Det förekommer, om jag inte minns helt fel, att lågfrälseman kallas 'skäliga'. I kombination med den uppräkning av namn som finns i brevet, där Sten inte kallas 'av vapen' eller liknande, medan prästen däremot tituleras 'herr' i vanlig ordning, landar jag ändå i slutsatsen att han med stor sannolikhet inte var frälseman.
 
mvh
Kaj Janzon

[Carl-Fredrik Hanzon]

Tack för dessa kommentarer, Kaj!
 
Det finns således inga dokumentariska belägg för att Kristina/Kerstin, gift med Peter Bagge, är dotter till Håkan Karlsson, tillhör Bergkvaraätten eller ens heter Håkansdotter.  
 
Och jag observerar dessutom när jag läser igenom hela diskussionen och jämför med mina egna uppgifter en annan viktig detalj: I SD 5828 (1357) omtalas Kristina som Peter Bagges änka. Men häradshövdigen i Möre, Peter Larsson Bagge (som han i ett inlägg ovan identifieras med), nämns ju ännu 1403.... Det kan således omöjligen röra sig om samme Peter Bagge, utan två vitt skilda personer med samma namn. De förefaller dock att röra sig i delvis samma del av Småland men med ett tidsintervall på kanske en generation (Häradshövdingen nämnes första gången 1352). Uttrycket Peter Bagge d.ä. nämns ovan, men det kan av Peter Larsson Bagges patronymikon att döma omöjligen röra sig om far och son. Vad man vet om Peter Larsson Bagges härstamning och släktförhållanden är att han omtalas som släkting till riddaren Anund Sture, och att han har en moster vid namn Kristina Petersdotter, som är knuten till Norra Vedbo härad (alltså ganska långt från Bergkvara) [DS 4862 och Humlenäsboken, Oskarshamn 2001]. Huruvida släktskap föreligger emellan dessa båda Peter Bagge är väl i dagens forskningsläge omöjligt att dra någon bestämd slutsats om. Bagge-namnen var ju inte på något sätt unika i medeltidens Sverige.

[Kaj Janzon]

Nu börjar den här diskussionen dra iväg i en riktning som gör att den kanske borde flyttas under rubriken Bagge av Botorp. Jag skapar därför en sådan rubrik under Medeltiden och fortsätter diskussionen där.
 
mvh
Kaj

[Peter Karlsson / anbytarvärd (Peter)]

Peter Anbytarvärd (korsade ben under stol) avvaktar expertisens fortsatta rubriceringsfunderingar..

[Kaj Janzon]

Peter är du möjligen släkt med (delad skärm med Anbytarforum i övre fältet)?  
 
Segerstad under medeltiden verkar ju allmänt accepterat såväl i Uppland som Östergötland. Det är i alla fall bättre än Bergkvaraätten.

[Peter Karlsson / anbytarvärd (Peter)]

All diskussion från den 2 februari och framåt är nu flyttade till Övriga ämnen: Medeltiden: Segerstad under medeltiden