ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Erik Spore till Hyvikkälä  (läst 4081 gånger)

2015-12-04, 22:03
läst 4081 gånger

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Av en tillfällighet finner jag i Impolas bok att Erik Spores ursprung är okänt.  Teitt lär ha angivit att föräldrarna var ”en borgare i Nådendal och Magdalena Spore”.  Grotenfeldt namngav fadern som en 'van Bergen'. Traditionen från 1700-talet berättar  att ”han hade en femuddig stjärna i skölden och ett kors ovanför hjälmen”. Han ansågs tillhöra uradeln. Vähäkangas har framfört hypotesen att hans far möjligen var borgmästaren i Nådendal Jakob Pedersson - en hypotes som Impola anser förtjänar uppmärksamhet , trots att Jakobs eventuella vapenbild är okänd.
 
Varför tar jag då upp detta ämne? Jo, för i mitt - om än till stora delar hypotetiska - släktnätverk, så förefaller det som att många öppna frågor faller på plats.
 
Då mitt släktnätverk är uppbyggt på ett för professionella släktforskare mindre vanligt sätt - d.v.s. kan innehålla fiktiva personer (=ej dokumenterde) -  vilket kvalitetssäkras genom att verifieras gentemot alla för mig kända 'randvillkor'.  Jag kan därför inte till 100% ge källor till varje enskild filiation, men däremot indirekt visa att lösningen är möjlig/trolig.
 
I detta specifika fall, så har jag Erik Spore som son till Torkil Spore, nämndeman i Kumo 1486 [FMU 4087], och Elin(Helena) Joakimsdotter (Fleming).  Ramsay - liksom jag själv -  har Torkel Spore som son till Jöns Mattsson Spore,  vilken  i mitt nätverk var gift med en dotter till Torkil Jönsson (Sluk) och Margareta Jönsdotter (klöverbladskura). Magdalena Spore var alltså i mitt scenario faster till Erik. Eriks vapen var sannolikt en variant av hans mormors, Elin Björnsdotters (stjärnkors), dotter till  Björn Ragvaldsson (stjärnkors) - ”I lutande sköld ett likarmadt kors öfver sexuddig stjärna ; på hjälmen ett kors” [FMS 192].
 
Eriks syster, Valborg, var sannolikt namngiven av sin mors, Elin Joakimsdotters (Fleming), farmor , Valborg Jönsdotter Tavast.
 
I mitt hypotesbygge dog Torkil före sin hustru, vilken gifte om sig med Peter Kerweynis, d.v.s.Peder Nilsson (Stiernkors) vars mor var Karin Olofsdotter Kirves (stjernkors). För detta krävdes en dispens, då Peder Nilsson var släkt med Elin Joakimsdotters förste man i fjärde led [Auct. Papae, n 411]. I mitt nätverk var Torkil släkt med Peder Nilsson i fjärde led, efter Torkil Nilsson (Sluk).
 
Ett indirekt stöd för hypotesen utgör det faktum, att Erik Spore under Erik Flemings befäl, under Dackefejdens kritiska dagar ingick i slottsloven på Stockholm slott. På senmedeltiden valde man oftast följeslagare, klienter,  bland sina fränder.  Erik Spore var i detta scenario systerson till Erik Fleming.
 
Den av Vähäkangas föreslagne fadern till Erik Spore, Jakob Pedersson, var i detta scenario syssling till Erik Spores farmor.
 
 
(Meddelandet ändrat av ten 2015-12-05 00:49)

2016-01-01, 14:36
Svar #1

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
I en kommentar till ovanstående inlägg, så har Tapio Vähäkangas informerat mig, att det i Finland i början på 1500-talet samtidigt levde två Erik Spore. Den förste (äldre enl. T.V.) Erik Spora skrev in sig i Rostock univerisitet 1513 och återfinns i matrikeln med namnet Ericus Spor (Ericus Pora enl. T.V.) och blev magister 1514. Kyrkoherde i Tenala 1530 och sannolikt död strax efter. Den andre Erik Spora fick enl. T.V. svennelön i Tavastehus 1529-1531 (RA Kammararkivet. Strödda räkenskaper, t.o.m. 1630. Fogdernas räkenskaper vol. 35v-35, 38v, 61-64v.). Han var fogde i Hollola härad 1533 och i Olofsborg 1534-38. Häradshövding i Hattula härad 1538-65 samt Hövitsman i Tavastehus 1561-65.
 
Problemställningen har alltså utökats till att försöka identifiera vilka föräldrarna till repektive Erik Spore möjligen var. Detta får jag återkomma till, då T.V. och jag själv är inne på något olika 'spår'...

2016-01-03, 22:03
Svar #2

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Då mitt antagande, att Erik Spore till Hyvikkälä var en son till Torkel Spore, strider mot vad Teitt skrev:  ”Erich Spåres moder heet Madeline, hennes fader het gamble Jöns Spuri.Torckel Sporre, Magdalena hans systyer war Erich Sporres moder. Erich Spårres fader heet Jacob, och war en borgare i Nådendal..” [T. Vähäkangas], så lämnar jag frågan, om vem Eriks far var, öppen tills vidare.
 
Vad gäller Ericus Pora, kyrkoherden i Tenala, så tror/gissar jag, liksom T.V., att denne var en son till Jöns Spora d.y. och Cecilia Fleming - utan belägg.
 
För att få en säkrare grund för ett hypotesbygge, är det lämpligt att försöka identifiera konturerna av ett släktkluster, där  såväl Erik Spore till Hyvikkälä, som Erik Spore i Tenala torde ingå.  
 
Ett första steg i analysen blir att försöka kartlägga Eriks hustrus, Gertrud Germundsdotters, anor. Känt är att hon var dotter till Gudmund Larsson till Hyvikkälä och Malin Olofsdotter av Assersönernas släkt [Impola:118]. Vem Gudmunds far var är okänt, men han skall ha ägt frälsejord i Tirmula i Lampis och i Kärsälä i Hattula. Enligt Impola så är Gudmunds frälseursprung okänt och han .”Hörde i varje fall inte till ätten Garp såsom antagits av Almquist och Blomstedt. ”
 
Trots den begränsade mängden information tillgänglig, så pekar det ganska tydligt på ett släktskap med Henrik (Pedersson) Svärd, vilken ägt såväl Tirmula som 1/3 av Hyvikkäla [FMU 1777;1908]. Då Henriks svärmor, Kristina Jönsdotter tillhörde släkten Garp, så låg  Almquists och Blomstedts hypotes uppenbarligen nära till hands.
 
Om man utöver jordägande tittar på namngivning, så kan man konstatera att Henrik Svärd hade en brorson döpt till Gudmund och att denne hade en bror Lars [ÄSF I:209]. Detta ökar sannolikheten att Gudmund Larsson hade en nära koppling till släkten Svärd.  Frågan är på vilket sätt?
 
Vad gäller frälsejorden i Kärsälä, så ägde Mårten Diekn (fisk på sned) gods där, vilket han bytte bort till Henrik Görtzhagen år 1429 [FMU 1908]. Det intressanta är, att emedan Gudmund Larsson antog sin hustrus vapen (en femuddig stjärna ovanför en sparre) så förde hans dotter Gertrud - Erik Spores maka - 'en vågrät fisk mitt i skölden'.
 
Henrik Görtzhagen var gift med Johanna Bengtsdotter Djäkn, vilken var kusin till Peder (Olofsson) Svärd, brorson till Henrik (Pedersson) Svärd.
 
Utan att dra några långtgående slutsatser, så kan man definitivt ana kärnan i ett släktkluster.

2016-01-04, 13:28
Svar #3

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Jag skrev något förhastat ovan, att det var känt att Gertrud Germundsdotter var dotter till Gudmund Larsson till Hyvikkälä och Malin Olofsdotter. Om detta se mitt inlägg under rubriken . Alternativet är Malin Arvidsdotter.

2016-01-06, 09:34
Svar #4

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Den observante har förhoppningsvis noterat att jag i de två senaste inläggen gjort samma misstag, d.v.s. skrivit Gertrud Germundsdotter i st.f. Gudmundsdotter...

2016-01-08, 22:14
Svar #5

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Som en arbetshypotes kan man utgå ifrån att Gudmund Larssons morfar var Gudmund Olofsson Svärd (eller Kurck) - en brorson till Henrik (Pedersson) Svärd. Ett visst stöd för denna hypotes fås då den resulterar i  att Gudmunds dotter, Anna, gift med Peder Nilsson (Dufva), då var 5-männing till sin make efter Peder (Hermanson) Svärd.
 
Ett starkt stöd får man, då Gudmund Larsson tillsammans med Knut Eriksson (Kurck), Erik Fleming, och Erik Nilsson (Sluk)  bevittnar  en mellan lagmannen i Norrfinne Henrik Stensson och Sten Jakobsson av Porkkala ingången förlikning beträffande ömsesidig fordran [FMU 5960].  Vittnena är helt uppebart närvarande i rollen som nära fränder till parterna, Henrik Stensson, son till Anna Jakobsdotter (Kurck) respektive Sten Jakobsson, gift med Anna Knutsdotter, dotter till Knut Eriksson. Erik (Joakimsson) Fleming var en syssling till Henrik Stenssons hustru, Margareta (Hermansdotter) Fleming samt 5-männing till Sten Jakobsson.  Erik Nilssons (Sluk) far  var brylling till Sten Jakobsson, och hans mor Karin (Henriksdotter) Fleming var syssling  till Henrik Stensson.
 
Hur var då Gudmund släkt med dessa? Baserat på arbetshypotesen, så var Gudmund Larssons mor brylling till Henrik Stensson, och hans hustru, Malin Arvidsdotter*, systerdotter till Sten Jakobsson!
 
Hypotesen som känns väl grundad får ytterligare  stöd i form av ett dramatiskt uppträde i Hauho mellan  Henrik Stensson (renhufvud) och  Gudmund Larsson  jämte dennes far [FMU 6696]. Det är snarare regel än undantag, att de inblandade i konflikter är nära fränder.
 
Arbetshypotesen blir mitt huvudscenario.
 
Gudmund Larssons far, Lars, var enligt T. Vähäkangas densamme som Lasse köpman i Borgå år 1504 [FMU 5003].  Urkunden berör Olof Jönssons (Sluk) i Lahis besittning av en i Porkkala  liggande kvarn, som Lasse köpman i Borgå gjort anspråk på. Utgående från detta är jag beredd att formulera hypotesen, att Nils Olofsson Tavast till Porkala, var en ana till Gudmund Larsson på fädernet  och att Lasse köpman därmed var en frände till Olof Jönssons maka, Anna Eriksdotter  (Bidz).
 
Utgående från patronymikonet, och kronologi, så torde Gudmund Larssons farmor kunna vara en dotter till den Lars Nilsson -  gift med Ingeborg Klasdotter Fleming - som av mig under rubriken  postulerats vara en son till Nils Olofsson Tavast.  I detta scenario var alltså Lasse köpman i Borgå syssling till Anna Eriksdotter (Bidz), Olof Jönssons hustru, och tvisten rörde sig alltså med största sannolikhet om arvsrätten.   Dessutom var då Lasse köpman 5-männing till Olof Jönsson i Lahis efter Lars Fincke.  Ett typiskt finskt släktkluster.
 
Till detta kan man lägga en geografisk koppling. Lasse köpmans (i Borgå) hustrus  farmor var en syster till Anders Jönsson (klöverbladskura).  Anders Jönsson var gift med Christina Arvidsdotter i Stensböle, dotterdotter till Peder (Hermansson) Svärd. Stensböle ligger mindre än en mil söder om Borgå.
 
Även denna hypotes kommer framöver ingå i mitt delvis hypotetiska släktnätverk, så länge alla kända randvillkor uppfylls.
 
*) Jag har i och med detta scenario accepterat att Gudmund Larsson var gift med Malin Arvidsdotter, inte Olofsdotter.
 
(Meddelandet ändrat av ten 2016-01-08 22:21)

2016-01-14, 19:53
Svar #6

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Det är inte en helt enkel uppgift att göra en 'bodelning' mellan två ihopblandade individer, d.v.s. i detta fall mellan  Erik Spore till Hyvikkälä och Erik Spore, kyrkoherden i Tenala.  Enligt Ramsay så förde exempelvis den 'odelade' Erik en sporre i sitt vapen, medan Impola skriver om 'densamme' att . ”Traditionen från 1700-talet visste berätta att han hade ett fädernevapen med en femuddig stjärna i skölden och ett kors ovanför hjälmen”.    Bilden kompliceras av att 'Eric Spores' postulerade kusins, Peder Spores, styvdotter, Karin Eriksdotter bevisligen förde detta vapen [Ramsay:410]. Problemet är att vissa genealoger förr i tiden ansett att Karin Eriksdotter möjligen var dotter till Eric Spore, och att de därmed också kanske dragit slutsatsen att hon förde sin 'fars' vapen.
 
Som en första ansats väljer jag att utgå ifrån att E. S. i Tenala var den som eventuellt förde samma vapen som Karin Eriksdotter, och att han de facto var en bror till Peder Spore. Ramsay anger faktiskt att - men med ett frågetecken - att Peder hade en bror Jöns, präst i Tenala, vilket nämnts i gamla släktböcker. Sannolikt rörde det sig om Erik Spore i Tenala - inte Jöns.
 
Vad gäller det av Ramsay angivna vapnet för Erik Spore, så förefaller det mycket troligt att det var E. S. till Hyvikkälä som var den förste som sigillerade med sporrevapnet [Impola(2011):411,n374], ex.vis  i sin roll som befallningsman på Tavastehus 1561-1565 eller som Häradshövding i Hattula 1538-1565.
 
För att fortsätta att kartlägga det nätverk av släkter, till vilka båda torde tillhöra, så ligger det nära till hands att närmare studera E.S. i Tenala postulerade bror, Peder Spore, och då närmast hans äktenskap. Ramsay säger om detta att han var gift med Margareta Persdotter, vilken förde 'S:t Mikael med ormen' i sitt vapen, och att hon torde ha varit gift med en Erik med vilken hon hade dottern Karin, vilken kallades 'fru Karin Stjernkors' gift med Erik Bertilsson Slang [Ramsay:415].
 
Impola anger att Peder i ett första äktenskap, enligt en osäker källa, var gift med Ingeborg från Tenala vilken, och om uppgiften har någon grund, torde vara dotter till Hans Persson Starck och Karin Andersdotter Boije. Som far till Peders styvdotter, Karin Eriksdotter, i sitt andra äktenskap med Margareta Persdotter, anger Impola Erik Sigfridsson vilken hade arvsrättigheter till Laukko och Osala i Bjärnå. Det märkliga är att Impola i ett tidigare stycke skriver: ”Förvaltade på 1530- och 1540-talen Prästkulla i Tenala under Sune Perssons barns (sina styvbarns?) minderårighet. Skrev sig 1539 och 1542 till Gennarby i Tenala som han innehade en kort tid, troligen genom sitt 1:a gifte”. Detta utan någon ytterligare kommentar i någon not. Det allra märkligaste är att det står ”minderårighet” - Sune Persons son, Måns, var fogde redan 1538, och hans syster Ingrid gift före 1538.
 
Trots Impolas misstag, så innehåller det tillräckligt mycket information för att hitta en rimlig förklaring till varför Peder Spore över huvud taget förvaltade Prästkulla.
 
Peder Spores första (av mig postulerade) hustru, Ingeborg, torde vara en okänd dotter till Anders Karlsson Boije (kronologi) efter vilken arvsskifte ägde rum i Åbo 1537 [EÄ suppl.] varvid Ingeborg uppenbarligen ärvt (del av?) Gennäs till vilket Peder skrev sig 1539 och 1542.  Peders svägerska i detta scenario, Elin, var gift med Klas Grabbe, en bror till Margareta Månsdotter, Sune Perssons änka i Prästkulla.  År 1540 ärvde Margaretas barn Måns Ille och hans syster Prästkulla efter deras far. Men då Margaretas ende son, Måns Sunesson, redan mellan 1538 och 1545 verkade som fogde i Äyräpää härad i den nuvarande ryska delen av Viborgs län,  så kunde han sannolikt själv inte förvalta Prästkulla under den tiden, medan avståndet mellan Gennarby och Prästkulla synes vara endast ca en mil. Alltså en rent pragmatisk lösning.
 
Intressant är att Måns Ille till Prästkulla utnämndes till ryttmästare 1555, men att han då inte fick en egen fana utan fungerade  tillsammans med Erik Spore (!) som underbefälhavare för Nils Boijes - Peder Spåres svågers - fana!  
 
Vad gäller Peders andra äktenskap så torde Ramsay och Impola ha rätt.
 
En fortsättning lär följa...
 
(Meddelandet ändrat av ten 2016-01-14 21:30)

2016-01-14, 23:56
Svar #7

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Kan tyvärr inte - som en liten utvikning av ämnet - emotstå frestelsen att än en gång belysa komplexiteten i de finska släktnätverken. Som nämnt ovan så förde Peder Spores andra hustru, Margareta Persdotter, vapnet 'S:t Mikael med ormen', liksom hennes svärson Erik Bertilsson Slang. Utöver dessa två, så fördes vid samma tid detta vapen också av Per Eriksson till Pojaby [Impola:324].  Denne Per Eriksson var halvbror till Valborg Eriksdotter g.m. Anthonius Stenhuggare till Kuggböle i hans andra gifte. I sitt första var han gift med Ingrid Sunesdotter (Ille), dotter till den ovan nämnda Margareta Månsdotter (Grabbe), vars bror Klas var gift med Peder Spores svägerska i hans första äktenskap med Ingeborg Andersdotter Boije.

2016-01-15, 10:03
Svar #8

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Ovan skrev jag: Vad gäller det av Ramsay angivna vapnet för Erik Spore, så förefaller det mycket troligt att det var E. S. till Hyvikkälä som var den förste som sigillerade med sporrevapnet [Impola(2011):411,n374], ex.vis i sin roll som befallningsman på Tavastehus 1561-1565 eller som Häradshövding i Hattula 1538-1565.  
 
Svaret återfinns i det finstilta hos Ramsay - Sigill: Tavastehus räkensk. 1562. (V.S.B.)

2016-01-16, 00:01
Svar #9

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
För att få en bättre känsla för vilka  Erik Spores till Hyvikkälä anor kan tänkas vara, är det på sin plats att bredda spektrummet till att inkludera de övriga Sporesläkterna.
 
Vad gäller ett ev. sammanhang mellan den 'uradliga' släkten Spore och de introducerade ätterna Spåra och Silverspåra, så skriver Ramsay att det inte har kunnat utredas. Tyvärr så  har EÄ ännu en gång 'inflaterat' detta till  ”Enligt den utredning rörande de olika finska frälsesläkterna Spåra och Spore, som fru J. Ramsay framlagt i sitt arbete Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden, hade den 1617 adlade och 1627 introducerade ätten Spåra intet samband (min kursivering) med de andra ätterna med detta namn. Impola håller sig till Ramsays 'original', men med tillägget ”De äldre ättartavlornas uppgift om alla Spåresläkternas gemensamma ursprung har betvivlats eller förnekats av nutida forskare. Ett sådant ursprung måste dock objektivt sett anses som fullt möjligt. Det kan varken bevisas eller motbevisas.” Jag delar Impolas uppfattning, men även om det inte kan bevisas kan man  skapa mer eller mindre sannolika hypoteser.
 
Om man med 'samband' endast avser rena manslinjer, så är det ett anakronistiskt tänkande - samband mellan släkter på kvinnosidan var lika relevanta på senmedeltiden. Även döttrar kunde välja ett annat vapen än sin far.
 
Vad gäller Erik Spore till Hyvikkäla, så dyker han upp första gången som fogde i Tavastehus och synes inte ha någon geografisk koppling till den uradliga släkten, vare sig i Pemar, Bjärnå eller Tenala, medan hans 'kusin' Peder inte förekommer i Tavastland. Även om Erik Spore är en nära frände till Peder Spore på mödernet, så känns en stark koppling till den intoducerade ätten Spåra (nr 160), på fädernet som mycket trolig (vapen; geografi).
 
Ett bra exempel, som visar att den uradliga släkten ingick i samma släktkluster som den introducerade ätten, utgör det följande. Erik Spores maka Gertrud Gudmundsdotter hade en systerdotter, Margareta Eriksdotter Boije, vilken var gift med Måns Henriksson Spåra (nr160).  Denna Margaretas faster var Ingeborg Andersdotter Boije,  vilken var gift med Peder Spore.
 
 I en not (186) i Impolas bok finner man följande, ”Enligt Vähäkangas (2009: 65) skulle Henrik Månsson och hans bror Nils upptagit släktnamnet och sporrevapnet efter deras mormors systers man Erik Spore. Det verkar tvivelaktigt att ett sådant ”arv” utan en verklig släktskap skulle ha tillåtits så sent som 1617 och vid introduktionen 1625.” Impola har otvivelaktigt rätt i sin reservation. Kopplingen måste vara mycket närmare än så - de måste vara släkt på manslinjen.
 
Utgående från mitt favoritkoncept - släktkluster -så är jag beredd att postulera att bröderna Henrik och Nils Månsson var släkt med Erik Spore på fädernet, vilket låg till grund för godkännandet inför introduktionen. Baserat på faktiska data och empiri, så  finner jag en sannolik hypotes vara, att brödernas farfars far, Nils, var en bror till Erik Spore. Nils och Erik Spores farfars far, var då Henrik Spore, gift med Ingeborg Clausdotter (Byting).
   
Vad gäller Erik Spores möderne, så betvivlar jag - liksom T. Vähäkangas  - av kronologiska skäl, att Eriks mor var den av Ramsay angivna Magdalena Spore, Peder Spores faster. Om man istället ansätter att Magdalena var Erik Spores mormor, gift med borgaren i Nådendal, Jakob, så stämmer det mycket bättre. Det extra ledet i Eriks anor innebär också att han är släkt med sin hustru i 5:e led, inte i 4:e, varför dispens inte behövdes. Detta är ett mycket starkt stöd för den föreslagna revisionen av filiationen.
 
Ett indirekt stöd för hypotesen utgör tjänstgöringar på Tavastehus. År 1529-1531 fick Erik Spore svennelön där, och år 1533 var han fogde på Tavastehus. I mitten av  1550-talet så återfinner man Henrik Nilsson Spåre (nr 160) där som Kungl. majestäts tjänare och mellan 1561 och 1565 var Erik befallningsman på Tavastehus. Måns Eriksson Spore (nr 160) dyker upp där som slottsskrivare 1571, och som befallningsman 1572.
 
(Meddelandet ändrat av ten 2016-01-16 09:58)

2016-01-16, 13:42
Svar #10

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Olyckligtvis, så slarvade jag i utvärderingen av min egen hypotes ovan. Den leder tyvärr till att Erik Spores föräldrar skulle vara släkt med varandra två gånger i 4:e led.
Nära skjuter ingen hare...

2016-01-21, 13:08
Svar #11

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Det tar alltid emot att erkänna slarvfel, men jag skrev ovan, av misstag, att Måns Eriksson Spore var befallningsman på Tavastehus år 1572. Det skall naturligtvis stå Måns Henriksson Spåra och inget annat...

2016-01-21, 19:58
Svar #12

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
I mitt inlägg den 16:e januari skrev jag ”Ett indirekt stöd för hypotesen utgör tjänstgöringar på Tavastehus” - d.v.s. att Henrik Spore och bröderna Henrik och Nils Månsson, söner till Måns Henriksson Spåre till Vanantaka (nr 160), var släkt på svärsdsidan.  En djupdykning i frågan resulterar i att ett flertal befattningshavare på olika nivåer på Tavastehus under Vasatiden, tillhör ett släktkluster där Asser Torstenssons släkt tycks ha haft en sammanbindande roll på spinnsidan.
 
Enl. Vähäkangas fick Erik Spore svennelön på Tavastehus, 1529-1531. Fogde var då Peder Svenske, gift med Dorotea Kristiernsdotter,  vars kusin Cecilia Gudmundsdotter, var gift med Erik Boije af Gennäs. Denne återfanns i slottsloven på Tavastehus  1530/33. Erik Spore, som var svåger till Erik Boije, verkade som fogde det senare året, 1533, och ingick själv, 1561/1565, i slottsloven.
 
År 1566 finner man Henrik Jakobsson Tawast, son till Anna Arvidsdotter (Asserssönernas släkt) som fogde på Tavastehus. Henrik var kusin till Erik Spores hustru, Gertrud Gudmundsdotter. Måns Henriksson Spåra, Henrik Jakobssons svärson var befallningsman på Tavastehus sex år senare, år 1572.
 
Redan 1552 tjänstgjorde en annan svärson till Henrik Jakobsson, Jöran Henriksson Hufvudsköld, på Tavastehus, och i mitten på 1550-talet återfinns där Kungl. Majts tjänare, Henrik Nilsson Spåra.
 
År 1579 ingår Klas Knutsson till Sulkava i slottsloven på Tavastehus. Enligt en teori av Vähäkangas så var Klas Knutsson halvbror till Måns Henriksson Spåra [Impola:398,n258], Henrik Nilssons son.
 
Utöver de angivna mycket nära släktrelationerna, så är flertalet fränder även många generationer tillbaka.
 
(Meddelandet ändrat av ten 2016-01-22 19:09)

2016-01-23, 16:13
Svar #13

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Om man spinner vidare på Vähäkangas teori, att  Klas Knutsson var halvbror till Måns Henriksson Spåra, och antar att den Margareta Henriksdotter som Ramsay anger vara dotter till Henrik Jönsson Finne istället var syster till Måns Henriksson (Spåra), så resulterar detta i en hypotes med högt förklaringsvärde. Kronologin stämmer väl.
 
Ramsay anger nämligen, sannolikt felaktigt, att Margareta Henriksdotter var gift med Johan Knutsson (Monikkalasläkten). Denne torde snarare vara en halvbror till henne i enlighet med Vähäkangas antagande. Ett starkt stöd för detta fås av, att då Margareta som änka dog barnlös (ca 1611) så ärvdes hon enl. Ramsay förutom av Måns Henrikssons söner, också av sina av Vähäkangas postulerade halvsyskon Klas och Karin Knutsdotter och deras bröderbarn.
 
I mitt inlägg ovan nämnde jag inte att Johan Knutsson  år 1571 nämns som befallningsman över Tavastehus och över dess län - sex år efter det att Erik Spore var hövitsman på Tavastehus.
 
Om min tidigare föreslagna hypotes, att Henrik Spore var bror till Nils Spåra (no 160) är korrekt, så var Eriks brorson Henrik Nilsson styvfar till Johan Knutsson.
Jag är f.n. inte beredd att postulera ett brödraskap mellan Erik Spore och Nils Spåra, men de torde vara mycket nära fränder,  tillhörande  samma geo-sociala grupp i Tavastland.
 
Ytterligare exempel på befattningshavarnas  på Tavastehus - i vissa fall mycket nära - frändskap. Erik Olofsson Stålarm var slottshövitsman ca 1532 till 1538, vilken efterföljdes av Isak Banér från Sverige. Därefter, 1553 till 1555, följer Herman Persson Fleming- bror till Erik Olofssons hustru Karin Persdotter Fleming.  Inte nog med detta, Erik Olofssons brorsdotter, Anna Johansdotter Stålarm, var svärdotter till Margareta Jönsdotter Spore, Erik Spores postulerade kusin enligt Ramsay och Impola. Som jag nämnt ovan tillträdde Erik samma befattning 1561.
 
(Meddelandet ändrat av ten 2016-01-24 00:35)

2016-01-25, 20:20
Svar #14

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Som ett delresultat av analysen avseende det sociala klustret kring Tavastehus slott på 1500-talet, har jag funnit en sannolik hustru till Henrik Jakobssons Tawast, vilken av Impola anges som ”Cecilia (Andersdotter?) av okänd härstamning”.  Jag finner det mycket troligt att det rör sig om en av mig postulerad dotter till Anders Gödicksson Fincke. I mitt släktnätverk var Henrik Jakobsson och Cecila Andersdotter 6-männingar.  Cecilia var dessutom i detta scenario 6-männing till Erik Spore till Hyvikkälä.
 
I.o.m. detta anser jag, att det släktkluster till vilket Erik Spore sannolikt tillhörde från födseln, torde vara relativt väldefinierat.  Därför lämnar jag nu denna del av utredningen avseende vilka som potentiellt kunde vara Erik Spores föräldrar - utgående från av mig kända randvillkor samt empiri avseende de senmedeltida släktklustrens struktur i vår östra rikshalva.

2016-01-27, 19:13
Svar #15

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
För att återgå till huvudpersonen, Erik Spore till Hyvikkälä, så är inte särskilt mycket känt om hans  ev. arvegods, mer än att han, enl. Impola, åtmintone ärvde Patarautila och Korpala i Sagu efter  Peder Spåre, vilken dog 1563.  I Patarautila fanns två säterier,  varav det ena  uppenbarligen tillhört Cecilia Hansdotter Fleming, och det andra ägts av hennes kusin  Erik Hermansson Fleming baserat på en analys av kända ägare av P - alla var arvsfränder till kusinerna.  Peder Spåre ärvde sin del efter sin mor Cecilia, och denna del skulle alltså gått i bakarv till hans kusin Erik Spore, enligt  Impola.
 
Tyvärr har Impola fel, då även Peders syster Margareta Jönsdotter ärvde sin mor, och hennes barn ärvde efter henne - något bakarv till en kusin var alltså inte möjligt.
 
I sökandet efter eventuella Erik Spores arvegods hittade jag en mycket spännande pusselbit.  Som jag nämnt ovan, så har jag spekulerat i möjligheten,  att  Erik Spore och den okände fadern till Henrik Nilsson Spåra (nr 160) var bröder.  Vid en genomgång av skattejordsinnehavare i Patarautila, så dyker det upp en Nils Purainen år 1563 - samma år som Peder dör - vilken år 1567 benämns Nils Spåra!  År 1578 hittar man en Matts där, vilken torde vara en son till Nils Spåra.  
 
Då Erik Spores  mff hette Matts (Eriksson) Pora enl. Ramsay, så skulle denne Nils Spåra mycket väl kunna vara en bror till Erik.

2016-01-28, 23:37
Svar #16

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Om man utgår ifrån att Margareta Jönsdotter de facto var syster till Peder Spore, så kan jag endast se en potentiell lösning på problemet att Erik Spore till Hyvikkälä kunde ärva gods i Patarautila och Korpala i Sagu efter Peder Spåre. Han  måste vara bror till Peder - inte kusin. Det var i så fall kyrkoherden Erik Spore som var kusin till Peder, son till Magdalena Spore och Jakob. Vähäkangas har tidigare framfört hypotesen att Magdalenas make var borgmästaren i Nådendal, Jeppe Pedersson, men på senare tid tagit tillbaka denna hypotes, då Erik Spore inte ärvde Jeppe Pedersson.
   
I detta scenario var det alltså inte Erik Spore till Hyvikkäla  som var arvtagare till Jeppe Pedersson, utan istället kyrkoherden Erik Spore, vilken torde vara den som enligt traditionen förde en femuddig stjärna i skölden och  ett kors ovanför hjälmen [Impola: 118]. Då Jeppe Pedersson (Sluk) var, av mig postulerad, bror till borgmästaren i Åbo, Nils Pedersson (Stiernkors), så kan man anta att Erik Spores d.ä. vapen var en brisyr av hans farbrors vapen.
 
Såsom varande bror till Peder Spore och Margareta, var Erik Spore själv arvinge till Cecilia Fleming, och tillsammans med Margareta närmaste arvtagare till Peder.  I detta scenario var Erik släkt med sin hustru i 4:eoch 5:e led, vilket till synes skulle utgöra ett ´veto´mot hypotesen, men då de sannolikt gifte sig omkring 1530 när Erik uppbar svennelön i Tavastehus (1529-1531), så var Mårten Skytte ärkebiskop i Åbo, vilken sägs ha blivit den gamla läran trogen. Det är därför mycket sannolikt att han gav dispens för detta äktenskap, då han var släkt med såväl brud som brudgum.  
 
Detta scenario rimmar också ganska väl med hypotesen att Nils Spåre var en bror till Erik Spore.

2016-01-30, 20:12
Svar #17

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Efter att ha ´vänt ut och in´ på vad som är känt om släkterna  'Spore', så har jag lyckats utveckla  ett hypotetiskt släktträd, vilket  binder samman  släkterna Spåra (no 160), Spåre (Finska adliga  ätten  no 9) och släkten Silfverspåre, med den uradliga släkten Spore.  Nyckeln till lösningen utgörs av sex hypoteser, vilka jag här postulerar:
 
1.   Erik Spore till Hyvikkälä var bror till Peder Spore.
2.   Nils Purainen/Spåra, var (halv-?)bror till Erik Spore.
3.   Nils Spåra var far till Henrik Nilsson Spåra (no 160).
4.   Nils Spåra hade en dotter gift med Jakob Olofsson Spåre.
5.   Jakob Olofsson Spåre var ss ss till 'gamle Jönis  Spåre', känd 1411.
6.   Jönis Spåre var son till Erik Puranpoika, och bror till Matts Pora (uradel).
 
I detta scenario är släkten Silverspåres anfader Johan Eriksson Silfverspåre en ättling i sjunde led efter 'gamle Jöns Spåre, vilket utgjorde grunden för hans adlande 1647 (Ramsay:391).
 
Jakob Olsson Spåre och hans hustru i detta scenario, n.n. Nilsdotter, var släkt två gånger i 5:e led, efter Erik Puranpoika, vilket utgör ett starkt stöd för hypotesen.
 
Därmed avslutar jag den här tråden - såvida jag inte finner någon specifik information rörande Erik Spore till Hyvikkälä.  Jag kommer istället framöver utvidga ämnet,och öppna en ny tråd med rubriken , täckande alla släktgrenarna.
 
(Meddelandet ändrat av ten 2016-01-31 07:33)

2016-02-01, 09:29
Svar #18

Utloggad Tapio Vähäkangas

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 26
  • Senast inloggad: 2016-02-12, 21:31
    • Visa profil
Erik Spora till Hyvikkälä ärvde inte Korpela efter Peder Spore, ty Peder hade avstått i byte 2 gårdar i Korpela till Bengt Johansson (Görtzhagen), som träffas i jordböcker som dessa gods ägare i 1560-talet. Peder Spore var en rik godsägare. Hans sätesgård var Melkkilä (Mälkilä)och därtill han hade i ägo 13 landbogårdar. (Frälselängd av år 1554 eller 1555, Anthoni HTF 1962:169) Erik Spåra däremot härskade endast över sin hustrus gods. Man känner inga gods som arvet efter sina föräldrar. Därför kan man dra den slutsatsen, att han var inte bror till Peder Spora.
Jag känner inte någon Henrik Nilsson Spåra (160), endast Henrik Nilsson utan släktnamn. Släktnamnet Henrik Månsson fick i introducerandet 1627 på Riddarhuset.  
T.V.

2016-02-01, 11:29
Svar #19

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Att jag skrev Henrik Nilsson Spåra (160) var ett brott mot konventionen. Syftet var att förtydliga för dem som är mindre bekanta med släkterna. Informationen om att Erik Spora inte ärvde Peder Spore, är väsentlig - på vilken grund kan Impola tänkas hävda detta? Ägde Erik överhuvud taget frälsehemman i Korpela eller i Patarautila i Sagu?

2016-02-01, 16:59
Svar #20

Utloggad Tapio Vähäkangas

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 26
  • Senast inloggad: 2016-02-12, 21:31
    • Visa profil
Peder Sporas gods Patarautila ärvdes efter Peder av hans systerbarn. Anthoni Finl. med. frälse, s. 327 Patarautila.

2016-02-03, 22:56
Svar #21

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Då Erik Spora inte ärvde Peder Spore, så var han uppenbarligen inte bror till denne, varför mitt postulat nr 1 ovan, bortfaller. När Impola skriver att Erik ...åtminstone ärvde Patarautila och Korpala i Sagu, torde det rimligen innebära att han har kunskap om att Erik faktiskt ägde frälsehemman där, men att han dragit fel slutsats rörande dessa hemmans ursprung, eller tänker jag fel?
 
(Meddelandet ändrat av ten 2016-02-03 22:58)

2016-02-08, 00:42
Svar #22

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Att försöka skapa ett sannolikt scenario rörande Erik Spores till Hyvikkälä filiation, mötande alla kända randvillkor, har visat sig svårare än jag befarade. Till stor del beror detta på att inte ens randvillkoren är tillräckligt väl verifierade, vilket är mycket handikappande för en amatör som inte har tillgång till primärkällorna.
 
Tills vidare kommer jag utgå ifrån att Erik Puranpoika de facto är en anfader till Erik Spore. Baserat på Vähäkangas input ovan, så kan man utesluta att Erik var en bror till Peder Spore, varför Jöns Jönsson Spore kan avskrivas som potentiell far till Erik. Vidare så håller jag med Vähäkangas, att det av kronologiska skäl är mindre sannolikt, om än möjligt, att Erik Spore till Hyvikkälä var en son till Jöns Jönssons halvsyster, Magdalena och en okänd Jakob.
 
Förslag har väckts, att Erik eventuellt var en son till Torkel, Jöns Jönssons bror, men det faller på vad Ramsay skriver: ” Torkel Spore. Efterlämnade en dotter, Valborg Torkelsdotter, abbedissa i Nådendals kloster 1537 - c. 1553. Hon hade nyligen aflidit, då hennes kusins, Margareta Spores son Jöns Kristersson Jägerhorn, och svärson, Nils Svensson Gyllenhjerta, år 1554 vederkände  
hennes egendom från klostret.” Hade Erik varit en bror till Valborg, så hade inte Margaretas barn kunnat göra anspråk på Valborgs egendom.
 
Då återstår alternativet att Erik är en en ättling till Erik Puranpoikas dotterson, Henrik Spåre, gift med Ingeborg Klausdotter Byting - ett intressant scenario med tanke på en sannolik koppling till den svenska adliga släkten Spåra (nr 160), vars anfader anges som Henrik Nilsson. Vähäkangas har lagt fram förslaget att Erik möjligen var en sonson till Henrik Spåre. Tyvärr resulterar även detta scenario i en till synes ohållbar kronologi - det behövs en generation till mellan Henrik Spåre och Erik Spore till Hyvikkälä.
 
Tills vidare kommer jag utgå ifrån att Erik Spore var en sonsons son till Erik Puranpoika, och att hans namne, kyrkoherden, var son till Magdalena Spore.

2016-02-09, 13:38
Svar #23

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Rättelse - det skall naturligtvis stå ovan, att jag tills vidare utgår ifrån att Erik Spore var en sonsons son till Erik Puranpoikas dotterson, Henrik Spåre.

2016-02-10, 11:50
Svar #24

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Efter att ha analyserat innehållet i de källor jag har tillgängliga med koppling till släkterna Spore, så har jag identifierat en teoretiskt möjlig filiation för Erik Spore till Hyvikkälä, vilken har ett högt förklaringsvärde. Han var sannolikt en bror till Henrik Nilsson, anfadern till släkten Spåra (nr 160), och sonsons son till Henrik Spåre och Ingeborg Clausdotter (Byting).
 
Erik Spore skulle därmed vara en ´gammelfarbror' till Henrik Månsson vilken adlades till namnet Spåra (nr 160) år 1617. Impola framför åsikten att Henrik Månssons far, Måns Henriksson ”torde redan ha fört Spåresläkternas gemensamma vapen (en sporre), med vilken släktens adelskap bekräftades” [Impola(2011):283]. Detta är en åsikt jag delar.
 
Det är inte helt osannolikt att Erik Spore de facto var den förste att föra en sporre i sitt vapen, enär hans av mig postulerade farfars far Henrik Spore förde ett ”ofrälse” vapen [FMS 317] enligt Hausens icke helt relevanta nomenklatur.

2016-02-10, 14:50
Svar #25

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Hypotesen stämmer mycket väl kronologiskt, med namn och med konceptet geosociala släktkluster. Erik var gift med Gertrud Gudmundsdotter i Hyvikkälä, och hans postulerade bror, Henrik Nilsson var gift med Karin Olofsdotter i Vanantaka, vilket ligger dryga halvmilen från Hyvikkälä. Karin Olofsdotter hade tidigare varit gift med Knut Andersson till Monikkala, vilket ligger ligger granne med Vanantaka [FMU 5757] - Henrik gifte sig med änkan i granngården.
 
Eriks brorson, i detta scenario, Måns Henriksson, var gift med Margareta Eriksdotter Boije i Tirmula, vilket ligger ca tre mil fågelvägen från Vanantaka. Margareta var systerdotter till Erik Spores hustru, Gertrud Gudmundsdotter.
 
Erik Spore synes vara väl förankrad i Tavastland...
 
(Meddelandet ändrat av ten 2016-02-10 14:52)

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna