ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 06 december, 2013  (läst 4889 gånger)

2009-04-04, 01:00
läst 4889 gånger

Utloggad Mikael Persson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1357
  • Senast inloggad: 2022-01-17, 11:31
    • Visa profil
Arvid Claessons (Uggla) hustru Brita Mickelsdotter och hennes förfäder verkar ha begåvats med en mängd olika tillnamn och ätt-tillhörigheter. Om man söker på nätet så stöter man på alla möjliga kombinationer, och även facklitteraturen verkar inte heller helt tydlig i frågan.  
Min förhoppning är att någon ska kunna bringa klarhet i frågan. (Jag samlar här ihop det som jag tycker mig ha förstått, och så hoppas jag att någon hågad kan bekräfta eller rätta, punkt för punkt.)  
1) Brita Mickelsdotters far var väl upplandslagmannen Mickel Nilsson (D 1528) i Ärnäs, Kärnbo (Söd)?  
2) Denne Mickel Nilsson förde ett fyrfota djur, troligen en björn, i vapnet? (källa: SBL 18, sid 71)  
3) Han ska ha förväxlats Mickel Nilsson (D omkr 1529) i Björnskog, Hultsjö (Jönk), vilken ska ha fört halvhjortsvapnet? (källa: SBL 18, sid 71)  
4) Kombinationen 'Halvhjort av Ärnäs' ska alltså ha haft två källor: 'Halvhjort' från MN i Björnskog och 'av Ärnäs' från MN i Ärnäs?  
5) Om det var en björn som upplandslagmannen förde i vapnet, berodde det då möjligen på att hustrun Anna Josefsdotter kallas Björn? Eller kanske tvärtom?  
6) För det är väl korrekt att hon hette Anna Josefsdotter (Björn)? Eller ska det vara '(björn)', dvs. att hon hade en björn i vapnet?  
7) Både Brita Mickelsdotter och fadern Mickel Nilsson har begåvats med vapnet 'båt med två drakhuvuden', men det beror väl på en sammanblandning med en äldre namne till fadern som var Nils Svarte Skånings fogde på Axvall och förde ett snarlikt vapen som sin herre? (källa: ÄSF I, sid 260)  
8) Fadern, Mickel Nilsson, kallas också ofta Svarte Skåning, men det har väl samma orsak som under punkt 7? (Grundat på den därav härledda gissningen att Mickel var son till Nils Svarte Skåning.) (källa: ÄSF I, sid 260)  
9) Finns det någon substans i uppgifterna att Mickel Nilssons mor ska ha varit NN Ragvaldsdotter Subbe, dotter till en Ragvald Ragvaldsson? Vilka var de, i så fall?  
 
Hälsningar, Mikael!

2013-11-21, 16:41
Svar #1

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Mikael,
 
Ett indicium för att Brita Michelsdotters far, Nickel Nilsson faktiskt förde en 'båt med två drakhuvuden' på sin sköld, får man på Johan Christoffersson Ekeblads begravningsvapen i Strö kyrka. En antal anors vapen saknas, men genom uteslutningsmetoden, så återstår det två vapen för Mickel Nilsson och hans hustru Anna Josefsdotter (Björn), nämligen följande:
 


 
 
Det övre vapnet, en 'båt med två drakhuvuden', torde representera Mickel Nilsson, och det undre 'en gående björn'(?)' hans hustru. Baserat på vapenlikhet och tinktur, så tillhörde Anna möjligen Björn Svendsens ätt...
 
Mvh
Leif T.

2013-11-22, 00:58
Svar #2

Utloggad Mikaël Stenelo

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 196
  • Senast inloggad: 2023-11-24, 01:58
    • Visa profil
    • genealogi.mine.nu
Tack för den uppgiften, Leif. Detta kan kanske kräva en ännu noggrannare undersökning. Fast det verkar finnas ett problem med den Mickel Nilsson som förde båtvapnet: han nämns på 1390-talet, medan den som var far till Brita Mickelsdotter dog 1528.  
 
MVH, Mikaël Stenelo  (bytt sedan dess)

2013-11-22, 09:03
Svar #3

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Vapnet på begravningsvapnet representerar den Mickel Nilsson, som dog före 1528. Han var mfmf till Johan Ekeblad som dog 1696.

2013-11-22, 18:39
Svar #4

Utloggad Mikaël Stenelo

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 196
  • Senast inloggad: 2023-11-24, 01:58
    • Visa profil
    • genealogi.mine.nu
Ja, jag förstod att det var den anan som avsågs. Men den ende Mickel Nilsson som jag tidigare kände till belagd på något sätt med ett båt-vapen var den jag nämnde i mitt senaste inlägg.  
Om honom står det i inledningen till Hans Gillingstams artikel om Svarte Skåning i Äldre Svenska Frälsesläkter (1:3, s 260): (Det handlar inledningsvis om beteckningen Svarte Skåning) Samma beteckning har i litteraturen (se t.ex. G. Djurklou i HT 1890, s. 22) använts om en väpnare Mickel Nilsson, som var Nils Svarte Skånings fogde på Axvall (VFT 1:2, s. 41) och förde ett snarlikt vapen (se Raneke, s. 712). Då belägg för släktskap saknas, är det sannolikt, att denne fått sitt vapen som Nils Svarte Skånings undervasall (jfr T. Dahlerup i Heraldisk Tidsskrift 2, 1965-1969, s. 303 ff. och 345 ff., och Gillingstam i Klient och patron, 1988). Helt oberättigat har dennes yngre namne Mickel Nilsson (Halvhjort av Ärnäs), som på 1520-talet var lagman i Uppland, av genealoger kallats Svarte Skåning (jfr LagS 1, s. 15, not 3, och J. E. Almquist i SoH 1954, s. 19, not 105).  
De två första referenserna har jag inte haft möjlighet att kolla ännu, men i Raneke, s. 712, står det att MN var känd 1397; där hänvisas också till s. 557, och på den sidan står det att han var känd på 1390-talet.  
Nästa två referenser har jag inte heller kollat, men i den följande (d.v.s. Almquist, J. E., Lagsagor och domsagor i Sverige, 1, s. 15, not 3) står det: I litteraturen har Michel Nilsson räknats än till släkten Svarte Skåning och än till ätten Krumme. Den senare uppgiften härstammar från Styffe men torde hava föga skäl för sig. Däremot är det riktigt, att lagmannen skrev sig till Ärnäs i Selebo härad (Söd.), och under sådana förhållanden är han tvivelsutan identisk med förutvarande häradshövdingen i Åkers och Selebo härad (Söd.) med samma namn.  
Och i sista referensen står det: En Torsten Nilsson till Vånga (Skånings hd, Vg.), efter vilken arvskifte hölls 1574 17/6, går flerstädes i litteraturen felaktigt under namn av Krumme. Likaledes lagmannen i Uppland Michel Nilsson (? omkr. 1529), som hädanefter bör kallas Halvhjort av Ärnäs. I ett av hans sigill från 1510 11/6 (SRperg.) är vapenbilden visserligen ett fyrfota djur, men under riksrådstiden för han däremot en tydlig halv hjort med hjorthorn på hjälmen. Se t.ex. pergamentsbrev 1520 5/9 i danska riksarkivet, vilket brev är tryckt hos C. G. Styffe, Bidrag till Skandinaviens historia, D. 5 (1884), s. 648. Han bodde på sin sätesgård Ärnäs i Selebo härad, där han åtminstone 1510 var häradshövding.  
Innehållet i sista referensen modifieras av Svenskt Biografiskt Lexikon, band 18, s. 71. Där står följande som avslutning på artikeln Halvhjort, släkter: Det i litteraturen förekommande släktnamnet Halvhjort av Ärnäs för upplandslagmannen Mickel Nilsson (d 1528) i Ärnäs, Kärnbo (Söd), som i vapnet förde ett fyrfota djur, troligen en björn, torde bero (Liedgren) på förväxling med Mickel Nilsson (d omkr 1529) i Björnskog, Hultsjö (Jönk), som synes ha fört halvhjortsvapnet.  
 
Enligt SDHK 38805 så levde Mickel Nilsson 1528-01-17, så han dog inte före 1528. Och i SDHK 38836 nämns hustru Anna, Mickel Nilssons änka, så han dog före 1528-07-18.  
Mickel Nilsson, fogde i Axvall, är också känd 1393-12-24 (SDHK 14227)  
 
Av kronologiska skäl är det uppenbart att Mickel Nilsson, lagman i Uppland, inte är identisk med Nils Svarte Skånings fogde.  
Återstår frågan om Johan Christoffersson Ekeblads begravningsvapen i Strö kyrka. För det första: Är vapnet, en 'båt med två drakhuvuden', korrekt, d.v.s. hör det verkligen till Mickel Nilsson? Och för det andra: Om det är så, då verkar han ha använt två olika vapen, och vad fanns det för orsak till det?  
 
MVH, Mikaël Stenelo

2013-11-22, 23:49
Svar #5

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Jag tror det återstår många frågor... De sekundärkällor du citerar, använder ord som sannolikt; oberättigat; torde; föga skäl; under sådana förhållanden tvivelsutan; bör kallas; torde bero på Den sortens ordval tenderar man att använda när man inte har tillräckliga belägg för sina hypoteser. Det innebär naturligtvis inte, att inte någon av hypoteserna är korrekt, men man kan inte förutsätta det...
 
Vad gäller Johan Christofferssons kända sexton anor, så finns det inga andra som vapnet 'en båt med två drakhuvuden' eller 'en björn', skulle passa in på än på Michel Nilsson och hans hustru Anna Josefsdotter.
 
De frågor man bl.a kan ställa sig är, är antavlan 'förbättrad' av något skäl, eller är filiationen fel. Finns det fler Mickel Nilsson? Är Mickel Nilsson d.y. en ättling till Mickel Nilsson d.ä.? Kan Elgenstierna haft rätt - tillhörde han faktiskt släkten Svarte Skåning?!
 
För att komplettera Almquists uttalande i 'Lagsagor och domsagor i Sverige', så skriver han i 'Herrgårdarna i Sverige under reformationstiden' (s. 104), Michel Nilsson [Halvhjort av Ärnäs]...jämte sin hustru Anna Josefsdotter [Djula-ätten]. Även här har vi ett problem då hon i andra källor anges föra vapnet 'en Björn', medan  Djulätten (Geet) förde en nedvänd vinge på skölden. Jag kan inte erinra mig ha sett någon trovärdig förklaring till detta...
 
Jag har ingen egen hypotes, men upplever de existerande hypoteserna alltför motstridiga och konstruerade. Jag har t.ex. svårt att placera in ett riksråd, Mickel Nilsson, som inte är riddare...

2013-11-23, 02:12
Svar #6

Utloggad Mikaël Stenelo

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 196
  • Senast inloggad: 2023-11-24, 01:58
    • Visa profil
    • genealogi.mine.nu
Jo, det är riktigt att det återstår många frågor. Jag koncentrerade mig på dessa som specifikt hade att göra med vilket vapen han använt.  
 
Jag håller med om dina funderingar, förutom att jag tror att det var Mickel Nilsson Halvhjort till Björnskog som omnämns som riksråd. Å andra sidan så finns inte heller han med i Gillingstams bok om svenska riksrådets världsliga medlemmar.  
 
Om vi förutsätter att MN i Ärnäs använt både 'fyrfota djur'/'björn' och 'båt med två drakhuvuden' som vapen så är ju en möjlighet, som du nämner, att han var ättling (sonson?) till MN d.ä., och att han först använde hustruns vapen och sedan (eftersom det är det vapnet som visas på begravningsvapnet) återgick till fädernevapnet.  
 
Men det är ju, som du också nämner, förbryllande att Anna Josefsdotter har ett annat vapen än både fadern, Josef Pedersson (avhugget svinhuvud), och modern, Ingrid Jönsdotter (Geet) (nedvänd vinge).  
 
MVH, Mikaël Stenelo

2013-11-24, 19:44
Svar #7

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Baserat på en analys av ett antal urkunder, har jag kommit fram till att den  Mickel Nilson som var gift med Anna Josefsdotter, med stor  sannolikhet var son till en Nils Jönsson i Ekenäs i Blacksta socken (Oppunda hd.) och hans hustru i 2:a giftet,  Katarina Nilsdotter (/Finkenogadotter), dotter till Nils Finkenoga.
 
För att börja bakifrån, så utfärdades i Oppunda 1528-07-18 en dom ” mellan hustru Anna, Mickel Nilssons änka, och Nils Jonssons  i Tiägsta fränder Erik i Torp och Matts i Elmora angående den morgongåva som Nils Jonsson givit Karin Finkenogs dotter” [SDHK 38836].
 
Denne väpnare,  Nils Johansson  fullbordar och förbättrar sin utlovade morgongåva till sin hu Katarina, Nils ’Finkenoghadotter’” 1472-01-22, i Ekenäs, då han ger henne sitt arv efter sin dotterson Ragnar Nilsson, bl.a jord i Torp, som beboddes av Håkan Hwessing, jord i Hacksta i Björkviks sn. m.m. [SDHK 29367]. Av detta framgår att Nils varit gift tidigare, och i det äktenskapet haft en dotter, som avlidit före sin son Ragnar Nilsson, vilken var död 1472, liksom att Ragnars  far Nils måste ha avlidit innan Ragnar föddes. Eventuella syskon till Ragnars mor måste också ha avlidit före Ragnar. Därigenom kunde Nils Johansson ärva sin dotters son, och skänka (delar av?) arvet till Katarina, då jorden nu var fäderne och inte möderne.
 
Jorden i Hacksta kom med största sannolikhet från första hustruns, av mig postulerade far, Nisse Ragnarsson. Detta postulat får starkt stöd i en delning av jord i Hacksta genomförd 1447-06-13, då jord tillfaller bl.a. Nisse Ragnarsson och Håkan Hvässing [SDHK 25158]. Troligen rörde det sig om ett arv efter Nisse Ragnarssons far, då Håkan Hvässings hustru, Marit Ragnarsdotter [SDHK 24160], sannolikt var syster till Nisse Ragnarson.
 
Vilken släkt  Mickels postulerade far, Nils Jönsson, tillhörde  framgår inte, och inte heller vilket vapen han ev. förde.

2013-11-24, 23:54
Svar #8

Utloggad Mikaël Stenelo

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 196
  • Senast inloggad: 2023-11-24, 01:58
    • Visa profil
    • genealogi.mine.nu
Intressant! Jag hittade också de två första breven du nämner, men jag har inte kollat vidare på de kringliggande uppgifterna, som du gjort. (Fast nu ser jag att Katarina, Nils Finkenogs dotter, var sondotter till Elin Karlsdotter (Färla).)  
 
Men det finns troligen en annan (?) koppling till släkten Finkenog.  
Den går i så fall via Mickel Nilssons svärmors farmor Lucia Henriksdotter. (Hon blev gift 1430-01-22 m Gillik Håkansson (hjorthorn) [SDHK 21312], och sedan senast 1432-11-18) [SDHK 21868] med Erik Geet.) Hon var dotter till Henrik Nilsson (som anges död före 1435-03-03) och Elin Ingemundsdotter (tre sjöblad) [SDHK 21312]. P.g.a. samma brev så undrar jag om man inte kan dra slutsatsen att Henrik Nilsson troligen dog före 1430-01-22, eftersom det var modern som gav hemgiften.  
 
I Fru Eline Gøyes Jordebog (utgiven av Anders Thiset år 1892) finns det en del intressanta notiser som berör Henrik Nilssons familj. De handlar om fru Elines fars fädernegods, och just dessa notiserna 'Windeby' i 'Nøre herritt' (sidorna 164-165 i den tryckta versionen):  
1444 Juni 24.: d. Jtem ith breff, att hustrue Elline skøder Jens Annderszøn y Windeby allt sitt gods, som hun arffuede effter sinn søn och effter sinn dotther, y Nørlund, i Skoulenge, i Høxmarck, y Rolycke, y Windeby, y Suinnberg, y Nybygd oc i Berkier for lxxij Stockholms marck. Dat. Eskilstum s. Johannis Baptistæ dag mcdxliiij.  
1445 Juli 18.: e. Jtem ith breff, att Niels Fincknow, Elinn, fordom Hennrick Fincknous husfrue, Lucia, Henrick Nielszøns dotther, skøde Jens Annderszønn y Windeby theris gods y Nørlund, i Skoulenge, i Høxmarck, y Rolycke, y Windeby, y Suinnberg, y Nybygdt, y Biergett. Dat. Nykiøbing søndag nest for s. Mariæ Magdalene dag mcdxlv.  
1448: f. Jtem ith winde aff Nørherritztinng, att Henrick Nielszøn, frwe Grette Emickis oc høstru Elline, the war alle iij frwe Jde Langelouesz rette echte børnn. Dat. mcdxlviij.  
1451 Marts 3.: h. Jtem ith widne aff Laalandsfar lands ting, att Jens Anderszøn aff Windeby gaard fick ith dom breff, før Jffuenn Fosz døde, som liuder paa her Tue Nielszøns godz oc Folmer Henrickszøn bleff tilldømtt. Dat. onsdagenn nest for fastelaffuen mcdlj.  
1451 Marts 16.: i. Jtem ith widne aff Nørherritts ting, att Jenns Anderszøn aff Windebygaard lod leße ith dombreff paa Nør herritz tinng, før Jffuenn Fosz døde, liudenndis, att Folmer Henrickszøn bleff de gods tildømptt, hand arffuede effter sinn fader Henrick Nielszøn. Dat. nest tisdag for s. Giertrudsdag mcdlj.  
 
Exakt hur detta ska pusslas ihop vet jag inte, men det är nog bra att ha det i tankarna.  
 
Allt sammantaget antyder ju att Mickel Nilsson och Anna Josefsdotter var släkt med varandra (om än på långt håll och med en eller två generationers förskjutning), och det via en så pass okänd släkt som Finkenog.  
 
MVH, Mikaël

2013-11-25, 23:39
Svar #9

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Mikaël,
 
Du har tidigare skrivit (under allmänt om dansk adel): Jen Andersen i Vindeby var g.m. Sophie Jakobsdatter Lunge (dotter t Jakob Olufsen Lunge d.ä.). Var hittar du den uppgiften?  
 
På samma ställe föreslog du att Niels Fincknow var son till Elline. Det kan inte gärna stämma, då Elin den 24 juni 1444 skötade till Jens Andersson jord hon ärvt av sina två döda barn. Det hade hon inte kunnat göra om Niels varit hennes son, då han ju bevisligen levde i juni 1445, och skulle ha ärvt efter Elin vid hennes död...
 
/Leif T

2013-11-26, 15:42
Svar #10

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Har själv hittat en ref på nätet avseende Jens Andersens äktenskap: Danmarks Adels Aarbog, Thiset, Hiort-Lorenzen, Bobé, Teisen., (Dansk Adelsforening), DAA 1902:310 (Troverdighet: 3).
 
Samma källa, med samma trovärdighet, anger att Sophie Jakobsdatter Lunges far, Jakob Olufsen, var gift fem gånger, varav en gång med en     Sophie Folmersdatter...  
 
En möjlig koppling till Folmer Henriksson?
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2013-11-26 16:03)

2013-11-27, 00:09
Svar #11

Utloggad Mikaël Stenelo

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 196
  • Senast inloggad: 2023-11-24, 01:58
    • Visa profil
    • genealogi.mine.nu
Hej Leif!  
Jag har hittat lite olika förekomster på nätet, bl.a. finnholbek.dk och www.roskildehistorie.dk, där det anges att Jens Andersen i Vindeby var g.m. Sophie Jakobsdatter Lunge. Dessas vederhäftighet har ju i ett antal fall dragits i tvivelsmål, men det finns ganska många antavlor som anger dem som källa. Men många gånger anger de själva att de har DAA som källa.  
 
Jag har hittat ett dokument med kommentarer till DAA: http://www.danbbs.dk/~stst/slaegt_adel/DAA_bemarkninger.htm#Lunge  
Där nämns bl.a.  
s 310 nr e. Sophie Jacobsdatter Lunge (-1387-1396-)
gm Bjørn Olufsen (Bjørn) (-1381-1435-) Til Stensgård og Nielstrup
Anføres gift med Jens Andersen i Vindeby.
I en rettelse i DAA 1906 til Bjørn-tavlen ses at Bjørn Olufsen i 1403 var gift med en Sophie, og Ulsig argumenterer for at det er denne Sophie.
Jens Andersen i Vindeby på Lolland (ikke Vindeby på Tåsinge el Langeland) ses (-1426-1456-).
Kilde: Trap: Bd 11 Lolland, s 768.
Jens Andersen og familie er omtalt i Lollands historie men der er intet om nogen Sophie.
Kilde: C. C. Haugner: Lolland. Historie, Topografi, Statistik. 1924. Bd 3 s 162
I Thisets sedler på RA er der en seddel på Jens Andersen og Sophie Lunge - desværre er der ingen kildehenvisninger.
Kilde: RA: Thisets sedler.  
men  
s 308 nr b. rd Anders Jacobsen Lunge (ca 1363 -) til Skafterup
1419 skifte med ... efter sin Hustrus Bedsteforældre Niels Offesen (Panter) til Asdal og Fru Johanne.
Hustruen står som Ingeborg Nielsdatter (Panter), så det må være hendes forældre.
Se også DAA 1892: Panter. s 109-10.  
 
I samma källa, och på samma sidor, som jag citerade ifrån i mitt förra meddelande så står det  
1426 Nov. 23. a. Først ith breff, att her Annders Jbszøn Lunge, rider, y Bastnes skøder sinn suoger Jens Anderszøn en gaard y Windeby for wederlaug. Datum s. Clementis dag mcdxxvj.  
och J. P. Trap nämner samma äktenskap på ett flertal ställen i sitt verk Danmark.  
Så jag tror att Ulsigs argumentation inte håller, trots att följande möjligheter finns:  
1) Anders Jakobsen Lunge kan ha varit gift i ett annat gifte med en syster till Jens Andersen,  
2) Det kan stå fel i källan jag citerar från,  
3) Suoger kanske egentligen avser måg, eller  
4) Jens Andersen var kanske gift med en annan syster till Anders Lunge, men det har ju marginell betydelse i sammanhanget.  
 
Angående Elin:  
Nej, det är riktigt, det kan inte stämma om förutsättningen är att det är samma Elin 1444 och 1445 och/eller 1448. Och jag tror att det är samma Elin som omtalas åtminstone 1444 och 1448, eftersom man har tagit med (tings)vittnet om syskonskaran i samma lilla samling. Troligen också 1445, men det finns en liten möjlighet att Hennrick Fincknou och Henrick Nielszøn är samma person. HN:s hustru hette Elin, och han var helt säkert död vid det laget.  
 
Jag vet inte om det har funnits flera Nils Finkenow (jo, en dansk, N Jakobsen F, som var ärkebiskop i Nidaros i Norge 1382), men en dito var tydligen son till riddaren Jens Pedersen Finkenow, så jag tar tillbaka mitt tidigare förslag.  
 
I fråga om Mickel Nilssons eventuella förfäder så är kanske även SDHK 25840 och 10830 intressanta.  
 
De fem äktenskapen för Jakob Olufsen Lunge är nog en överdrift att döma av de kommentarer jag sett; det verkar vara en sammanslagning av de felaktiga han begåvats med och de korrekta. Enligt de lite mer vetenskapliga presentationer jag sett så ska det vara tre äktenskap.  
 
MVH, Mikaël

2013-11-27, 00:43
Svar #12

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Mikaël,
 
Jag har hittat ett antal liknande uppgifter. Ingen rök utan eld, men man får sovra...
 
Just nu utgår jag ifrån, i mitt hypotesbygge, att Sofia Jacobsdotter, Jens Andersens hustru, var kusin med Henrik Nilsson - båda barnbarn till Folmer Folmersson. Det stämmer i alla fall med att Henriks dotter, Lucia, skötade gods till Jens Andersen. Kronologin stämmer dessutom.
 
En detalj i sammanhanget, Henrik Nilsson dog i kriget mot Holstein i Flensburg, troligen ca 1420 då det blev 'ett stillestånd' i kriget i Flensburg. (Styffe, Skandinavien under unionstiden: Ett bidrag till den historiska geografien, s. 216).
 
Ett mycket intressant 'pussel'!
 
Mvh, Leif
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2013-11-27 00:45)

2013-11-27, 12:42
Svar #13

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Mikaël,
 
Vad gäller Jacob Olufsen Lunges ev. äktenskap, och barn, så har jag hittat följande intressanta - och till synes relativt trovärdiga källa:
http://www.familienrø.no/Genealogy/slekt/getperson.php?personID=I116376&tree=tree1
 
I den finner man i en kommentar där man finner bl.a. följande.  (Jacob Olufsen Lunge.)” solgte 1382 Hegnet m. m. (Ramsø H.) til Fru Elene af Bjernede, og da beseglede med ham hans Broder Hr. Oluf Lunge og Sønner Folmer og Anders Jepsen, levede 31 Mai 1384, men var død 20 Juni 1387, da Skifte holdtes efter ham, mellem hans Sønner Hr Folmer, Niels og Anders Jepsen paa deres umyndige Søskendes Oluf og Ove Jepsens, Sophies, Regitzes og paa Oluf Lunge af Skjoldenæs' Børns Vegne, beseglet af deres Frænder Biskop Niels (Ulfeld) i Roskilde, Hr. Anders Sivendesen (Mule), Absalon Mogensen (Gøye), Anders og Johannes Olsen (Lunge), Ove Steeg, Mogens Steeg, Ebbe Jakobsen (Lunge), Præsten Niels AlmaTsen i Heddinge, Hemming Tuesen (Baad), Ture vg Vilhelm Turesen, Tyge Mogensen (Ravensberg), Poul Henriksen, Henrik Ivensen (Markmand), Karl Thomesen (Banner), Johannes Poulsen, Oluf Lunge af Svansbjerg og Peder Saxesen af Frøslev; angives af Slægtebøgerne g. 1° m. Maren Myndel til Nielstrup og Asserstrup, 2° m. Elsebe Sandberg, 3° m. Mette Limbek, Enke efter Hr. Niels Hak; men sikkert er det, at en af hans Hustruer hed Sophie, og denne eller hans 1. Hustru synes at have været en Datter af Hr. Folmer Folmersen til Stadager (Falster Nørre H.) og Fru Cecilie*).”
 
I brevet av den 23. Nov 1426, vilket du citerade ovan, tolkar jag det som att Annders Jbszøn Lunge är identisk med Anders Jacobsen Lunge, då Ib- var en variant av Jep-.  
 
Baserat på ovanstående, att Anders vara bror till Sophie, och på hypotesen att hon var gift med Jens Andersson, så var Jens hans svåger.  Detta antagande förblir tills vidare kärnan i min arbetshypotes.
 
Mvh Leif
 
 
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2013-11-27 12:52)

2013-11-27, 14:43
Svar #14

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Fler och fler pusselbitar dyker upp – och en del faller på plats…
 
I ditt inlägg den 24. Nov. fanns följande citat:  ”1451 Marts 3.: h. Jtem ith widne aff Laalandsfar lands ting, att Jens Anderszøn aff Windeby gaard fick ith dom breff, før Jffuenn Fosz døde, som liuder paa her Tue Nielszøns godz oc Folmer Henrickszøn bleff tilldømtt. Dat. onsdagenn nest for fastelaffuen mcdlj.
 
Av brevet den 16. Mars framgår att det rörde sig om ett arv efter Folmers far Henrik Nilsson.
 
Denne Tue Nielsson var sannolikt identisk med Tue Nilsson (Rani), vilken var bror till den Elena Nilsdotter (Rani) för vilken Jacob Olufsen Lunge var förmyndare 1353. (Källa som ovan)
 
Uppenbarligen var Jacob Olufsen närmsta frände till Elena 1353, vilken torde ha varit ogift, och därmed också till Tue Nilsson, vilken måste ha varit död då. Han omnämns senast(?) 1334.

2013-11-27, 19:42
Svar #15

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Ytterligare en pusselbit... Jacob Olufsens brorson, Jep Andersson Lunge, var gift med Elitze Jensdotter Finkenog. Hennes far Jens Finkenog, återfinns i Elfsta 1409 [SDHK 17392]. Alltså ytterligare en koppling mellan släkterna Lunge och Finkenog!
 
Har hittat en, vad det förefaller mycket gedigen, sökbar, hemsida, 'Skeel and Kannegaard Genealogy' (http://www.skeel.info/), vilken täcker en stor del av den danska adeln

2013-11-28, 22:34
Svar #16

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Mikaël,
 
Baserat på de kopplingar jag hittills funnit mellan släkterna Göye, Lunge, Finkenog, Bydelsbach och Folmer Folmersens ättlingar, vilka är fler än jag redovisat här, så har jag dragit slutsatsen att Michel Nilssons anor med stor sannolikhet  hör hemma i Danmark. Självklart får antagandet starkt stöd av att Mickels mor var Katarina Finkenog(h)…
 
 Då det är svårt att återge – ett i stora delar inkomplett  -  komplext nätverk, inte bara i ord, utan också i bild, så väljer jag att bara återge ett exempel på en länk. Bland Johan Christofferssons (Ekeblad) sexton anor, återfanns inte bara Mickel Nilsson och Anna Josefsdotter, utan också Ebba Arendsdotter (Ulv).  Ebbas mor, Hebla Albrektsdotter Bydelsbach, var syster till Elin Göyes mff, Engelbrekt Albrektsson Bydelsbach.
 
Ett möjligt scenario – eller möjligen ett embryo till en hypotes – är att Mickel Jönsson (eller Jensen) inte härstammade från Svarte Skåning, men väl  från en frände(?),  riddaren Nils Hwidaeskaning, död senast 1363 [ÄSF, s. 260]. I detta scenario var Mickel Nilsson, Nils Svarte Skånings fogde på Axvall, son till Nils Hvide Skåning.  En hypotetisk son,  Jöns,  till denne Mickel, skulle sedan vara far till Nils Jönsson i Ekenäs, Mickel Nilssons d.y. far.
 
Gillingstam nämner inte att släkten Svarte Skåning med stor sannolikhet var en gren av den danska släkten Baad. Ett starkt indicium för detta är det faktum, att Ärkebiskop Magnus i Lund, år 1357,  tillkännager att ”Svarte Skåning, är fullmäktig för Peter Aagesen och andra Aage Ingvorsens arvingar, samt Peter Munk på sin hustrus vägnar, skiftat arv efter Aage Ingvorsen” [SDHK 13339]. Aage Ingvorsen, är alltså densamme som riddaren Aage Ingvarsen Baad, död 1376.
 
Som fullmäktig för Aage Ingvarsens Baad arvingar, måste Nils Svarte Skåning varit en mycket nära frände till honom. Lägger man till detta, att Nils Svarte Skåning hade en sonson döpt till Åke, så talar det för gemensamma anor.
 
Då Mickel Nilssons fars patronymikon var Jöns, så ligger det också nära namnbruket inom släkten Svarte Skåning, varför hypotesen om ett gemensamt ursprung inte känns alltför långsökt…
 
Båten på den vapensköld  som representerar Mickel Nilsson, på Johan Christoffersons begravningsvapen, liknar dessutom Peder Aagesens sigill, som – med god vilja – kan sägas vara ’en båt med två drakhuvuden’:
 


 
 
Hur släkterna ev. är hopkopplade, har jag ingen uppfattning om...  
 
Mvh Leif

2013-11-28, 23:07
Svar #17

Utloggad Leif Persson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 652
  • Senast inloggad: 2023-07-20, 15:08
    • Visa profil
Hur Rankeke namnger sigillen säger kanske inte hur de egentligen ser ut..? Som jag förstår av det vapen båt som använts av flera olika släkter så verkar det ju som ibland har det en tofs på respektive ände av båten, ibland inte osv...  Se gärna exemple från denna sida http://www.myheritage.se/album-0_1001984_191696152_191696152/erengisle-petersson-bonde-till-kedjenas-kianas-alghulst-sn-g-bat-bilder  
Att då skriva drakhuvuden blir för min del lite extraordinärt i jämförelse, eftersom det då kan var just en sån tofs.. Vad säger Raneke om de övriga båtvapnen som förekommer?
 
(Meddelandet ändrat av lp72 2013-11-28 23:09)

2013-11-28, 23:56
Svar #18

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Hej Leif P,
 
Med 'tofs' tror jag avses  'fjädrar'. Ett exempel är just ätten Bondes vapen. Jämför detta med mitt inlägg den 21. nov. ovan.
Det är nog ingen större risk att ta fel...  
 
Leif T.

2013-11-29, 08:28
Svar #19

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Får nog modifiera mitt påstående något, jag tänkte på en vapensköld - självklart kan det vara svårt att avvgöra på ett sigill av sämre kvalitet...

2013-11-29, 17:58
Svar #20

Utloggad Mikaël Stenelo

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 196
  • Senast inloggad: 2023-11-24, 01:58
    • Visa profil
    • genealogi.mine.nu
Jag har inte slutat skriva här, men just nu har jag mycket annat att göra. Återkommer, troligen i början av nästa vecka.  
Mikaël

2013-11-30, 00:11
Svar #21

Utloggad Jonas Mårtensson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 32
  • Senast inloggad: 2022-06-11, 22:16
    • Visa profil
I Sandhems kyrka har man garderat sig genom att ha både drakhuvuden och tofsar i samma båtvapen.
I Adelövs kyrka finns ett anvapen för Lennart Bock af Näs. På platsen för Arvid Claesson Ugglas hustru Brita Mickelsdotter återfinns ett Krummevapen. Man borde kanske beakta Stig Östenssons synpunkter på värdet av begravningsvapen från 1600-talet i den pågående ordväxlingen under Båt av Billa.
 
Hälsningar
Jonas
 
 

2013-11-30, 00:32
Svar #22

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Jonas,
 
Vems vapen sitter i Sandhems kyrka? Var pågår en ordväxling under Båt av Billa?
 
Hälsningar
Leif T

2013-11-30, 10:30
Svar #23

Utloggad Berit Sjögren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 325
  • Senast inloggad: 2021-12-09, 13:17
    • Visa profil
Leif Tennare! Ordväxlingen om Båt av Billa står här på Anbytarforum under Medeltida släkter. Stig Östenson skriver i Svensk Genealogisk Tidskrift 200/2 s 15-16 om Olof Håkanssons glömda anor - en titt på Sven Bocks anvapen. med noter s. 20-21(Sven Lindormsson Bocks (af Näs) (1598-1674) 16 anvapen i Adelövs kyrka).Där utreds vad som är falsarier. I Svensk Genealogisk Tidskrift 2008/2 s 68-91 skriver Magnus Bäckmark om Wattrangska stamträdet o källförteckningen  s 88-89 ger hänvisningar till litteratur om hur antavlor bahandlats. Med vänlig hälsning Berit Sjögren

2013-11-30, 15:52
Svar #24

Utloggad Berit Sjögren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 325
  • Senast inloggad: 2021-12-09, 13:17
    • Visa profil
Ska vara Svensk Genealogisk Tidskrift 2007/2. Berit Sjögren

2013-11-30, 19:42
Svar #25

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Berit,
Jag betonade ordet pågår, då senaste inlägget under rubriken Båt av Billa gjordes för ett år sedan... Jag trodde att det eventuellt fördes en diskussion under någon annan rubrik.
 
I mitt inlägg den 28 november 2013 (22:34), så förde jag fram hypotesen, att Mickel Nilsson, Nils Svarte Skånings fogde på Axvall, var farfars far till Mickel Nilsson d.y. Mickel Nilsson d.ä. skulle i så fall ha haft en son Jöns Mickelsson...
 
I ett dylikt scenario, så ligger det nära till hands, att identifiera denne hypotetiske Jöns Mickelsson som en bror till Ingvar Michelsson (båt), Magnus Bondes svärfar, då kronologin stämmer mycket väl. Baserat på detta scenario, så känns det också troligt, att bröderna Jöns och Ingvar, var nära fränder med (ättlingar till?) Ingvar Aagesen Baad. Ur kronologisk synpunkt, skulle deras hypotetiskt postulerade far, Nils Hvideskåning, kunna vara bror till Aage Ingvarsson Baad.
 
Lägger man till detta, att Ingvar Aagesen Baad var gift med Anna Gerhardsdotter Snakenborg, och att Ture Jönsson Svarte Skåning var gift med Birgitta Henriksdotter Snakenborg, vars farfar Heyne var en bror till Birgitta, så känns det som att scenariot har en viss bärkraft...
 
Helt klart bör man följa upp  Gillingstams slutsats, att Nils Svarte Skånings originella tillnamn torde böra sammanställas med existensen av en senast 1363 tydligen i Skåne avliden riddare Nils Hwidaeskåning. Spekulationer florerar om variftån Svarte Skåning fått sitt namn, men ingenstans har jag sett frågan behandlad från den utgångspunkten...
 
Var Svarte resp. Hvide Skåning, två grenar härstammande från den danska släkten Baad?

2013-12-02, 20:37
Svar #26

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
En konsekvens av ovanstående scenario vore, att Michel Nilssons (båt) och Anna Josefsdotters (björn) dotterdotter, Dorotea Arvidsdotter (Uggla) var släkt med sin make, Göran Tordsson (Bonde), i 5:e resp. 4:e led. Den gemensamme anan skulle i detta scenario vara Michel Nilsson d.ä.  
 
Med tanke på att Doroteas mor, efter hennes fars, Arvid Claesson Uggla, död, år 1558 rymde med sin gifte tjänare till Flensburg, så torde det faktum att Göran Tordsson var släkt med Michel Nilsson, i 4:e led, inte ha inneburit något större samvetskval för familjen... Jag ser det som ett stöd för scenariot/hypotesen.
 
Om man bortser från att Elgenstierna uppger att Mickel Nilsson (d.y.) tillhörde släkten Svarte Skåning (VIII: 413a), så får det en viss tyngd, när han tillskriver Michel Nilsson vapnet 'båt med två drakhuvuden' och Anna Josefsdotter vapnet 'björn', då det är just dessa vapen man återfinner på Christoffer Ekeblads begravningsvapen. (Med en viss reservation för Annas vapen)
 
Jag blir alltmer övertygad om att den Mickel Nilsson vi diskuterar här, inte har ett dugg med Halvhjort av Ärnäs att göra...
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2013-12-02 20:41)

2013-12-03, 02:47
Svar #27

Utloggad Mikaël Stenelo

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 196
  • Senast inloggad: 2023-11-24, 01:58
    • Visa profil
    • genealogi.mine.nu
Det sistnämnda har jag varit övertygad om i flera år. Egentligen fanns det aldrig någon Halvhjort av Ärnäs: 'halvhjort' är hämtat från Mickel Nilssons i Björnskog vapen, och 'Ärnäs' är hämtat från 'vår' Mickel Nilssons ort. Enda kända kopplingen dem emellan är att de hette likadant, samt att de p.g.a. det har blivit 'ihopsatta' i senare tid.  
Att vår MN och hans dotter sägs ha använt vapnet 'båt med två drakhuvuden' skulle ha kunnat bero på punkt 7 i inledningsmeddelandet till den här tråden, men det du funnit på begravningsvapnet är ju betydligt mer graverande, och det är inte alls otroligt att det egentligen är det som har varit orsaken till angivandet av vapen.  
 
Hälsningar, Mikaël

2013-12-06, 12:37
Svar #28

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
En geografisk koppling mellan Mickel Jönssons postulerade far, Nils Jönsson i Träcksta (Ekenäs), och Svarte Jöns, utgör det faktum att det är en knapp mil mellan Ekenäs i Blacksta och Svarte Jöns sätesgård Åkerö i Bettna socken. En tillfällighet?
 
Svarte Jöns var gift med Ingrid Nilsdotter (Natt och Dag). Hennes halvsyster Elin, var i sitt första gifte, gift med Fikke Olofson (Hjulstaätten), och i sitt andra med Fader Ulfsson (Sparre av Hjulsta och Ängsö).  Det intressanta med detta är, att Nils Jönsson i Ekenäs möjligen ägt jord i Vadholm, knappa milen söder om Hjulsta.  I ett brev utfärdat i Hjulsta 1480 [SDHK 30676] rörande en tvist om denna jord  ”mellan herr Erik Axelsson och herr Staffan, prebendat i Uppsala. Jorden i Wattholm sades ha tillhört herr Nils Jönsson och av dennes änka, fru Katarina, ha givits till en prebenda i Uppsala domkyrka.”
 
 Bevisvärdet är lågt, men makarnas namn, och kronologi stämmer väl då tvisten pågått i sex år, d.v.s. sedan 1474, och Nils Jönsson i Träcksta inte tycks  nämnd efter 1469-08-21 [SOFI]. Dessutom är avståndet mellan Vadholm och Ärnäs bara ett par mil, och till Ekenäs 7-8 mil.
 
Mitt scenario ovan, den 28:e november, att Mickel Nilsson d.y. var en ättling, i rakt nedstigande led, till Mickel Nilsson d.ä. måste nog revideras, då samma familj tycks ha bott i Ekenäs åtminstone sedan början på 1400-talet [SOFI].  Niels Jönsson i 'Traxta' , får den 26:e maj 1423, frälse på sitt fäderne och möderne av kung Erik i Helsingborg [SDHK 20072]. Möjligen belönas han för insatser  i kriget mot Schauenburgarna i Holstein.
 
Vad gäller Anna Josefdotter, så tycks det även här röra sig om en sammanblandning av  två individer. Under ätten Uggla i EÄ [VIII,s.413a], så finner man att Arvid Claesson Ugglas svärmor, Anna Josefsdotter (Björn) gjorde ett jordabyte med konung Gustaf 1552-02-07. Enl EÄ Suppl. Så levde hon ännu 1566, och var omgift med Gustaf Mattsson Kafle. Slår man däremot upp Gustaf Kafle i EÄ [IV,s.73a] så var han omgift, och död, före 1541, då hans hustru nr 2, Carin, levde änka.

2013-12-06, 14:46
Svar #29

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1293
  • Senast inloggad: 2022-01-14, 10:41
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Det här är en intressant diskussion som raskt har förts framåt med stor kreativitet och uppslagsrikedom. Många intressanta hypoteser har framförts. En hypotes som kan göra den uppmärksamme läsaren en aning fundersam är förslaget att den herr Nils Jönsson, vilken 1480 omnämns som tidigare ägare till jord i Vadholm, Aspö socken, kan vara identisk med väpnaren Nils Jonsson i Träcksta. Den senare är för övrigt inte helt obekant för mig eftersom jag för tillfället arbetar med Oppunda-delen av  Det medeltida Sverige (vol 2:5) som beräknas komma av trycket mot slutet av 2016.
 
Att Nils Jonsson i Träcksta under sin livstid skulle ha mottagit riddarslaget var en för mig okänd milstolpe i hans karriär och jag bestämde mig av den anledningen för att läsa brevet från 1480. Den i brevet nämnde herr Nils Jönsson sägs ha bott vppa Fridzwijk (nuvarande Frösvik i Östra Ryds socken) och bör följaktligen snarare identifieras som Nils Jönsson (Oxenstierna).
 
Jag hoppas att detta lilla bidrag till diskussionen kan vara till någon nytta. På grund av hög arbetsbelastning har jag för tillfället inte möjlighet att bidra till tråden med några längre utredningar men jag fortsätter att följa den med stort intresse.
 
 
(Meddelandet ändrat av kaj 2013-12-07 00:11)

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna