ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Isar, biskop i Strängnäs  (läst 1882 gånger)

2006-01-07, 18:07
läst 1882 gånger

Utloggad Bengt Bergström

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 44
  • Senast inloggad: 2015-11-04, 22:58
    • Visa profil
Jag har under rubriken Farde unges ätt rest tesen att biskop Isar i Strängnäs hade sönerna Konrad och Isar tillsammans med Cecilia Brunkow och att han hade sönerna Ingemar Isesson och Johan Isesson tillsammans med Helena Siggesdotter. Denna tes har ifrågasatts dels under samma rubrik, dels under rubriken Heliga Birgitta. I syfte att få fram fler stödjande argument för min tes, eller avfärdande argument, redovisar jag här de ståndpunkter som ligger till grund för tesen.
 
När det gäller mitt antagande att biskop Isar hade barnen Konrad och Isar så är detta min tolkning av vad Magnus Collmar skrivit om biskop Isar [Strängnäs stifts herdaminne, s. 31] i kombination med vad Bengt Hildebrand skrivit om ätten Bralstorp [PHT 1930, s. 13]. Speciellt intressant att notera är att biskop Isar troligen dog någon gång mellan den 2 november 1307 då han genomförde sitt sista kända jordbyte [DS 1564] och den 25 mars 1308 när han inte deltar i ett möte med riksrådet i Örebro [DS 1577] (så långt Collmar) och att Eggard d.ä. Bralstorps änka Ragnhild [Andersdotter (Elofssönernas ätt)] den 21 mars 1308 företräder Eggards brorsbarn Konrad och Isar [DS 1576]. Om biskop Isar var Eggards bror och således far till Konrad och Isar [Isarssöner?] tolkar jag detta som att han var död redan den 21 mars 1308.
 
Konrad Isarsson vittnar 1293 för Strängnäs domkyrka [DS 1091] och 1303 för biskop Isar [DS 1405]. Möjligen är Konrad Isarsson även identisk med Konrad Ysern [DS 1836, DS 2134] och även med den Konrad som kallar sig Arxö som var i livet den 15 juni 1336 [DS 3225] men död den 7 februari 1341 [DS 3540]. Att dessa tre Konrad är samma person som Eggard d.ä. Braltorps brorson har jag dock inte lyckats finna belägg för.
 
Mitt antagande om att Cecilia Brunkow var mor till bröderna Konrad och Isar har jag baserat dels på att Magnus Collmar skriver att biskop ”Isar synes ha varit släkt med de från Tyskland till Södermanland inflyttade släkterna Brunkow och Bralstorp”, dels på att biskop Isar den 15 februari 1300 tillsammans med Johan och Elof Brunkow samtycker till en ingift till Riseberga kloster för Cecilia Brunkow [DS 1304]. Biskop Isar synes då företräda Cecilias arvingar. Johan Brunkow förekommer även i ett brev tillsammans med Konrad Ysern [DS 2134].
 
Att jag har antagit att biskop Isar var far även till Ingemar och Johan Isessöner [DS 6365] har jag baserat på deras patronymikon i kombination med Konrad Arxös deltagande i ärkestiftets affär med gården Kåddis i Umeå [DS 2680]. I denna affär var även Ingemar Isessons son [DS 6370], Johan Ingemarsson (Balksparre) involverad [DS 2475].
 
Att Helena Siggesdotter var mor till Ingemar och Johan Isessöner har jag antagit baserat på att Johan Ingemarsson i ett brev [DS 8666] benämns Johan Krok och att Nils Krok tillsammans med sin [halv?]bror Ingemar säljer sitt mödernegods i Flistad [DS 3572] samt att Nils Krok finns omnämnd i Sigge Guttormssons testamente [DS 762]. Vidare har jag antagit att de arvtagare som nämns tillsammans med Nils Krok är hans barnbarn eller deras män. Hållbarheten i det sista antagandet kan dock falla baserat på vad Kaj Janzon har anfört under rubriken Herr Torkel, prost i Normlösa.
 
Att biskop Isar skulle vara far till Ingemar och Johan Isessöner finner således stöd i deras patronymikon och Konrad Arxös delaktighet i Umeå men en svaghet i bevisföringen är att jag inte har lyckats belägga att Konrad Arxö är identisk med Konrad Isarsson och Eggard d.ä. Bralstorps brorson Konrad. Kaj har under en annan rubrik meddelat att Hans Gillingstam i nästa häfte av ÄSF kommer att publicera en omarbetad version av Bengt Hildebrands sammanställning av ätten Bralstorp. Jag hoppas att han har lyckats fylla den lucka som Bengt Hildebrand lämnade.
 
Mvh
/Bengt

2006-01-07, 18:53
Svar #1

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Problemet med din tes är, så vitt jag kan se, att det saknas patronymikon för Edgards brorsbarn. Vidare så saknas varje koppling mellan dessa och herr Isar, om man bortser från att den ena gossen heter Isar och att dessa var faderslösa när herr Isar dog. Dock finns det absolut inget tecken på att biskop Isar var gift, eller att dessa var barn till honom. Att Konrad Isarsson sammanträffat med biskopen talar heller inte för släktskap, inget talar för att inte en annan Isar var hans far.
 
Sammanfattningsvis saknas varje form av tecken på samband, förutom ett namn, Isar. Mot sambandet talar att en biskop ju som sagt skulle leva i celibat...

2006-01-07, 22:23
Svar #2

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1293
  • Senast inloggad: 2022-01-14, 10:41
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Bengt,  
 
Det verkar som om vi börjar närma oss samförstånd gällande ”arbetsfördelningen” här. Du sticker fram hakan och jag klipper till.  
 
Att Magnus Collmar, d v s den framlidne DMS-medarbetaren fil dr Sven Ljung, i herdaminnet kommit fram till att biskop Isar är släkt med Bralsthorp är kanske inte så väldigt sensationellt. Problemet är väl att det är ungefär så långt man kan komma. Jag har sett Gillingstams artikel i manuskript och bör kanske varna dig för att ha alltför stora förhoppningar om att få stöd för din tes av den. I väntan på att Riddarhuset ska klämma fram det där häftet kan jag väl skriva några rader om sådant som inte kommer att stå i det.
 
Stockholmsborgaren Konrad Arxö verkar svår att klämma in i den här frälseansamlingen. Hans son hette ju dessutom Folkvin, vilket väl bara det enligt den bergströmska metoden borde diskvalificera honom i ett gäng där varannan generation ska heta Isar?  
 
Av Folkvins 1350 utfärdade brev framgår att fadern Konrad ägde jord i Bög, Sollentuna socken och härad, samt i Hammarby och Vik, Hammarby socken, Vallentuna härad. Dessa jordar överlämnades detta år av hans arvingar till ärkebiskopen som skulle se till att jorden hamnade hos den av Konrad tidigare i Storkyrkan i Stockholm instiftade prebendan. Tillsamans med Folkvin agerar i saken en Simon Skelhorn. Båda tituleras borgare i Stockholm. Av ett annat brev, utfärdat 1358 framgår vidare att en Engelbert Tasky testamenterat jord i Bög till den prebenda som Konrad grundat i Storkyrkan [DMS 1:7 s 297 f].
 
Slutligen finns det en norrlandskoppling till för Konrad Arxö. Jord som Konrad haft som pant i Näs, Västlands socken i Norra Roden, av Ermund i Näs, tilldöms nämligen 1341 Konrads arvingar och prosten Lars i Bollnäs. Den sistnämnde har 1344 sålt jorden till en Magnus Larsson [DMS 1:1 s 64 f].  
 
Det här med Konrad Arxö har både du och P-Å Borssén varit inne på tidigare, fast jag har nog inte riktigt fattat vad det är ni försöker komma fram till.  
 
Inte heller nu fattar jag riktigt det du skriver ovan när du hävdar att den 1360 nämnde Ingemar Isesson skulle varit far till den Johan Ingemarsson som 1324 intygar något om Kåddis. Du har inga bevis för detta och om man ser på vad som talar emot, så är t ex utfärdaren av 1360 års brev, Kristina Jakobsdotter, två generationer äldre (!) än de Johan Ingemarssöner som nämns i det brevet.
 
När du således skriver att I denna affär var även Ingemar Isessons son [DS 6370], Johan Ingemarsson (Balksparre) involverad [DS 2475] är det inte bara ytterligare ett av dina obevisade påståenden. Det är ett för mig helt obegripligt påstående. Jag kan bara inte acceptera att du menar allvar.
 
Hur som helst kan vi plocka bort det här Arxö-gänget, inklusive Johan i Kåddis, ur det här sammanhanget. De har inget att göra med Bralsthorp.

2006-01-08, 13:11
Svar #3

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Engelbert Tasky testamenterat jord i Bög till den prebenda som Konrad grundat i Storkyrkan
Ursäkta, men kunde låta bli att tycka det var ett lite komiskt sammanträffande!  
 
(Påminner om när vi satt i bilen o sonen utropade Bög, varpå han fick en skarp reprimand att skärpa sig, varpå han snabbt och förtjust replikerade att han bara läste kartan!)
 
När det gäller präster och biskopars (och påvars inte minst!) celibat, så finns det flera exempel på hur dessa bröts, även om det naturligtvis inte behöver vara så i det här fallet!
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2006-01-08, 17:44
Svar #4

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1293
  • Senast inloggad: 2022-01-14, 10:41
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Stefan,
 
Nu är ju det ”bög” som spökade när du bad sonen skärpa sig ett rätt intressant fall av språkets vandringar genom tid och rum  och kommer, om jag inte minns helt fel, ursprungligen från  medeltidsfranskans benämning på katharer och andra kättare, nämligen bougres = bulgarer, vilket så småningom kom att beteckna konstiga människor i högsta allmänhet. Resten är sedan, som vanligt, Strindbergs fel.  
 
Ortamnets ”bög” är väl snarare en ”böj” och syftar förmodligen på något i terrängen. Men jag måste erkänna att jag just nu inte minns vare sig den etymologin eller terrängen vid Bög. Återkommer om detta, eftersom det ändå har något att göra med rubriken.
 
Vad gäller biskopars och andra kyrkliga dignitärers celibatbrott har det ju redan i en annan diskussion pekats på Asker [DS 1717] som efter att han blev biskop idkade köttsligt umgänge med minst fyra kvinnor, av vilka två var gifta.
 
Det andra exemplet jag direkt kan komma på är också från Småland. Den som menar sig härstamma från linköpingskaniken Lars Vit (n 1410-35), tillika kyrkoherde i Säby (Norra Vedbo hd) strax öster om Gränna, behöver inte nödvändigtvis ha fel. Problemet i det fallet är dock att kvinnan i fråga inte visste vem som var fadern, eftersom hon samtidigt hade en annan man och tog emot den ene mannen och skickade iväg den andre, den ene på morgonen och den andre på kvällen [SD 1426, översatt till svenska i Aili, Ferm & Gustavson, Röster från svensk medeltid (Stockholm 1990)].
 
När jag precis ska skicka iväg detta detta kommer jag på ytterligare ett exempel. Men eftersom det är från ärkestiftet kanske det är lika bra att låta det vara och återgå till ordningen?

2006-01-14, 01:39
Svar #5

Torleif Ericson

Rörande celibatsbrott eller högre andliga personers avkomma finner man också att Linköpingskaniken Birger  (kanik redan 1290 och var då farbror eller morbror till den Ranveg, som var dotter till Magnus och Ingegärd i Kalvstad; han var kanik redan 1383 som vittne på Sigge Guttormssons testamente), som i sitt testamente (odaterat ca 1310/11; brevnr 2326) hade den myndige sonen Joar (Birgersson) senare kallad Joar Birgersson (Raneke 387:1 en spätta balkvis). Denne uppträder under en lång följd av år och uppenbarligen var han en högt respekterad person. Han kan mycket väl ha varit född i ett gifte innan fadern blev prästvigd som eventuell änkeman, men han kan också vara född utanför äktenskapet.
 
Ett annat och klarare exempel är Linköpingskaniken Ragvald i Säby (båt) som då han var kyrkoherde i Mörlunda 1328 (DS 2694)  ger jordegendom till två flickor Raghild och Katerina, döttrar till en Margareta. Ragnhild kallas domina och hans dotter som nunna 25/1 1355 SD 5083 och godsöverlåtelsen var tydligen olaglig vilket tyder på att dottern var född utom äktenskapet, men kanske före prästvigningen.
 
Ett mera spännande fall är Växiöbiskopen Johannes Erengislonis som enligt anteckningar snart efter hans död ca 1205 var av mycket hög börd (släkt med kungarna Knut och Valdemar samt med Birger Brosa) och han hade enligt en anteckning som jag inte kommer ihåg från var en frilloson Nils.
Men Växiö låg väl då lite vid sidan av och på 1190-talet var väl det här ännu i vilda trakter där allt kunde hända och den höga börden bör ha begränsat konsekvenserna. Här tog jag till lite för starkt rörande biskop Isar, så Bengt kan notera en liten poäng, men Isar levde 100 år senare och verkade centralt i Mälardalen, utan känd släktskap på högsta nivå och vid en tid då biskoparna inte längre i praktiken utnämndes av kungamakten.
 
Vad gäller biskop Isar är kanske namnet lite vanligare än vad Bengt tror i de kretsar han rekryterats från.  Sverige hade nämligen 1305 så att säga 2 biskopar Isar.  Ärkebiskopen Isar i Lund kallar sig då primas Sueciae, dvs Sveriges kyrkliga överhuvud och han är inte identisk med Isar i Strängnäs.

2006-01-14, 13:07
Svar #6

Torleif Ericson

Hoppsan, Jag fick något fel i mina anteckningar om biskop Johannes i Växiö. Uppgiften om frillosonen Nils är inte riktig och det finnas inga skäl att tro att han hade barn vare sig i eller utanför något äktenskap. Så Bengt får inte något vatten till sin kvarn.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna