ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Lyder Pedersson Häradshövding och Fogde på Strömsrum  (läst 3042 gånger)

2009-01-20, 11:14
läst 3042 gånger

Utloggad Birgitta Olsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 836
  • Senast inloggad: 2022-01-30, 19:15
    • Visa profil
Göran
Den Peder Lydersson som nämns i ditt inlägg från söndagen 18 januari 2009 - 18:17 under rubriken Släkter » Kungliga släkter » Erik XIV:s frillobarn , vet du om det kan finnas något släktskap mellan denne Peder Lydersson och häradshövdingen och fogden vi Strömserums herrgård Lyder Persson?
 
Mvh
 
Birgitta

2009-01-20, 14:00
Svar #1

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Birgitta
Det kan jag inte svara på men det är nog inte uteslutet. Peder Lÿderson hade bevisligen kontakter i Kalmar. I protokoll i Stockholms stads tänkebok 1575 s 613 står följande: Samme dag kom för rätten Bärendh Hagen och tiltalade Gerdh Frise vm 5 1/5 tynner smör, som Gerdh annammede i Calmare, och ändhå Gerdh swarede, att Peder Lÿderson bekom smöret then tÿdh han war förskickedh vthen rÿkis vthi Kong:e M:ttz wärf ochärender, wille doch förnempde Bärendh icke lathe benöÿe sig therme, att honom bödz nu 5 1/5 tyner smör igen, ythen begärede så mÿckit för smöret, som thet galt i Lÿbeck anno 74.
 
Sententia
Effther Gerdh haffuer annammet smöret till trogen handh, therföre schall han plichtig ware att ställe oftenempte Bärendh tilfridz för samme smör.
 
Strömserum ligger vid Kalmar och namnet Lyder är ovanligt. Dessa förhållanden kan indikera släktskap men mer kan man väl knappast säga. Strömserum tillhörde ätten Vasa, eller hur?  
 
Vänlig hälsning
Göran

2009-01-20, 14:15
Svar #2

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Per Lyderssons biografi omnämns i Rikskansliet i Sverige 1560-1592, s 150-151 Iavn Svalenius. Om man kan lite på de uppgifterna så var Per Lydersson son till Lyder Persson på Strömserums gods. Se bilder nedan. Detta ligger väl utanför ämnet Erik XIV:s frillobarn.
 


 
Vänlig hälsning
Göran

2009-01-20, 18:59
Svar #3

Utloggad Birgitta Olsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 836
  • Senast inloggad: 2022-01-30, 19:15
    • Visa profil
Tack så mycket för hjälpen Göran. De texter som du lagt ut finns de på nätet eller har du skannat in sidorna?
 
Mvh
 
Birgitta

2009-01-20, 20:33
Svar #4

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Texterna har jag sjalv scannat. Innehöll de några nyheter för dig?

2009-01-20, 21:01
Svar #5

Utloggad Birgitta Olsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 836
  • Senast inloggad: 2022-01-30, 19:15
    • Visa profil
Ja tack det var jättebra uppgifter. Jag undrade bara lite eftersom vad jag vet så är inte Lyder Perssons ursprung känt så jag tänkte kolla lite själv i de källor som du använt om jag kunde hitta något nytt om det. Vad jag sett så verkar Lyder Persson följa släkten Bielke väldigt nära men varför vet jag inte. Nu hamnade vi väldigt långt ifrån ämnet.

2009-01-20, 21:28
Svar #6

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
I en bevarad medeltida tänkebok från Kalmar från år 1419 omnämns en Joanus Lyda som ombud i rätten men det säger ju knappast något mer än att det finns en namnlikhet. Har du kollat i Landskapshandlingarna? Du får väl starta en ny lämplig rubrik.  
mvh
Göran
 
PS
Per Lyderssons svärfar Nils Olsson fick en tomt vid Brunnsgränd i Stockholm i gåva av Erik XIV (SST 1578 s 19). Per Lyderssons systrar tycks ha varit gifta med herr Nills Påuelson i Räpplinge resp. herr Eskill Håkensson i Högsrum - båda på Öland (SST 1584 s 64). Jag ska kolla om jag finner namnet Lyder i någon av tänkeböckerna.  
 
(Meddelandet ändrat av Passord den 20 januari, 2009)

2009-01-21, 08:40
Svar #7

Utloggad Birgitta Olsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 836
  • Senast inloggad: 2022-01-30, 19:15
    • Visa profil
Hej Göran
 
Tack så mycket för du tar dig tid att hjälpa mig. Att jag skrev att vi var långt ifrån ämnet var för att jag inte på något sätt vill förstöra din pågående diskussion under denna rubrik. Det finns redan en rubrik där Lyder Persson diskuteras så jag kan ju be anbytarvärden flytta de inlägg som handlar om honom och hans släkt dit istället. Det vore kul om det gick få fram någon uppgift om familjens ursprung om det nu är i Stockholm eller någon annanstans. En dum fråga, finns landskapshandlingarna avfilmade eller är det resa till något landsarkiv som gäller?
 
Mvh
 
Birgitta

2009-01-21, 09:55
Svar #8

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Birgitta
 
Per Lyderssons barn överlevde sin fader och blev arvinge. Tvist om detta i SST 1584 s 64.
 


 
År 1556 omnämns i SST en Lyder Tymme Time, borgare i Lissabon. Han anklagar Brynolf skräddare i Stockholm för att den senare hade kränkt en judisk flicka. Lyder hade lagt ut pengar under den tid då Brynols skeppslag var i Lissabon för att hjälpa honom i fängelset. Torde väl vara en annan person!
 
mvh
Göran
 
Meddelandet ändrat av Passord den 21 januari, 2009

2009-01-21, 12:18
Svar #9

Utloggad Birgitta Olsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 836
  • Senast inloggad: 2022-01-30, 19:15
    • Visa profil
Hej Göran
 
Tack för uppgifterna. Jag kände till arvstvisten för den läste jag om för några år sedan i Kalmar stifts herdaminne. Intressant med Lyder Tymme men frågan är om han hade någon anknytning till Sverige?  
 
Mvh
 
Birgitta

2009-01-21, 15:23
Svar #10

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Birgitta, vet man när Lyder Persson bled fogde på Strömserum? Jag frågar eftersom Lyder Tymme ofta talat med thenne Brynolff skreddere i synnerhet inför Kon. M:tt högborne furste hertig Eriick och där beklagat sig högeligen (SST 1555 s 112). Tydligen kände Lyder Tymme Erik XIV. Osannolikt men inte omöjligt att han senare blev fogde på Vasa-godset Strömserum. Det finns inga uppgifter om patronymikopn i Stockholms stads tänkeböcker vad jag kan se. För år 1558 finns enbart reg. bevarat. Lyder Tymme förekom detta år i ett annat(?) mål tillsammans med Michel Bengtson, troligen identisk med borgmästaren med samma namn i Stockholm (SST 1558 s 209). År 1571 omnämns en Hans Lyders i SST s 152). Vet inte om sättet att skriva innebär att Hans var son till en Lyder men det skulle kunna vara så.  
Mvh
Göran
 
(Meddelandet ändrat av Passord den 21 januari, 2009)

2009-01-21, 18:22
Svar #11

Utloggad Birgitta Olsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 836
  • Senast inloggad: 2022-01-30, 19:15
    • Visa profil
Hittade ett gammalt inlägg skrivet av Roger Axelsson ” J A Almquist har i sin historia om den civila lokalförvaltningen i Sverige i likhet med Hofrén Lyder Pedersson som fogde på Strömsrum 1561 (tilltr 28/1)-68, med tillägget att han figurerar som levande ännu i 1575 års förläningsregister.  
 
I litteraturen finns mig veterligt inga uppgifter om Lyders ursprung. Om jag skulle våga mig på en gissning så kan han dock vara identisk med den Lyder Persson, Axel Erikssons (Bielke) gårdsfogde på Herrsäter, som 1551 9/8 skriver två kvittenser och sigillerar med bomärkessigill krönt av bokstäverna L P (han är alltså ofrälse).  
Kvittenserna finns i Axel Erikssons privata arkiv sign E 1986 på Riksarkivet.”
Plus ytterligare en notering från Kalmar stifts Herdaminne
I Ålems pastorat.29/6 1566 gav konung Erik brev och föreskrifter till fogden på Strömsrums gård, Lyder Pedersson, angående uppbörden av Ålems pastoralier. Del 2 sidan 200 i Herdaminnena.
Mvh
Birgitta

2009-01-21, 19:11
Svar #12

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Det är väl en god gissning att Lyder Persson tidigare var fogde på Herrsäter. Kalmarbygden var inte okänd för Axel Eriksson Bielke efter dennes insatser i kampen mot Nils Dacke. Bielke dog kring 1559 och Lyder Persson kanske flyttade till Strömserum strax därefter.
 
Landskapshandlingara för Småland finns nog bara som mikrofilm på biblioteken i Kalmar, Växjö och Jönköping. Herrsäter ligger väl i Östergötland och det länets landskapshandlingar finns att låna som microfisch hos SVAR,
 
MVH
Göran

2009-01-22, 08:36
Svar #13

Utloggad Birgitta Olsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 836
  • Senast inloggad: 2022-01-30, 19:15
    • Visa profil
Lyder Persson verkar följa släkten Bielke ganska nära. Strömsrum ägdes av Anna Bielke när Lyder var fogde där. Ok då vet jag lite bättre var jag kan söka landskapshandlingarna.  
 
Mvh
 
Birgitta

2009-01-22, 09:03
Svar #14

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1293
  • Senast inloggad: 2022-01-14, 10:41
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Birgitta, har du sett att Lyder Persson är omnämnd i DMS 4:2 s 237? Där står det bl a att en Per Persson 1592 gjorde anspråk på jord i Högemåla och Mönsterås, Mönsterås socken, som i över 30 år innehafts av salig Lyder Persson och dennes arvingar.

2009-01-22, 09:40
Svar #15

Utloggad Birgitta Olsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 836
  • Senast inloggad: 2022-01-30, 19:15
    • Visa profil
Hej Kaj
 
Jo, tack jag har sett det. i ett inlägg från 27/6 2004 skriver Margareta Rylander: Elgenstierna del 8, s 68, anger i ingressen till adliga introd. ätten Svenske: Enligt ett brev i Sävstaholmssamlingen, daterat Linköping 1522 den 6 nov. försålde Ingeborg Månsdotter, jämte sin älskelige bonde Peder Svenske, till jungfru Anna Persdotter (Bielke) sitt mödernearv i Mönsterås sn. Gården i Mönsterås socken [Stranda h:d, Kalm.l.] var Högemåla som räntade 1,5 pund smör [brevet 1522 6/11 finns i Viksamlingen, RA] enligt Det medeltida Sverige 4:2, s 218. Frågan är hur gården hamnade i Lyder Perssons ägo?

2009-01-23, 19:45
Svar #16

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Enligt Elfsborgs lösen 1571 tycks det ha funnits två gårdar i Mönsterås som hette Högemåla (Hogemåla). Ett frälsehemman som ägdes av Sten Banér och ett kronohemman. Kan den gård omnämnd 1592 (se ovan) som Lyder Persson ansågs ha varit ägare till i över 30 år avse kronohemmanet? Kanske en donation?

2009-01-25, 17:24
Svar #17

Utloggad Birgitta Olsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 836
  • Senast inloggad: 2022-01-30, 19:15
    • Visa profil
Hej Göran, var tvungen att vänta på en bok därav mitt något sena svar. Texten är direkt avskriven ur DMS 4:2 om Högemåla
 
Högemåla  
1522 Säljer Ingeborg Månsdotter (Sparre över Blad), Peder Svenskes hustru allt sitt pantsatta fädernearv i H, som räntar 1,5 pund smör till Anna Pedersdotter (Bielke) (VikSp 6/11)
 
1526/31 Upptas en äng i Gustav I:s jordeböcker (Mönsterås rd) (AoE 9, K 1; se Mönsterås).
 
1531 har Gustaf I en gård, som tillhört Kronobäcks kloster (K1; se Kronobäck)
 
1538-41 Har Gustaf I en hemul, som 1541 har åker till 1,5 spannland, äng till 4 lass hö och ollonskog (Toprs rd). Under samma tid finns ett hemul, som tillhört Kronobäcks kloster; det har åker till 4 spannland, 1539 3 spannland, 1541 4 spannland, äng till 6 lass, 1541 8 lass, ollonskog och god fämark. (Kronbäcks rd) (SmH 1538:4, 1540:8, 1541:11, AoE 9; se Torp resp Kronobäck)
 
1553 ärver Margareta Pedersdotter (Bielke) en gård, som 1559, efter Margaretas död, tillsammans med ett ödemål ärvs av hennes son Peder Axelsson (Banér). Räntan är 3 pund smör och 2,5 öre tunnepengar och för ödemålet 1 pund smör. (E 2006, ShSp 1559 12/3, AF 4 s. 282; se Kråkerum)
 
1592 se Mönsterås  
                               
I notisen från 1592 står det att Lyder Persson köpt skattejorden i Högemålagärde. Nu får jag blotta min totala okunskap i detta ämne. För mig låter skattejord som mark som brukas medan ett hemman är en byggnad?

2009-01-25, 21:00
Svar #18

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1293
  • Senast inloggad: 2022-01-14, 10:41
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
I början av 1550-talet fanns det fyra jordeboksenheter i Högemåla. Ett frälsehemman (hemman = gård), ett litet skattehemman (1/2 skatte), ett torp som tillhört Kronobäcks kloster och ett torp som var kungens arv och eget. Det sistnämnda som låg under Torps rättardöme uppgavs vara öde. Kronohemmanet som finns 1571 är alltså ett resultat av kamerala ändringar. En eller flera av de ursprungliga enheterna har fått sin jordnatur ändrad till krono.
 
Glöm inte notisen från 1465 Birgitta! En donation till dominikanerna i Kalmar, troligen identisk med ett av Gustav I:s hemul (eller båda). Se också Harrstorp, notis för 1465.

2009-01-26, 20:41
Svar #19

Utloggad Birgitta Olsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 836
  • Senast inloggad: 2022-01-30, 19:15
    • Visa profil
Texterna ur DMS 4:2 s.217-218
 
Högemåla 1465
 
Bekräftar Botild Hermansdotter sin framlidna dotter Cecilia Henningsdotters testamente, varigenom hon gav en fäderneärvd gård i H till svartbröderna i Kalmar (Vik 7/7)
 
Harrstorp 1465
 
Bekräftar Botild Hermansdotter sin framlidna dotter Cecilia Henningsdotters testamente, varigenom hon gav en fäderneärvd gård i H till sin fästman Peter Gädda, som dock skall ersätta Botild med 20 mark (Vik 7/7).
 
Enligt DMS 4:2 hade Lyder Persson köpt en skattejord i Högemålagärde i början av 1560-talet. Enligt Görans hänvisning till Elfsborgs lösen fanns det 1571 i Högemåla ett
frälsehemman ägt av Sten Banér och ett kronohemman. Om nu kronohemmanet är det som man hänvisar till i texten om Lyders skattejord, så får jag det inte att stämma. Kan Lyders jord först ha varit skattehemman när han köpte det ca 1560 och sedan kronohemman 1571 för att sedan vara skattehemman igen 1592?

2009-01-27, 09:27
Svar #20

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1293
  • Senast inloggad: 2022-01-14, 10:41
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Ja, så kan det faktiskt vara. Ändringar av jordenatur till och/eller från skatte/krono förekommer relativt ofta i 1500-talets kamerala källmaterial. Men det kan också finnas andra förklaringar. Det är inte alls säkert att Lyders skattejord var samma jord som på 1550-talet redovisades som 1/2 skatte(gård). Det kan helt eller delvis röra sig om annan jord. En fråga som bör utredas i sammanhanget är vad som hände med kungens arv och eget-jord i byn efter 1560. Observera även 1553 års notis som visar att det då fanns en i jordeboken oredovisad frälsenhet (ett ödemål) i byn.
 
Den jordeboksgenomgång som redovisningen i DMS 4:2 bygger på omfattade åren 1538-60 (se sid 311). Notisen från 1592 är från en annan källa, en dombok i Linköpings stifts- och landsbibliotek.
 
Det halva skattehemmanet dyker upp först 1551 i jordeböckerna men kan ha existerat långt tidigare i den fysiska verkligheten. Utan en närmare undersökning av jordeböckerna efter 1560 är det inte möjligt att med säkerhet säga vad orsaken är till just den här jordnatursvariationen om det nu är en sådan det rör sig om.

2009-01-27, 19:59
Svar #21

Utloggad Birgitta Olsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 836
  • Senast inloggad: 2022-01-30, 19:15
    • Visa profil
Detta var mer komplicerat än jag trodde. Denna gåta får jag låta vara tills jag har en möjlighet att titta i jordeböckerna. Tack så mycket för hjälpen så länge.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna