Nils Gerbo

[Per-Åke Borssén]

Nils Gerbo är tidigast nämnd 1340 då hans hustru, Katarina Styrbjörnsdotter (Sandbroätten), med Nils sigill bekräftar sin bror Johans gåva till Olof Karlsson av jord i Kumla, Balingsta sn. (Rahmqvist PHT -78 s 66b; Gillingstam PHT -47 s 26). Nils Gerbo köpte  1352 ½ markland jord i Täby, Faringe sn. Jord, som senare ärvdes av Katarina Fadersdotter. Jorden tilldömdes 1402 Claus Slaweka dä jorden ‘til at halda oc wndher frelse blifua' (SD 191, PHT -47 s 11 och 26f). Nils torde möjligen ha levt 1353, då riddaren och hövitsmannen i Skåne Lars Karlsson (Sparre av Aspnäs) utfärdar skuldförbindelse till Nils Gernbo (DS 4924). Nils Gerbo hade sonen Johan (Hans Järbo), som troligen i sin faderns/ moderns ställe 1338 beseglar en jordöverlåtelse i Hammarby, Hammarby sn, till stockholmsborgaren Konrad Arxö (Tidöarkivet vol 396 s 48 RA, ‘lantlig' kopiebok tillhörande greven, riks- och hovrättsrådet Gabriel Bengtsson Oxenstierna).  
 Nils torde även ha sonen Torsten Nilsson i Bensta, Skånela sn, som 1345 bekräftar sin fasters, Ragnhild i Hammarby i Nysätra sn, donation till Uppsala domkyrka. Brevet bekräftas av Gregers Styrbjörnsson (Sandbroätten) och dennes svärfar Bengt Sigurdsson (framvänt människoansikte). (DS 3921) Bengt har tidigare, 1337, beseglat Ragnhilds donation tillsammans med Johan Magnusson (Folkungaättens oä gren), Nils Skattman (tre enkeltinade rutor balkvis) samt Jakob Markusson (kluven, 2. delad). (DS 3273)
 1396 överlåter Olof Johansson i Bensta, Skånela sn, 1½ markland jord i Bensta till ärkebiskop Henrik som gottgörelse för dennes utlösen, med 160 mark penningar, av Olof från fängelse, som han var ‘plictuger' bröderna Nils och Anders Botvidssöner,. Olofs släktingar och vänner beseglar. Dessa är riddaren Jöns Sigvidsson (oxpanna), prebendaprästen Nils Olofsson i Uppsala (krökt arm under en kalk), Johan Larsson (?vingat svärd - Almöätten) - av omständigheterna att döma, och Mikael i Bälsta i Vallentuna sn (tre örnhuvuden 2+1). (SRP 2811) Med ovanstående jord plus annan grundar ärkebiskopen 1401 en prebenda i Uppsala domkyrka. Jorden i Bensta går emellertid senare förlorad för prebendan. (DMS 2 s 143f) Troligen har den återbördats av Olof Johanssons släkt. Då Måbyätten visar sig inneha jord i Bensta, är det troligt, att det är denna jord som kan komma ifråga. Dels kan konstateras att, då Ingevald Johansson (vingat svärd - Måbyätten) är arvinge till ovannämnde släktings, Jöns Sigvidsson, hustru fru Katarina Johansdotter i Våxome (bjälke), dels då hans medarvingen, Claus (Nikolaus) Slaweka, även är arvinge efter Nils Gärbo, samt dels då Ingevalds arvingar besitter jord i Bensta (HG/ PHT -47 s 12-15, s 26: HG/ GF 4 s 38f), det är rimligt att anta ett släktsamband mellan Olof Johansson i Bensta och Ingevald Johansson i Måby/Bensta. Möjligen är Olof Johansson en son till Nils Gärbos son Johan (Hans Järbo).  
 Det synes även som om Olof Johansson, eller snarare Måbyätten, skulle vara länkad till den släkt som för vapnet ‘krökt arm', Fardeätten - Nils Fardjäknssons (krökt arm med handen hållande ett hjärta/sjöblad), Johan Nilssons i Bredsjö, Nils Fardjäknssons son (DS 4879) samt Farde Unges ätt.  Dels beseglar prebendaprästen Nils Olofsson (krökt arm under kalk) 1396 som släkting Olof Johansson överlåtelsebrev - han kan möjligen vara son till Olof.. Dels äger medlemmar av Måbyätten jord i både Järlåsa, Ålands och Östuna snr, där även Johan Nilsson i Bredsjö äger jord.  
 Ingevald Johanssons sonson, Ivar Olofsson, var gift med Birgitta Johansdotter (Bukhorn) och hade med henne sonen Olof Ivarsson, som levde ännu 1482.  Senare blev Birgitta omgift med Lars Birgersson.(Sjöblad). 1388 byter Lars med sin hustrus samtycke bort jord i Blackbo, Kättbo Siggefora och Östfora, allt i Järlåsa sn, samt jord i Ålands sn till sin svärmor Märta Kristiernsdotter (hjorthorn). Det är möjligt att jorden tidigare har givits till dottern men med detta byte återgår till modern. Troligare dock är att Birgitta erhållit jorden i Järlåsa, möjligen som morgongåva, av sin förste make Ivar Olofsson och att denne troligen var besläktad med Johan Nilsson i Bredsjö, Järlåsa sn. Om Johan Nilsson sades det,  vid räfsteting 1409 med allmogen i Hagunda hd, ‘...at Jon Niclesson hafde ther sua mykla gambla frelsis jordh fore gifuit, ther nw skatter afgar...' (SD 1104),. Desto rimligare förfaller detta då det även framgår, att Ivar Olofssons bror Lars ägde jord i Östhammar i Östuna sn, där Johan Nilsson i Bredsjö hade ägt mycket mark. Sålunda hade Johan bytt bort 1362 till sin bror, hh Olof Nilsson i Bro i Nora sn av Våla hd, ‘tredjedelen i Östhammar, Östuna sn' mot 6½ öres- plus 2 penningland jord i Husby Långhundra, samt 4 örtugland i Ålbo, Ålands sn och 1 öresland i Laggarbo i Järlåsa sn. (DS 6613, SRP 537) Detta innebär förmodligen, att Johan Nilsson ägde, före bytet, större delen av Östhammar, dvs 3 markland och 2½ öresland, om värdena för tillbytt jord motsvarar bortbytt . Han bör efter bytet ha kvar 2 markland, 1 öresland och 2 örtugland. Därtill ägde Johan förutom jorden i Järlåsa och Ålands snr, jord i Husby, Husby-Långhundra sn, där även hans företrädare på sätesgården i Bredsjö, hh Filip Petersson, ägde jord, som denne tillbytt sig av kung Magnus (SRP 586)
 Det torde således stå klart att Nils Gärbo sannolikt är identisk med Nils Fardjäknsson och, att dennes son Johan Nilsson i Bredsjö är identisk med Hans Järbo. Torsten Nilsson torde vara Johans bror och Olof Johansson, troligen Johan Nilssons son, och bror till Olof. Då även Johan Larsson (vingat svärd - Almöätten) torde vara besläktad med Johan Nilsson i Bredsjö, som är hans företrädare på sätesgården i Bredsjö och vars ättlingar sedermera äger gods som Johan Nilsson innehaft, synes ätterna ‘vingat svärd', Almö och Måby, troligen vara en fortsättning på Fardeätten. Visst, jag vet, att Nils Gärbos vapenbild (ginstyckad med fallande hjärta/sjöblad på linjen) och Nils Fardjäknssons (krökt arm med handen hållande ett hjärta/sjöblad) inte stämmer överrens, men de har dock ‘hjärta/sjöblad' gemensamt. Olika vapenbild kunde förekomma för en och samma person under olika perioder. Det kan finnas personliga och politiska skäl därtill.
 Namnet Järbo/ Gärbo/ Gerbo/ Gernbo/ Gærbo/Gærnbo skulle möjligt svara mot orten Järbo i Ovansjö sn i Gästrikland. Den låg ju i landet ‘sunnan Emordh', söder om Ödmården, som Nils Fardjäknsson och sonen Johan 1352 reste runt i och inspekterade sina gods (DS 4879) I slutet på 1200-talet skulle orten benämnts ‘Järnaby', enligt en  avskrift 1603.(DS 1088). Att ändelse -by är rätt tolkad kan ifrågasättas, då i andra sammanhang ändelsen oftast varit -boda/-bo.