Segerstad under medeltiden

[Torleif Ericson]

Låt oss återgå ett ögonblick till Håkan Ängel gm Kristina Håkansdotter. Han kan identifieras med den Håkan Nilsson i Änglatorp (jämför Brask: Håkan Torprum) som 1353 ar måg till Karl Bengtsson i Dalum och detta beseglas av Jös Bengtsson (sparre; Mats Gustavssons ätt) tydligen Karl Bengtssons bror  DS 4974  (DS 5573B) 24/11 1353. Jöns Bengtsson är Mats Gustavssons kusin och stamfar till ätten Stenbock och också Krisina Håkansdotters kusin. Det är naturligt att Mats Gustavsson är Kristinas målsman i en fråga om gemensamma släktgods och inte hennes man i ett andra gifte som inte kan något i frågan. Däremot var hon nog ogift änka  ca 1371 då Mats Håkansson pantsatt gods till 9 år innan han byter bl a Segerstad med Lars Björnsson (RPB 1521 29/9 1380).

[Kaj Janzon]

Torleif, detta var intressant information om Håkan Ängel som jag ska ta och titta närmare på. Jag har precis skrivit klart en uppsats om det problemkomplex som rubriken för denna diskussion anger, utan att egentligen alls behöva gå in på Håkan Ängel. I uppsatsen visar jag bl a att det inte finns några skäl för att anta att Kristina överhuvudtaget skulle ha varit gift med någon alls efter Håkan. Den kommer förhoppningsvis att publiceras i Släkt och Hävd under innevarande år.
 
För övrigt delar jag din uppfattning om att Kristina sannolikt var ogift änka 1370 eller 'väl nio år' innan bytet med Lars Björnsson (bjälke) ägde rum. Det brev som ovan diskuterats (DS 8196) måste rimligen vara det brev som Mats Gustavsson lade fram som bevis vid räfstetinget i Vadstena 1386.
 
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon

[Kaj Janzon]

Ett litet förtydligande: jag håller också med Torleif om att det i det aktuella fallet är naturligt att Mats Gustavsson är Kristinas målsman (i betydelsen talesman, min anm.) i en fråga om gemensamma släktgods. Att verkligheten är mer komplicerad i detta fall än inläggen hittills har visat, kan vi för tillfället bortse ifrån.
 
Detta måste emellertid skiljas från frågan hur Kristina identifieras i brevet 1/8 1386. Hon identifieras nämligen inte som hustru till x utan som änka efter Håkan Ängel. Håkan Ängel har rimligen inte mer med hennes och Mats gemensamma arvegods att göra än en eventuell andra man. I övrigt avstår jag gärna från att diskutera frågan tills uppsatsen är publicerad och Stig Östenson fått tillfälle att komma med eventuella invändningar.
 
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon

[Torleif Ericson]

I min mening säger inte referensen av rätten till Krisina,  Håkan Ängels änka 1386 mer än att den hade det avgörande bevisbrevet i handen och identifierade Kristinas civila ställning vid pantsättningen 1370 med den utgångspunkten.
Det är intressant att 1385/6 är tydligen Mats Gustavsson också den som representerar henne och Mats Håkanssons arvingar vid mansboten efter Bård Håkansson, något som pekar på att Kristina då inte hade en levande man. Ingeborg bengtsdotter kan knappast vara hennes dotter då hon ju uppträder utan talesman ur de kretsar vi diskuterar; tanken att hon är dotter till Bengt Lindormsson ligger nära och stämmer bättre med fakta, men det är ju en hypotes. Kaj är nog på rätt spår.

[Kaj Janzon]

Torleif, det är en intressant tanke. Men nu står det ju, som ovan sagts, faktiskt inte någonting alls om Kristinas civila ställning i Mats Håkanssons överlåtelsebrev från 1370 (DS 8196) och Håkan Ängel är inte nämnd i brevet överhuvudtaget.
 
Min hypotes om saken är att det senare i år kommer det att visa sig vem Mats Gustavsson egentligen representerade och varför. Jag har, som meddelas i mitt inlägg 21/4 ovan, skrivit klart uppsatsen och därefter inte läst något som föranleder några ändringar i den. Följaktligen har jag i dagsläget inte heller mer att säga än just detta.
 
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon

[Torleif Ericson]

Hej Kaj,
Jag drar din uppmärksamhet på att Mats Gustafsson pantsatte alla Mats Håkansons och dennes syster Kristinas gods i Västbo till Peter Knoppe (B 15 fol. 10 nr 23 28/11 1374) vilket beseglas av deras kusinbarn Arvid Bengtsson (Oxenstierna) . Han var då bannlyst efter dråpet i Linderås av biskop Gottschalk 3/2 1374  och brevet  gäller Siggeboda 20 oxar och 200 kor enligt påskrift.  Tydligen gällde att för Mats att få likvida medel för den nödvändiga  och dyra resan till påven för att få absolution (i Avignon måste det väl vara vid den här tidpunkten). Det måste ha varit kollisionskurs mellan den pantsättningen och Mats Håkanssons byte av gods med fd lagmannen Lars Björnsson 1380 (RPB 1521) om de inte lösts (men 1374 års brev har påskriften att det gäller Siggeboda, vilket uppenbart är vida mindre än Mats Håkanssons gods i Västbo 1380)..  Mats Håkansson överlät 1370 ALLA sina  gods i Småland och Västergötland till systern Krsitina, tydligen som pant (RPB 961) och med tanke på att han tycks ha ägt mycket gods är det uppseendeväckande.  Så det är tydligen för Kristinas räkning som Mats pantsätter godsen och hon försträcker väl sedan summan  till honom.  Genom bytet av gods som inte var likvärdiga 1380 måste det ha uppstått allvarliga förvecklingar om Mats Håkansson inte återlöst panten och problemet uppstod nog akut då flera av de centrala personerna hade avlidit: Peter Knoppe dräpt 1383; Lars Björnsson död mellan 1383 och 1386 och sannolikt också Mats Håkansson, som ingivit sig på sk sytning hos Lars Björnsson 1380, dvs att han skulle underhållas till sin död.
Jag vet inte vad du referer till när du säger att du vet vem Mats Gustafsson representerade men de här omständigheterna ger ju en uppenbar bakgrund om Mats Gustavsson ännu inte löst panten från 1374.
MvH Torleif

[Kaj Janzon]

Torleif, du behöver inte dra min uppmärksamhet till någonting som har med saken att göra. Jag har tydligen problem med att uttrycka mig begripligt.
 
Något som jag nämligen ovan flera gånger och till synes förgäves försökt göra dig uppmärksam på är att jag redan har utrett den problematik du antyder ovan. Det är sällan jag får anledning att ta till stora bokstäver för att göra mig förstådd, men av dina inlägg kan man stundom få intrycket av att du inte läser andras.
 
Min utredning kommer att publiceras i Släkt och Hävd 2003:1. Läs den så får du svar på dina frågor.
 
Med vänlig hälsning
 
Kaj Janzon

[Kaj Janzon]

Javisstja, jag glömde en sak Torleif: Korrekt datering för brevet från 1374, som du hänvisar till är 27/11, inte 28/11. Brevet är numera utgivet i tryck som DS 8679.
 
Brevet anger tydligt pantsumman: 100 mark penningar och tio goda oxar. Varifrån dina uppgifter om att det gäller 20 oxar och 200 kor kommer är lika okänt för mig som den påskrift om Siggeboda du skriver om. Det kan ju knappast finnas en påskrift på ett brev som inte är bevarat annat än i avskrift från 1600-talet. Däremot kan det ibland finnas en anteckning i avskriften om att en sådan påskrift funnits på originalet. Någon sådan anteckning gällande Siggeboda redovisas dock inte av DS.
 
Man bör vara försiktig med att återge fakta om historiska dokument, datum, brevs innehåll etc. Missförstånd och myter uppstår mycket lätt om man slarvar. Det är väl därför det läggs ner så mycken möda på att försöka lära ut vikten av källkritik redan under grundkurserna i historia vid våra universitet.
 
Med vänlig hälsning
 
Kaj Janzon

[Ttorleif Ericson]

Hej Kaj,
Just återkommen efter en längre resa finner jag ditt svar. Mina kommentarer var lite dumma, då jag förleddes av att Håkan Bårdssons enda kända hustru Ingrid är så nära släkt med Mats Gustavsson på hans fars sida (DS 3520, DS 3597). Naturligtvis har Brask rätt att Mats Gustavsson är minst lika nära, och säkerligen klart närmare, släkt med Kristina Håkansdotter genom Mats Gustavssons okända mor ; det är ju  klart grundat på ett domslut som Östensson visat (PHT-75, s.70 ff) och han ger ju referensen till det brev som jag citeradeså illa. Jag ser fram mot din analys, som ju kan ha varianter.  Allt faller logiskt på plats. Det blir intressant att se om du anser att Brasks 'släktkompendium' är helt rätt med en klantig presentation eller eventuellt om den tryckta versionen stött på typografiska problem med att återge släkttavlan.
Din artikel blir säkert ett viktigt klargörande av en hel del problem i den tidens genealogi och jag ser fram mot den med spänning.
Ps. Jag hade läst nogrannare än du tror, men tänkte att korrekturet inte hade gått in. Sorry about that. MvH

[Kaj Janzon]

Hej Torleif,
 
Om inte tekniken sviker oss på något oförutsägbart sätt kan du snart läsa mer om detta i SoH 2003:1 och troligen också i 2003:2. Stig Östenson har nämligen läst min uppsats i manuskript och som en konsekvens av den läsningen kommer han att i en nyskriven artikel själv föra vidare den analys han påbörjade i PHT 1975.
 
Jag har haft förmånen att kunna läsa Östensons artikel i manuskript och kan konstatera att han fortfarande har kvar sin eminenta förmåga att finna konstruktiva lösningar på de talrika problem som Hans Brasks släktbok ställt oss inför. Jag ser därför själv numera lika mycket fram emot SoH 2003:2 som 2003:1.
 
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon

[Torleif Ericson]

Hej Kai,  
 
Jag har efter långt om länge lyckats konsultera din intressanta artikel i SoH. Det är ett viktigt bidrag du kommer med genom upptäckten av det sytningsbrev som Utter återger. Men jag är inte  
klar över innehållet i Utter anreckning som kanske är knapphändig; den är ju inte så lätt att få tillgång till.
 
Vem utfärdar brevet, Mats eller Kristina?  
Vad är parternas exakta ömsesidiga engagemang?  
Vilka beseglar brevet?  
Hur omtalss systern och kan någon i brevet tänkas representera hennes intressen?  
 
Kanske du har mer information här?
 
Der är nu helt klart genom ditt bidrag och utredning hur Mats Gustavsson. har rätt att disponera över sin fars kusin Kristina Håkansdotters egna gods;
det har ju blivit Mats gods.  
Men det är inte klart att han har rätt att disponera över hennes brors gods för hennes räkning utan vidare även om hon har  dem i pant.
 
 Med vänlig hälsning  
 
Torleif Ericson