Sigge Larsson (Sparre av Rossvik)

[Anders Ryberg]

Missuppfattning!  
Man får mycket mindre info ur huvudkartoteket än ur ÄSF.
 
I ÄSF står vad man vet om födelse (vilket i sig i allmänhet inte är mycket på medeltiden), om giften, och om dödsfall.
Där står om var personerna verkat och vilka funktioner de verkat i. Där står om misstänkta släktskap.
 
Och framförallt. Man får hjälp med identifiering av personerna i diplomen, och med släktskapen mellan dem. Dessutom tar ÄSF upp många belägg du inte kan hitta i huvudkartoteket, då detta bara tar upp de viktigaste personerna i brev, medan ÄSF:s forskare gått på djupet.
 
Till exempel hade du via användning av standardverken kunnat reda ut Sigge Larssons giften utan problem. Så läs dem! Noga!

[Kaj Janzon]

Anders har helt rätt.
 
Huvudkartotekets syfte är att vara ett slags innehållsförteckning. Den information man får för otryckta brev är oftast bara en kort sammanfattning, i vilken mycket ofta saknas t ex uppgifter om personer och orter som nämns i breven.
 
Dessutom är sakuppgifterna i kartotekets sammanfattningar inte sällan felaktiga, vilket är en konsekvens av att de har tillkommit under en lång tidsperiod och utarbetats av många personer med mycket olika förutsättningar för att tolka innehållet. Det förekommer därför inte bara felaktiga ort- och personidentifieringar utan också rätt grova felläsningar av originaltexterna. Dessa problem är välkända för diplomatarieredaktionen och det är precis av den anledningen man har lagt in en möjlighet att enkelt meddela rättelser.
 
Det är alltså inte meningen att kartotekets korta sammanfattningar ska användas som källor utan som ledtrådar till källorna.

[Benny Borgstrand]

Anders och Kaj!
 
Tack för de upplysningarna,är på väg att beställa ÄSF. Del I, häfte 1-3 (1957, 1965, 1989)och NY! Del II, häfte 1 (2002). och även SBL,har redan beställt en del material och nästa prioritet är ÄSF.  
 
Om jag kommer ihåg rätt finns det väl rättelser i Del 2 (2002) till tidigare årgångar av ÄSF?

[Benny Borgstrand]

Efter att jag tydligen frågat ett o annat för mycket(enligt vissa),så har jag nu beställt (ÄSF) häfte 1-3 och del II,häfte I (2002).
 
Kostnaden vart klart godkänd.
 
500 kr för häfte 1-3 av Riddarhuset och del II (2002) för 179 kr,på annat ställe.
 
Blir även SBL vid ett senare tillfälle.

[Benny Borgstrand]

Kaj!
 
Du skriver...........
 
Dessutom är sakuppgifterna i kartotekets sammanfattningar inte sällan felaktiga, vilket är en konsekvens av att de har tillkommit under en lång tidsperiod och utarbetats av många personer med mycket olika förutsättningar för att tolka innehållet. Det förekommer därför inte bara felaktiga ort- och personidentifieringar utan också rätt grova felläsningar av originaltexterna.
 
Hur kommer det sig då att Riksarkivet väljer att lägga ut dessa Medeltidsbrev på nätet lätt tillgänglig för allmänheten om deras tolkningar och översättningar m.m inte håller en källkritisk granskning? och dessutom rätt grova felläsningar av orginalkällorna?
 
Och var kan man enkelt göra rättelser på deras sidor,det hittade jag inte heller.
 
Kommer någon/några proffs att gå igenom materialet en gång till och göra rättelser?

[Kaj Janzon]

Benny,
 
Jag tycker att jag redan har svarat på din första fråga. Det är en sökfunktion man har lagt ut på nätet, inte breven. Innehållssammanfattningarna bör ses som ledtrådar till vad breven innehåller. De är en källa till i vilket brev vissa uppgifter kan finnas, inget mer. Man ska därför inte förvänta sig att de är vare sig fullständiga eller felfria.  
 
I steg två utökade Riksarkivet sin service med att också lägga ut texterna till de redan tryckta breven.
 
Upp till höger finns en e-postlänk: rapportera fel.
 
Kartoteket kommer nog inte att uppdateras av andra än sakkunniga användare som rapporterar in fel. Brevtexterna kommer ju att läggas ut successivt. Just nu håller redaktionen på med breven för 1376. Fram till 1375 och 1401-20 ligger redan ute (utom ett mindre antal som inte tryckts av olika skäl).

[Benny Borgstrand]

Vill bara dyka in med ett litet tack för att ni fick mig att beställa ÄSF 1:1,1:2,1:3 och slutligen ÄSF 2. H. 1 . Den har jag ännu inte fått,men snart förhoppningsvis.
 
Mycket intressanta och inte bara födelse och dödsår som ja trodde,dock lite jobbigt med rättelser hit o dit.
 
Men jag strävar efter perfektion i min släkttavla,så långt de går med fullständig källhänvisning.
 
Nu är det bara vänta på att nästa månad kommer så man har råd med SBL,för finns ju en hel del ätter/släkter som inte redovisas i ÄSF.
 
Tycker man har lärt sig en hel del,tack vare Kaj,Torsten,Carl m.m..från att från början svalt allt så är man nu väldig(nolltolerans) till källor på nätet m.m utan verifierade källor.
 
Dom källor jag känner jag kan acceptera nu är SBL.ÄSF. (med rättelser givetvis)
 
Via ÄSF kunde jag via Birgitta Finvidsdotter komma tillbaka till Birger Jarls oäkta son(frillobarn) Gregers.
 
Tidigare har jag kommit till Karl  Döve Bengtsson via Kristina Magnusdotter(Leopard) och bakåt.
 
Hur är det med Släkt och Hävd? granskar någon/några rättelser m m som trycks i tidsskriften?

[Benny Borgstrand]

Det jag tänker på angående S O H är först Dick Wases material angående den introducerade adliga släkten Schildt,som fick en hel del rättelser av Ingvar Eriksson (författare till Historien om Årby) som Dick accepterade delvis,i senare nr kom Dick med en del argument mot/för som tyvärr,inte vad jag vet Ingvar svarat på i senare delar av S O H.
 
Så där finns ju en hel del ouppklarat.