ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Skelghe  (läst 3248 gånger)

2014-10-26, 22:26
läst 3248 gånger

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Då jag berört släkten Skelghe i samband med ett flertal frälsesläkter i Sveriges Österland, så är det dags att den får en egen rubrik.
 
 Anthoni inleder sin uppsats ’Bärare av namnet Skelghe och deras släktförhållanden’ [Genos 39(1968)], på följande sätt: ”Namnet Skelghe anträffas under 1300- och 1400-talen vid olika tillfällen i Finland. Det betyder den skelögde och är ett typiskt binamn, men har dock utvecklats till ett släktnamn. Då namnet är liktydigt med det tyska Scheel, frågar man sig om det utvecklats på svensk språkbotten eller eventuellt är ett översättningsnamn, detta så mycket mera som svenska släktnamn uppkomma relativt sent. De synas först komma till användning bland borgerskapet. Nu visar det sig, att namnet först framträder hos Mathias Skelghe, som är borgare i Åbo, civis aboensis. Då vi kort efter Mathias finna en Folke Skelghe, som tydligen är en nära frände till Mathias, troligen bror framträda, synes dennes förnamn betyga, att vi ha att göra med ett genuint svenskt Skelghe” (min kursivering).
 
Jag drar samma slutsats som Anthoni. Vad Anthoni möjligen inte var medveten om, var att en Eskil Skelghe från Attundaland ingick i den tolvmannakommission som år 1298 reviderade Upplandslagen, i vilken bl.a. riddaren(?) Anders deltog, av mig postulerad far till Finlands hövitsman 1303, Nils Andersson och Lagmannen i Finland, Jakob Andrisson de Kumo, i sitt 1:a äktenskap, och i sitt 2:a med Margareta i Dalkarby (Åland), till kyrkoherden i Kumo, Stigulf Andrisson. Margareta var i sitt 2:a äktenskap med Måns Byskalle mor till bröderna Sigurd och Nils Byskalle, fogdar på Åland. En koppling som är väsentlig för följande resonemang.
 
För att ta ett steg tillbaka, så har jag tidigare, något lättvindigt, som hypotes angett Jakob Andrisson som far till Nils Skelghe d.ä.  – en hypotes som nu synes alltför förhastad. Jag föll i samma fälla som många andra (manliga?) forskare, och valde omedvetet fädernet… Det torde snarare vara så, att släkten Skelghe i Finland var ’ättlingar’ till Jakob Andrisson på mödernet. På fädernet var de sannolikt ättlingar till Eskil Skelghe i Attunda.
 
Den förste kände Skelghe i Finland var alltså Mathias, vilken år 1330 sigillerar ett kvitto utfärdat av den i Finland verksamme svenske frälsemannen Karl Haraldsson [FMU 385]. Kvittot avser en Nikolaus Magnussons skuld av 100 mark, som fogden fått ta emot av biskop Bengt i Åbo, som därmed avbetalt sin gäld för gods i Önningby.  Anthoni har här  inte försökt  ge en förklaring till  varför en borgare i Åbo, sigillerade ett kvitto utfärdat av Karl Haraldsson (Stubbe), Aduocatus Finlandie år 1330! Svaret är ganska uppenbart – Mathias Skelghe måste ha varit en nära frände till Nils Månsson i Önningby, vilken var densamme som fogden på Åland, Nils Byskalle.
 
 Enligt min reviderade hypotes, så var Mathias Skelghe en möjlig sonson till Eskil i Attunda, och gift med en dotter till Jakob Andrisson, son till  (riddaren?) Anders i Forkarby, vilken ingick i samma tolvmannakommission som år 1298 reviderade Upplandslagen.
 
Jakob Andrisson, sammanbragt bror till Nils Magnusson Byskalle, var alltså Mathias Skelghes svärfar, och morfar till Nils (Mathiasson) Skelghe, vilken var far till bröderna Jakob och Nils (Nilson) Skelghe. Jakob Skelghe förde alltså en variant av sin svärfars vapen: ”en balkvis lagd ström [FMS 95] när han sigillerade et brev i Pikis år 1378.
 
Enligt Anthoni  så var den Fulco (= Folke) Skelge, som år 1338 pantsätter jord i Kairis (S:t Karins) förmodligen en nära frände – troligen en yngre bror – till Mathias, nämnd som faste år 1336 omedelbart efter Mathias Skelge. En rimlig slutsats då Mathias själv sålde ’åker och äng’ i Kairis år 1345.
 
Den av mig tidigare postulerade brodern till Jakob Skelghe, Nils Skelghe (d.y.) omnämnes av Anthoni som ’en Niclis Skelghe’, känd 1392-1410, vilken synbarligen var gift gift med en dotter till Peder Svärd, varigenom ättlingarna fingo arvsanspråk ej blott på Svärd-Kurck-gods utan även på arv efter riddaren Nils Olofsson till Suontaka. Denna slutsats delar jag inte. Jag har i stället under rubriken Nils Olofsson (till Suontaka)  visat på, att Nils Skelghe och Peder Svärd med största sanolikhet var gifta med var sin syster till riddaren Nils Olofsson.
 
Av  Nils Skelghes barn känner Anthoni endast till Olof Skelghe, gift med Kristina, dotter till Rötger Ingesson. Utöver Olof så hade Nils Skelghe två döttrar, varav den ena var gift med Hannus Henriksson Hornhus, och den andra, Elin, var gift med Magnus Klausson Fleming. Uppgiften i EÄ att Magnus Fleming var gift med Elin Nilsdotter (Kurki) stämmer inte.
 
Anthoni finner det dock troligt att Olof haft syskon eller åtminstone kusiner. ”Till dem torde man kunna räkna den Jeppe eller Jakob Skelghe, som vid tinget i Borgå 1414 gav domkyrkans ombud herr Anders Erlandsson fasta på sitt skifte (byte) av hustruns gods i Mäkipää i Sagu och Hästö i Bjärnå mot i handlingen inte nämnda gods. Hustrun torde ha varit en dotter till Peder Skräddare, för vilken 2 gods i Mäkipää 1405 reducerades för att senare återställas. Att Jeppe Skelghe tillhörde samma släkt från Egentliga Finland som Olof Skelghe, därpå tyder hans förnamn som är detsamma, som bars av Olofs sannolike farfar Jakob Skelghe, liksom hans giftermål med en frälsedotter från Sagu.”
 
Vad gäller denne Jeppe eller Jakob Skelghe, känd 1414 och 1421, så rör det sig sannolikt om densamme  ’Jaoper’ som var  känd 1378, Olofs farbror Jakob.  Denne torde ha varit född omkring 1350 och  kunde alltså mycket väl vara i livet ännu 1421. Anthoni har förmodligen  p.g.a. osäkerhet gällande kronologin, sannolikt felaktigt,  postulerat ytterligare en Jeppe Skelghe.  Anthonis antagande att Jakobs hustru var en dotter till Peder Skräddare stödjer jag helt, vilket definitivt leder till att det, av kronologiska skäl, rörde sig om Olofs farbror Jakob, enär Peder Sigurdsson Skräddares barn torde vara födda omkring 1560.
 
Angånde  Olof Skelghes barn är jag helt överens med Anthoni: ””Olof Skelghe hade fyra döttrar, den redan nämnda Lucia, Gertrud, Aleta och Kristina. Gertrud och Aleta nämnas blott i Lucias testamenten. Lucia blev gift med sedermera lagmannen och riksrådet Henrik Clausson (Svärd) omkr. 1438. Hon levde ännu 21.12.1490, men var barnlös död 28.2.1496. Systern Kristina var gift med en Jöns Olofsson… Kristina hade tydligen före 1440 ingått ett andra gifte med Hannes skräddare, ty detta år medge hon och den andre mannen, att dottern Birgitta Jönsdotter, junker Jordans hustru… som år 1472 eller 1473 av Lucia Olofsdotter omtalas såsom en arvsberättigad systerdotter.”
 
Jeppe Skelghes närmaste efterkommande vet vi ingenting om, enligt Anthoni, vilket jag är benägen att hålla med om. Anthoni finner det dock sannolikt, att den senare Borgåsläkten Scheel på något sätt härstammar från honom. Hans antagande bygger på att samtidigt som jordinnehav i Meltola och Fugkaby i Pemar, reduceras för Nils Skelghe 1405, så drabbar detta även en Liunge i exakt samma omfattning – d.v.s. en broders- eller systerdel var.
 
Det som talar emot detta är att det var Jakobs brors egendom som reducerades, inte hans fars, vilket Anthoni utgick ifrån.  År 1472  träffar man på en Liunge Tidiksson, vilken av Ramsay ansätts som stamfar till släkten Scheel, gift med Anna Andersdotter – en dotter till Kristina i Stensböle - och far till ärkeprästen i Åbo, Påvel Scheel. Så långt håller jag med, men jag håller definitivt inte med om att Anna Andersdotter var dotter till Anders Olofsson i Haiko, vilket Ramsay förfäktar, och som Anthoni, om än med tvekan, traderar. I det här fallet så har båda med största sannolikhet fel. Fadern var i stället Anders Jönsson (klöverbladskura) [FMS 183], vilken i sitt första äktenskap med en dotter till Hannus Hornhus, var far till Isak Andersson till Suontaka, och i sitt andra med Christina Arvidsdotter till Stensböle, far till bl.a Anna.  Filiationen styrks av att Annas son Påvel förde en klöverbladsskura i sitt vapen. Vad gäller Christina Arvidsdotter, se Stensbölesläkten.
 
Möjligen tillhörde Påvel Scheels farmor släkten Skelghe, vilket släktnamn han använde sig av i en förtyskad form när han skrev in sig i Rostock universitet 1487…

2019-03-10, 14:05
Svar #1

Utloggad Björn Karl Anders Nordin

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 43
  • Senast inloggad: 2024-02-08, 22:15
    • Visa profil
Det är möjligt att resonemanget är korrekt i många delar men jag har svårt att förstå det och jag förstår inte heller varför man inte fokuserar på vem som var Elin Nilsdotters mor. För mig framgår kronologin, äganderätten till Villnäs och hennes namn - Nilsdotter, som klar om man utgår från att hennes mor var för oss en okänd kvinna men som Nils Hermansson Kurck hade ett flickebarn med = Elin.

Nils Hermansson Kurck var definitivt ägare till Villnäs. Efter hans död ger Cecilia Filipsdotter bort egendomar till Uppsala domkyrka och S:t Annas påbörjade kloster samt till sina sin farbrors son, Gregers Bengtsson, och hans hustru Valborg Olofsdotter. Hennes dottersöner Olof och Peter Mårtensson Duva är med och godkänner gåvorna till klostret och till en av gåvorna till Gregers Bengtson.

Hon ger antagligen bort vad hon kan och har dispositionsrätt över till sina avlägsna släktingar men inte Villnäs för hon vet att denna egendom tillkommer Elin. Så tror jag tankegången och händelseförloppet är. 

Var 1.7 1400, andra gången, gift med häradshövdingen i Frösåkers hd riddaren Nils Korke (Kurck, äldre ätten), som tidigare varit gift med en okänd kvinna, levde ännu 1427 och då låg på dödsbädden men var död 18.5 1428.

Källa: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Folkunga%C3%A4ttens_o%C3%A4kta_gren#TAB_8

Cecilia Filipsdotter dör 1435 och därefter dyker Elin Nilsdotter upp som ägare till Villnäs.
Elin Nilsdotter gifter sig omkring 1450 med Magnus Fleming.

2019-03-11, 16:40
Svar #2

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Hej Anders,
Det var några år sedan jag forskade i den här frågan. Tyvärr fungerar inte länkarna längre i mitt inlägg ovan, förutom till Stensböleätten. De övriga har ingenting med mina inlägg att göra…
Din hypotes kan tyvärr inte stämma.
Den väsentligaste invändingen är, att Nils Kurck ärvdes av sina syskonbarn, bl.a Lucia Olofsdotter Skelghe, dotter till Olof (Nilsson) Skelghe vilken var systerson till Nils.
Elin Nilsdotter förde dessutom ett svärdvapen – inte ett tranvapen, vilket fördes av Nils Kurck.
Det troligaste scenariot är att Elin Nilsdotter var en syster till Olog Skelghe, och att hon använde sin mors, n.n. Hermansdotter Svärds vapen, då fadern mig veterligt inte förde något vapen.
Att Elin tillträdde först efter Cecilia Filipsdotters död beror sannolikt på att inget arvsskifte efter Nils Kurck skett innan dess.
/Leif T
PS Jag trodde inte att några inlägg gjordes numera på den gamala versionen av Anbytarforum!

2019-03-12, 09:57
Svar #3

Utloggad Björn Karl Anders Nordin

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 43
  • Senast inloggad: 2024-02-08, 22:15
    • Visa profil
Du får väldigt gärna påpeka var mitt resonemang är fel.

Så här ser det ut när jag följer ditt resonemang. Vilket innebär att datumena när de är födda blir helt felt. De kan inte vara gifta eller relaterade med varandra som du beskriver. (enligt min uppställning av din beskrivning). Problemet är, om du har rätt, att jag inte ser var felet jag gör. Så rätta mig gärna.

Peder Hermanssons dotter kan omöjligtvis vara mor till Olof Nilsson Skelge.

Att vapenskölden blir trana eller svärd behöver inte vara en klar släktrelation. Folket vid den här tiden verkar ju ha haft en stor mängd ingiften i varandras släkter så det vapen någon började använda sig av som sitt eget kan ju hänga ihop med vilken del av sin släkt personen ville associera sig med och stödja sig på.

Nils Hermansson Kurki torde väl ha dött senast i april 1428. Cecilia börjar ju ge bort sin egendom snabbt som attan till sin släkting./släkt I Uppsala var hon tydligen den 18:e maj 1428. Att fara från Villnäs till Uppsala tar ju en tid och någon sorgetid måste funnits. Eftersom hon ger bort så mycket hon kan till sin kusin (och kyrkan) så fort som möjligt så tycker jag det verkar som hon är utsatt för någon press någonstans ifrån.

Att Cecilia, det första hon gör, ger mark till Uppsala Domkyrka tolkar jag som att hon vill förankra sig om kyrkans stöd eller om hon hade en släkting som var biskop där eller både och. Sedan börjar hon ge bort egendomar till sin kusin, sin farbrors son Gregers Bengtsson.

Att Cecilia hade tänkt leva vidare åtskilliga år tycker jag framgår av hennes gåva från 14:e mars 1430. (Se i slutet av denna text). Om Gregers och Valborg inte fick några barn så skulle egendomen gå tillbaka till Cecilia.

Herman Svärd 1330-1383 + Jakobsdotter Kurki

Barn
Nils Hermansson Kurki Svärd till Villnäs 1370-1428 före 18:e maj
Peder Hermansson till Kräbbelby och Haga i Borgå 1359-1401


Peder Hermansson Svärds dotter
Ragnhild Pedersdotter Svärd till Kräppelby och Haga i Borgå borde vara född cirka 1379

Ragnhild Pedersdotter Svärd till Kräppelby och Haga i Borgå gift med
Nils Skelge född före 1350

barn
Olof Nilsson Skelge född cirka 1380
syster
Elin Nilsdotter (Kurki eller Skelge) 1410-1486

1428  maj  18
Utfärdandeort
Uppsala
Innehåll
Cecilia Filipsdotter, änka efter herr Nils Korke, ger till Uppsala domkyrka jord i Uvlunge i Viksta socken i Norunda härad och i Åbyggeby i Vendels socken och (Örbyhus) härad.
Utfärdaren beseglar tillsammans med sina dottersöner Olof Duva och Peter Duva.

1430  mars  14
Innehåll
Cecilia Filipsdotter ger till sin farbrors son Gregers Bengtsson och sin ”dotter” Valborg Olofsdotter allt sitt köpegods i Ebohärad socken (=Edebo socken, Frösåkers härad), nämligen gods i Lundås, i Härbro(holm), i Skälby, i Hammarby, i Sätra med flera, med förbehåll, att allt återgår till fru Cecilia, om Valborg eller hennes barn dör barnlösa.
(Valborg var ju gift med Gregers Bengtsson)

Kvinnan kunde i början av medeltiden inte ärva. Detta förändrades längre fram och man kan se att flera kvinnor ärvde hus och jord. Om kvinnan blev änka kunde hon ofta utan större problem ta över och driva verksamheten med hjälp av sina barn och eventuella lärlingar. Änkor kunde fortsätta att leva sina liv som vanligt utan gifta om sig.

Som jag förstått den tiden så satt Cecilia i orubbat bo efter det att hennes karl dött. Hon ägde Villnäs och all egendom. Så jag förstår inte varför Nils Kurckes släktingar skulle kunna göra anspråk på hennes egendom. Den enda som skulle kunna göra detta vore ju om Elin Nilsdotter var Nils Kurcks dotter. Men kanske var det andra förhållanden då. JAg har för lite kunskap om detta.

2019-03-12, 12:47
Svar #4

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Du har helt rätt i att Peder Hermanssons dotter omöjligtvis kan vara mor till Olof Nilsson Skelge. Om du läser igenom vad jag skrev ovan så står det att Olof var en systerson till Nils K.

Vad gäller filiationerna stödjer jag mig i hög grad på Tapio Vähäkangas forskning, vilken han varit vänlig att bidra med här på forumet Se Svar #14 & 16 i följande länk.
(https://forum.genealogi.se/index.php?topic=67024.0)

Var jag tror du tänkt fel gäller arvsrätten. Efter Nils död så förfogade Cecilia enbart över sina egna egendomar plus de gods som hon och Nils eventuellt förvärvat tillsammans. Hon hade ingen som helst rätt till de gods som tillhörde Nils K. Dessa kunde enbart ärvas av hans släkt. Då han inte hade några levande barn gick arvsrätten vidare till hans syskon, och ifall dessa var döda, till syskonbarnen...

Däremot var det vanligt att änkan fick bo kvar till sin död innan skiftet efter maken var helt genomfört - det kunde dröja upp till tjugo år!

2019-03-13, 08:17
Svar #5

Utloggad Björn Karl Anders Nordin

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 43
  • Senast inloggad: 2024-02-08, 22:15
    • Visa profil
Jag får inte årtalen att stämma och inte varför Elin blir ägare till Villnäs. Tacksam för korrigering var du hittar den. Detta är i alla fall vad jag hittat.  Här är de möjliga existenser jag funnit.

Herman Svärd (Sverdh/Schwert) Före 1330 -1383
Tre barn, tillika syskon med varandra

Peder Hermansson Svärd till Kräbbelby och Haga i Borgå 1359 - Mellan 1400 och 1401
Nils Hermansson Kurck Kurki Svärd till Villnäs 1370 - Före 18 maj 1428
Okänd Hermansdotter Svärd 1360 – 20 jan 1435

Okänd Hermansdotter Svärd 1360 – 20 jan 1435
skall alltså varit gift med Nils Skelge född före 1350

De fick två barn
Olof Nilsson Skelge född 1380
och Elin Nilsdotter Skelge 1410 -1488

Elin Nilsdotter mor är för gammal för att vara mor till Elin.

Dessutom är det konstigt att Elin Nilsdotter Skelge blir ägare till Villnäs efter Cecilias död 1435. Hon gifter sig med Fleming cirka 1450.
Varför blev hon ägare? Hon är ju av kvinnligt kön och därför borde arvet i första hand tilldelats en manlig släkting, dvs Henrik Svärd eller Olof Pedersseon Svärd.

Nils Kurckis bror, Peder Hermansson Svärd till Kräbbelby och Haga i Borgå,hade ju två söner.
Henrik Svärd Ungefär 1390 – 1439
Och
Olof Pedersson Svärd Till Hvittbofjärd i Ulvila Före 1390 – 1460
Olof hade dessutom 4 söner.




2019-03-13, 13:48
Svar #6

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Vad gäller arvsrätten så har du fel, kvinnor hade definitivt arvsrätt. Vad gällde arv efter föräldrar så var dock en systerdel hälften så stor som en broderdel.
Undantaget gällde Fideikommisser, där endast söner var arvtagare.

Men, du har helt rätt i att hon själv inte kunde förfoga över sitt arv om hon inte var änka, var hon ogift så utsågs en förmyndare från den berörda släkten. I samband med senare giftermål så överfördes detta till maken, men maken kunde inte heller fritt förfoga över godset, han hade inte äganderätt i egentlig mening - det tillhörde hans hustru och vid deras död, deras gemensamma barn.

I de fall äktenskapet blev barnlöst, så gick godset i bakarv inom hennes släkt, ex.vis till syskon eller syskonbarn oavsett kön. Mannens släkt hade ingen arvsrätt till godset.

Vad gäller kronologin får jag återkomma, men varifrån har du fått uppgiften att Elin gifter sig med Magnus ca 1450? Om det är din egen uppskattning, vad baserar du i så fall detta på?

2019-03-13, 22:51
Svar #7

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Följande exempel påvisar såväl att Nils Kurck inte hade några överlevande barn, som att kvinnor kunde ärva.

* År 1420 tilldömdes Margareta Persdotter Svärd Ailos i Reso som morgongåva. [FMU 1633]
* År 1425 har Nils Kurck tillbytt sig Ailos av Margaretas bror, Henrik Svärd. [FMU 1777]
* År 1442 omnämnes Ailos som den barnlösa Lucia Olofsdotters Skelghe arvegods, då hon tillsammans med sin make, Henrik Klasson (Djäkn) skänker godset till Nådendals kloster. [FMU 2469]
 

2019-03-15, 23:18
Svar #8

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Efter en närmare granskning av kronologin kommer jag fram till att Elin Nilsdotter torde vara föd kring sekelskiftet 1300/1400, och att hon gifte sig med Magnus F ca. 1420.

När jag nu friskat upp minnet, så kan jag inte hitta någon dokumenterad uppgift om att vare sig Nils Kurck eller Cecilia Filpusdotter haft tillgång till Villnäs. Den förste som nämns i mina källor är Magnus Fleming som fick Villnäs med sin hustru.

Var har du hittat dina uppgifter - dessa utgör ju basen för din hypotes?

2019-03-16, 16:12
Svar #9

Utloggad Björn Karl Anders Nordin

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 43
  • Senast inloggad: 2024-02-08, 22:15
    • Visa profil
Du skall ha mycket stor tack för att du tagit dig tid med att korrigera mina felaktiga slutsatser. Jag hittade aldrig någon koppling till Skelge på nätet. För det mesta tycks den information som man först träffar på visade sig vara felaktig. Att Nils Kurk och Cecilia ägde Villnäs. Eftersom någonting inte stämde så grundade jag min hypotes på att Elin Nilsdotter var dotter till den okända fru Nils Kurk var gift med före Cecilia.

Min kunskap om hur arvsförhållandena var vid denna tid har varit otillräcklig. Så återigen tack också för  för den informationen.

Detta har varit ett litet sidospår för mig. Jag var mest intresserad att se varifrån den Fleming härstammade som slog ihjäl mina anförvanter och fördrev en del överlevande till Bergslagen i Klubbekriget.

(Råkar också härstamma från Herman Pedersen Fleming till Knudstorp)

2019-03-16, 18:41
Svar #10

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Det är genom att formulera hypoteser och testa dem som man lär sig något!

Själv har jag fått förnyat intresse för frågan från vem Elin egentligen ärvde Villnäs... :) 

2019-07-21, 23:21
Svar #11

Utloggad Tarja Harkild

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 7
  • Senast inloggad: 2019-09-30, 14:17
    • Visa profil
Hej, jag har försökt leta på: Birgitta Jakobsdotter Svärd (born Kurck Till Koljala)
föd 1335 död:1370 och kom in på denna diskussion, har hon något samband med ovan personer. Är ny på det här med att söka så här långt bak i tiden. Är hon dotter till Jacob Kurki/Kurck och Margareta Jakobsdotter (?) född af Bolstaholm eller är detta helt annan släktgren?

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna