Hej Kurt.
Här kommer lite att börja med.
Mvh
Inge
Första generation
—————————————————————————————————————————————
1 Christer ABRAHAMSSON SOMME. Christer dog 1618 i antagligen i Danmark eller Pommern.
Överste vaktmästare 29 mars 1599. Deltog som underbefälhavarei de polska och ryska krigen 1600-09. Överste för smålandsknektarna 19 maj 1600 och hövitsman i Narva 25 juni 1602 - 1603. Fullmakt som rytteriöverste 5 september 1603. Utsågs vid danska krigets utbrott 17 juli 1611 till kommendant på Kalmar slott.
Det är Christer Somme som blir anklagad som förädare efter det att han på grund av brist på kulor och krut tvingats överlåta Kalmar slott till danskarna 3 augusti 1611. Han fördrivs i landsflykt men danske kungen tar väl hand om honom och han uppges ha fått både båt och gods av danskarna.
B. Broomé skriver: Hans kapitulation kort tid efter utnämningenvar motiverad av lägets hopplöshet, även om en viss kritik kan riktas mot det sätt, varpå han genomdrev den.De beskyllningar för förräderi, som Karl IX riktade mot Christer Somme, torde vara oberättigade”.
Efter fästningen uppgivande gick han i dansk tjänst och förlorade därmed sina gods i Sverige. Det gällde framförallt ett stort antal hemman, vilka han fått som allodial donation av kungen 9 oktober 1610. Arvegosdsen tillföll i största utstäckning hustrun som utlovad morgongåva.
Den 21 9 1606 gifte sig Christer med Maria Magdalena VON MASENBACH, i på Stockholms slott. [1], [2]
Andra generation
—————————————————————————————————————————————
2 Abraham GERMUNDSSON SOMME. Abraham dog den 15 2 1587. Begravd i Linderås kyrka.
Skrev sig till Göberga som vid faderns död delades mellan Abraham och modern. Vid sin död innehade han ett 20-tal hemman i östergötland och Småland.
Efter den 31 okt 1562 gifte sig Abraham med Märta CHRISTIERNSDOTTER (SIÖBLAD) TILL FLÄTTNA.
De fick följande barn:
i. Germund (-1621)
1 ii. Christer (-1618)
iii. Sven (-1624)
iv. Anna (-1625)
3 Märta CHRISTIERNSDOTTER (SIÖBLAD) TILL FLÄTTNA. Märta dog den 22 9 1602. Blandade händelser 1596. [3] Begravd i Linköpings domkyrka.
Fick antagligen Gö(t)berga som morgongåva. Ännu 1600 står hon som ägare. Kallas av Gillingstam Margareta. [4]
Tredje generation
—————————————————————————————————————————————
4 Germund SVENSSON SOMME. Germund dog den 30 1 1560 i Kalmar. Blandade händelser 1543 i Säteriet Sjötorp. [5] Begravd i Kalmar slott. Yrke: Ståthållare Kalmar slott 1540.
Bevistade riksdagarna 1527 och 1544. Häradshövding 1537-43 i Lysing (E), 1537-58 i Östra, 1551-53 i Sevede, 1554-58 i S. Möre och 1557-58 i N. Vedbo hd samt 1545-59 i Algutsrum, 1546-59 i Möckleby, 1547-58 i Hulterstad och 1550-59 i Runsten alla i Småland och Öland.
År 1540 utnämndes Germund Svensson Some till höfvidsman på Kalmar slott. Det innebär att han har högsta ansvaret för slottet och dess omgivning, Kalmar län. Han var konungens dugligaste höfding på slottet och stod i högt förtroende hos Gustaf Vasa samt fortfor med denna befattning oavbrutet till 1558, då hertig Erik blef Ståthållare på slottet.
Ägde 1543 Sjötorp i Linderås (F) som försvarades under Göberga. Änkan Anna Henningsdotter återupprättade säterikaraktären 1571-77. Gården blev sedan landbohemman men åter säteri under sonsonen Germund Somme (d1621).
År 1547 ägde Germund Bråhult i Kristdala.
Efter 1557 nämnes ej Germund Some mer. I mars 1540 skrev Gustaf I till Germund Svensson på Kalmar slott om en mängd olika bestyr inför möte med kung Christian på Kalmar slott. Bönderna skulle Germund strängt tillhålla att mot penningar föra färsk mat och andra fetalier till staden. Mötet blev inte i Kalmar utan i Brömsebro. Strax efter det att Gustaf lämnat Kalmar bröt Dackeupproret ut och Some fick en hel del att beställa med det som ett flertal brev från konungen ger belägg för. Särskilt under Dackeupproret och åren därefter erhåller Germund ett stort antal brev från Gustav Vasa. Han skriver också svar på dessa och detta finns arkiverat. En tillgänglig beskrivning av dessa år finns i Sylvander: Kalmar Slotts och Stads historiia VI, s 144 - 386 som ger en god uppfattning om släkten Somes betydelse för det svenska förvaltningslivet under 1500-talet. I Sylvander del IV, s. 197 anges att Gustaf I i brev till Some 1644, uppdrar åt den senare att bygga ett stall för slottets hästar å den släta marken invid klostret, dock längs utmed stadsmuren. Den 14 oktober 1550 höll Germund Svensson Rådstufva i Kalmar. (Del III s. 294). En mängd gårdar i Kalmar var befriade från alla afgifter och utgälder af skattenatur, bland vilka 1584 uppräknas ej mindre än 232 gårdar tillhörande 190 personer. Bland dessa är Germund Svensson Some, 1 person, 2 gårdar. År 1552 uppmanar Gstaf Vasa Germund att taga ut gästaskatt av de utlänningar som bedriver köpenskap i Kalmar, hvar 8:e, 10:de och 12:e penning i tull. Vid sin död ägde Germund ett 50-tal hemman belägna i Östergötland, Småland och Öland.
Samme författare redovisar i del VIII fr.o.m. sidan 250 hur den krigiske och rådige, men hårde och känslolöse Christer Some övertog befallningen å Kalmar slott den 20 juli 1611. Han insåg faran av för mycken befolkning på slottet i händelse av belägring och kom också senare att få uppleva hur förråden tog slut och han tvingades(?) att kapitulera. Historiskt har det beskrivits som Somes förräderi å Kalmar slott den 3 augusti 1611.(s. 274). Christer Some flydde till Danmark, fick riklig belöning av kung Christian, lantgodset Kolstorp mellan Lybeck och Segeborg i Holstein, ett skepp, Svarta Katten och all den egendom och lösöre som Kalmar stads inevånare och borgare hade räddat till slottet. I Sverige dömdes alla Somes dervarande gods förbrutna och bortgåfvos åt Herman Wrangel. (s. 284) Ståthållarämbetet på Kalmar slott har alltså haft tre innehavare från släkten Some, Först är det den aktade Germund Svensson Some 1540-58. Senare, 1565, blev Måns Svensson ståthållare tillsammans med Joen Carlsson, men han tycks redan året efter ha ersatts med Benkt Rääf. Den tredje av Someätten är Christer Some, som blev ståthållare på Kalmar slott 1610 och som i maj 1611 ersatte Peder Michelson Hammarsköld. Some uppgav fästningen genom svek och förräderi i augusti 1611. Hammarsköld blev fogde på Borgholm, men återkom 1621. Christer har av flertalet historiker ansetts som förrädare därför att han alltför lätt överlät slottet åt danskarna.
Grmud Svensson Somme ägde ett stort antal egendomar, bl.a. Gunnarstorp (H) 1556, (H); bÖLE (H): Horna (H) 1545-59, Ruggetorp (H), Änga (H) 1545-59. Älmhult (H) 1545-59, Barkebo (H) 1545-59, Kråksmåla, Lindshult, Torshult (H) 1545-59, Kråkenäs (H) 1545-59, Stubbemåla (H) 1545-59, Blomstermåla, Bäcebo Norra, Gissemåla, Granshult, Ingemåla, Kaggetorp, Nyemåla, SANDBÄCKSHULT, solberga, Århult, (H) 1545-(52)59, Horn fr, Vickleby (H) 1550-60, , , [2], [2], [6]
1541 gifte sig Germund med Anna HENNINGSDOTTER SCHARFFENBERG [3].
De fick följande barn:
2 i. Abraham (-1587)
ii. Märta (Margareta) (-1602)
iii. Gunnel
5 Anna HENNINGSDOTTER SCHARFFENBERG. [3] Anna dog aft 1581.
Ägde Götberga från 1562 och ännu 1581. Vid början av 1570-talet vistades hon på den sommeska stamfaderns gamla sätesgård Sjötorp. Båda dessa gårdar hade hon fått i morgongåva av sin man. Huruvida hon dessutom erhållit några gårdar har inte gått att fastställa. När Germund Svensson avled 1560 ägde han 32 hemman i Östergötland och21,5 hemman i Småland och på Öland. Någon bouppteckning hade ännu 1562 inte upprättats.
6 Christiern LARSSON (SIÖBLAD) TILL FLÄTTNA. Christiern dog den BEF 20 MAJ 1551. [3]
Ärvde Halsten Bagges änka och sin halvbror Olof Ivarsson. [7]
Christer Larsson, till Flättna; häradshövding i Jönåkers härad
1524 i december; låg borgläger 1525 i augusti; underskrev Västerås
riksdagsbeslut 1527; erhöll Sköldinge socken (D) i förläning samma
år 2/7; nämnes bland det rusttjänstskyldiga frälset i Södermanland
1529, 1534 och 1535; erhöll förläningsbrev på konungsfodringen för
år 1534 i Sköldinge socken 1535 28/7 och på Gullestads gård i
Östra Steneby socken (E) samma år i december; erhöll
häradshövdingebrev på Aska härad 1536 i januari och på Östkinds
härad 1537 16/1; en av anförarna för de k. trupperna under
Dackefejden 1542-1544; död 1551 före 30/5; arvskifte hölls efter
honom 1533 1/1. Gift 1:o före 1530 med 'en syster till prästen
herr Erik'; 2:o med Anna Petersdotter, som levde änka 1555, men
var död 1562 31/10, då nedanstående fyra barn (Peder, Margareta,
Brita och Märta) höllo arvskifte efter henne, dotter av
häradshövdingen i Memmings härad i Östergötland Peter Karlsson
till Gladhem i Östra Stenby socken. [Gustaf Elgenstierna, Svenska
Adelns Ättartavlor, Siöblad]
Christiern gifte sig med Anna PETERSDOTTER (GLADHEMSÄTTEN).
De fick följande barn:
i. Peder (-1604)
ii. Margareta [8]
iii. Brita (->1613)
3 iv. Märta (-1602)
7 Anna PETERSDOTTER (GLADHEMSÄTTEN). Anna dog bef 31 10 1562. [3]
Fjärde generation
—————————————————————————————————————————————
8 Sven ABRAHAMSSON SOMME. Blandade händelser 1544 i Götberga, Linderås (F). [9]
Gö(t)berga omfattade 17 gårdar i Linderås och totalt ett 20-tal och utgjorde enligt Almquist: Frälsegodsen i Sverige (s. 1242) 10,25 mtl. Enligt Sylwander: Kalmar slotts och stads historia var Måns Svensson Some amiral över flottan 1535 då han efter ärofullt slutat sjötåg drog sig med hela flottan till Kalmar. 16360422 skriver Gustaf I brev från Stockholm till Måns Some. Den gamle Måns Svensson Some önskade draga sig tillbaka i det enskilta lugnet och begärde afsked för sin ålders skull, då han anade de stormar, som snart skulle bryta ut. Den 7 maj 1567 utnämndes Petrus Caroli till ståthållare på Kalmar slott. Två månader dessförinnan hade Måns Svensson fått sitt avsked. Det beviljades 15670311. Måns är son till Sven. Sylvander Kalmar slott .. VII s.167. Se också Joh. Ax. Almquist: Somesläktens Göberga i Från Somabygd till Vätterstrand 1948 och J. E. Almquist: Ätten Somme i Släkt och Hävd 1963, sid. 201 ff.
Den 24 6 1491 gifte sig Sven med Gunhild BENGTSDOTTER (RYTING). [10]
De fick följande barn:
i. Abraham
ii. Bengt
4 iii. Germund (-1560)
iv. Ketil
v. Måns (1495-1571)
vi. Margareta (-1562)
vii. Elin
9 Gunhild BENGTSDOTTER (RYTING).
10 Henning SCHARFFENBERG. [2]
Barn:
5 i. Anna (->1581)
12 Lars BIRGERSSON (SIÖBLAD) TILL FLÄTTNA. Lars dog den AFT 29 SEP 1509. [11], [12]
Ägde Flättna
BEF 1488 gifte sig Lars med Brita JOHANSDOTTER (BUKHORN) [8].
De fick följande barn:
6 i. Christiern (-1551)
ii. Olof
13 Brita JOHANSDOTTER (BUKHORN). [8]
Levde 1488
14 Peder KARLSSON I GLADHEM. Peder dog BEF 1513.
Peder gifte sig med Margit PEDERSDOTTER.
De fick följande barn:
i. Majlin [8]
ii. Jöns
iii. Ramborg
iv. Erik
v. Kerstin (Christina) (-1567)
7 vi. Anna (-
Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Köp och Sälj
Cookie policy