ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 15 december, 2013  (läst 4119 gånger)

2010-12-30, 23:26
läst 4119 gånger

Utloggad Kenneth Svensson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 26
  • Senast inloggad: 2016-02-17, 15:58
    • Visa profil
Hej!
Många av er har säkert stött på Svantepolk Knutsson, sonson till den danske kungen Valdemar Sejr. Är det någon av er som har några teorier om hans möderne? Gillingstam skriver i ÄSF att Svantepolks förnamn tyder på härstamning från Pommerellen. Möjligen var Svantepolks far, Knut Valdemarsson, gift med en dotter (Hedvig?) till hertigen av Pommerellen. Jag har någonstans sett Svatopolk II och dennes hustru Eufrosyne som möjliga föräldrar till Knuts hustru. Kommentarer?  
Mvh Kenneth

2011-01-03, 16:31
Svar #1

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Vilka kända data finns för Svantepolk Knutsson ? När bör han vara född och kan han rent kronologiskt vara en sondotter till Svantepolk II (? 1266) (som var furste av Pomerellen ifrån fadern Mestwin I:s död 1213/14 ihop med sin bror Sambor II (? 1278))  ?  
 
Är kopplingen Svantepolk Knutsson till furst Svantepolk II av Pomerellen enbart grundad på en gissning utifrån det säregna vendiska förnamnet Svantepolk (på polska Swietopelk- jfr det mer kända, men detsamma, ryska furstenamnet Svjatopolk) eller finns denna äktenskapsförbindelse belagd i några medeltida krönikor ?
 
Knud Valdemarsens äktenskap med en vendisk furstefamilj måste ses i belysning av de allianser danskarna skapade i sin östersjöpolitik. Hans eventuella lierande med det Pomerelliska (~samboridiska) furstehuset kan haft sin grund i en vilja att med starka hjälptrupper återta hertigdömet i Reval (Estland) ifrån vilket danskarna blev utslängda 1227 av Svärdsriddarorden.
 
Kan Svantepolk Knutssons mor istället vara utkommen av den mindre kände Svantepolk I (? efter 1227) som var en av de två omnämnda sönerna till Svantepolk II:s farbror Sambor I av Pomerellen   ((? 1207), vilken 1188 formellt donerade ägandet av klostret Oliwa (vid Danzig) med där i närheten liggandes byar till de danska cisterciensermunkarna ?
 
 
Svantepolk Knutssons presumtiva mors kusin Margareta Sambiria (? 1282) blev med sitt 1248 ingångna äktenskap med kung Christoffer I (? 1259) dansk drottning. Margareta var dotter av furst Sambor II, Svantepolk II:s bror. Det finns alltså bevisliga kopplingar mellan Danmarks kungasläkt och furstefamiljen av Pomerellen.

2011-01-03, 20:40
Svar #2

Utloggad Peder Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 883
  • Senast inloggad: 2021-12-16, 18:11
    • Visa profil
Svantepolk Knutsson (delad sköld med en leopard i övre fältet och det nedre fältet bestrött med hjärtan), död omkr. 1310, före 21/2. Känd 1253-1310. Riddare, riksråd och lagman i Östergötland. Son till hertig Knut (Valdemarsson) av Reval (f. 1211, d. 1260) och hans hustru Helena Guttormsdotter, dotter till den svenske jarlen Guttorm. Gift senast 1253 (i hennes 2:o gifte) med Benedicta (Bengta) Sunesdotter (Folkungaätten). Nämnes senast i livet 1261. Dotter till Sune Folkeson (d. 1247) och hans hustru Helena Sverkersdotter av Sverige (f. omkr. 1199, d. omkr. 1252), i sin tur dotter till konung (1196-1208) Sverker Karlsson (d.y.) av Sverige (f. 1167, d. 1210 17/7). Se nedan om Benedicta Sunesdotter.
 
Svantepolk Knutssons ätt. Ätten, som i Sverige endast levde i två generationer, härstammade från en illegitim son till den danske konungen Valdemar sejr och den svenske jarlen Guttorms dotter Helena, änka efter den danske stormannen Esbern Snare (AD, s. 151, 193 och 210; DS, nr 3909; Ddan 2:1, nr 23; jfr S. Axelson i PHT 1958, s. 146 ff.). Denne son, hertig Knut av Reval (född 1211 och död 1260; se Axelson i PHT 1958, s. 146 ff.), var far (DS, nr 3909) till Svantepolk Knutsson, vars förnamn tyder på mödernehärstammning från hertigarna av Pommerellen, av vilka två kusiner under 1200-talets förra hälft bar detta namn (Europäische Stammtafeln, 3:1, 1984, Tafel 6), men inga säkra uppgifter om hans mors förnamn och börd föreligger (jfr P. F. Suhm, Historie af Danmark, 9, 1808, s. 195 och 691, 10, 1809, s. 102, 248 och 414, E. Bahr, Genealogie der pommerellischen Herzöge, i Zeitschrift des westpreussischen Geschichtsvereins, 75, 1939, och Axelson, nedan a. a. 1950, s. 142, not 2).
     Liksom andra illegitima ättlingar till Valdemar sejr (Raneke, s. 866; Gillingstam i Heraldisk leopard i övre fältet och det nedre fältet bestrött med hjärtan. Enligt Rasmus Ludvigsson (E 8676, f. 318v och 356v, RA; Rål. Fol. vol. 12, f. 317v och 355v, KB; jfr Gen 42, f. 81v och 82, RA) var övre fältet blått med leoparden i silver och nedre fältet gult med hjärtana i rött.
     Litteratur: N. Beckman, Tre konungaätter och deras jordegendomar i Sverige, i PHT 1912, särsk. s. 8-11; DAA 1916, s. 424; H. Rosman, Bjärka-Säby, 1 (1923), s. 113-116; S. Hedar, Högsjögård (1945), s. 18 ff.; S. Axelson, Om dateringen av Svantepolk Knutssons första gåvobrev till Vreta kloster, i HT 1950, s. 135-147; samme förf., När blev Svantepolk Knutsson lagman i Östergötland? I PHT 1953, s. 113-125; J. Silfving, Från norra Smålands medeltid (1952), s. 37-46; Raneke, s. 866; K.-I. Hildeman, Tillbaka till balladen (1985), s. 87 ff.
Svantepolk Knutsson (om hans härkomst se ovan) var riddare och verksam i Sverige redan 1253, då han tidigast förekommer. Nämnes som riksråd från 1288 och ännu 1305. Blev lagman i Östergötland något av åren 1293-1305. Hans sätesgård var Viby, sannolikt i Östra Ryds socken, Skärkinds härad i Östergötland, och han ägde även jord i Aska, Bobergs, Dals, Finspångaläns, Hanekinds, Kinda, Memmings, Skärkinds och Åkerbo härad i Östergötland, Stranda härad i Småland, Möckleby och Slättbo härad på Öland samt Vättle härad i Västergötland. Dog 1310, före 21/2. Vapen: delad sköld med en leopard i övre fältet och det nedre fältet bestrött med hjärtan. - Gifte sig senast 1253 med Benedicta, som nämnes i livet senast 1261 och var dotter till Folke jarls son Sune Folkeson i äktenskap med Helena, konung Sverker Karlssons dotter, och 1244 blivit bortrövad av östgötalagmannen Lars Petersson (balk ovan åtföljd av grekiskt kors). Fru Benedicta ägde staden Söderköping, som hon 1250 fått av sin syster drottning Katarina och jord i Norra Vedbo härad i Småland och hade i sitt sigill en kvinna med en falk i högra handen, stående på ett krenelerat torn, omgivet av tre stjärnor. [ÄSF I:3, Sven Axelson, Svantepolk Knutssons ätt, s. 258-259.]
 
Benedicta (Bengta) Sunesdotter. (Folkungaätten)
Benedicta Sunesdotter, död tidigast 1261, gift 1244 eller 1245 med Lars Petersson, död mellan 1244 och 1253, son till Peter Larsson och möjligen konung Erik Knutssons dotter Katarina. Lagman i Östergötland senast 1244 eller 1245. Benedicta Sunesdotter senast 1253 omgift med sedermera riksrådet och östgötalagmannen Svantepolk Knutsson, dotter till Folke jarls son Sune (bd 16, s. 261) och konung Sverker d y:s dotter Helena (bd 18).
     Lars' vapen och hans fars namn är kända genom ett odaterat brev, ställt till invånarna i Västra härad i Njudung, genom vilket han och hans bror Phi (Filip) bekräftade sin far Peters' och dennes far Lars' (endast initialer utsatta) donation av Lundby (tydligen i Vrigstad, Jönköping) till Nydala kloster. Lars' far har identifierats med den dominus Peter Larsson, som jämte ärkebiskopen, tre biskopar och fyra världsliga stormän av Folkungaätten förekommer i ett brev vid konung Johan Sverkerssons (bd 20) kröning 1219. Brodern Filip har identifierats med den Filip Petersson som avrättades 1251 tillsammans med konung Knut långes son Filip (bd 16).
     Enligt en annalnotis bortrövade Lars 1244 eller 1245 en syster till drottningen. I en tidigast i en dansk uppteckning från 1500-talet känd visa omtalas, att en junker Lars ur ett kloster rövade en konung Birgers syster Benedicta. Den på 1240-talet med stöd av Birger jarl regerande svenska konungen hette emellertid Erik Eriksson, och dennes drottning Katarina (bd 20) hade en syster, som hette Benedicta. Visan anses därför åsyfta Lars' brudrov. Andra brudrovsvisor anses gälla Benedictas mor och en av hennes döttrar med Svantepolk Knutsson.
     Visan uppger, att äktenskapet upplöstes genom Lars' död, enligt dess äldre version åtta år efter bröllopet, enligt dess yngre version fem år efter detta. Redan 1247 var en annan person lagman i Östergötland. Då Lars kan ha måst lämna lagmansämbetet på grund av sitt brudrov, kan han dock ej anses vara säkert död förrän 1253, då Benedicta var omgift.
Källor o litt: A Ahlström, Klosterrovvisorna (Saml 1933); S Axelson, Folkvisorna om junker Lars klosterrov, Vreta klosterrov o Folke Algotssons brudrov (HT 1957); S Bolin, Folkungarna (Sc 1935), s 222 f; S Carlsson, Folkungarna - en släktkonfederation (PHT 1953); DS 1 (1829); S Ek, Annales Sigtunenses o våra historiska brudrovsvisor (Saml 1930); dens, Studier till den sv folkvisans hist (GHÅ 37, 1931); B E Hildebrand, Sv sigiller från medeltiden, 1-2 (1862-67); K H Karlsson, Folkunga-ätten (SAT 1, 1879-88), s 219; C M Kjellberg, Erik den heliges ättlingar (HT 1888), s 371; dens, Erik den heliges ättlingar o kronpretendenter bland dem (HT 1923), s 367 ff; O Klockhoff, Folkvisorna om ”brudrov” inom Folkungaätten (Saml 1929); Lags o doms; K-E Löfqvist, Om riddarväsen o frälse i nordisk medeltid (1935), s 71; G Paulsson, Annales Suecici medii aevi (1974); A S[ch?c]k, Lars Pedersson (SmoK 4, 1948); H Sch?ck, Våra äldsta historiska folkvisor (HT 1891), s 291 ff. [SBL 22, Hans Gillingstam, Lars Petersson, s. 270.]
----------
 
 
Mvh
 
//Peder

2011-01-03, 22:15
Svar #3

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Tack Peder!
 
Var är den exakta källan till att Svantepolk Knutssons far hertig Knut Valdemarsson skulle vara född 1211 som svenska ÄSF  påstår ovan ? Enligt danska biografiska lexikon är Knud nämligen född 1205. Det borde finnas någon källa för denna utomäktenskapliga affär som kung Valdemar sejr hade med Esbern Snares änka Helena Guttormsdotter, den landsflyktige svenske jarl Guttorms dotter. Valdemar sejr gifte sig första gången 1205 med Dagmar (~Margareta) av Böhmen (död 1212) och andra gången 1214 med Berengaria av Portugal. Var sonen Knut/Knud född under hans äktenskap var han ju resultatet av ett hor som borde gett eko långt ner till påven i Rom. Jag vet att även ÄSF har sina skönhetsfläckar tyvärr. För att ringa in Svantepolks börd måste vi gå till botten med vad originalkällorna säger - det vimlar av upprepade felaktigheter och mer eller mindre kvalificerade gissningar i den genealogiska litteraturen.

2011-01-03, 22:35
Svar #4

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Sven Axelson skriver i sin artikel Unika annalnotiser i Personhistorisk tidskrift PHT 1958 följande som kastar ljus på forskningens uppgifter om födelseåret för Svantepolk Knutssons far hertig Knut:
 



2011-01-03, 22:56
Svar #5

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Intressant att Huitfeldts krönika omkr. 1600 anger att den Knut som föddes 1211 är son av drottning Margareta (dvs Dagmar av Böhmen). Annales Slesuicenses anger inte heller något i notisen 1211 om den utomäktenskapliga börd som den senare hertig Knut av Reval skulle haft om notisen gällt honom. Notisen ifrån AS är ytterst defekt och slutsatsen och tolkningen Sven Axelsson gör är rätt talande för att han inte väger in eventuella andra möjligheter utan bestämt sig för hur det måste vara (hertig Knut född 1211 därmed punkt). Kan det ha funnits en son Knut i Valdemars äktenskap med drottning Dagmar (~Margareta)? Dock talar det mesta för att Knut Valdemarsson är född 1211, men vi bör även vara öppna för andra möjligheter. Kan ett hor ha undgått påven ? Borde inte kyrkan eller kung Valdemar sejrs antagonister protesterat ?

2011-01-04, 08:43
Svar #6

Utloggad Peder Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 883
  • Senast inloggad: 2021-12-16, 18:11
    • Visa profil
Niclas,
 
Intressant att se de tryckta källorna till uppgiften om Knuts födelsår 1211. Jag har inte sett tidigare denna artikel av Axelsson i PHT 1958. Det är uppenbarligen rätt luddigt i vad som återges som källhänvisning och inte för Knuts inringade födelseår 1211 - och vad slutsatser dras - av andras slutsatser, och vad de konkret bygger på.
 
Jag har inga fler uppgifter på Svantepolk Knutsson, men kikade på vad SBL hade i övrigt att nämna om honom.
 
Nat. Beckman skriver i sin biografi, i SBL 1, över Algot Brynolfsson (torde varit född senast omkr. 1228), lagman i Västergötland, bl.a:
 
...Vid Alsnö möte år 1279 (icke 1285, som den bevarade avskriften av beslutet felaktigt uppger) är han konungens kansler, och i denna egenskap nämnes han senare vid upprepade tillfällen. Brodern Rörik Algotsson bevittnar både i Alsnö och vid andra tillfällen konungens brev. Det är tydligt, att Algotssönerna stå i gunst hos konungen. Man torde kunna säga, att utom konungahuset var det blott en enda man, som kunde tävla med Algot och hans söner i makt och anseende. Denne man var herr Svantepolk Knutsson, sonson till konung Valdemar II i Danmark och dennes älskarinna, en dotter till Gutorm jarl; han var gift med en dotterdotter till konung Sverker d. y., vilken var syster till konung Erik Erikssons gemål och sonsons dotter till Birger (I) Brosa, svears och götars frejdade jarl. Svantepolk hade i arv fått en avsevärd del av den Sverkerska familjeförmögenheten, hans husfru en annan del och åtskilligt Folkungagods därjämte. Om den sammanstötning med herr Svantepolk, som kom lyckan att hastigt och våldsamt vända sig från Algotssönernas släkt, berättar Ericus Olai: Samma år (1288) i mars månad rövade herr Folke, son av herr Algot, västgötarnas lagman, fröken Ingrid, dotter av herr Svantepolk. Därför tillfångatogs i samma månad herr Algot, Folkes fader, och herr Rörik, hans broder. Men hans övriga bröder, herr Peter kanslern, Bengt och Karl, flydde till Norge och mottogos väl av Norges konung. Och något längre fram fortsätter han: Samma år (1289) befriades ur fångenskapen herr Algot och herr Rörik. Men Karl, broder till herr Rörik, halshöggs i Lindö, där han hade rövat (eller dit han hade fört den rövade) fröken Ingrid. Men Rörik flydde till Norge, där han avled. De här berörda händelserna och deras följder äro i sig själva romantiska och ha givit anledning till en ganska livlig legendbildning. Det gäller vid deras bedömande först att se till, vad vi ur de samtidiga autentiska källorna, urkunderna, erfara om saken. [SBL 1, Nat. Beckman, 1. Algot Brynolfsson, s. 388-391.]
----------
 
 
Mvh
 
//Peder

2011-02-23, 21:24
Svar #7

Utloggad Ralf Palmgren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 953
  • Senast inloggad: 2020-03-06, 23:25
    • Visa profil
Ingeborg Svantepolksdotter var enligt professor Dick Harrison i boken Jarlens sekel på sid 258 dotter till Svantepolk Knutsson och Benedicta Sunesdotter. Sven Axelson har skrivit under Svantepolk Knutssons ätt i Äldre svenska frälsesläkter I att åtminstone Ingrid och Ingegerd voro säkert födda i äktenskapet med Benedicta enl. S. Carlsson i PHT 1953, s. 84. Jakob Koit har skrivit under Aspenäsätten i Äldre svenska frälsesläkter I på sid 10 att Johan Filipsson (Aspenäsätten) Var gift med Ingeborg Svantepolksdotter, som var dotter av östgötalagmannen riddaren Svantepolk Knutsson (Svantepolk Knutssons ätt) och troligen Bengta, dotter av Folke jarls son Sune Folkason. Kan jag skriva in i min genealogiska forskning Ingeborg Svantepolksdotter som dotter till Benedicta Sunesdotter (Folkungaätten) eller inte? Det vore intressant att veta då Benedicta Sunesdotter (Folkungaätten) har många kända förfäder. Däribland den kungliga Sverkerska ätten.

2011-02-23, 23:15
Svar #8

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1293
  • Senast inloggad: 2022-01-14, 10:41
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Ralf, Du kanske borde avvakta ett tag. Svenskt biografiskt lexikon är strax framme vid Svantepolk Knutsson. Roger Axelsson har redan skrivit artikeln.

2011-02-26, 10:42
Svar #9

Utloggad Ralf Palmgren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 953
  • Senast inloggad: 2020-03-06, 23:25
    • Visa profil
Det är uppenbart att Sven Axelson har läst Sten Carlssons artikel Folkungarna - en släktkonfederation som finns publicerad i Personhistorisk tidskrift sedan år 1953. På sid 84 omnämns Ingrid Svantepolksdotter och Ingegerd Svantepolksdotter i egenskap av att de delade med Rörik Birgersson (Rörik Birgerssons ätt) och Vreta kloster en patronatsrätt till Skrukeby i Östergötland. Sven Axelson har därefter skrivit under Svantepolk Knutssons ätt i det omfattande referensverket Äldre svenska frälsesläkter I:3 som utgivits i Stockholm år 1989 på sid 259 att åtminstone Ingrid och Ingegerd voro säkert födda i äktenskapet med Benedicta enl. S. Carlsson i PHT 1953, s. 84. Om Sven Axelson även skulle ha studerat släkttavlan över Folke jarls ättlingar i slutet av Sten Carlssons artikel så skulle det ha framgått att Ingeborg Svantepolksdotter var dotter till Svantepolk Knutsson och Benedicta Sunesdotter (Folkungaätten).

2011-02-26, 14:31
Svar #10

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1293
  • Senast inloggad: 2022-01-14, 10:41
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Ralf, Jag vill egentligen inte alls lägga mig i detta mer än att jag tipsar om pågående kvalificerad forskning.
 
Men om du menar att själv är bästa dräng, så finns det en fråga du måste ställa dig: vilken är Sten Carlssons källa? Vilken källa hänvisar han till - om någon - som gör att man kan ta bort det frågetecken som Koits (troligen) och Axelsons (åtminstone) ÄSF-artiklar etablerar? I nuläget åberopar du nämligen Sten Carlsson som primärkälla och det känns inte helt tillfredsställande med hänsyn till omständigheterna. Du måste bl.a. betänka att den uppgift du vill godta innebär ett äktenskap i förbjudna led (3-4) enligt kanonisk rätt. Det skulle därför kännas bra att ha ett dispensbrev att vifta med.
 
Men som sagt var behöver vi inte fördjupa oss i detta nu, då SBL strax är framme vid Svantepolk och jag är helt säker på att Roger Axelsson har studerat både Carlssons släkttavla och de relevanta källorna.

2011-02-26, 16:01
Svar #11

Utloggad Ralf Palmgren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 953
  • Senast inloggad: 2020-03-06, 23:25
    • Visa profil
Vilket äktenskap i förbjudna led syftar du nu på? När är det planerat att nästa häfte av SBL skall utkomma?

2011-02-26, 18:13
Svar #12

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1293
  • Senast inloggad: 2022-01-14, 10:41
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Du har det i ditt eget inlägg onsdagen 23 februari 2011 - 21:24 ovan. Äktenskapet mellan Johan Filipsson och Ingeborg Svantepolksdotter är helt i sin ordning enligt kanonisk rätt så länge Ingeborgs mor inte är Bengta Sunesdotter.
 
Jag har inte insyn i SBL:s verksamhet så detaljerat att jag kan ange något datum för utgivningen.

2011-02-26, 20:22
Svar #13

Utloggad Ralf Palmgren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 953
  • Senast inloggad: 2020-03-06, 23:25
    • Visa profil
Johan Filipsson (Aspenäsätten) är syssling till Benedicta Sunesdotter. Hennes dotter Ingeborg Svantepolksdotter var gift med Johan Filipsson (Aspenäsätten). Vad säger den kanoniska rätten om ett sådant släktförhållande? Kan du eventuellt hänvisa var jag kan läsa vad som står i den kanoniska rätten?

2011-02-27, 09:23
Svar #14

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1293
  • Senast inloggad: 2022-01-14, 10:41
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
De var för nära besläktade för att få gifta sig. Teoretiskt kunde en son till Johan ha gift sig med en dotter till Bengta Sunesdotter om de hade sökt och fått dispens av påven. Det hade nämligen inneburit släktskap av 4:e graden och för den släktskapsgraden finns flera kända dispensbrev från 1200-talet.  
 
Du kan läsa i Koits ÄSF-artikel hur det gick för Johans bror Birger som hade gift sig med en brylling utan dispens. Han blev bannlyst och miste sin riddartitel vilket väl i och för sig spelade mindre roll eftersom han något senare miste huvudet också av andra skäl.  
 
Det finns alltså en sakligt problematisk bakgrund till Axelsons och Koits något försiktiga formuleringar. Vid den aktuella tiden var man rätt ”petig” när det gällde släktskapsförhindren. Det visas t.ex. av kung Magnus egen dispens från 1288 med anledning av att han före äktenskapet med Helvig varit trolovad med en Sofia och därtill haft en sexuell relation med en till namnet okänd kvinna, vilka båda var släkt med Helvig i fjärde led [DS 962, SDHK 1404; om sammanhanget se Herman Sch?ck, ”Magnus Birgersson ('ladulås')” i Kyrka och rike - från folkungatid till vasatid (Stockholm 2005) s 27].
 
Om den kanoniska rätten, kanonisk komputation (släktskapsberäkning) och äktenskapshinder kan du läsa i t ex Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid. Även äldre s.k. konversationslexikon som numera finns utlagda på nätet kan tänkas ha relativt långa artiklar om ämnet. Just nu kan jag tyvärr inte hitta PHT 1953 som av någon anledning inte finns där den ska finnas i hyllan, och redan av det skälet är det bäst att jag avstår från vidare yttranden i denna sak och inväntar SBL-häftet.

2013-12-13, 21:12
Svar #15

Utloggad Andreas Rasmussen

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 346
  • Senast inloggad: 2020-03-21, 17:20
    • Visa profil
Anses det säkert att Ingeborg (Svantepolksdotter) verkligen var dotter till Svantepolk Knutsson. Jag har i alla fall på ett ställe (en artikel av Hans Toll i Fornvännen 1922, s. 65ff) sett uppgiften ifrågasatt. I den nämnda artikeln försöker författaren istället visa att Ingeborg var Svantepolks syster. Jag vet vad som står i ÄSF, men är bevisen verkligen tillräckliga.

2013-12-14, 13:08
Svar #16

Utloggad Ralf Palmgren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 953
  • Senast inloggad: 2020-03-06, 23:25
    • Visa profil
Som historiker tycker jag att du kommer med riktigt bra frågor. Den svenska stormannen Johan Filipsson var gift med Ingeborg Svantepolksdotter. Hon var i sin tur dotter till det svenska riksrådet Svantepolk Knutsson och dennes hustru Benedicta Sunesdotter. Det här anser jag att är historiskt belagt. Det här kan dock diskuteras eftersom du kommer med valida åsikter. Det jag saknar är en starkare hänvisning till de primära medeltida källorna och vad de har att säga. Nu jämför du främst olika forskares analyser och tolkningar.

2013-12-14, 14:24
Svar #17

Utloggad Andreas Rasmussen

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 346
  • Senast inloggad: 2020-03-21, 17:20
    • Visa profil
Nu ska jag försöka göra en sammanfattning av de viktigaste fakta som finns rörande kopplingen Knut Jonsson (Aspenäsätten)-Ingeborg Svantepolksdotter-Svantepolk Knutsson:
 
Knut Jonsson nämns ofta som broder till Gustav Tunesson (se t.ex. DS 2805), och de måste därmed ha varit halvbröder med samma mor (inte på fädernet, Knuts far hette Johan och Gustavs far hette Tune).
 
I ett brev från 1272 nämns Johan Filipsson och Svantepolk Knutsson tillsammans, då de samtycker till att kung Valdemar låtit knyta Kaga kyrka (över vilken Svantepolk och Johan har gemensam patronatsrätt) till ett nyinrättat kanonikat i Linköpings domkyrka (DS 557).
 
Svantepolk Knutsson och Johan Filipsson beseglar ett brev från 1278 tillsammans med kung Valdemar (utfärdaren) och hans hustru Sofia där Valdemar kungör att han skänker en gård till Margareta Ragnhildsdotter (DS 653). (Det är dessa två brev som K. H. Karlsson ansåg tyda på att Svantepolk var Johans svärfar.)
 
I ett brev från 1345 intygar Knut Jonsson (Aspenäsätten), Gustav Tunesson, Knut Folkesson och Ingrid Svantepolksdotter (Svantepolk Knutssons ätt) att deras förfäder sedan urminnes tid presentationsrätten till Vårfrukapellet i Linköpings domkyrka. (DS 3909; Grundarna till nämnda kapell var Knut av Reval [far till Svantepolk] och hans mor Helena Guttormsdotter; se SBL, art. Guttorm.) Ingrid Svantepolksdotter var sondotter till Knut av Reval och Knut Folkesson var son till henne. Gustav Tunesson och Knut Jonsson måste alltså båda ha härstammat från Knut och Helena.
 
Hans Tolls artikel i Fornvännen (finns digitalt här: http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/handle/raa/725/1922_052.pdf?sequence=1) har inte tillräckligt bärkraftiga argument när han försöker visa att Ingeborg var Svantepolks syster och inte hans dotter; Toll framhäver främst att kronologin inte kan stämma, vilket jag själv anser att den mycket väl kan göra.
 
Enligt Gottfrid Carlsson finns det fler brev i DS som tyder på att Svantepolk Knutsson var Johans svärfar, men jag har hittills inte sett att det står uttryckligen. Möjligheten finns ju dock att Ingeborg var Svantepolks syster, eftersom Knut Jonsson och Gustav Tunesson i så fall ändå skulle ha presentationsrätt till Vårfrukapellet i Linköpings domkyrka; De härstammade i så fall fortfarande från Knut av Reval och hans moder Helena Guttormsdotter. Johan Filipsson skulle då har varit Svantepolks svåger, vilket omnämningarna i brevmaterialet kan tyda på (lika mycket som de kan tyda på att Svantepolk var Johans svärfar).
 
MVH Andreas

2013-12-14, 16:45
Svar #18

Utloggad Ralf Palmgren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 953
  • Senast inloggad: 2020-03-06, 23:25
    • Visa profil
I ett bevarat dokument som utfärdats i Gälakvist den 22 mars 1272 (DS 557) står det uttryckligen på medeltida latin Ex communi nostro & domini swantapulkes atque domini Johannis philippi filii consensu admisimus. Här omnämns att riddaren Svantepolk och dennes svärson riddaren Johan Filipsson samtycker. Jag är av samma åsikt som du gällande hållbarheten av Hans Tolls artikel. Den håller inte inför en kritisk granskning. Som jag omnämner ovan så var den svenska stormannen Johan Filipsson gift med Ingeborg Svantepolksdotter. Hon var i sin tur dotter till det svenska riksrådet Svantepolk Knutsson och dennes hustru Benedicta Sunesdotter.

2013-12-14, 16:55
Svar #19

Utloggad Andreas Rasmussen

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 346
  • Senast inloggad: 2020-03-21, 17:20
    • Visa profil
Tack! Kan själv inte latin och fick därför nöja mig med den svenska sammanfattningen av brevets innehåll.
 
MVH Andreas

2013-12-14, 18:03
Svar #20

Utloggad Andreas Rasmussen

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 346
  • Senast inloggad: 2020-03-21, 17:20
    • Visa profil
Har även några funderingar rörande Svantepolks mor. I en artikel av S. Otto Brenner, Ingeborg Eriksdotter, hertiginna av Sachsen (i SoH 1961, s. 307-311), står följande om Erik Knudsen (Skarsholmslægten) på s. 309: Han var broder till riksrådet Svantepolk Knutsson och son till hertig Knud av Estland och N.N., troligen en dotter till hertig Mestwin I av Pomerellen, död 1212, och Swinislawa av Polen, död 1240, och sålunda syster till hertig Swantepolk av Pomerellen. I not 14 på s. 311 står även följande: Den oftast tolkade uppfattningen, att Svantepolk Knutsson vore dotterson till hertig Svantepolk (den store) av Pomerellen bör av kronologiska skäl lämnas därhän. Hertig Svantepolk torde vara född ungefär 1200 och kan knappast ha någon dotter, som kan vara mor till Svantepolk Knutsson och dennes broder Erik, född ungefär 1230 – om de nu voro helbröder. Man kunde tänka sig, att Svantepolk Knutsson är uppkallad efter morbrodern Svantepolk och då även förstå hur namnet Barnim har kommit in i Skarsholmssläkten: hertig Svantepolks syster Meroslawa var gift med hertig Bogislav II av Pommern, död 1220, och sålunda moder till hertig Barnim I av Pommern, död 1278, en nordtysk förgrundsfigur, efter vilken hertig Erik Knudsen tydligen har uppkallat sin son.
 
Svantepolk Knutsson torde vara född omkring 1230, eftersom fadern hertig Knut föddes 1211 (enligt Sven Axelson) eller ca 1205 (enligt Dansk biografisk leksikon). Med tanke på det verkar det inte som om Svantepolks mor var dotter till hertig Svantepolk II, som enligt Brenner var född omkring 1200 (har dock inte hittat någon säkrare källa rörande när han föddes; många hemsidor på internet anger 1190 eller 1200 som tiden för hans födelse).
 
Om man istället tänker att Svantepolks mor var en dotter till Bogislav II av Pommern, som föddes omkring 1177 och dog 23/1 1220 (Allgemeine Deutsche Biographie; digitalt här: http://de.wikisource.org/wiki/ADB:Bogislaw_II.) passar det mycket bättre ur kronologisk synpunkt. Svantepolks bror Erik Knutsson hade en son med namnet Barnim (Barnum), vilket han i så fall kan ha fått från Bogislav II:s son Barnim I av Pommern (för mig verkar det mer sannolikt att Erik Knutsson uppkallade sonen efter en släkting, som i min hypotes, än efter en person utan blodsband till honom, som i Brenners hypotes; Men jag är ingen expert på namnuppkallning under tidig medeltid). Svantepolk skulle då ha fått sitt namn efter sin mormors bror (Bogislav II var gift med Miroslawa (Allgemeine Deutsche Biographie), en dotter till Mestwin I av Pomerellen, och hon var därmed syster till Svantepolk II (den store). Namnen Svantepolk och Barnim får då sina förklaringar, och kronologin passar bättre.
 
I Diplomatarium Danicum 2:1 nr 107 finns följande brev: 1253. 24. juni, Demmin: Hertugerne Barnim 1. og Wartislaw 3. af Pommern overdrager til Bukow kloster alle deres rettigheder i klosterets gods i Bukow, Büssow, Pripstow, Damerow, Böbbelin og Wieck: quas contulit eis sepedictus dominus Swantopolcus. uidelicet ut potestatem habeant fratres ibidem deo seruientes. in possessionibus suis Teutonicos. Danos. Slauos. uel cuiuscunque gentis homines collocandi. I Danmarks riges breve 2:1 finns översättningen på den latinska texten: som den ofte omtalte Herr Swantopolk har skænket dem paa den Betingelse, at Brødrene, der tjener Gud sammesteds, skal have Myndighed til i deres Ejendomme at indsætte Tyske, Danske, Vendere eller Mænd af hvilken som helst Nation. Brevet finns även tryckt i Codex Pomeraniae, bd 1 (digitalt här: http://books.google.se/books?id=Q-Q-AAAAcAAJ&pg=RA1-PA1057&dq=swantopolk+codex&h l=sv&sa=X&ei=MYysUrLWOYmJ4ATDj4CgCw&ved=0CDkQ6AEwAQ#v=onepage&q=965&f=false) på s. 965. I brevet nämns Svantepolk som dominus, alltså var han riddare, och därför tror jag att den i brevet nämnde Svantepolk är Svantepolk Knutsson, eftersom hertigen med samma namn i brev nämns ungefär så här Swantepolcus dei gratia dux…. I så fall hade Svantepolk Knutsson donerat gods till klostret Bukow, som var gynnat av hertigarna av Pommerellen och Pommern (se Pommerellisches Urkundenbuch och här: http://fmg.ac/Projects/MedLands/POMERANIA.htm#_Toc196472155 och här: http://fmg.ac/Projects/MedLands/POMERANIA.htm#SwantopolkIPommerelendied1266). Det finns säkert många fynd att göra gällande Svantepolk Knutsson i de Pommerska och Pomerelliska urkunderna, varav mycket finns digitalt. Några synpunkter på min hypotes?
 
MVH Andreas

2013-12-14, 20:09
Svar #21

Utloggad Ralf Palmgren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 953
  • Senast inloggad: 2020-03-06, 23:25
    • Visa profil
Riddaren och riksrådet Svantepolk Knutsson var son till Knut. Han var en dansk hertig av området kring Reval från och med 1220-talet. Det är tyvärr okänt vem som var mor till Svantepolk Knutsson. Det har dock gjorts flera kvalificerade gissningar men källäget gör det dock omöjligt att fastställa hennes identitet och härstamning med säkerhet. Hon var enligt professor Dick Harrison i verket Jarlens sekel. En berättelse om 1200-talets Sverige som utgavs av bokförlaget Ordfront i Stockholm år 2002 på sid 255 en slavisk stormannadotter.

2013-12-15, 08:40
Svar #22

Utloggad Andreas Rasmussen

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 346
  • Senast inloggad: 2020-03-21, 17:20
    • Visa profil
Här kommer Svantepolks sigill för intresserade. Bilden är tagen från Danske kongelige Sigiller samt sønderjyske Hertugers og andre til Danmark knyttede Fyrsters Sigiller 1085-1559.

2013-12-15, 11:56
Svar #23

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Det har funnits två Swantopolk (sv. ~Svantepolk) som varit hertigar av Pommerellen (Västpreussen, trakten kring Danzig och västerut upp mot Östersjökusten) - se mitt inlägg ovan ifrån 2011 och även om samboriderna  http://de.wikipedia.org/wiki/Samboriden
Tyvärr är mycket av de medeltida årtal som tillskrivs personer uppskattningar eller mer eller mindre kvaltitativa gissningar och håller inte alltid vid en källanalys. Personer kan alltså till exempel vara äldre än vad som moderna skribenter påstår.  
 
Ralf Palmgren: du citerar ofta Dick Harrison och denne är en suverän historieberättare, men jag vet att han inte är någon djuplodat forskare i medeltida originalmanuskript eller kännare av detaljstudier i äldre genealogi utan i mångt och mycket bygger på tryckt litteratur - hans akribi kan alltså stundvis med korrekthet ifrågasättas. Hans konklusion att Svantepolk Knutssons mor var en slavisk stormannadotter säger dock vad forskningen idag vet utifrån en sociokulturell kontext.

2013-12-15, 12:14
Svar #24

Utloggad Ralf Palmgren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 953
  • Senast inloggad: 2020-03-06, 23:25
    • Visa profil
Det sigill som är ännu mer intressantare än Svantepolk Knutssons sigill är det sigill som tillhörde hans hustru Benedicta Sunesdotter. Detta är nämligen Sveriges äldsta bevarade sigill som har tillhört en kvinna. Det är från år 1253. Benedicta Sunesdotter hade i sitt sigill en kvinna med en falk i högra handen, stående på ett krenelerat torn, omgivet av tre stjärnor. För ytterligare information se 3:129 i Bror Emil Hildebrands verk Svenska sigiller från medeltiden. Det utgavs i Stockholm som en serie från 1862 till 1867. Om någon har en bild på sigillet som skulle kunna visas här i denna diskussion så skulle det vara trevligt.

2013-12-15, 12:19
Svar #25

Utloggad Andreas Rasmussen

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 346
  • Senast inloggad: 2020-03-21, 17:20
    • Visa profil
Här är Benedicta Sunesdotters sigill:
 

 
MVH Andreas

2013-12-15, 12:23
Svar #26

Utloggad Andreas Rasmussen

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 346
  • Senast inloggad: 2020-03-21, 17:20
    • Visa profil
Ralf, du skriver ovan att Ingeborg Svantepolksdotter var dotter till Svantepolk Knutsson och Benedicta Sunesdotter. Har det kommit fram ny fakta som bevisar att Benedicta var hennes mor?
 
MVH Andreas

2013-12-15, 12:25
Svar #27

Utloggad Ralf Palmgren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 953
  • Senast inloggad: 2020-03-06, 23:25
    • Visa profil
Niclas,
 
Som historiker känner jag mycket väl till professor Dick Harrison och att han också har fel i bland. Jag skriver ofta kort i diskussionerna här på Anbytarforum eftersom genealogi är en hobby för mig. Det här medan jag har en utbildning i historia och med huvudsaklig inriktning på medeltidsforskning. Jag anser att Dick Harrison sammanfattade forskningsläget och även min egen synpunkt korrekt och passande då han skrev att Svantepolk Knutssons mor var en slavisk stormannadotter.

2013-12-15, 12:53
Svar #28

Utloggad Ralf Palmgren

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 953
  • Senast inloggad: 2020-03-06, 23:25
    • Visa profil
Jag härstammar själv i rakt nedstigande led från min förfader Svantepolk Knutsson. Härstamningen som jag har gjort som släktforskare ser ut så här:
 
 
Svantepolk Knutsson (Svantepolk Knutssons ätt)
 
Ingeborg (Svantepolk Knutssons ätt)
 
Riddaren, riksrådet, lagmannen i Östergötland och riksdrotset Knut Jonsson (Aspenäsätten)
 
Cecilia Knutsdotter (Aspenäsätten)
 
Bo Bosson (Natt och Dag)
 
Riddaren och riksrådet Sten Bosson (Natt och Dag)
 
Riddaren och riksrådet Bo Stensson (Natt och Dag)
 
Märta Bosdotter (Natt och Dag)
 
Knut Ribbing
 
Malin Ribbing
 
Anna Kijl
 
Ståthållaren Olof Oxehufvud
 
Brita Oxehufvud
 
Christina Siöblad
 
Elisabet Anrep
 
Anna Dorotea Löfling
 
Märta Helena Appelbom
 
Beata Charlotta Björnram
 
Johanna Sofia Borenius
 
Agneta Cornelia Cairenius
 
Finlands ärkebiskop Torsten Thure Renvall
 
Agnes Maria Elisabet Renvall
 
Häradsrådet Herman Olof Sigurd Palmgren
 
Professorn i litteratur vid Oulun yliopisto Raoul Oskar Gånge-Rolf Armin Palmgren
 
Korrekturläsaren Oliver Palmgren
 
Han är min far.

2013-12-15, 17:08
Svar #29

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Ralf, den linje du anger ovan (via Knut Ribbing) är en s.k. gateway to history via vilken väldigt många nu levande kan härleda sig tillbaka till Svantepolk Knutsson. Vi är alla släkt med andra ord!  Av detta skäl finns det alltså många släktforskare som är intresserad av just vem som var Svantepolk Knutssons mor, och hertig Knut av Revals hustru. Det är ingen som ännu framlagt en fullvärdig källkritisk analys av detta problem, utan uppgifterna som cirkulerar är gammal skåpmat. Andreas tangerar ovan, enligt mig, en ny ansats på problemet vilket även jag funderat kring: namnet Barnims uppdykande i Skarsholmssläkten. Namngivningen av Svantepolk Knutsson och dennes brorson Barnim Eriksson tyder onekligen på slavisk härstamning (utifrån förnamnen). Dock måste vi ha i minnet att det kan röra sig om två olika namnkopplingar. Vi vet ju inte vem Barnim Erikssons mor Elisabeth gift med Erik Knutsson var - hon kan ha varit släkt med de pommerska hertigarna och på så vis ha föranlett det slaviska namnet Barnims spridning.
 
Äktenskapet mellan hertig Knut av Reval och dennes brud har säkerligen ingåtts av politiska skäl i samband med danskarnas expansion längs med östersjökusten (krigen med venderna) och korstågen i Baltikum. Äktenskap var ett sätt att knyta till sig allierade och befästa förbund, en del lyckades inte i längden. Att danskarna hade intresse i trakten av Danzig under denna tid är belagt i källorna (jfr klostret Oliwa). Den äldre furst Swantopolk (I) av Pommerellen (död efter 1227) och dennes relation med danskarna är det ingen som mer i detalj har analyserat. Kan den gamla uppgiften (som ska härstamma ifrån Arild Hvidfelts krönika) om att hertig Knut av Revals hustru var Hedvig, en dotter till Svantepolk av Pommerellen, avse denne furste (Svantepolk (I)) ?
 
(Meddelandet ändrat av Niclas 2013-12-15 17:36)

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna