Det medeltida Sverige (DMS) på Internet

[Roger Axelsson]

År 2000 påbörjar DMS ett tvåårigt utvecklingsarbete som syftar till att utveckla och anpassa applikationer för att i digital form kunna tillgängliggöra det material som publiceras inom projektet. Arbetet som bekostas av Riksantikvarieämbetets  forsknings- och utvecklingsmedel sträcker sig över två år. Tjusts härad i norra Kalmar län är tänkt att vara pilotområde varför ett råmanus över detta kommer att förfärdigas inom projektets ramar.
 
Nu föreligger en testversion som visar hur DMS-material skulle kunna presenteras digitalt. Den omfattar ingressen till Sevede härad (ur DMS 4:4, den senast utgivna volymen) samt hela Frödinge socken. Presentationen omfattar alltså inte någon information utöver den som finns i häftet. Den är ännu inte optimerad för någon specifik skärmstorlek eller webb-läsare varför formateringarnas utseende kan variera något.
 
Med detta meddelande hoppas projektet kunna initiera en informell, elektronisk referensgrupp bestående av personer med olika DMS-behov: personer knutna till universitet och högskolor, aktiva inom kulturmiljövården samt hembygds- och släktforskningsrörelsen.
 
Redaktionens förhoppning är även att så många som möjligt ska skicka e-post med kommentarer och önskemål om innehåll och utformning av kommande DMS-versioner, samt vidarebefordra internetadressen ovan till andra intresserade personer. Vi har tyvärr inte möjlighet att reagera på alla meddelanden, men lovar att vart och ett kommer att läsas och begrundas. Kommentarerna får gärna röra både tekniska, grafiska och innehållsliga spörsmål, allt enligt principen 'det kostar inget att önska'. Sedan är det upp till redaktionen att sy ihop något utifrån de ekonomiska, och tidsmässiga ramarna.
 
mvh
Roger Axelsson,
Det medeltida Sverige,
Riksantikvarieämbetet

[Jan-Christer Strahlert]

Jag måste tacka för detta tillskott i forskningen
på Vebben och särskillt i Rötter. Själv forskar
jag på Torsås i Kalmar län. Har en hel del av
böckerna från DMS, så detta är mkt bra. Synpunkter
och önskemål samt inlägg hoppas jag komma till
längre fram.  
Mvh
Jan-Christer Strahlert

[Kaj Janzon]

Någon gång under påskhelgen planerar jag att lägga ut en preliminär DMS-redovisning för Örs socken i Nordals härad, Dalsland. Det blir samtidigt en inledning av arbetet på DMS 6:1, Dalsland. Webadress kommer att meddelas under rubriken Dalsland-socknar-Ör, när det blir dags.
 
mvh
Kaj Janzon
Det medeltida Sverige

[Carl Szabad]

Kaj! Jag vet inte hur ni prioriterar Sveriges olika landskap i ert mycket viktiga arbete, men Dalsland har ju redan ett nyutgivet (1996) diplomatarium som är mycket användbart, eftersom det även innehåller översättning till nusvenska på alla texter. Har ni hittat ytterligare material utöver vad diplomatariet innehåller som berör Dalsland?

[Kaj Janzon]

Carl,
 
Dalslands diplomatarium är en mycket bra utgångspunkt för oss, eftersom det innehåller i stort sett allt medeltidsmaterial för landskapet. Vi kan därigenom snabbt hitta de uppgifter avseende orter, ägoförhållanden och jordtransaktioner DMS normalt redovisar. Det enda vi behöver göra är att kontrollera uppgifterna mot vårt eget material (jag har redan upptäckt flera avvikelser) och skriva medeltidsnotiserna.
 
Det viktiga i detta sammanhang handlar emellertid om den andra huvuddelen av DMS-redovisningen, nämligen den som omfattar 1500-talets jordeböcker. Dalsland har ju relativt lite av medeltid ur källmässig synvinkel. De flesta orterna omnämns överhuvudtaget inte i källorna före 1500-talets kamerala material. Dalslands diplomatarium täcker med andra ord bara en liten del av landskapets medeltida bebyggelsehistoria. Det mesta måste så att säga klarläggas bakvägen, via 1500-talsmaterialet.
 
En annan viktig aspekt av källäget är att det ger oss en möjlighet att koncentrera oss på 1500-talsmaterialet och därigenom bli bekanta med den västsvenska kameralistiken som ju i flera avseenden avviker från den som tillämpades i rikets östra delar. Om detta har vi hittills i stort sett helt saknat förstahandskunskaper om inom projektet. Det enda som varit helt klart är att de kamerala principerna avviker en hel del från de östsvenska som vi numera börjar anse oss som experter på.
 
Valet av Dalsland som det första området i väster motiveras alltså enkelt uttryckt av att det förefaller vara det minst svårbearbetade området och därför lämpligt att börja med.
 
I övrigt pågår för närvarande arbete med 2:1 Södermanland (Södertörn), 2:2 Södermanland (Rönö härad) och 4:5 Småland (Tjust). Vilket område det första riktiga västgötahäftet kommer att omfatta och när arbetet på det kan påbörjas, törs jag inte sia om idag. Vi har relativt omfattande förarbeten för flera västgötska härader, bl a Ale, Kind, Mark och Gäsene. Enligt den nu aktuella planen är min avsikt att fortsätta med Västergötland efter Södertörn och Rönö som jag räknar med att avsluta under innevarande år.
 
mvh
Kaj Janzon

[Carl Szabad]

Kaj! Tack för ditt snabba svar!
 
Jag tänkte inte på att Dalslands diplomatarium inte sträcker sig fram till Vasatidens skattelängder. Dalsland verkar annars kunna jämställas med Norrland vad gäller det tunna källäget.
 
För Norrlands del (som är mitt område) finns i Medelpads äldre urkunder den första skattelängden Gärder och hjälper 1535, och jag kommer själv att ta med samma längd för Ångermanland (förutom att den redan är utgiven i GU:s regi av vår nättidningsredaktör) och 1539 års bågeskattelängd för Västerbotten i mina diplomatariska arbeten för dessa landskap.

[Kaj Janzon]

Den utlovade preliminära DMS-redovisningen för Örs socken ligger nu ute. Adress och mer information under rubriken Landskap-Dalsland-Socknar-Ör. Glöm inte heller att då och då kolla utvecklingen för vår näst intill fulländade testversion som kollegan Roger gör reklam för några inlägg ovanför. Om inte vi får en massa feedback från er i form av kommentarer, frågor, tilltyckande etc, så finns risken att vi tröttnar och lägger av och börjar handla med it-aktier på heltid i stället för att skriva om medeltiden ;-)
 
mvh
Kaj Janzon

[Henrik Wallenberg]

Hej DMS-författare
 
Det är bra att ni lanserar och gör era projekt tillgängliga över internet, eftersom de utgör en värdefull källa för oss som inriktar vår forskning på gårdar och bygders historia. Det jag saknar i testversionen är det rikliga personregister som finns i de tryckta utgåvorna. Som tidigare läsare har påpekat så verkar er utgivningspolicy något oklar. Varför färdigställer ni inte först ett landskap/ län innan ni påbörjar nästa. Till exempel så började arbetet med Uppland i början av 1970-talet och det är fortfarande inte färdigt.
 
Hälsningar
Henrik Wallenberg
 
PS Jag önskar att nästa projekt blir Västmanland DS

[Kaj Janzon]

Hej Henrik
 
Utgivningspolicyn är inte längre vår, utan vår nuvarande huvudmans (sedan 1982), Riksantikvarieämbetets. Den lyder enkelt uttryckt så att alla DMS-häften i princip skall finansieras med externa medel.
 
Vi prioriterar Kalmar län, därför att Länsstyrelsen i Kalmar är beredd att bekosta arbetet. Av samma skäl gav vi ut Gästrikland, som till stor del betalades av Gävleborgs länsmuseum. Rönö härad bekostas till största delen av Södermanlands länsmuseum. Det är med andra ord numera i vår bransch som i alla andra, money talks, som man brukar säga i det stora landet i väster. Det är inget vi tycker är särskilt önskvärt, men det är en konsekvens av politiska beslut som tagits över våra huvuden och som vi inte kunnat påverka särskilt mycket mer än vilka andra medborgare som helst.
 
Det finns heller inget särskilt tungt vägande historievetenskapligt argument för att färdigställa ett helt landskap innan man påbörjar nästa, tvärtom. Om vi hade envisats med att göra så, då hade vi tillspetsat uttryckt idag haft ett läge där vi hade vetat allt om Upplands medeltid, men ingenting om något enda annat landskap. Jag är säker på att vi i så fall hade fått höra nidvisor om att vi egentligen borde döpa om projektet till Det medeltida Uppland.
 
Ur historievetenskaplig synpunkt är en prioritering av Västergötland akut och har varit det under en lång tid. Det är inte bara den s k västgötaskolan som är av den åsikten att det är ett landskap vars medeltida historia är mycket intressant men eftersatt av forskningen. Vi har länge varit väl medvetna om problemet och diskuterat det internt i flera år.
 
Det stora praktiska problemet har dock varit och är fortfarande, bristen på hugade finansiärer i rikets västra delar. Ointresset är lika påtagligt som överraskande, inte minst med tanke på allt ståhej kring programmen om Svearikets vagga etc. Under de 7 år jag arbetat inom projektet, har vi inte fått en enda allvarligt menad påstötning från Västergötland, inte en enda seriös förfrågan om under vilka förutsättningar vi skulle kunna tänka oss att framställa ett första DMS-häfte för Västergötland.
 
Västmanland? Javisst, gärna, och Närke och Östergötland osv. Den centrala frågan i samtliga fall är: vem betalar? Den krassa verkligheten är idag sådan att den som först kommer till DMS-kvarnen med sin penningpåse, också får sitt häfte först.
 
Personregister kommer givetvis att finnas med i den slutliga versionen.
 
mvh
Kaj Janzon

[Stefan Simander]

Kaj:  
Finns det förarbeten gjorda för de områden som  
återstår i Uppland?  
Finns det någon möjlighet att dessa kommer att  
publiceras, i såfall vilka institutioner bör man  
påverka för att ordna finansiering?
 
Finns det någon möjlighet att söka bland övriga  
uppgifter som lär finnas hos er, t ex vilka bönder  
som brukade de gårdar/enheter som redovisas i DMS?

[Kaj Janzon]

Hej Stefan,
 
det finns förarbeten i olika stadier för samtliga delar som återstår av Uppland. I vissa fall rör det sig om vetenskapliga bearbetningar, såsom lic-avhandlingar eller trebetygsuppsatser i historia, och i samtliga fall finns jordeboksexcerpter. I de sistnämnda redovisas även brukarnas namn, dessvärre dock sällan med patronymikon. Sådana uppgifter är nog lättare att komma åt i Riksarkivet. DMS arkiv är nämligen ett rent arbetsarkiv och på intet sätt lämpat för allmänhetens bruk, bl a saknas arkivförteckningar nästan helt.
 
Jag har mycket svårt att föreställa mig att vi med nuvarande förutsättningar kommer att kunna ge ut något ytterligare upplandshäfte under de närmaste 5-6 åren. Jag tror, ärligt talat, att om jag får se ett sådant före 2010, då blir jag nog rätt förvånad.
 
Vad gäller finansieringen, råder det en besvärlig situation inom kulturmiljövården som består i att de i stort sett enda operativa medel som länen har till sitt förfogande är centralt fördelade sk G2-medel som inte får gå tillbaka till RAÄ, där vi sitter.  
 
Alltså måste länsstyrelser och -museer i sin tur också ut för att ragga externa pengar om de vill beställa DMS-häften. Det betyder i praktiken att de får söka anslag från olika regionala fonder, där sådana finns, och där sådana inte finns får man klara sig utan DMS-häften. Vilka sådana fonder som skulle kunna vara aktuella i Uppland vet jag faktiskt inte. För övrigt är finansieringsfrågan något som jag uttryckligen blivit förbjuden att befatta mig med, så egentligen vill jag inte veta det heller.
 
mvh
Kaj Janzon

[Stefan Simander]

Tack för ditt snabba och utförliga svar Kaj!  
 
Vet du hur läget är för Gotland?
 
När det gäller Uppland:
Är det någon annan än Kaj som kan komma på något  
som vi Upplandsforskare kan göra?
Länsforskningsrådet kanske kan göra något?

[Kaj Janzon]

Stefan: Gotland är överhuvudtaget inte aktuellt.
 
Allmänt gäller att projektet en gång i tiden definierades  såsom Det medeltida Sverige och inte som Sverige under medeltiden, vilket ju inte är samma sak.
 
De gamla danska landskapen bortföll därigenom automatiskt. En viktig anledning var källmaterialsituationen. För de delar av Sverige som inte var en integrerad del av riket under Gustav Vasas regeringstid, finns inget material som skulle kunna ersätta de jordeböcker vi är beroende av. Det kommer alltså aldrig att komma ut DMS-häften för t ex Skåne och Halland. Vi har inga förarbeten överhuvudtaget för dessa landskap.
 
Däremot var det tänkt att en finsk redaktör skulle framställa volymerna för Österland, men det rann visst ut i sanden.
 
mvh
Kaj

[Anders Ryberg]

Hej!
Jag har läst ett par böcker som utnyttjat Bohusläns jordeböcker under 1500-talet som källor, men de hör ju till danska och norska arkiv delvis. Den första för Öckerö skrevs 1568, men det finns böcker. I övrigt undrar jag om socknarna i Valbo i Dalsland planeras att publiceras, och i så fall när.
 
MVH
Anders Ryberg

[Kaj Janzon]

Anders,
 
det finns givetvis även danska jordeböcker. Materialet är dock i jämförelse med det svenska bräckligt och fragmentariskt, milt uttryckt. Du kan hitta en sammanställning av vad som finns bevarat i: Jexlev, Thelma, Lensregnskaberne - en oversigt (København 1978). Jordeboken för Bohus och vikens län 1568 som du refererar till finns tryckt i serien Norske Regnskaber og Jordebøger, band V.
 
Valbo kommer att ingå i DMS 6:1 som jag nyligen påbörjat arbetet med. Mer om det finns i mina tidigare inlägg ovan och under rubriken Landskap-Dalsland-Socknar-Ör.
 
mvh
Kaj

[Kaj Janzon]

Arbetet med Dalsland (DMS 6:1) fortsätter i sakta mak. Det är fortfarande helt ofinansierat och bedrivs följaktligen ideellt på min rikligt tilltagna fritid, i praktiken ca 10-12 timmar per vecka. I den takten kommer utgivning att ske omkring år 2006.
 
Jag har bestämt mig för att successivt lägga ut preliminära redovisningar för en socken i varje härad på mina hemsidor. Dessa kommer sedan att uppgraderas efter behov tills slutlig version föreligger. Ör i Nordals härad ligger ute sedan 21 april. Nästa socken ut blir snart (inom några veckor) Håbol i Vedbo härad. När den ligger ute meddelas detta under rubriken Dalsland-socknar-Håbol. Jag vill passa på att tacka för de kommentarer och synpunkter jag hittills fått gällande Ör.
 
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon

[Kaj Janzon]

På förekommen anledning (flera förfrågningar per e-post) kommer här en kort lägesrapport från DMS.
 
Undertecknad har i dagarna färdigställt manuset till Södermanland 2:2, Rönö härad. Häradet omfattar följande socknar: Bogsta, Bälinge, Helgona, Lid, Ludgo, Lästringe, Ripsa, Runtuna, Råby, Spelvik, Svärta, Sättersta, Torsåker och Tystberga.
 
Detta häfte blir dessvärre troligtvis det enda som kan tryckas under innevarande år. Södermanland 2:1 som omfattar Södertörn kan knappast gå till trycket förrän tidigast vid årsskiftet någon gång.
 
Det har inte skett några förbättringar vad gäller projektets finansieringssituation. Inom kort kan det dessutom förväntas en återgång till normalsituationen vad gäller personalstyrkan, d v s att vi går ner från tre till två heltidstjänster under nästa år. År 2003 räknar vi med att i bästa fall åter vara tre heltidare.
 
Den medellånga planeringen, så långt den nu är fastslagen, ser för dagen ut så att DMS 4:5 Småland (Tjust) beräknas gå till tryckning 2003. Förmodligen kommer ytterligare ett Södermanlandshäfte att påbörjas under 2002-03. DMS 6:1 Dalsland är fortfarande ofinansierat. Alternativet till ytterligare ett Södermanlandshäfte är att ett första häfte för Västergötland påbörjas.
 
mvh
Kaj Janzon

[Kaj Janzon]

Dags för en ny rapport från DMS. Det har hänt en hel del sedan 23 april. DMS 2:1 (Södertörn) är nu under tryckning och ett häfte om Rönö härad går till trycket nästa vecka. Båda beräknas vara tryckta till årsskiftet.
 
Vad gäller Rönö har dock en del väsentliga ändringar i planeringen gjorts. Rönö kommer nämligen att utgöra ett pilotprojekt för digital- DMS. Den sökbara databas vi nu har färdig vad gäller den tekniska sidan skall fyllas med empiriskt innehåll (Rönö) under nästa år, är det tänkt. Med färdig menar jag att databasen har fungerat i stort sett problemfritt under intern testning med såväl Internet Explorer 5.0 som Netscape 4.5.
 
För Rönö-häftet får beslutet vissa konsekvenser, bl a att det kommer att utkomma i två tryckta versioner. Det kommer först att tryckas i en förenklad preliminär version i ett annat format och i en annan serie än den vanliga, närmare bestämt i en av RAÄ:s rapportserier (Kunskapsavedelningens). Bl a kommer de sedvanliga detaljerade sockenkartorna att saknas i den första tryckta versionen. I nätversionen kommer däremot klickbara kartor att läggas in. Ort- och personregister kommer att finnas med även i den förenklade versionen.
 
Tanken med detta är att vi genom den första tryckta lågpris-versionen och databasen snabbt skall kunna inhämta användarnas synpunkter på utformning och innehåll innan en ordinarie tryckt version utarbetas. Därmed hoppas vi i slutändan kunna upnå en snabbare utgivningstakt och en betydligt tunnare Rättelse- och kompletteringsvolym.
 
Den nya modellen är ett led i DMS utvecklingsarbete. Det är dock ingen större mening med att förneka att det till stor del är den omöjliga tjänstesituationen inom projektet som varit den kanske starkast pådrivande faktorn för omställningen. Med två eller i bästa fall tre medarbetare hade DMS med oförändrade finansiella och organisatoriska förutsättningar knappast kunnat färdigställas överhuvudtaget. Den fast anställda personalens återstående tjänsteår är i nuläget sammanlagt mindre än 30 (= max 10-12 häften.
 
Mer om tjänstesituationen på kort sikt: Under största delen av nästa år kommer DMS att bestå av endast två heltidsarbetande, nämligen Sigge Rahmqvist och undertecknad. Roger Axelsson kommer förmodligen endast att göra ett kortare gästspel. Vad han tänker göra i stället kommer han säkerligen att redogöra för på sin hemsida.
 
Sammanfattningsvis utkommer alltså två tryckta skrifter från projektet före årsskiftet, en (Södertörn) i serien Det medeltida Sverige och en (Rönö) i Riksantikvariämbetets egen rapportserie. En uppdaterad version av Rönö kommer att utges i DMS-serien som 2:2 men först när databasen varit i drift minst ett år, och då tillsammans med ett annat sörmländskt härad (Hölebo eller Jönåker).
 
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon

[Kaj Janzon]

Dags för årets första DMS-rapport. Den av Roger Axelsson framtagna och väl fungerande FileMaker-databasen som vi hade tänkt lägga ut på Internet under innevarande år fastnade som väntat i de teknokratisk-byråkratiska vägspärrarna.
 
Detta var ingalunda oväntat eftersom precis samma sak hände vid det förra försöket för några år sedan, då undertecknad i samarbete med Donald Broady och John Juliusson på NADA/KTH försökte introducera ett SGML-baserat system. Motargumentet är det samma nu som den gången: arbetsuppgiften skall anpassas till verktygen, inte tvärtom. Det är i alla fall så jag tolkar argumentationen om tekniska problem. Alla som är bekanta med FileMaker-baser har nog svårt att förstå vilka tekniska problem det kan förorsaka för fackfolk att administrera sådana. Det kan ju vem som helst göra på sin hemdator med en minimal arbetsinsats, förutsatt att man har en riktig bredbandsuppkoppling. Vilka verktyg som ska användas och hur fastställs dock genom sk policy-beslut som DMS i egenskap av övrig verksamhet inte kan påverka särskilt mycket.
 
Två utifrån inhyrda konsulter har efter bästa förmåga försökt finna ett sätt att anpassa DMS-materialet till verktygen. Resultatet är en databas som troligen kommer att fungera men som i dagsläget inte innehåller data.
 
Det nya systemet har möjligen vissa fördelar för användarna men samtidigt två stora nackdelar för oss. Jämfört med det File Maker-baserade system vi tog fram tar för det första själva inmatningen av data mångdubbelt längre tid och kräver för det andra att extraordinarie personal med relevant kompetens anställs för att göra jobbet och dessutom att man någonstans kan hitta pengar att avlöna den personalen med.
 
Sammantaget innebär detta att driftsättningen av en DMS-databas kommer att skjutas upp. I dagsläget är det omöjligt för mig att säga hur långt i framtiden. Jag återkommer så snart något av vikt inträffar. Till dess kommer jag att prioritera ett arbete med rättelser och tillägg till redan publicerade DMS-häften. Det materialet kan nämligen läggas ut på nätet helt oberoende av databasen.
 
 
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon

[Kaj Janzon]

Jag har lagt ut ett uppdaterat personregister till Rönö-rapporten på min hemsida (adress nedan). Rapporten kan beställas av Sörmlands museum i Nyköping. Observera att det rör sig om ett fortfarande pågående forskningsprojekt och en slutrapport kommer att föreligga tidigast om ett år. Följaktligen kommer personregistret att uppdateras ett flertal gånger med tillägg och rättelser. Det är alltså inte lämpligt att hänvisa till t ex som källa för namnformer eller dylikt i nuvarande skick. Kommentarer och synpunkter skickas lämpligen till undertecknad med e-post och mottas med tacksamhet. I nuläget har jag tyvärr inte tid att besvara några frågor om de inte har en tämligen direkt anknytning till det aktuella undersökningsområdet. Om någon ändå vill ställa en fråga av annat slag utan att det brådskar med svaret, skicka den direkt till mig med e-post så jag kan lägga den under bevakning, annars glömmer jag bort den.
 
http://www.bahnhof.se/~kaj/rnpers.htm
 
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon

[Kaj Janzon]

Jag kanske för säkerhets skull ska tillägga att den väsentliga skillnaden mellan den nu föreliggande rapporten och den kommande slutrapporten är att den sist nämnda förutom Rönö kommer att innehålla även Hölebo härad och dessutom samtliga sockenkartor för båda häraderna. Rönö-häftet innehåller endast en översiktskarta över häradet och sockenindelningen.
 
Rönö-delen kommer inte att förändras särskilt mycket innehållsligt frånsett att kartorna tillkommer. För den som huvudsakligen är intresserad av Rönö härads medeltida bebyggelsehistoria och mindre av Hölebo finns det alltså ingen anledning att vänta på slutrapporten.
 
mvh
Kaj Janzon

[Kaj Janzon]

Personregistret till Rönö-rapporten (se ovan) har i dag kompletterats med sätesgårdsmarkeringar, d v s att jag i registret har lagt in ett (S) efter de personer för vilka en sätesgård kunnat identifieras inom undersökningsområdet.
 
mvh
Kaj Janzon

[Kaj Janzon]

När Roger Axelsson för snart tre år sedan startade den här diskussionsrubriken var det i ett läge då det fanns anledning att vara rätt optimistisk. Vi föreställde oss att de två åren
mer än väl skulle räcka till för att konstruera en fungerande databastillämpning
som kunde driftsättas tämligen omgående efter det att utvecklingsprojektet
avslutats. Så blev det nu inte, även om det knappast berodde på Roger eller mig
i första hand. Vi hade nämligen inte i förväg blivit korrekt informerade om de
gränser det byråkratisk-teknokratiska regelverket satte för vårt val av verktyg
etc. Arbetet kom ytterligare att försenas då Roger slutade på DMS för att
åtminstone under ett par år jobba med andra saker, medan jag själv var tvungen
att prioritera annat DMS-arbete på databasens bekostnad. Det visade sig ändå
med tiden att det även med sådana förutsättningar går att finna ett användbart
verktyg, även om det nog är mer optimalt för administratörerna än för
forskningen.
 
Vi har således nu en någorlunda fungerande databas som visserligen är betydligt
sämre som 'arbetsekonomisk' lösning än den tidigare av Roger framtagna
prototypen men som från användarsynvinkel sett inte skiljer sig så väldigt
mycket från den förra versionen. Det återstår en del buggar att fixa på
presentationssidan men det ska inte vara några större problem. Jag har därför
påbörjat förberedelserna för driftsättning av databasen. Inmatning av data pågår
sedan en vecka men kommer att ta väsentligt längre tid än den hade gjort i det
'gamla' systemet. Datainmatningen görs dessutom nu av en person som helt
saknar historisk kompetens, vilket innebär att jag måste kontrollera varenda
post i detalj.
 
Vi börjar med att mata in de 14 socknarna i Rönö härad (Södermanland). Två
socknar (Bogsta och Bälinge) är klara så här långt. En mindre del av Aspelands
härad i Småland är inlagd sedan tidigare och förmodligen fortsätter vi med
Aspeland efter Rönö.
 
Den intressantaste frågan ur brukarsynpunkt är naturligtvis när och hur
databasen kommer att göras tillgänglig för allmänheten. Huvudalternativen är
klara: antingen matar vi utöver Rönö in de sedan 1994 tryckta fem DMS-volymer  
(1:8, 2:1, 4:3, 4:4, 11) vi har sparat manuskripten till som datafiler innan vi
”öppnar butiken”, eller också väljer vi att öppna så fort vi fått in ett helt härad
(Rönö) i basen. Att vänta tills samtliga tryckta häften är inmatade ter sig
orealistiskt med det nya systemet, eftersom de flesta inte finns i digital form och
inmatning av dem därför kommer att ta mycket lång tid. Jag återkommer med
besked om detta inom några veckor.
 
mvh
Kaj Janzon

[Kaj Janzon]

Lägesrapport: Av Rönö härads 14 socknar är nu sex inmatade i databasen. En utvärdering av inmatningsproceduren och inventering av återstående tekniska problem har gjorts. Resultaten är övervägande positiva.
 
Vi har därför beslutat att databasen ska göras tillgänglig för en testgrupp så snart vår it-avdelning kan ta fram ett lämpligt användargränssnitt. Det rör sig om några veckor.
 
Det är med andra ord högst sannolikt att databasen kan göras tillgänglig för allmänheten inom ett halvår ungefär. Det finns åtminstone inga tekniska hinder för detta.
 
Innevarande år räknar vi med att, förutom Rönö, få in åtminstone 1:8, och 4:4 i basen. Nästa år (preliminärt) 1:1 (boken slutsåld), 1:2, 1:3, 4:3 och 11. Inom tre år borde samtliga hittills tryckta 14 volymer vara avklarade, inklusive tillägg och rättelser. Vid det laget har det förhoppningsvis tillkommit två, nämligen 2:2 (Hölebo & Rönö) och 4:5 (Tjust).
 
Den nyligen utkomna Södertörnsvolymen DMS 2:1 har för övrigt anmälts på annan plats i Anbytarforum. I detta sammanhang vill jag påpeka att de tryckta böckerna även fortsättningsvis kommer att innehålla betydligt mer information om undersökningsområdena än databasen.
 
Vår databas är nämligen främst avsedd för detaljstudier på by- och gårdsnivå och strukturerad därefter. All den kringinformation som i böckerna skapar en helhetsbild av socken, härad och landskap på Styffe-vis är bortbantad.
 
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon

[Kaj Janzon]

Nu är det nära! Testgruppen har i tysthet gjort sitt arbete och inga allvarliga fel har inrapporterats. Officiell driftsättning av DMS-databasen kommer därför att ske om en vecka ungefär. Faktum är att den redan finns tillgänglig på nätet för den som känner till web-adressen. Viss information för användare som saknar tidigare erfarenhet av DMS-redovisningar ska läggas till på ingångssidan och därefter dyker en länk till basen upp på RAÄ:s hemsida (meddelas även i Anbytarforum).
 
Detta var de goda nyheterna. Öppningsdagen kommer databasen dessvärre att innehålla endast Rönö härad i Södermanland med dess 14 socknar. Jag hoppas kunna lägga ut Sevede härad i Småland (nio socknar + Vimmerby stad) till midsommar och norra Ölands fyra härader + Borgholms stad ska vara klart före juli månads utgång är det tänkt. Av främst tekniska skäl har jag tvingats ändra ordningen från det som ursprungligen var planerat.
 
Förutom de ovannämnda är det inte omöjligt att jag under sommaren även hinner göra klart Tuna län (Tuna och Misterhults socknar) i Småland.
 
Efter semestrarna blir det Aspelands hd i Småland och Ölands södra del som läggs ut någon gång i mitten av september. Däremot skjuts inmatningen av 1:8 (Simtuna & Torstuna) upp av tekniska skäl och ersätts i den planerade inmatningsordningen av 1:7 (Bro, Sollentuna & Färingö) som rimligen bör bli klar före årsskiftet.
 
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon

[Kaj Janzon]

Fr o m idag finns DMS-databasen på internet. Endast Rönö härad i Södermanland är dock tills vidare tillgängligt, d v s socknarna:
 
Bogsta, Bälinge, Helgona, Lid, Ludgo, Lästringe, Ripsa, Runtuna, Råby, Spelvik, Svärta, Sättersta, Torsåker och Tystberga.  
 
En ingångssida som inte kräver någon inloggningsprocedur kommer att dyka upp på RAÄ:s hemsida inom kort. Till dess gäller nedanstående uppgifter.
 
inloggningsnamn: gäst
lösenord: gäst
 
DMS databas.
 
 
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon

[Kaj Janzon]

Sevede härad är nu tillgängligt för sökning i DMS databas. Häradet omfattar följande socknar: Djursdala, Frödinge, Kristdala, Pelarne, Rumskulla, Tuna (skate), Vena, Södra Vi och Vimmerby (inklusive Vimmerby stad).
 
Det krävs inte längre någon inloggningsprocedur. Det är bara att klicka på fliken bebyggelse och sätta igång.
 
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon

[Carl-Fredrik Hanzon]

Förnämligt, Kaj!
 
Du och de andra DMS-medarbetarna har gjort ett jättearbete. Utmärkt att materialet blir så lättåtkomligt. Det är bara en liten sak som skulle ha kunnat det hela ännu mera fantastiskt (ur snäv personhistorisk synvinkel, vill säga, men man kan ju inte begära att få allt serverat på silverfat, och detta tillika gratis....[och observera att jag heller inte gör det]):
 
Under rubriken: Ortnamnets stavningar i medeltida källor, och underrubriken: Stavning står ju oftast ortnamnet föregånget av ett i, t. ex i Torp. Naturligtvis väcker detta ens nyfikenhet att få reda på namnet på personen som nämns före i:et. Det hade ju varit fantastiskt att få även denna uppgift, när arbetet nu ändå gjordes. (Men det behöver ju nödvändigtvis inte vara ett personnamn, det kan ju stå t.ex. åboarne i Torp, en åttondels tunnland i Torp eller dylikt) Eller är det så at DMS har personuppgifterna, fast de inte läggs ut på nätet?? Här vore kanske annars ett samarbete mellan DMS och SMP intressant. Har aldrig något sådant diskuterats?  
 
Men jag förstår ju samtidigt att insamlandet av så detaljerade uppgifter kanske inte ingick i ert uppdrag, och att det möjligen är så att er huvudkälla/en av era huvudkällor är Ortnamnsarkivets exerptsamling, där (fastän den i övrigt är förnämlig) personnamnen dessvärre också oftast lyser med sin frånvaro.  
 
Visserligen följer ju rubriken Källa, där man får reda på exerpten är hämtad från U 269 a sid 24 eller från SmH, men hur många av oss i landsorten har möjlighet att regelbundet forska vidare i UUB:s eller Riksarkivets handlingar? Det kan ju bli en, högst två gånger per år som det finns praktiska möjligheter att bara dra iväg och forska på det sättet (Ack ja, annat var det under min Uppsalatid...).  
 
Men hur är det? SmH fanns ju tidigare att beställa (via biblioteken) på mikrofilm från (vad jag vill minnas) tre Smålandsbibliotek, men denna utlåningsverksamhet är ju sedan länge borta. Finns SmH numera på mikrofiche? (Jag har nog inte fingranskat alla SVAR-kataloger på ett bra tag...) Och kommer materialet så småningom att vara tillgängligt på Genline?
 
Men uppfatta för allt smör i Småland inte detta som kritik och småaktigt gnäll. För materialet (DMS) är fantastiskt bra som det är, inte tal om annat. Men, som jag nämnde, nya uppgifter (som man får via DMS) väcker nyfikenhet och nya frågor.

[Kaj Janzon]

Carl-Fredrik, de uppgifter du efterlyser finns för tiden före de första jordeböckerna (fram till ca 1530) i databasens fritextfält. Om du t ex söker på Rökulla i Tuna skate får du fram namnbelägget från 1476: i R?akulla [RAp u d]. I fritextfältet längre ner på svarssidan hittar du sedan uppgiften om att Karl Musse i Rökulla 1476 sålde jord i Mossebo, Pelarne sn. Av fritextfältets regester framgår således i allmänhet när det är en person som står före prepositionen och även namnet på denna person. Denna princip tillämpas generellt för alla uppgifter som inte härrör från kronans jordeböcker. När det gäller dessa har DMS princip alltid varit att ortnamnen i allmänhet (med vissa undantag) ska återges utan preposition.
 
Jag tror mig förstå att din fråga framför allt gäller uppgifter från Smålands handlingar (SmH). I det fallet är observationen korrekt. Vi anger alltså inte böndernas namn i den ordinarie SmH-redovisningen, men precis som du misstänker så har vi uppgifterna i vårt arkiv. Eftersom jordeboksredovisningen täcker en tidsperiod av 20-30 år finns det inga praktiska möjligheter för oss att redovisa namnen på samtliga bönder. Då skulle vi aldrig bli klara.
 
Sammanfattningsvis: De medeltida jordägare som identifierats i undersökningsområdet redovisas alltid med namn, medan bönderna i 1500-talets jordeböcker dessvärre förblir anonyma om de inte nämns i någon annan källa utöver jordeboken.
 
De digra personregister som finns i de tryckta DMS-volymerna kommer så småningom att göras tillgängliga över internet. När det blir törs jag inte säga så mycket om, men gissningsvis dröjer det åtminstone ett par år innan vi nått så långt i arbetet.
 
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon

[Kaj Janzon]

Åkerbo härad på Öland är nu tillgängligt för sökning i  DMS databas. Häradet omfattar öns nordligaste del, d v s socknarna: Böda, Högby, Källa och Persnäs.
 
Det är bara att klicka på fliken bebyggelse och sätta igång.  
 
Med vänlig hälsning  
Kaj Janzon

[Kaj Janzon]

Förbo härad på Öland är nu tillgängligt för sökning i DMS databas. Häradet omfattar socknarna: Alböke, Förbo, Köping (del) och Löt.
 
Det är bara att klicka på fliken bebyggelse och sätta igång.  
 
Med vänlig hälsning  
Kaj Janzon

[Kaj Janzon]

Jag undrar om inte inläggen i denna diskussion fr o m Niclas Rosenbalcks onsdag den 08 sept 2004 kl. 16.37 egentligen borde ligga under en annan rubrik, t ex Övriga ämnen-Medeltiden-Balk av Billa. Vad säger herr Peter (korsade ben under stol) om det?

[Peter Karlsson / anbytarvärd (Peter)]

Sagt och gjort: Er dialog återfinns nu under Balk av Billa.
 
Att du kom ihåg 'mitt släktvapen' också..

[Tomas Karlsson]

(korsade ben under stol) - den var riktigt, riktigt bra, Kaj, skrattade gott!  Borde föras in på avdelningen humor!

[Magnus Påhlsson]

Det är Peter själv som angav (korsade ben under stol) som sitt vapen i en tidigare diskussion! Var det står får du själv söka efter via tex Sök på ord. Vi väntar dock alla på att han skall rita klart vapnet med färger och allt samt få den registrerad! Det skall bli roligt att se om det är en pinnastol med två soppben eller en gungstol med två kycklingben!!!

[Peter Karlsson / anbytarvärd (Peter)]

Det var visst här det ja - men inte hade jag lovat någon fortsättning hoppas jag..
(Men nu blir det snart fler inlägg att flytta på tror jag)

[Kaj Janzon]

Här har det inte funnits anledning att skriva något de senaste tre åren. Nu finns det. Från och med i dag är två landskap, Gästrikland och Öland, sökbara (med undantag för Gävle och Borgholm).
 
Likaså några häraden i Kalmar läns fastlandsdel, nämligen: Aspeland, Sevede och Tuna län.
 
Mer är på gång. Ambitionen är att allt material som utkommit i tryck också ska vara sökbart via internet när flyttlasset går till Gotland.
 
Klicka här:
 DMS-databas
 
Sedan är det bara att välja Bebyggelse och börja. Texten från 2003 som talar om vad som ingår i basen behöver man inte bry sig om. Den uppdateringen är liksom lågprioriterad just nu.
 
Eventuella fel kan inrapporteras med e-post.
 
Grattis till:  Bosse, Lasse och Erik

[Kaj Janzon]

Litet tillägg till Kalmar läns fastlandsdel: Döderhults socken i Stranda härad är också sökbart.

[Olle Elm]

Tack Kaj för länken!
Och jag passar också på att gratulera Bosse, Lasse och Erik med ett vykort på några av deras kamrater irl.

Vänligen,
Olle