ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Baaz / Baas  (läst 7678 gånger)

2013-02-11, 19:23
läst 7678 gånger

Utloggad Lars Johansson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 51
  • Senast inloggad: 2019-03-16, 11:33
    • Visa profil
Efter en kort bibelstudie framgår att namnet Baas inte är en biblisk stad vilket står i ett tidigare inlägg från 2003.
 
Baas kommer från Första Konungaboken 7 kap som handlar om Salomos överdådiga bygge av sitt palats och Herrens hus och där det bl a berättas om koppar- och bronsarbetena för templets två gigantiska pelare.
”Från Tyros lät kung Salomo hämta en man vid namn Hiram .”Han formade de två bronspelarna, båda 18 alnar höga och med en omkrets på tolv alnar . Han reste pelarna vid förhallen till långhuset och gav den högra pelaren namnet Jakin och den vänstra namnet Boas.”  
 
Likt pelaren till Salomos tempel är alltså Baas (Boas) ett namn som ska andas storhet och stabilitet och bära upp den tro som k h Herr Bengt Jönsson Baas och sedan hans söner tjänar och predikar.
Mvh  Lars J

2013-03-13, 12:04
Svar #1

Utloggad Christina Strömberg

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 9
  • Senast inloggad: 2023-08-15, 11:51
    • Visa profil
Vill tipsa ättlingar till Johannes Baaz d ä om boken Carl X Gustaf av Sven Ingemar Olofsson, 1961. Boken kan sökas antikvariskt. I den redogör författaren bl a för den lärde och språkbegåvade Bengt Baaz/Ekehielms roll som den blivande kungens preceptor och ledsagare på dennes bildningsresor inom och utom landet.

2013-10-14, 18:47
Svar #2

Utloggad Martin Brandt

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1185
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 22:24
  • Se web för epost: https://brandt.slektforskning.se
    • Visa profil
    • Martin Brandts antavlor
Hej,
 
Jag klipper in Niclas avskrift av växjö hospitals räkenskaper för jämförelse, och fetmarkerar det av intresse. (Från  17 januari 2004)
 
SmH 1587:5, räkenskaper för Växjö hospital (opag.):  
Underhåll  
En effterlåthitt enn förlamatt Quinna  
Rogh__________4 tunnor 5 ½ skäpa  
Malt__________4 ½ tunnor  
Kornn_________2 tunnor 3 ½ skäpa  
 
vid högra marginalen är ditskrivet:  
”bestås inthz, ty hon haffuer  
förmögne Barn, N: her bencht i  
Ekesås, her hans j wekelss  
ångh, och her hanses hustro i daedesiö
har förutan ko____1 stn  
(…?) håkon iönß Borgmestare vdi  
wexsiö”  
 
Bland annat Liss-Eric Björkman i sin artikel Några smålandsprästers släktband i SoH 1985 skriver om detta och att Herr hans i Dädesjö var kyrkoherden Johannes Gudmundi därstädes (som i övrigt på alla ställen jag sett, kallas herr Johan (möjligen Jöns på ett ställe) och av sig själv Johannes)
 
Vid en genomgång av Smålands landskapshandlingar har jag 1592 stött på en Hustru Karin s. her hannses efterleffuerska ij dedesiöö
Källa: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Smålands handlingar, SE/RA/5121/5121.05/1592: 8 (1592), bildid: A0047757_00196
 
Eftersom Johannes Gudmundi levde ännu 1602 (herdaminnet+landskapshandlingarna) så kan denna herr Hans inte avse honom.
 
Frågan är om den herr Hans i landskapshandlingarna 1592 kan vara densamma som avses i Växjö hospitals räkenskaper? En tidigare okänd komminister eller kaplan i Dädesjö kanske?
 
Då det förekommer en hustru karin persdotter saliga herr hannses efterlefuerska  som fått 2 tunnor spannmål fritt av Algutsboda kyrka enligt brev 1586-05-03 (SmH 1590:7) så kan detta kanske avse henne, och att hon senare bott i Dädesjö? Då hör noteringen kanske inte alls ihop med den från Växjö hospital. Eller kanske står det helt enkelt fel i landskapshandlingarna?
 
Fler frågor än svar, men tänkte meddela att jag snubblat över detta.
 
mvh
Martin

2013-10-14, 21:46
Svar #3

Utloggad Lars Johansson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 51
  • Senast inloggad: 2019-03-16, 11:33
    • Visa profil
Martin
Johannes Gudmundis hustru hette ju Karin Jönsdotter 1541-1602
och inte Persdotter, så hustru karin persdotter saliga herr hannses efterlefuerska
måste väl avse en annan Herr Hans
Mvh    Lars J

2013-10-14, 22:56
Svar #4

Utloggad Martin Brandt

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1185
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 22:24
  • Se web för epost: https://brandt.slektforskning.se
    • Visa profil
    • Martin Brandts antavlor
Hej Lars,
 
Nu missade du hela poängen med mitt inlägg!  
 
Att Johannes Gudmundis hustru hette Karin Jönsdotter är inte alls säkert! Det bygger ju på att man från herdaminnet vet att hans hustrun hette Karin. Samt att det i Växjö hospitals räkenskaper, som jag citerade ovan, står att herr Jöns dotter var gift med Herr Hans i Dädesjö. Det kan ju rent teoretiskt röra sig om två olika kvinnor. (Se Liss-Eric Björkmans artikel som jag hänvsiade till ovan).
 
Denna herr Hans i Dädesjö i hospitalsräkenskaperna har ansetts vara Johannes Gudmundi i Dädesjö. Därför har denna Karin Jönsdotter uppstått som hans hustru genom en kombination av dessa uppgifter. Det jag nu funderar över är hur pass säkert det är att herr Hans i Dädesjö verkligen avser Johannes Gudmundi eftersom det 1592 omnämns en hustru Karin saliga herr Hans i Dädesjö som definitivt inte är Johannes Gudmundi efter som han ännu levde 1602!
 
Samtidigt meddelar jag också att det förekommer en Hustru Karin saliga herr Hans som bevisligen heter Persdotter som 1586 får brev på några tunnor spannmål fritt av Algutsboda kyrka så länge hon lever. Om detta rör sig om samma person som den 1592 omnämnda hustru Karin saliga herr Hans i Dädesjö, så kan man bortse från min ifrågasättning av identifieringen av Johannes Gudmundi i hospitalsräkenskaperna. Men jag önskar gärna att andra kommenterar mitt fynd.
 
Kan mitt fynd avfärdas, eller kan det ligga något i det?
 
Lars, hänger du med? Vad har du för spännande källa för att Johannes Gudmundis hustru ska vara känd/född år 1541?
 
mvh
Martin
 
(Meddelandet ändrat av martinb 2013-10-14 23:14)

2013-10-15, 15:28
Svar #5

Utloggad Lars Johansson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 51
  • Senast inloggad: 2019-03-16, 11:33
    • Visa profil
Jag tror jag hänger med och har hittat andra som också tvivlar på samma grunder som du.
Jag inser också att det inte finns någon källa för en ev Karin Jönsdotter och att hennes ev
födelse 1541 ändå är för tidigt. Johannes Gudmundi bör varit gift fler gånger och vilken
som är moder till barnen Johannes, Ingeborg och Märit är också oklart. Möjligen kan ju
Ingeborg f ca 1590 vara Jönsdotterns dotter (Mormor Ingeborg) men det är ju en spekulation.
 
Johannes Gudmundi blev KH i Dädesjö 1587-1602 och 1592 omnämns saliga herr hans i
Dädesjö Vem var KH där före Johannes Gudmundi ?
Mvh    Lars J

2013-10-15, 16:30
Svar #6

Utloggad Martin Brandt

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1185
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 22:24
  • Se web för epost: https://brandt.slektforskning.se
    • Visa profil
    • Martin Brandts antavlor
Hej,
 
Vad bygger uppskattningen om Ingeborgs födelse ca 1590 på? Jag har inget sådant datum själv. Det kanske är uppskattat utifrån barnbarnens ungefärlga födelseårtal? Säger inte det är en orimlig uppskattning och namnet återfinner man mycket riktigt på Johannes Olais hustru. Allt pekar ju åt det hållet, men jag vill kunna bortförklara mitt fynd från 1592 först i så fall.
 
Johannes Gudmundi blev kyrkoherde i Dädesjö ca 1582, inte 1587. Innan dess hade han varit faderns kaplan i Sjösås från år 1571. Hans företrädare i Dädesjö var Peder Håkansson, kh där 1571-82.
 
mvh
Martin

2013-10-16, 13:42
Svar #7

Utloggad Lars Johansson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 51
  • Senast inloggad: 2019-03-16, 11:33
    • Visa profil
Martin
Jag har två källor för Ingeborg:  (8:412) tab 12, s 30 (Herdaminnet?)   och ett klipp ur Anbytarforum utan ref:
Det framgår klart av uppgifter i domboken för Uppvidinge härad att kh Johannes Gudmundi endast hade tre barn efter sig som levde på 1620-talet. Dessa tre var Ingeborg Johansdotter (ej Johannesdotter!!) g.m. länsman Gudmund Johansson i Krysseboda (möjligen son till länsmannen Jöns Hemmingsson i Bodaskog, Algutsboda sn), kh Johannes Johannis i Dädesjö och Märit Johansdtr g.m. häradsskrivaren Marcus Lucasson i Transjö, Ekeberga sn (vilken sköt sig med pistol i huvudet pga oegentligheter med Älvsborgs lösens uppbörd år 1617). Att dessa var de enda överlevande barnen framgår också vid försäljning av gården Boldå, Dädesjö sn på 1660-talet.
Niclas Rosenbalck - Anbytarforum fredag den 25 nov 2005 kl. 09.52 har fört ett liknande resonemang som du om Karin? Jönsdotter och han också refererar till:  Liss-Eric Björkman i SoH 1985:3-4, sid 375)
Mvh  Lars J

2014-11-16, 18:26
Svar #8

Utloggad Karin Weilow

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 112
  • Senast inloggad: 2016-06-07, 20:17
    • Visa profil
Hej!
 
Har också Anna Botilia Baas, född omkring 1740, i min släkt. Som skrivits tidigare ovan så är troliga föräldrar, Christian Sörensson Baas och Gunilla Olsdotter.
 
Jag undrar om det finns mer uppgifter kring dem och om de tillhör släkten Baas/Baaz eller om de är namn som tillkommit på annat sätt?
Vore jätteglad om någon vet mer!
 
MVh
Karin

2015-01-02, 14:31
Svar #9

Utloggad Peter Nolskog

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 479
  • Senast inloggad: 2024-03-24, 17:30
    • Visa profil
Annika Baaz gifte sig 28/10 1715 i Ottravad i Dimbo pastorat med korpralen Lars Otter. I en senare husförhörslängd i Ottravad anges hon vara född 1693. Vilka var Annikas föräldrar? Finns något släktskap med kyrkoherden i närliggande Acklinga socken Lars Bazius (Baaz, Baas), död där 1677?

2015-01-02, 16:33
Svar #10

Niklas Kant

Peter, har du gjort någon analys av dopvittnen? Under den här perioden finns en änka Magdalena Baaz skriven (mantalsläng) på Stora Ingabo i Ottravad sn.
 
»fru Magdalena Baaz(?) i Stora Ingebo öf?[e?]r 70 åhr» Dimbo C:1 sid 411.

2015-01-02, 17:24
Svar #11

Utloggad Peter Nolskog

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 479
  • Senast inloggad: 2024-03-24, 17:30
    • Visa profil
Det är kyrkoherden i Acklinga Lars Bazius dotter Magdalena, som var gift med Gustav Liliestielke, död 1710.
Det är nog en god idé att gå igenom dopvittnena.

2015-01-02, 17:54
Svar #12

Niklas Kant

1691 15/11 i Agnetorp döptes monsieur Eriks Baaz dotter Annika.
 
C:1 sid 221.

2015-01-02, 19:31
Svar #13

Utloggad Peter Nolskog

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 479
  • Senast inloggad: 2024-03-24, 17:30
    • Visa profil
Korpralens första son hette Erik Otter (född 1716 i Ottravad) och den andra sonen Lars, född 1724. Döttrarna födda 1718, -20 och -29 heter Marta, Stina och Margareta. Det fanns en Baaz bland barnens faddrar när sonen Erik föddes, Magdalena Baaz, som borde ha varit änkan efter Gustav Lilliestielke i Ottravad och dotter till prästen Lars Bazius i Acklinga.
En gissning blir därför att korpralens far hette Erik (Otter) och hustrun Annika Baaz far Lars, vilket skulle kunna stämma med Acklngaprosten. Lars Bazius hustru ska enligt Adelsvapen-Wiki på nätet ha hetat Margareta Ungia, dvs samma som tredje dotterns namn.

2015-01-02, 19:58
Svar #14

Niklas Kant

Ja, eller varför inte Erik Baaz som fader? Svaren finns säkert i domböckerna för Dimbo tingslag.
 
»d. 18 Febz. sahl. Past. fordom i Acklinge hr Lars Baases Enkia dygdesamma Matronan, hust. Margaretha Bass i Dimbo Kyrkia som blef död på St. Ingebo d. 25 oct 1711 86 åhr gl.»
 
Dimbo C:1 sid 177.
 
1720 3/4 vigdes herr Jesper Thorin och jungfru Christina Baaz på Ingebo.
 
Dimbo C:1 sid 139.

2015-01-03, 09:17
Svar #15

Utloggad Peter Nolskog

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 479
  • Senast inloggad: 2024-03-24, 17:30
    • Visa profil
Herr Lars dog ju redan 1677, så han kan knappast vara far till Annika Baaz. På Lars Bazius epitaphium i Acklinga kyrka syns sju söner och fyra döttrar som verkar ha blivit ganska vuxna, så det finns nog kandidater bland sönerna som kan ha varit Annikas far.

2015-01-03, 17:03
Svar #16

Niklas Kant

Magdalena Baaz måste ha varit gift en gång tidigare med en Tijman,
 
... Löjtnanten Johan Siöman på sin hustru Greta Tijman och apotekaregesällen Petter Tijman på deras moder och svärmoder fru Magdalena Baas....deras styvfader salig Gustaf Lilliestielke...
 
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Skaraborgs län EVIIAABA:656 (1727) (AID: v377951.b1170, NAD: SE/VALA/0382503)
 
Om Lilla Ingebo, dottern löjtnantskan Greta Thijman.
 
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Skaraborgs län EVIIAABA:644 (1726)(AID: v377270.b8750, NAD: SE/VALA/0382503)
 
Om Stora Ingebo, apotekaregesällen Petter Thijman och hans svåger löjtnanten Johan Siöman.
 
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Skaraborgs län EVIIAABA:644 (1726) (AID: v377270.b8820, NAD: SE/VALA/0382503)
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Skaraborgs län EVIIAABA:644 (AID: v377270.b8880, NAD: SE/VALA/0382503)
 
Bråk mellan korpralen Lars Otter och löjtnanten Johan Siöman.
 
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Skaraborgs län EVIIAABA:644 (AID: v377270.b7130, NAD: SE/VALA/0382503)
 
Om Stora Ingebo. Avlidne sergeanten Lars Thiman svåger till löjtnanten Johan Siöman.
 
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Skaraborgs län EVIIAABA:631 (1725) (AID: v331148.b909, NAD: SE/VALA/0382503)
 
I Dimbo C:1 sid 135, vigsel mellan löjtnanten Johan Siöman och jungfru Greta Pärsdotter Timan.

2015-01-03, 23:58
Svar #17

Utloggad Peter Nolskog

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 479
  • Senast inloggad: 2024-03-24, 17:30
    • Visa profil
Hej!
Mycket intressant. Otter-Baazspåret är bara släkt till släkten och ett försök att knyta ihop några trådar, men Timan/Thiman ingår bland mina anor. Helena Timans syster
Elisabet/Lisken Thiman är min ana men någon Per/Peter Timan har jag aldrig stött på tidigare. Håller på och kollar upp en del. Vi får kanske fortsätta under släktnamnet Timan om vi hittar något mer om dessa personer.

2015-01-04, 00:43
Svar #18

Niklas Kant

Jag hittade en intressant dödsnotis i Berg C:2 sid 545 (längst ner)
 
Om en Margareta Eriksdotter, »född på Hielmstorp? i Acklinga gield A:o 1672 fadr: heiridaren? Eric And: Baz mod: K?arin? Ande?rsdotter Wettersten»

2015-01-04, 19:30
Svar #19

Niklas Kant

Penningspost förpantning av hemmanet Ingebo i Vartofta härad och Dimbo gäld.
 
*Arrendatorskan hustru Magdalena Baas
*Ryttmästaren Johan Dykert »salig»  »på Tidaholm»  
*Inspektor Bengt Håkansson »salig»
*Hustru Margareta Håkansdotter »i K?ulla»
*Magister Bengt Baas »å sin moders och sydskons wägnar»
*Kyrkoherden Laurentius Baas arvningar  »salig»
*Arrendatorn Per Elofsson »salig»  
 
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Skaraborgs län EVIIAAAA:88 (1700) Bild 50 (AID: v190127.b50, NAD: SE/VALA/0382503)
 
Liknande mål. Bengt Håkanssons arvningars faster? Margareta Håkansdotter.
 
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Skaraborgs län EVIIAAAA:86 (1698) (AID: v190125.b280, NAD: SE/VALA/0382503)
 
Liknande mål. Arredendatorn Per Elofssons hustru Magdalena Baas. »salh. Bengt Håkansson erfwingars medh sin faster hustru Marg?eta Håkansdr»
 
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Skaraborgs län EVIIAAAA:86 (AID: v190125.b440, NAD: SE/VALA/0382503)
 
Liknande mål. Brev från kyrkoherden i Valle? härad och »Skierkie» församling Gustaf Baas, dess moder Margareta Håkansdotter, dess saliga man kyrkoherden i Acklinge herr Lars.
 
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Skaraborgs län EVIIAAAA:85 (1697) (AID: v190124.b610, NAD: SE/VALA/0382503)
 
Liknande mål. Jean Stenström son till saliga Bengt Håkansson.
 
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Skaraborgs län EVIIAAAA:81 (1693) (AID: v190120.b980, NAD: SE/VALA/0382503)
 
(Meddelandet ändrat av niklaskant 2015-01-04 22:53)

2015-01-04, 20:17
Svar #20

Utloggad Peter Nolskog

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 479
  • Senast inloggad: 2024-03-24, 17:30
    • Visa profil
Jag har googlat på Petter Timan och apotekare och hittat en apotekare i Borås, född 1697, död 1763, på hemsidan Svenska apotekare som hänvisar vidare till en uppgift på sajten Geni, där denne Petter T uppges född 14 januari 1697 i Dala, som son till Per Timan och Magdalena Baas. Detta datum döps i Dala en son Per till Arrendatorn (utan namn) (Dala C:1, s.16). Det verkar troligt att den arrendator Per Elofsson gift med Magdalena Baas är densamme som på Geni kallas Per Timan. Jag har letat efter systern Margareta/Greta i Dalas födelsebok utan att hitta henne. Tyvärr verkar dödboken för Dala denna tid ha försvunnit. Den Per Timan vi söker måste ha dött strax efter 1697, men det behöver ju inte ha skett i just Dala.

2015-01-04, 20:57
Svar #21

Niklas Kant

Intressant. Tyvärr verkar det inte finnas någon bouppteckning efter honom då han avled barnlös troligen. Hans föräldrar avslöjas vid vigelsnotisen i Borås.
 
»Brudgum: fader, Inspect[oren] sahl[ig] Pehr Timan på Stora Dahla i Wartofta härad. Modren, sahl[lig] Magdalena Baas.»
 
Borås CI:4 sid 99.

2015-01-04, 23:07
Svar #22

Utloggad Peter Nolskog

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 479
  • Senast inloggad: 2024-03-24, 17:30
    • Visa profil
Stora Dala borde vara Stora Dala i Dala socken i Gudhems härad och inte i Vartofta hd (där socknarna Dimbo och Ottravad är belägna och där Petter Timan verkar bo som ung), dvs uppgiften att han skulle vara son till arrendatorn Per Elofsson/inspektor Per Timan kan stämma och modern är uppenbarligen arrendatorskan Magdalena Baaz/Baas.
Apotekaren Petter Timan och hans hustru Ingeborg Åhwall/Åvall får i Borås två barn, Petter, (1738-39) och Margareta Magdalena (1739-43).

2015-01-05, 19:49
Svar #23

Niklas Kant

Ja, det rör sig om Dala sn.
 
Frälsefogden Daniel Jonsson på Dala om dränglöner »dränglöhn pro a:o [1]692»  »widh Dahla Arende»  »Arrendat[or] Wel[aktad] Per Elufson Thiman som samma åhr uthi arendet med Daniel Jonsson Interasserat?»  
 
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Skaraborgs län EVIIAAAA:98 (1698) (AID: v190137.b2600.s28, NAD: SE/VALA/0382503)
 
Arrendatorn på Dala Per Elofsson.
 
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Skaraborgs län EVIIAAAA:97 (1697) (AID: v190136.b2620.s20, NAD: SE/VALA/0382503)
 
I mantalet för för Dala sn.
 
1695:
 
»Boeßgården»  
 
Befal[ningman] Daniel Jonsson »Säterij brukas för Arende till frelseman»
Per Elofsons dräng och p[iga]
 
1696:
 
»Booßgården i Dahla»  
 
Arrendatorn Per Elofson »Säterij brukas för Arende till frelseman»
 
1697:
 
Per Elofsson
 
1698:
 
Arrend[ator] Per Elofson
 
1699:
 
Två drängar ? två pigor.
 
***
 
Stora Ingabo:  
 
1698:
 
Arrendatorn Per Elofssons [ej själv mantalskriven]
 
1699:
 
Arrendatorn Per Elofsons änka
 
***
 
Jordeboken:
 
Stora Ingabo
 
1699:
 
sahl[ig] Pär Elofßons enkia
 
1698:
 
fru Maria Lilliehöök
 
1697:
 
fru Maria Lilliehöök
 
1695:
 
fru Maria Lilliehöök
 
1694:
 
fru Maria Lilliehöök
 
1690:
 
herr Johan Dykert?.

2015-01-05, 20:17
Svar #24

Lotta Nordin

Den 8 juni 1698 vid tinget med Vartofta härad ursäktades arrendatorn Per Elofsson p. g. a. att han var sjuk. Han skulle vittna, men hans hustru Magdalena Baas vittnade om vad hon visste i saken.
Pers vittnesmål blev uppskjutet till nästa ting, men blev inställt även då.
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Skaraborgs län EVIIAAAA:86 (1698-1698) Bild 380
 
Vid tinget med samma härad 1699 6 februari står att Per Elofsson hade dött tre veckor innan, men hans vittnesmål hade tagits upp av två nämndemän hemma hos honom efter hösttinget 1698.
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Skaraborgs län EVIIAAAA:87 (1699-1699) Bild 70
 
Per Elofssons och Magdalena Baas dotter Margareta är förmodligen den Margareta som föds/döps i Stora Ingebo 1699-04-22.

2015-01-06, 12:36
Svar #25

Utloggad Peter Nolskog

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 479
  • Senast inloggad: 2024-03-24, 17:30
    • Visa profil
Nog står det Margareta Persdotter i anteckningen enligt ovan fr 22/4 1699, så det borde vara Per Elofssons med Magdalena Baas postumt födda dotter eftersom Stora Ingabo i Ottravad är starkt förknippat med familjen.
Går det någonstans var Per Elofsson dör i januari 1699? Jag skulle tro att det sannolikt är på Stora Ingabo eftersom det är nämndemän från Vartofta härad och inte från Gudhems som förhör honom.
Dödbok för Dala saknas för tiden och den från Dimbo pastorat verkar bara sporadiskt vara förd detta år.
 
(Meddelandet ändrat av peter_nolskog 2015-01-06 12:37)

2015-01-06, 13:14
Svar #26

Lotta Nordin

När målet tas upp 7/6 1698 står att Per Elofsson ägde Ingabo då och han höll på att bygga där.  
Mantalslängden för Ottravad 1699 är underskriven 9/2 1699, och då bor Per Elofssons änka Magdalena Baas i Ingabo, så det är väl troligt att dom flyttade dit någon gång under 1698, och att Per Elofsson dog där.

2015-01-10, 17:11
Svar #27

Utloggad Ulf Berggren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3747
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 00:15
    • Visa profil
    • www.stacken.kth.se/~ulfb/genealogi.html
Niklas!
 
Ja, i dödsnotisen i Berg (R) står det Hielmstorp, heiridaren och Karin Andersdotter. Fadern kallas t o m herr.
Med heiridare torde menas hejderidare.
Ulf Berggren

2015-02-12, 10:44
Svar #28

Utloggad Martin Brandt

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1185
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 22:24
  • Se web för epost: https://brandt.slektforskning.se
    • Visa profil
    • Martin Brandts antavlor
Hej!
 
I samband med forskning kring den så kallade Dädesjösläkten så har jag stött på en intressant uppgift i domboken!
 
I den renoverade domboken för Uppvidinge häradsrätt vid tinget 6 juni 1651 framkommer ryttaren Per Jonsson i Tångerda i Vetlanda och agerar på sin syster s. Bispens effterlefuerska hustru Brijta vägnar. Bispen (biskopen) är Johannes Baasiuz (d.ä) och hans änka var Brita Eriksdotter. Brita är dotter till kyrkoherden i Myresjö Ericus Michaelis.
 
Ryttaren Per Jonsson i Tångerda var son till kyrkoherden Jonas Petri i Myresjö som efterträdde Ericus Michaelis. Modern hette Märta Gustavsdotter. Märta Gustavsdotter var utomäktenskaplig dotter till Gustav Nilsson (adliga ätten Silversparre) till Holma (se här) och hon levde ännu 1648 i Myresjö.
 
Då Per Jonsson i Tångerda kallar Brita Eriksdotter för sin syster så kan det alltså vara så att Märta Gustavsdotter först varit gift med Ericus Michaelis och blivit mor till Brita, och sedan blivit omgift med efterträdaren Jonas Petri i Myresjö och fått sonen Per. Då skulle Per Jonsson och Brita Eriksdotter vara halvsyskon. Den enda andra möjligheten är väl någon form av styvsyskonskap?
 
Detta skulle i så fall innebära att ättlingar till Johannes Baazius (d.ä) och Brita Eriksdotter (jag själv är bekant med sonen Erik som adlades Leijonhielm och sonen och sedermera ärkebiskopen Johannes Baazius [d.y.]) på sitt möderne härstammar från adliga ätten Silversparre.
 
Se min artikel Frälsekvinnan Margareta Håkansdotter (Dädesjösläkten) och hennes ofrälse ättlingar i Svensk Genealogisk Tidskrift 2014:1, sid 21-23.
 
mvh
Martin

2015-02-12, 17:33
Svar #29

Utloggad Göran Sollin

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 548
  • Senast inloggad: 2024-02-21, 15:31
    • Visa profil
Cecilia Eriksdotter i Skeppsås, Hults socken (F) aom har arv efter kyrkoherden Gudmundus Petri i Sjösås barn, är ju också en möjlig dotter till Ericus Michaeli. Hennes make ryttaren Boo Johansson har ju en skulld till Jonas Petri som sonen Per Jonsson kräver Bos arvingar på. Vilket kan betyda att Ericus var gift två gånger. Eller?

2015-02-12, 18:18
Svar #30

Utloggad Martin Brandt

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1185
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 22:24
  • Se web för epost: https://brandt.slektforskning.se
    • Visa profil
    • Martin Brandts antavlor
Ja, den tanken har ju funnits ett tag, är också redovisad i artikeln. Svårt att säga något helt säkert

2015-05-10, 10:11
Svar #31

Utloggad Anders Forsell

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 53
  • Senast inloggad: 2015-05-10, 10:39
    • Visa profil
En kort fundering. Släkten Ollonbergs vapen är slående likt Baazvapnet.

2016-11-07, 23:48
Svar #32

Utloggad Johan Gyllenswärd

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 37
  • Senast inloggad: 2024-02-15, 14:15
    • Visa profil
    • Min egen hemsida
Jag har hittat ett överlåtelsedokument från 1643 (ur Pehr Gyllenswärds reduktionsakt) där Bengt Baaz (Benedictus Baas) intygar att han på sin svärmoder, Clara Salomonsdotters, vägnar överlåtit en fordran i gamla kopparkompaniet till Pehr Gyllenswärd.
Enligt alla källor jag har sett så var Bengt Baaz gift med Eva, dotter till Henrik Eggertz. Om detta stämmer så måste alltså hennes mamma hetat Clara Salomonsdotter och varit gift med Henrik.

I hennes egen reduktionsakt så har hon också namnet Skotswinckel.
Är det någon som vet mer om denna Clara? Eller har jag missat något i logiken.
Tack på förhand
Johan


Så här lyder överlåtelsedokumentet:
    Anno 1643 d. 27 Julij hafwer Edel och Wällbördig Per Jon(sson) Gyllenswerd förmedelst en Transport Hehla anfordran min Swärmoder hafwer på Capital och Interesse utij gambla ( ) Compagnie hoos Cronan, låtit sig i gods inköp afrächna, och m(ed) Richtigt efftergiord afsked tillfreds Stält, genom een Obliga(tion) sampt Resterande Tijo Richsdalers Lefwererande, hwilket iag på (min) k. Swärmoders Hustrun Klara Salomons dotters (Wägnar)
härmedh betygar. Datum Stockholm ut Supra.
                                          Benedictus Baas

2019-01-30, 20:25
Svar #33

compleo

Eva var dotter till rådmannen i Stockholm Aegidius Aurelius. Svea hovrätts liber causarum 113:3:2.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0068112_00036

2019-02-01, 00:21
Svar #34

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1970
  • Senast inloggad: 2023-08-13, 23:01
    • Visa profil
Eva var dotter till rådmannen i Stockholm Aegidius Aurelius. Svea hovrätts liber causarum 113:3:2.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0068112_00036

Bara för att vara på den säkra sidan så var Eva Eggertsdotter väl dotter till Eggert Mattsson Aurelius i hans första gifte av tre? I så fall är Evas mor okänd vid namn, samt avliden senast 1624. Modern kan dock ha tillhört Tyska församlingen, eftersom ett barn begravdes där 27/3 1618.

Tryckt litteratur (o) StockholmsRådhusOchRåd:2 (1915) Bild 1140 / sid 175 (AID: v910440.b1140.s175)

Clara Salomonsdotter var tidigare gift med hovnotarien Abraham Reuter. Se Per-Olof Snells artikel om "Clara Johansdotter Grapes anförvanter 1500-1600", sida 10-11:

http://familjenbostrom.se/genealogi/norrbotten/Clara_Grape.pdf

2020-04-21, 12:52
Svar #35

Utloggad Martin Brandt

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1185
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 22:24
  • Se web för epost: https://brandt.slektforskning.se
    • Visa profil
    • Martin Brandts antavlor
Hej,

Häromdagen blev jag uppmärksammad av Niclas Rosenbalck på ett brev gällande en av mina förfäder (orelaterat till Baaz) som fanns i Topographica-samlingen. Jag bläddra vidare i den samlingen och stötte på något som borde vara av intresse för forskare på Baaz-släkten. Brevet är väldigt slitet på höger sida därav [...]-delarna i avskriften.

Det är ett brev daterat den 14 augusti 1591 vari kyrkoherden i Växjö begär vittnesmål gällande om Helgevärma kvarn ligger i Växjö eller Öjaby socken. Som vittne framställdes två av....


"the älste hustrur som nu i liffue finnes Ingebor[......]
dotter, Saligh h Jöns Olaj effterleffuerska i Ekisåås, sampt [....]
syster Karin Thores i Araby, som här i för:de Wexiö aff [.....]
dom upfödde är, tilförende hade witnat och ännu thz samma [...]
sina siälars saligheet witnadhe, at the wid paß 70 [.... (eventuellt står det "wid paß 70 eller 80")]
kunne minnas tilbaka och wiste at...."


Källa: Riksarkivets ämnessamlingar. Ortshistoria. Topographica (o) 41 Bild 3640 (AID: v913680.b3640, NAD: SE/RA/755.1)


Så det här brevet borde ge att Ingeborg (änkan efter Johannes Olais i Ekesås, Gårdsby) ännu levde 1591, var uppfödd i Växjö socken och eventuellt (eftersom en del av texten saknas) hade en syster Karin gift med Thore i Araby, Växjö socken. Det finns flera brev i anslutning till detta om samma sak, men de är mycket svåslästa och slitna. Enligt brevet ovan ska Ingeborg och Karin ha vittnat tidigare om samma sak. Men det kan vara värt att kolla igenom dem (sidorna före och efter) i jakten på mer information.

Thore i Araby kan hittas i t.ex. 1580 års jordebok för Växjö socken:
Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Smålands handlingar, SE/RA/5121/5121.05/1580: 3 (1580), bildid: A0047520_00070

Frågan är om detta brev kan finnas bevarat i en bättre kopia någon annanstans så att man kanske kan få fram Ingeborgs patronymikon?


mvh
Martin

2021-03-18, 15:16
Svar #36

Utloggad Christer Abrahamsson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 38
  • Senast inloggad: 2023-10-30, 15:08
    • Visa profil
Lämnar här några kompletteringar angående Baazättlingar. Ingrid Bengtsdotter i Linnebjörke, Dädesjö hade med Johan Jacobsson, barnen Jacob och en dotter samt med nämndemannen Sone Gudmundsson i Linnebjörke, barnen Karin, Gudmund, Bengt, Börje och Brita. Alla hänvisningar till domböcker avser de renoverade exemplaren(jfr Släktforskarnas Årsbok 2009 s. 299 ff.).
Kyrkoherden i Gårdsby Jöns Olai förde en halvhjort i sitt vapen. I sökandet efter hans här­stam­ning har, enligt min mening, allt för lite uppmärksamhet fästs vid det försök sonsonen Peder Bengtsson i Munkabolet gjorde att sälja Sporryd till Anders i Ingaboda, Fröderyds socken (Norrv h:d 1617 15/9). Den sistnämnde måste vara identisk med ryttaren Anders Jacobsson – en son till Ingrid Jonsdotter [halvhjort av Björnskog], som hade sålt sina ärvda gårdar till systern Elin, gift med fogden Erik Nilsson, bror till kyrkoherden Jacob Nilsson i Dädesjö (Genealogisk Tidskrift Band V häfte 3 s. 158, Västra h:d 1613 10/5 – Bengt Matsson i Hörnebo och Jacob Andersson i Ingaboda var släkt till andra och tredje led)                                                                                                                                                                                                                                                                                                         
Ingrid Bengtsdotter var sannolikt Sones enda hustru, men närmare upp­gifter behövs angående tidpunkten för Johan Jacobssons död. Sone Gudmundsson anklagades för hor med sin piga Brita Nilsdotter och kyrkoherden Nils Håkansson (gift med Johan Jacobssons halvsyster) påstods ha försökt tysta ner denna ”grofva synd”, men eftersom både Sone och Brita nekade kom Sone undan med en tolvman­na­ed (1628 27-28/6, 1628 30/8 och 1629 11/5).
Karin Sonesdotter anklagades för att ha haft ett förhållande med sin halvkusin Nils Jonsson från Linneryds socken. Den tilltänkta tolvmannaeden ställdes emellertid in eftersom ”löskå­nan” som framfört anklagelserna inte ansågs trovärdig (1625 9-10/5 s. 49 samt 20-21/6). Karin gifte sig med ryttaren Lars Persson och hade 1650 en vuxen son (1630 12/10 s. 120 och 1632 28-29/5 s. 148, 1650 18/11 s. 14).
Gudmund Gudmundsson anklagades 1627 för att ha gjort Kerstin ”Jon Månssons” skamliga förslag (1627 22/5 § 79). Han blev omkring 1630 gift med Håkan Beets dotter Ingrid från Betingetorp, Däde­sjö, men dömdes 1636 till döden för hor med sin piga (1636 4/3 s. 2). Denna dom måste ha ställts under Hovrättens prövning, men senast 1638 var Gudmund död (testamente). Jag har inte haft tillfälle att söka efter Hovrättens avgörande och vet inte om han blev avrättad. 1639 gifte hustrun om sig med länsmannen Johan Håkansson och flyttade till Be­tingetorp. Gud­mund efterlämnade flera barn. Endast sonen Gudmund Gudmundsson i Linnebjörke är namn­given, men allt som är känt talar för att Per Perssons hustru i Magersryd, Herråkra, sedan Betinge­torp, var en dotter till Gudmund Sonesson (”Per Perssons hustru Karin” dog 1711 i Betingetorp och skulle enligt åldersuppgiften ha varit född 1635/36). Ingrid Håkansdotter efterlämnade ytterligare tre barn NN som var mor till Nils och Johan Nilsson samt NN, död före 1684, som var far eller mor till Mattis Persson, född omkring 1669 och död före 1712 utan arvingar. (Modern hade gift om sig med Lars Jonsson i Betingetorp, senare Björka (1684 8/2 § 33, 1712 6/2 § 79). En eller flera av nämnda personer kan emellertid vara barn till Ingrid Håkansdotter i äktenskapet med Johan Håkansson. Från detta äktenskap är endast dottern Elisabet säkert identifie­rad. Hon var gift med Petrus Hemmingius, som först efter hennes död blev kyrkoherde i Dä­desjö. Dödsboet efter Johan Håkansson och hans hustru representeras regelmässigt av Petrus Hemmingius och övriga delägare anges vanligtvis ”arvingarna”. När Per Persson nämns framställs det som om han själv är arvingen (1674 12/1 s. 43, 1675 4/10 s. 117, 1680 7/6, 1682 29-31/5 § 62 och 1712 6/2 § 79). Detta är emellertid inte förenligt med vad som i övrigt är känt och vid uppbud 1693 15/5 framgår att en del av Betingetorp hade ägts av hans hustrus syster­söner Nils och Johan Nilssons, vilkas hemvist inte anges. Det dröjde mer än 20 år efter Johan Håkanssons och hans hustrus död innan Per Persson sökte lagfart och det finns inga upp­gifter om hur Elisabeth Johansdotters arvslott reglerades (1693 15/5 upp­bud, 1695 29/10 § 42). Hon dog troligen i början av 1690-talet i Växjö och var en synnerligen besvärlig människa. Det är tänkbart att den slutgiltiga uppgörelsen beträffande Betingetorp inte kunde ske förrän efter hennes död.
Bengt Sonesson gifte sig med Peder Skalles dotter Karin, trots betänkligheter på grund av hennes flirtande med kyrkoherdens söner, men sålde 1642 all sin egendom och rymde med en  knektänka från Näsby (1642 1-2/5 s. 2). Han kom emellertid snart hem och dog utblottad i Linnebjörke i november 1644 med en dödsdom hängande över sig. (1643 28/1 s. 11, Växjö domkapitels ”bötesbok” DVII:1 1644 4/12 s, 371 och 389). Bengt efterlämnade 4 barn (1645 10/3 s. 6), dottern Brita, bosatt på Öland, försökte få ut arv efter fadern (1675 20/1 s. 1).
Börje Sonesson uppges 1676 vara 64 år gammal och Daniel Jacobsson i Näsby är hans halv­bro­ders son (1676 17/2 s. 15). Domboksnotisen är bristfälligt formulerad, men Börje köpte troligen brodern Bengt gård för att senare sälja den till brorsbarnen, Johan Håkans­sons styv­barn (1650 18/11 s. 13). Börje ägde emellertid efter denna försäljning halva gården efter­som han ärvt 1/5 samt köpt 1/5 av systern Brita och 1/10 av systern Karin (1650 18/11 s. 14). Börje hade före 1672 pantsatt 1/4 till länsmannen Johan Håkansson men bör ju därefter ha haft kvar en fjärdedel under eget bruk!? Börjes måg, Daniel Andersson, lycka­des lösa nämnda pant (1689 17/10 § 6 och 1690 2/6 § 36), men pantsatte ånyo denna fjärdedel till Johan Jonasson i Löpanäs. Från honom ”bördslöstes” gården (1694 5/11 § 16) av Johan Michelsson i Linnebjörke Lättagård. Fortfarande oklart vad som hänt med den resterande fjärdedelen. Börje uppges vara utfattig redan i mitten av 1670-talet och förekommer inte efter mitten av 1680-talet (mantalslängderna).
Gudmund Gudmundssons styvfar köpte alltså Bengt Sonessons femtedel i Linne­björke Sonagård samt halva Karin Sonesdotters femtedel på styvbarnens vägnar. Detta blev, tillsam­mans med styvbarnens arv, halva gården. Den ärvdes av Gudmund Gudmundsson och Per Persson i Betingetorp (1647 21/1, 1650 8-9/2 s. 5 och 18/11 s. 13, 1675 20/1 s. 1, 1693 29/10 § 42, 1712 6/2 § 79). Gudmund Gudmundsson andel måste så småningom ha sålts till Per Persson eller ärvts av hans hustru.
Den hälftendel i Linnebjörke Sonagård som ägdes av Per Perssons arvingar kom efter dennes död i rest för 1711,1712 och 1713 års husbondeskatter och övergick i Christopher Trotzigs ägo (uppbud 1714 24/2, 8/6 och 9/10). Denna gård, numera kallad Börjesgård, ingick aldrig i Linnebjörke (Lindesjö) säteri. Räntan hade sålts till Jonas Bure. Dennes son hann emellertid sälja till ägaren av Drättinge, Johan Leijoncrona, innan reduktionen hunnit genom­föras. Trotzig var Leijoncronas dotterson. Ägarna till Linnebjörke Börjesgård betalade alltså ränta till adliga ägare i stället för skatt under åren 1647-1710. Christopher Trotzig sålde 1718 till Anders Håkansson i Wraneke (uppbud 1718 10/11, jfr även Almquist Frälsegodsen s. 1154 och 1376 f.).
Två släktgrenar som, sedan gammalt, felaktigt räknas till Baazsläkten är ättlingarna till Anna Johansdotter gift med Jon Persson Lundebergius och Lars Nilsson Flint (Smol.Ups I:63 och 83). Kronologiska skäl motsäger att hon var dotter till kyrkoherde Johan Baaz i Svarttorp och hon finns inte omnämnd i arvskifte 1661 (jfr även Släktforskarnas Årsbok 2009 s. 310).
Karin Sierman, gift med kyrkoherden i Gränna Esaias Humble, efterlämnade sannolikt inga barn. Kyrkoherden i Sjösås Anders Wisings hustru Christina, var syster till Esaias (SloH 1973 s. 380 f. 1987 s. 280). Detta viste Rosengren men inte Virdestam (Smålands beskrivning II, Uppvidinge s. 121).
 
 
 
 

2023-02-09, 21:57
Svar #37

Utloggad Carl-Göran Backgård

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 45
  • Senast inloggad: 2023-04-09, 20:04
    • Visa profil
Jag har försökt förstå vem Per Baas var. Han blev utnämnd till slottsfogde på Örebro slott genom ett brev från bl a rådet daterat 16/7 1651. Brevet finns tillsammans med flera dokument om honom i RA:s Biographica B I bild 67-80.

2023-02-10, 08:48
Svar #38

Utloggad Niklas L Kant

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 219
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 19:24
    • Visa profil
Han var enligt Elias Palmskiöld född 1619 2/2 i Acklinga prästgård i Västergötland. Avled 1677 20/2 i Örebro. Palmskiölds källa är allt av döma en gravvers över Baas. Han var alltså son till kyrkoherden Ericus Brynolfi (d. 1630) jämför adliga ätten Baas nr 1453.

Riddarhuset: Palmschölds genealogier (o) 1.A-E Bild 880 / sid 169 (AID: v910611.b880.s169)
https://hosting.softagent.se/upps-personverser/ipac/view.jsf?catId=1&pos=2933
Skara stifts herdaminne (P, R) SkaraStiftsHerdaminne (1871) Bild 3550 / sid 63 (AID: v903773.b3550.s63)

2023-02-10, 09:27
Svar #39

Utloggad Carl-Göran Backgård

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 45
  • Senast inloggad: 2023-04-09, 20:04
    • Visa profil
Tack för svar! Jag borde kunnat räkna ut att det var den adliga släkten, när jag inte hittade någon lämplig Bengt i prästsläkten här.

2023-02-11, 09:15
Svar #40

Utloggad Niklas L Kant

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 219
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 19:24
    • Visa profil
Intressant information i Biographica är att Per Baas och hans hustru var adoptiv och fosterföräldrar till hennes egen systerson Nils Eneroth som vid jämförelse i meriter bör vara identisk med den som adlades Leijonflycht nr 1176. Den senare är begravd i Örebro. Baas änka hette Helena Joensdotter.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0069448_00074 ff

2023-02-11, 10:41
Svar #41

Utloggad Carl-Göran Backgård

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 45
  • Senast inloggad: 2023-04-09, 20:04
    • Visa profil
Jag menade förstås att det inte fanns en lämplig Per Baas i prästsläkten.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna