Var Marcus Schröder f 1600 förste kalkpatronen ?

[Barbro Weismann.]

Marcus ägde gården Vible med kalkugn redan 1647. Han lär ha byggt sin första kalkugn vid Länna i närheten av Slite. År 1650 byggde han ännu en ugn vid Kyllej i Hellvi socken.Kan han då ha varit första kalkpatronen på Gotland ? Dessa och fler upgifter har jag fått genom att jag nyligen övertagit släktforskning som gjorts på min dotters fars sida. Jag vet inte var uppgifterna är hämtade, men det finns källhänvisning till både tryckta  och otryckta källor. Uppgifter om kalbruksägarna Lars Matsson och Riper i släktforskningen finns det tydlig källhänvisning till bl a Gotlands kalkpatroner av Ohlsson

[Lotte Jensen]

Hej!
Angående släkten Schröder vill jag rekomendera dig att ta kontakt med Lars-Ola Hansson och hans kusiner som forskar på bla Schröder. Deras hemsideadress är: http://hem.passagen.se/tunnbindaren/
 
Där kan du finna mailadress till honom
 
Mvh Lotte Jensen

[Barbro Weismann.]

Hej Lotte !
 
Tack för tipset, det var intressant. Jag ska besöka hemsidan. Den släktforskning jag fick ta över är mycket ambitiös och med handskrivna antavlor och ibland svår att följa.oftast nogranna källhänvisningar, med undantag som till exempel..  
Det står att Marcus Schröder var en undersätsig. svartmuskig, plattysk, kristnad jude som talade danska flytande etc Blev 1632 hamnfogde mm
en del uppgifter undrar jag över vad dom är hämtade

[Jens Lerbom]

Hej Barbro, det där sista undersätsig.  osv. osv. är hämtat från en text om Schröder av landsarkivarien Richard Steffen från 1930-talet.
 
Hur Schröder såg ut vet ingen.
Att han skulle varit av judisk härkomst är något som Steffen gripit helt och hållet ur luften.
 
mvh/JL

[Se föregående]

För mer information om och belysande exempel på Steffens antisemitiska struntprat:
 
Wilhelm Jacobowsky, Judar på Gotland, Visby 1973 s. 6-7
 
Steffens sk. forskning i frågan finns att beskåda i följande publikationer:
 
Gotländskt Arkiv 1931 s. 439
Personer och händelser i den gotländska kalkindustrins historia, Visby 1940 s. 6  
Boken om Gotlad del 2 1945 s. 16, 439
 
mvh/JL

[Barbro Weismann.]

Hej Jens !
I förteckningen över tryckta källor i den släktforskning jag fått ta över finns bl a  hänvisning till Steffen. Personer och händelser i den gotländska kalkindustrins historia Visby 1940
Schröder, Matsson, Riper. Vidare finns källhänvisning till Steffen Köpmansgillet i Visby, Lund 1944. De flesta källhänvisnigar som betecknas som otryckta källor är Visby landsarkiv och brev. Tacksam för att Du påpekade detta med Steffen. Eftersom jag ganska nyligen fått del av släktforskningen har jag inte hunnit med sätta mig in i vad som är fakta och vad som kan vara felaktigheter. Det framgår inte heller vad källhänvisningen åsyftar.  
mvh
Barbro

[Carl-Johan Gustafsson]

Hej Barbro
 
Marcus Schröder kan kanske betraktas som den förste kalkpatronen men han var inte den förste som brände kalk. Kalkbränning i liten skala har nog förekommit långt tillbaka i tiden.
 
Tillstånd att bränna kalk för export är omnämnt 1621 då kalk exporterades från St. Olofsholm. Det gjordes av ett bolag som hette Det Gullandske Compagni. Detta bolag upplöstes redan 1625. Nästa privilegium gavs 1634 till bröderna Nils och Jacob Madsen, som tog upp driften från samma ugn eller i varje fall från St. Olofsholm. (källa Livet kring kalk och sten i Hellvi)
 
Marcus Schröder omtalas i samband med kalkugn första gången 1647, när han tillsammans med Hindrich Falk bygger en kalkugn i Länna på gården Österby i Othem (Slite) Detta omtalas i Boken om Gotland, Slite förr i tiden, Slite i Brytningstid och Livet kring kalk och sten i Hellvi.
 
Vidare uppför Marcus tillsammans med Borgmästare Magnus Palumbus första ugnen på Kyllaj år 1650 för att exportera bränd kalk. Marcus svåger Lauridz Madsen, gift med Abigael, uppförde ytterligare en ugn på Kyllaj.
 
Du skriver att ” Marcus ägde gården Vible med kalkugn redan 1647.”. Vible har jag bara hittat i Vesterhejde sn och där kan det väl inte funnits någon kalkugn.
Finns det flera Vible?
 
m v h
Kalle

[Barbro Weismann]

Kalle !
Jag kan bara citera de uppgifter jag fått från ett släktforskningsunderlag framtagna i slutet på 60-talet. Det är ett antal maskinskrivna sidor om flera släkter på Gotland av Sven Dahlberg.
Det står bland annat  Framförallt blev han Gotlands förste kalkpatron. Redan 1647 ägde han gården Vible med med kalkugn 1/2 mil söder om Visby, och lät han bygga sin första kalkugn vid Länna nära Slite. 1650 byggdes en ugn vid Kyllej i Hellvi socken. Det står också att genom Schröders initiativ blev kalkbränningen en exportindustri, stimulerad av den omfattande byggnadsverksamhet,exvis i Borgholm, som började i Sverige och dess östersjöprovinser vid mitten av 1600-talet. Sonen Johan byggde omkr 1658 en kalkugn på Slite backe men måste sälja den 1670 till svågern Fries.
/Barbro

[Jens Lerbom]

Enligt Revisionsboken 1653 fanns det ingen kalkugn vid Vibble gård. Däremot bla. een haga till 8 hästar, sågh- och qwarnställe i Wibleåå och tarfweligh Skough (Revisionsbok för Gotland 1653 2. Medeltredingen, Eva Östlund-Stjärnegårdh (utg.) Visby 1979 s. 114-115)
 
En valke- och mjölkvarn omtalas också 1672 (Db 1672 mt v ? 39)
 
Mvh/JL

[Carl-Johan Gustafsson]

Hej Barbro och Jens
 
Om det funnit kalkugn på Vible 1647 borde det skrivits mer om den tidigare.  
 
En fundering jag fått är om det skulle kunna vara en mindre kalkugn som levererade kalk till byggnationer i Visby. Marcus var ju inflytelserik borgare och i Visby pågick troligen ett flitigt byggande av stenhus vid denna tiden. Marcus hade ju intressen i allt som gick att tjäna pengar på.
 
Iden att bränna kalk i större skala för att exportera kan mycket väl haft sin början i lokal hantering.  
 
Det finns belägg för mindre lokala kalkugnar utanför Visby ringmur, ugnar som troligen bara använts under byggnationen.
 
Att det blev Slite och Kyllay var nog naturligt då det på nära håll fanns både kalksten, skog och hamnar.
 
m v h
Kalle

[Carl-Johan Gustafsson]

Jens
 
Vad är en valkekvarn?
 
m v h
Kalle

[Jens Lerbom]

Hej Kalle
 
Jag har inte en aning om vad en valkekvarn är.
 
Däremot vet jag lite grann om Visby och är tämligen säker på att det inte förekom något flitigt byggande av stenhus där under 1600-talet. Staden var rätt nedgången och det som byggdes nytt var i huvudsak i trä. Se tex. Burmeisterska huset (ca 1662) och gamla residenset (påbörjat 1647). Båda på Strandgatan.  
 
Den gotländska kalkindustrin under 1600-talet var i huvudsak avsedd för export.
 
En bra översiktlig artikel om detta är skriven av Åke G. Sjöberg i Gotländskt Arkiv 1972. Den heter Den gotländska kalkbränningens genombrott - gamla synpunkter och nya. Där finns också hänv. till relevant litteratur om den gotländska kalknäringen före 1700-talet.
 
mvh/JL

[Carl-Johan Gustafsson]

Hej Jens
Synd att du inte visste något om valkekvarnar men stort tack för tipset om Sjöbergs artikel.
/Kalle

[Torsten Bäck]

Hej Kalle
 
I Nationalencyklopedin finns en artikel om valkning.
Det är nödvändigt att krympa vävda tyger. Eftersom det var ett tungt arbete, använde man förr vattenkraft för att driva stampen. Tyget las i ett kar med varmt vatten och stampen bearbetade det.  
Torsten

[Carl-Johan Gustafsson]

Hej Torsten
 
Tack för din förklaring.
 
Att man gjorde något med tyger som kallades valkning visste jag men jag kunde inte förstå var kvarnen kom in i bilden.